Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006



Relevanta dokument
Använda förkortningar

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

är EMAS-registrerad Hur arbetar ni systematiskt med att ständigt förbättra miljöledningssystemet? Miljöutredningen är från år 2000.

Enhetschef. Använda förkortningar

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Läkemedelsverkets miljöarbete 2006

DOKUMENTNAMN ATM:s detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering

GODKÄND AV Maria Sörby. DOKUMENTNAMN Förvaltningens detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering

DOKUMENTNAMN AUE - detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering

Sjöfartsverkets arbete med miljöledning (Tillhör grupp 1)

GODKÄND AV Akademichef Annika Strömberg. DOKUMENTNAMN Mall för detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering

Dokumenttillhörighet: MLS HiG Enhet: Diarienr: Sida: 1(5) Dokumentnamn: ENHETERNAS DETALJERADE MÅL och HANDLINGSPLAN för miljö för år

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

GODKÄND AV Maivor Hallén, Erika Rosén

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Inga krav utöver ISO 14001

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Samma krav gäller som för ISO 14001

Sammanställning av HiGs miljömålsarbete för år 2007

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Läkemedelsverkets miljöarbete 2007

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Utformning av miljöledningssystem

Myndigheter för hållbar utveckling. Miljöledningssystem i myndigheter 2008

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner

Nyheter i ISO och 14004

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Rutin för miljöaspekter, miljömål och handlingsplan

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

NY VÄGLEDNING ETT STÖD FÖR FORTSATT UTVECKLING AV MILJÖLEDNINGSARBETET. Nätverksträff Miljöledning i staten 28 september 2015

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Miljöledningssystem/- arbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljömål och handlingsplan för Sahlgrenska akademin

Gapanalys av Högskolan Dalarnas miljöledningssystem

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Miljöhandlingsplan 2012

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Sammanställning av HiGs miljömålsarbetet för år 2004

Syftet med detta dokument

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Dnr SU Doknr. 2. Redovisning av. Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Miljömål och handlingsplan Handlingsplan Diarienummer: Reg 1.2 1(5) Box 139 Finningevagen 54 B Strängnäs

Rutin för intern miljörevision

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten

Göteborgs Symfoniker AB

Rutin för intern miljörevision

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Policy för Miljö och hållbarhet

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: /J.L

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Uppföljning och miljörevision

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

RK 6.2 Organisation och ansvar

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Rutiner och plan för miljörevisioner

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

MEDDELANDE NR 2009:35. Undersökning av ISO certifierade och EMAS registrerade företag i Jönköpings län

Miljöledningsplan 2015

Myndigheter för hållbar utveckling. Miljöledningssystem i myndigheter 2005

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Transkript:

Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Del I. Redovisas årligen av alla myndigheter (grupp 1, 2 och 3) 1 a. Är myndigheten ISO-certifierad X Ja Nej 1 b. Är myndigheten EMAS-registrerad Ja X Nej 2 a. Arbetar ni systematiskt med att förbättra miljöledningssystemet? XJa Nej 2 b. Om ja, hur arbetar ni med att förbättra miljöledningssystemet? Genom att arbeta för att miljöledningssystemet ska stödja befintligt miljöarbete, att systemet ska ta upp viktiga miljöaspekter och försöka få ett engagemang i organisationen samt att uppdatera systemet. 2 c. Om nej, ange orsaker till att ni inte arbetar med förbättring? Redovisning av myndighetens miljöutredning, miljöpolicy och övergripande miljömål (frivilligt att redovisa för ISO-certifierade eller EMAS-registrerade myndigheter). Ange datum för senaste revidering.

2 3.a Miljöutredningen är från år 2002... 3 b. Miljöpolicyn är från år 2005. 3 c. De övergripande miljömålen är beslutade den 9/12 2005 och gäller i 5 år Redovisning av detaljerade mål (frivilligt för ISO-certifierade eller EMAS-registrerade myndigheter) 4. Hur många av de detaljerade målen uppnåddes helt eller till mer än hälften? 45.. av 60. 5 a. Hur många mål mättes med hjälp av nyckeltal eller liknande mätmetod? 21.. 5 b. Kryssa för de områden inom vilka nyckeltal använts. Ge exempel på använda nyckeltal inom varje sådan kategori. Pappersförbrukning:. Energiförbrukning:... Avfall: Antal anställda som sorterar/totalt antal anställda. Utsläpp:.. Utbildning: Antalet utbildade/totalt antal anställda Information: antalet informerade/antalet inhyrda. Resor/tjänsteresor: Antal tågresor/totala antalet tjänsteresor Miljöbilar/ totala antalet hyrbilar, personkilometer Forskning: Andel miljö/hållbar utveckling i forskningsprojekt.. Utveckling av ledningssystemet:.. De nationella miljökvalitetsmålen: Leverantörer:.. Myndighetens beslut/tillstånd/tillsyn:. Uppföljning och utvärdering:

Upphandling:.. Annat: Antal granskade kurser/ totala antalet kurser, Andel miljö/hållbar utveckling i examensarbeten, Andel miljö/hållbar utveckling i kurser och program 3 6 a. Integreras målen i verksamhetsplanen? X Ja Nej 6 b. Om ja, hur sker denna integrering? Åtta av tio miljöenheter har angett att miljömålen finns med i verksamhetsplanen 6 c. Om nej, ange troliga orsaker till att ingen integration sker. Övrigt miljöledningsarbete 7 a. Hur stor del av personalen har genomgått grundläggande miljöutbildning under året? 79,5 % har genomgått grundläggande miljöutbildning fram till 2006. Alla dessa har inte gått utbildning under året. 7 b. Genomförs miljöutbildning regelbundet, exempelvis till nyanställda? X Ja Nej 8 a. Har revision av miljöledningssystemet genomförts under året? X Ja Nej 8 b. Om nej, varför inte?

4 9. Uppskatta nedlagd arbetstid under året för miljösamordnare eller motsvarande (obligatoriskt för grupp 3, frivilligt för grupp 1 och 2) 66.personveckor Arbetstiden är fördelad på tio miljösamordnare och en systemansvarig 10 a. Har myndighetens departement lämnat någon form av respons på senaste redovisningen till ledningen, miljöansvarig/miljöledare eller annan person? Ja X Nej 10 b. Om ja, i vilken form (t.ex. resultatdialogen, personlig kontakt, möte skriftligt etc.) och till vem har återkoppling ägt rum (t.ex. ledningen, miljöansvarig/miljösamordnare) Del II. Redovisas årligen av myndigheter med centrala miljörelaterade uppgifter (grupp 1) och myndigheter med stor betydelse för miljön (grupp 2) Denna del är frivillig att svara på för grupp 3. Redovisning av revision, arbete med den indirekta påverkan, övriga miljörapporteringar och upphandling m.m. 11 a. Senaste revisionen var: X intern extern och genomfördes (månad) 12 (år) 2006 11 b. Beskriv revisionsaktiviteten (metod, innehåll, vem genomförde revisionen, hur ofta, rutiner etc.) Förberedelse (planering, mål,kriterier, dokgranskning), genomförande (besök, intervjuer), rapportering (skriftlig rapport, avvikelser, noteringar) se www.hig.se-interna revisioner. Interna revisioner genomförs av miljösamordnare med utbildning till intern revisor. Områden som ingår är lagstiftning, uppföljning av tidigare avvikelser, kompetens, målprocessen mm

5 12 a. Hur säkerställer ni att er indirekta miljöpåverkan beaktas? Med skriftliga rutiner/checklistor X ja nej Sakkunskap deltar i beredningen X ja nej Annat sätt, nämligen: Miljörådet värderar miljöaspekterna och då tas direkta och indirekta miljöaspekter med.. 12 b. Ge minst ett exempel på hur indirekt miljöpåverkan beaktas. Ett av de övergripande målen är att miljö och hållbar utveckling ska integreras i relevant undervisning och forskning. Det görs genom kursgranskning, programgranskning och granskning av forskningsansökningar (www.hig.se) 13. Ange vilka andra miljörapporteringar till Naturvårdsverket, Miljömålsrådet eller Regeringskansliet som ni lämnat under året. - Frågorna nedan besvaras frivilligt varje år, obligatoriskt vart tredje år första gången avseende 2006 14. Hur säkerställer ni att miljöhänsyn tas vid upphandling (beskriv bl.a. policy, mål, handlingsplan, utbildning, användning av EKU-verktyget och checklistor, uppföljning)? I både policy och mål finns formuleringar som säger att vid upphandling skall relevanta miljökrav ställas på varor och tjänster. Till stöd för detta använder sig inköpsenheten av EKU-verktyget. Dessutom begärs information om potentiella leverantörers miljöarbete in i samband med upphandling. Den utvärderas dock inte. 15. Beskriv hur ledningens genomgång utförs (vilka finns med, hur ofta, hur lång tid, innehåll etc.). Ledningens genomgång genomförs 1 ggr/år och där ingår rektor, miljörådets ordförande (prorektor), systemansvarig och kanslichef 16. Vilka bieffekter på verksamheten ger ert miljöledningssystem upphov till? Ökat samarbete och kontakter mellan olika delar/funktioner i organisationen Del III. Redovisas av myndigheter med centrala miljörelaterade uppgifter (grupp 1) frivilligt varje år,

6 obligatoriskt vart tredje år första gången avseende 2006. Denna del är frivillig att svara på för grupp 2 och 3. Ständiga förbättringar av miljöprestanda: Miljöeffekter 17. Vilka miljöeffekter bedömer ni att åtgärderna i ert miljöledningssystem har gett upphov till? Se HiGs Sammanställning av miljömålsarbetet 2006 18 a. Vilka miljöeffekter kan ni verifiera? Se HiGs Sammanställning av miljömålsarbetet 2006 18 b. Vilka metoder använder ni för att verifiera miljöeffekter? Se HiGs Sammanställning av miljömålsarbetet 2006 Redovisningen undertecknas av myndighetens chef och sänds senast den 1 mars 2007 till dels myndighetens sakdepartement, dels Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm