Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling 3

Text: Jonas Ivarson & Marie-Louise Albertson Juhlin, Hushållningssällskapet Kristianstad Foto: Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet Kristianstad, Omslagsbild, sid 1, sid 3 (ö h), sid 4, sid 6 (n h), sid 7, sid 8, sid 9 Marie-Louise Albertson Juhlin, Hushållningssällskapet Kristianstad, sid 2, sid 5 (ö h), sid 6 (ö v) Ingemar Larsson, Hushållningssällskapet Kristianstad, sid 3 (n v), sid 5 (mitten samt n h) Layout: Carina Svensson, Hushållningssällskapet Kristianstad Utgivare: Hushållningssällskapet i Kristianstad, Box 9084, 291 09 Kristianstad, Tel: 044-22 99 00 (vx) www.hush.se/l Trycksaken har bekostats gemensamt av Sverige och EU Tryck: PrintExpo i Kristianstad Utgivningsår: 2005 4

Mot ett hållbart lantbruk Den här broschyren vill visa vilka skillnader avseende miljöpåverkan och produktkvalitet man hittills funnit när man jämfört ekologisk och konventionell växtodling. Resultaten baseras såväl på nationella som internationella studier och jämförelser. En begränsning vid jämförelser av olika odlingsmetoder är att det är svårt att väga samman och ta hänsyn till alla kända och okända parametrar. Det är lätt att fastna i enskilda detaljer som till exempel vilket system som läcker mest kväve eller har flest fågelarter. Både ekologisk och konventionell odling har sina styrkor och svagheter men inget av de båda odlingssystemen utgör något statiskt koncept utan är hela tiden under utveckling. Ett av de grundläggande målen för det ekologiska lantbruket är att bedriva en produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet på ett sätt som är långsiktigt uthålligt för vår miljö, den som vi alla är beroende av. Det ekologiska lantbruket är inte bäst i alla grenar men vinner troligen totalt sett. 1

Näring i kretslopp Gul sötväppling är en av de baljväxter som kan odlas till gröngödsling. Bättre balans mellan djurhållning och växtodling på ekologiska gårdar ger möjlighet att utnyttja stallgödseln mer effektivt. Speltvete är en av de grödor som ger god skörd och hög kvalitet med lägre kvävegödsling. I ekologisk växtodling planeras växtnäringstillförseln för hela växtföljden medan gödslingen i konventionell odling sker mer direkt till varje enskild gröda. Den ekologiska odlingen försörjs med näring genom odling av kvävefixerande grödor samt användning av organisk gödsel. Främst används stallgödsel men också biprodukter från livsmedelsindustrin. Konventionell odling kan genom användning av handelsgödsel ske helt utan organisk gödsel. Det har lett till regional obalans mellan foder- och djurproduktion vilket gör det svårt att sluta kretsloppen. I genomsnitt tillfördes konventionellt odlad mark 94 kg handelsgödselkväve per hektar år 2003. Dansk Jordbruksforskning har gjort växtnäringsbalanser på ekologiska och konventionella mjölkgårdar sedan 1989. Kväveöverskottet var i dessa jämförelser ca 50 kg lägre per hektar på de ekologiska mjölkgårdarna jämfört med de konventionella. Detta talar för att risken för växtnäringsförluster är mindre på de ekologiska gårdarna. Bättre balans mellan djurhållning och växtodling ger möjligheter att utnyttja stallgödseln mer effektivt. Eftersom näringstillgången är begränsad i ekologisk odling gäller det att hushålla med växtnäringen och få den att cirkulera i systemet. Sorter som ger bra skörd och kvalitet vid lägre kvävenivåer är därför mycket intressanta. Arbetet med att sluta kretsloppet mellan stad och land är en pågående process inom ekologisk odling där användning av restprodukter från livsmedelsindustrin är ett steg på vägen. Genom stor tillförsel av organiskt material ökas markens bördighet och förmågan att hålla vatten och binda kväve ökar. Det blir då ännu viktigare med en välplanerad växtföljd och val av bearbetningstidpunkt. Flera undersökningar visar att kväveläckaget per hektar är lägre i ekologiskt lantbruk medan läckaget per producerad enhet, på grund av lägre hektarskörd, är minst lika stort. Fleråriga vallar är vanliga i ekologisk odling och ger ett lågt kväveläckage medan enskilda år i växtföljden, till exempel höstbearbetning mot ogräs, kan ge stor utlakning. Ammoniakförlusterna kan vara stora från avslagen färsk grönmassa som lämnas kvar på marken. För att förbättra kväveeffektiviteten pågår utvecklingsarbete för att röta växtmaterial på ekologiska gårdar. Fosfor bryts för framställning av handelsgödsel till konventionell odling. Det konventionella lantbruket använde i genomsnitt 8 kg handelsgödselfosfor per hektar år 2003. Tillförseln av kadmium är lägre i ekologiskt lantbruk än i konventionellt eftersom lättlösliga fosforgödselmedel inte används. 2

Markens bördighet gynnas av ekologisk odling Flera undersökningar har i huvudsak visat att såväl markstruktur, biologisk aktivitet, mullhalt och jorderosion är bördighetsfaktorer som gynnas av ekologisk odling. Enligt långliggande försök i Schweiz fanns upp till tre gånger så många daggmaskar, dubbelt så många insekter och 40 % mer mykorrhizasvamp i den ekologiskt odlade jorden. Mykorrhizasvampar lever i symbios med växterna och gör att den totala rotvolymen ökar vilket gör att vatten- och näringsupptagningsförmågan ökar. Svampen kan även göra hårt bunden fosfor i marken tillgänglig för grödan. Även markmikroorganismernas nedbrytning av organiskt material gick snabbare i den ekologiskt odlade jorden. Vallen är positiv för markens bördighet eftersom den förbättrar strukturen och tillför mullämnen och kväve. Ekologiskt odlad jord kan hjälpa till att minska växthuseffekten genom att rena atmosfären från koldioxid. Detta visar en studie av långliggande fältförsök (23 år) i USA. Forskarna har mätt upp en ökning av mängden kol i den ekologiskt odlade jorden. 3 Tillförsel av organisk substans till marken, t ex i form av stallgödsel är positivt för såväl mullhalt, markstruktur som biologisk aktivitet i form av t ex mikroorganismer och daggmaskar.

Ogräsen går att bemästra utan kemi Ogräsharvning är en av de direkta ogräsåtgärder i ekologisk odling som ersätter kemiska bekämpningsmedel. Rågen i bakgrunden konkurrerar mycket bättre med ogräsen jämfört med höstvetet framför. Art- och sortval är en viktig åtgärd för att kontrollera ogräset i den ekologiska odlingen. I ekologisk odling försöker man reglera ogräsen genom att medvetet kombinera en rad olika metoder. En varierad växtföljd som innehåller vall i någon form samt gärna både vår- och höstsådda grödor är den viktigaste åtgärden. Olika grödor innebär olika möjlighet till reglering. Det kan till exempel vara ogräsharvning, radhackning eller avslagning. De olika grödorna har även varierande konkurrensförmåga gentemot ogräsen, en egenskap som också är viktig vid sortval. Den kanske största skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling är att man i den ekologiska odlingen i högre utsträckning arbetar med att förebygga ogräsproblem medan man i den konventionella odlingen lätttare kan åtgärda problem som uppkommit genom att använda kemiska bekämpningsmedel. Den kemiska ogräsbekämpningen i Sverige har fördubblats sedan 1980-talet och låg under 2003 på drygt två bekämpningsdoser per hektar i den konventionella odlingen. Det är framförallt användningen av totalbekämpningsmedel som ökat. Generellt sett är fröogräsen inget större problem i ekologisk odling. Man har sett att vissa ogräsarter ökar på ekologiskt odlade fält medan andra minskar. Det är framför allt ogräsarter som är känsliga för kemisk bekämpning som ökar, till exempel blåklint och riddarsporre. Rotogräs är ett problem i både konventionell och ekologisk odling. De är dock lättare att kontrollera i den konventionella odlingen där kemisk bekämpning idag är den klart dominerande metoden. En radodlad gröda som majs ger möjlighet att kontrollera ogräsen genom radhackning. En tät och väletablerad gröda är den bästa åtgärden mot ogräsen. Samodling, här i form av ärter och åkerbönor, medför bättre ogräskonkurrens jämfört med om de odlas var för sig. 4

Bekämpningsmedel orsakar övergödning Olika typer av förebyggande åtgärder är grunden för att förhindra eller minska angrepp av skadegörare i ekologisk odling. Det krävs mycket stor noggrannhet i odlingsteknik och att åtgärder blir gjorda i rätt tid för att lyckas. I konventionell odling har man större möjlighet att i efterhand rätta till problem genom att använda sig av ett mer kraftfullt bekämpningsmedel eller höja dosen. Sjukdomsresistens och ogräskonkurrerande förmåga är ännu viktigare egenskaper i ekologisk än i konventionell odling. En väl avvägd växtföljd förebygger angrepp av skadegörare på de odlade växterna i den ekologiska odlingen. Att täcka grönsaksgrödor med nät eller väv för att mekaniskt hindra skadeinsekterna är en användbar metod för att skydda grönsaker i ekologisk odling. Utsädessmitta är ett problem som i ekologisk odling åtgärdas genom utveckling och användning av fysikaliska och biologiska metoder för att ta bort utsädesburna sjukdomar. Värmebehandling av fröer med ånga och ultraljud är en metod som utvecklas, betning med naturliga fiender en annan. Exempelvis används jordbakterier som konkurrerar ut sjukdomar som vill infektera groddplantan. I konventionell odling kan ett smittat utsädesparti behandlas med ett kemiskt bekämpningsmedel. Rester av kemiska bekämpningsmedel påträffas i både yt- och grundvatten. Flera ogräsmedel är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Insektsbekämpningsmedel kan orsaka algblomning genom att förekomsten av djurplankton minskar och växtplankton då får möjlighet att tillväxa. Antalet vattenväxter minskar om de utsätts för ogräsbekämpningsmedel och då blir det mer näring kvar som kan utnyttjas av alger. Flera svampbekämpningsmedel försämrar markens bördighet genom att hämma mikroorganismer i marken. Till exempel hämmas mykorrhizasvamparna och omsättningen av kväve försämras. God motståndskraft mot bladmögel och brunröta samt tidig knölutveckling är viktiga sortegenskaper i ekologisk potatisodling. Svampbekämpningsmedel hämmar mykorrhizasvamparna och omsättningen av kväve försämras. Konventionell potatisodling sprutas sex till tolv gånger med bekämpningsmedel mot bladmögel. I ekologisk odling försöker man istället förebygga problemet genom att till exempel välja resistenta sorter och förgro utsädet. Svampangrepp kan vara mindre omfattande i ekologisk än i konventionell odling eftersom den ekologiska odlingen ofta har ett glesare växtbestånd och halterna av lättlösligt kväve i marken och växten är lägre i de ekologiska odlingarna. Genom att undvika kemiska bekämpningsmedel ökar mångfalden av rovlevande insekter och parasiterande mikroorganismer som lever av skadegörare. Bladlöss missgynnas i ekologisk odling eftersom det finns fler naturliga fiender där och mindre lättillgängligt kväve. 5

Genmodifierade organismer Det ekologiska lantbruket vill så långt det är möjligt undvika artificiella produktionsmedel. Genmodifieringen förändrar organismerna på ett sätt som inte är möjligt på naturlig väg. Hur dessa förändringar påverkar växtprodukterna och miljön är inte klarlagt. Därför tillämpar det ekologiska lantbruket försiktighetsprincipen och tar avstånd från användning av genetiskt modifierade organismer. Skylt på dansk gårdsbutik som säljer ekologiska grönsaker. Genmodifierade grödor odlades på totalt 67 miljoner hektar i 18 olika länder i världen år 2003, där USA stod för den största delen. Mer än hälften av all soja, en femtedel av all bomull och en tiondel av all majs som odlades 2003 var genmodifierad. De flesta genmodifierade sorter av majs, sojaböna och raps som är godkända i EU är toleranta mot någon herbicid och några har resistens mot insekter. Detta leder till att lantbrukarna blir beroende av bekämpningsmedel och av de företag som äger rättigheterna till generna och därmed utsädet. I praktiken kan det bli omöjligt för lantbrukarna att använda sig av eget utsäde. Den odlade mångfalden minskar vid användning av genmodifierade sorter vilket ökar lantbrukets sårbarhet. Pollen sprids från genmodifierade sorter till andra sorter och vilda släktingar. Därmed riskerar bönderna att bli åtalade för att ha stulit gener. I en undersökning i England upptäcktes korsbefruktning upp till tre kilometer från rapsfält där en genmodifierad sort odlades. Observationer har gjorts att genmodifierad majs har kontaminerat mexikanska majssorter och kring japanska hamnar har man upptäckt spridning av genmodifierad raps. Pollen från genmodifierad raps kan sprida sig flera kilometer och befrukta andra sorter. 6

Större biologisk mångfald på ekologiska gårdar Enligt flera nationella och internationella undersökningar är den biologiska mångfalden större på ekologiska gårdar. Det är framför allt frånvaron av kemiska bekämpningsmedel och den i många fall större tillförseln av organiskt material som gynnar olika arter, allt ifrån bakterier till däggdjur och fåglar. Den större tillgången på föda i form av insekter, frön och nektar på ekologiskt odlade fält medför att fler arter och individer av olika fåglar, humlor och fladdermöss söker föda där. Även antalet ägg och flygfärdiga ungar hos vissa fågelarter, till exempel gulsparv, är högre på ekologiska gårdar. Ekologisk odling gynnar insektslivet. Forskarna har funnit fyra gånger fler humlor på ekologiska gårdar jämfört med konventionella. En större variation av grödor ger troligen en mer mångsidig föda vilket i sin tur medför att jordlöpare, som är ett slags skalbaggar, är fetare på ekologiskt odlade fält. Antalet vilda växter på åkern är ofta högre i ekologisk odling vilket i sin tur gynnar andra organismer, till exempel fåglar eller insekter. Man har sett att förekomsten av hotade och sällsynta arter är större på och omkring ekologiskt brukade marker. I England har man till exempel funnit att ett par fladdermusarter endast finns på ekologiska gårdar. De enda djur som man vet missgynnas av ekologisk odling är bladlöss. Det beror på att ekologiska grödor inte innehåller lika mycket och inte lika lättillgängligt kväve. En bidragande orsak är också att det finns fler naturliga fiender till bladlössen i ekologiska fält. Ogödslade ängs- och hagmarker hör till odlingslandskapets mest artrika miljöer och finns både på konventionella och ekologiska gårdar. Man får inte glömma att den biologiska mångfalden även gynnas av andra faktorer som inte i första hand har att göra med om marken brukas konventionellt eller ekologiskt. Det handlar bland annat om landskapets variation, hur gott om boplatser, spridningsvägar etc som finns i form av till exempel stengärdsgårdar, åkerholmar och brukningsvägar. En gröngödslingsvall med blommande klöver lockar till sig många insekter. När den plöjs blir den mat åt daggmaskar, svampar och andra mikroorganismer i marken. 7 Den större tillgången på föda på ekologiska gårdar gör att det finns fler fåglar där, både antal arter och individer. Rapphöna och sånglärka är ett par av de fågelarter som gynnas av frånvaron av kemiska bekämpningsmedel.

Livsmedel med kvalitet Kvalitet är ett vitt begrepp som kan rymma många delar. Många kvalitetsparametrar är subjektiva och därför svåra att mäta. Det kan till exempel vara etiska eller känslomässiga aspekter som läggs på en produkt. Man har trots detta funnit en rad skillnader i kvalitet mellan konventionellt och ekologiskt odlade livsmedel. Vatten är livsviktigt för allt levande. Det borde vara en självklarhet att det vatten vi dricker är rent och inte innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel. Tyvärr är så inte fallet, vart femte av de vattenprover som tagits hittills överskrider gränsvärdet för bekämpningsmedel enligt EU:s dricksvattendirektiv. Ett flertal försök har visat att djur nästan uteslutande föredrar ekologiskt odlat foder. Man vet dock inte varför det förhåller sig på det viset. Rester av bekämpningsmedel i livsmedel är inget önskvärt. Trots detta hittades bekämpningsmedel i nästan hälften av alla konventionella fruktoch grönsaksprov som Livsmedelsverket tog under en treårsperiod. Rester var vanligare i importerade frukter och grönsaker än i svenska konventionellt odlade. Som ett indirekt mått på bekämpningsmedelsrester i vår föda fann man i USA att urinen hos barn som åt ekologisk mat innehöll mindre bekämpningsmedel jämfört med barn som åt konventionellt odlad mat. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Hittills gjorda vattenprover i Sverige visar att en femtedel överskrider gränsvärdet för bekämpningsmedel enligt EUs dricksvattendirektiv. Ekologiska, vegetabiliska livsmedel jämfört med konventionella + mer C-vitamin + mindre nitrat som kan bilda cancerframkallande nitrosaminer + högre torrsubstanshalt vilket kan göra att smaken förstärks + högre innehåll av flavenoider (en sorts naturliga antioxidanter) + högre innehåll av salicylsyra + inga eller mkt låga resthalter av kemiska bekämpningsmedel + lägre kadmiumhalt i vete + ibland högre mineralinnehåll +/- högre halt sekundära metaboliter - lägre A-vitaminhalt En omfattande studie gjord av Livsmedelsverket antyder att det inte finns några skillnader när det gäller totala mögelhalter i spannmål från konventionell och ekologisk odling. Enligt en norsk studie fanns det dock mindre svampgifter i ekologisk spannmål jämfört med konventionell. Man har sett att vissa nyare svampmedel som används i konventionell spannmålsodling kan förändra svampsammansättningen på spannmålskärnan och ge ökade angrepp av Fusarium vilket i sin tur kan leda till en ökning av toxininnehållet. När det gäller innehållet av solanin och liknande ämnen i potatis har man i vissa undersökningar kommit fram till att ekologisk potatis innehåller lägre halter än konventionell medan andra visar att det inte är någon skillnad mellan de båda odlingssätten. Däremot kan det skilja en del i innehåll mellan olika potatissorter oavsett odlingsmetod. 8

Ekologiskt lantbruk använder resurserna mer effektivt Det är svårt att jämföra resursförbrukningen mellan olika odlingssystem. En av de största svårigheterna är hur man på ett rättvist sätt ska värdera olika sorters resurser, till exempel mänskligt arbete och dieselolja. Det finns olika metoder för att beräkna resursförbrukningen men problemet är att alla har sina brister vilket gör det svårt att dra några egentliga slutsatser. Bland de jämförelser som är gjorda visar en tysk studie att konventionell växtodling i medeltal krävde tre gånger högre energiinsats än ekologisk. En svensk jämförelse visade å andra sidan att hjälpenergi för mekanisk ogräsbekämpning i ekologisk odling motsvarade energiförbrukningen för att tillverka externa insatsmedel som användes i konventionell odling, om man räknar per producerad enhet. Räknat per hektar var den ekologiska odlingen mindre resurskrävande än den konventionella. Ett uthålligt lantbruk kräver en uthållig konsumtion. Detta innebär en övergång från spannmålsbaserat griskött till grovfoderbaserat nötoch lammkött. Andelen vegetabilier i kosten bör också öka. Enligt ett schweiziskt försök gick det åt något mer energi för maskin-framställning och drivmedel i ekologisk odling jämfört med konventionell. Å andra sidan gick det åt mycket mer energi för framställning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel till den konventionella odlingen. Totalt sett blev därmed energiförbrukningen i den ekologiska odlingen mellan 50 och 70 % av den konventionella räknat per areal. Justerat för de lägre skördarna vid ekologisk odling blev skillnaden ca 20 % till fördel för den ekologiska odlingen. Eftersom skördarna i ekologisk odling generellt är lägre krävs en större yta för att producera samma totalskörd som vid konventionell odling. Det förutsätter dock att vårt konsumtionsmönster är oförändrat. Vid en övergång till mer vegetabilisk föda, vilket även är önskvärt ur folk-hälsosynpunkt, skulle arealbehovet för att producera vår mat minska betydligt. Om vi dessutom åt mer av grovfoderbaserat nöt- och lammkött istället för spannmålsbaserat fläsk- och fågelkött skulle åkerarealåtgången kunna minska ytterligare. Som en positiv bieffekt skulle andelen betade naturbetesmarker kunna öka vilket i sin tur gynnar den biologiska mång-falden. Fosfor är en begränsad resurs och det råder delade meningar om hur länge fosforfyndigheterna kommer att räcka med dagens uttagsnivåer. 9

Sammanfattning Ekologisk odling gynnar den biologiska mångfalden Ekologiska vegetabilier innehåller bland annat mer C-vitamin och mindre vatten samt inga bekämpningsmedelsrester Ekologisk odling bidrar inte till att kemiska bekämpningsmedel förorenar vårt grundvatten Markens bördighet gynnas av ekologisk odling Ekologisk odling kräver mindre energi Ekologisk odling kan minska växthuseffekten genom att binda koldioxid i marken Ekologisk odling läcker mindre kväve per hektar än konventionell odling Ekologisk odling arbetar för att sluta kretsloppen mellan stad och land Ekologisk odling driver utvecklingen framåt när det gäller biologiska bekämpningsmetoder Ekologiskt lantbruk använder inte genetiskt modifierade organismer Lästips Biologisk mångfald i ekologiskt lantbruk. Hushållningssällskapet i Stockholms och Uppsala län, 2003 Effekter av olika sätt att producera livsmedel en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion, Centrum för uthålligt lantbruk, L Drake och J Björklund, 2001 Ekologiska och konventionella grönsaker Odling och miljöpåverkan, Konsumentverket, PM 2003:06, Ingela Dahlin, 2003 Framtidens jordbruk en skrift om ekosystemtjänster. Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), 2004 Hushållning med växtnäring växtnäringsförluster, Svenska Naturskyddsföreningen Rapport Ekologiskt lantbruk, Eva Salomon, 2000 Jämförelse mellan konventionella ekologiska odlingssystem resultat från tolv års försök 1987-1998. Hushållningssällskapet Kristianstad, Utgåva 1, 2003. Miljö och ekologiskt lantbruk. LRF och Ekologiska Lantbrukarna. 1999. Vilda växter och djur i det ekologiska lantbruket vilka gynnas resp missgynnas av omläggning till ekologiskt lantbruk? Hushållningssällskapet i Stockholm och Uppsala län, 2001 Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. Formas, Stockholm 2003. Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning. Hushållningssällskapet Kristianstad, 2005. cul.slu.se ekolantbruk.se ekologisktmarknadscentrum.org fibl.org foejo.dk kemi.se konsumentverket.se krav.se newscientist.com radron.net sjv.se slv.se 10