Patientsäkerhetsrapport

TOMELILLA KOMMUN Patientsäkerhetsrapport 2014 2015-03-31 Jonny Larsson Tomelilla kommun

Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Mål för patientsäkerhetsarbetet 3 Strategi för ökad patientsäkerhet 5 Åtgärder för säker läkemedelshantering 6 Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsrutiner 6 Ökad patientsäkerhet genom åtgärder för ökad läkemedelskompetens 6 Egenkontroll läkemedel 7 Enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång på särskilt boende 7 Enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång i ordinärt boende 7 Resultatet av enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång 8 Egenkontroll av följsamheten till läkemedelsrutiner 9 Övrig egenkontroll 10 Egenkontroll för att undvika trycksår 10 Egenkontroll av basal vårdhygien 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Skiss över hälso- och sjukvårdens system för rapportering, utredning och åtgärder vid en avvikelse i vården 14 Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder vid avvikelser i vården 15 Riskanalys 16 Verksamhetsuppföljning 16 Åtgärder som följd av verksamhetsuppföljningen inom särskilda boenden och hemtjänst följs upp efter 12 månader 18 Identifierade riskområden 18 Riskområde kommunikation 18 Riskområde undernäring 19 Riskområde läkemedel 20 Riskområde fallolyckor 27 Riskområden medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering 31 Riskområde trycksår 33 Riskområde infektioner och smittspridning 33 Riskområde felaktig, fördröjd eller utebliven vård 34 Riskområde demenssjuka 35 Riskområde korttidsvård på Norrevång 41 Samverkan med brukare och närstående 42 Synpunkter och klagomål på 44 hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen 1

2 Sammanfattning Identifierade riskområden i patientsäkerhetsrapporten är kommunikation, undernäring, läkemedel, fall, trycksår, smittspridning, felaktigt utförd vård, medicintekniska hjälpmedel, rehabilitering, vård av demenssjuka och vård på kortidsenheten Norrevång. Under 2014 har 2638 avvikelser i vården rapporterats. Läkemedel och fallolyckor var de riskområden som representerar 92 procent av avvikelserna i vården (1286 läkemedelsavvikelser och 1142 fallolyckor). 1286 avvikelser i läkemedelshanteringen och 1142 fallolyckor har utretts och åtgärdats. Undanhållen rapportering är i Tomelilla mycket liten. Den en som är sjuk och av läkare bedömts vara i behov av kommunal hemsjukvård i Tomelilla kommun är garanterad att ordinationen i en mycket stor omfattning genomförs i enlighet med läkarens ordination. Detta skapar trygghet och tillit till vården. Viktiga åtgärder som uppnåtts för patientsäkerheten är den årliga kvalitetsuppföljningen av identifierade riskområden. I Tomelilla kommun saknas det riktlinjer som anger att personer med demenssjukdom ska erbjudas plats vid ett demensboende. I den Nationella utvärderingen Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014, framgår att i ungefär två tredjedelar av landets kommuner (65 procent) finns det skriftliga rutiner eller riktlinjer som anger att personer med demenssjukdom ska erbjudas plats vid ett demensboende istället för vid ett blandat boende. Det är viktigt att den demenssjuke som vistas på en särskild boendeplats motiveras att ansöka om vård på en demensenhet. På en demensenhet ska vården vara mera personcentrerad som innebär att omvårdnaden och vårdmiljön ska vara mera personlig genom att förstå beteenden och psykiska symtom ur den enskildes perspektiv. Kvarboendeprincipen får inte förhindra möjligheterna för en demenssjuk att få den omvårdnad som sjukdomen kräver. Korttidsvården på Norrevång är ett riskområde då lägenheterna är på två rum och kök med gemensam toalett. Hygiensjuksköterskor från Region Skåne, enheten för vårdhygien, utförde nyligen en vårdhygienrond och bedömde gemensam toalett som olämplig vid en god vårdhygien. Patienten i det inre rummet måste passera genom den andres rum för att komma ut i korridoren. Omvårdnadspersonalen vistas inte regelbundet på korttidsenheten. Köket är beläget på annan plats. Detta medför att demenssjuka kan lämnas utan tillsyn. Socialstyrelsen åtgärdsförslag för att utveckla vården och omsorgen för de mest sjuka äldre på korttidsboende beskriver bland annat ökat behov av kompetens inom demenssjukdomar, psykiatri och bemötande.

3 Mål för patientsäkerhetsarbetet Mål År 2014 Uppföljning mål av omvårdnadspersonalen som ska överlämna läkemedel ska genomgå intern utbildning i läkemedelshantering och delegering av omvårdnadspersonalen som ska ge insulin ska genomgå intern utbildning i diabetes av omvårdnadspersonalen ska ha läsbehörighet till hemsjukvårdens journal av omvårdnadspersonalen ska årligen genomgå självskattning i basal vårdhygien av nyinflyttade brukare till särskilda boenden ska erbjudas ankomststatus via nutritionsbedömning (MNA), trycksårsbedömning (Norton) och fallriskbedömning (DFRI) av brukare på särskilda boenden ska ha en nattfasta som understiger 11 timmar av orsaksutredningar till avvikelser i vården ska genomföras inom 4:a veckor procent av brukarna ska årligen få en reviderad medicinsk vårdplan MNA 80 % Norton DFRI 68 % i ordinärt boende i särskilt boende

4 Mål för patientsäkerhetsarbetet Mål År 2014 Uppföljning mål 50 % av boende på särskilt boende ska erhålla en apotekarledd läkemedelsgenomgång (övriga deltagare: läkare, sjuksköterska och läkemedelsombud) 25 % 20 % av boende i ordinärt boende med hemsjukvård ska erhålla en apotekarledd läkemedelsgenomgång (övriga deltagare: läkare, sjuksköterska och läkemedelsombud) av boende i särskilt boende ska erhålla en läkarledd enkel läkemedelsgenomgång vid den årliga medicinska vårdplanen av boende i ordinärt boende med hemsjukvård ska erhålla en läkarledd enkel läkemedelsgenomgång vid den årliga medicinska vårdplanen av rehabiliteringsinsatser som kräver instruktion/ordination av sjukgymnast/arbetsterapeut till omvårdnadspersonal eller av sjukgymnast/arbetsterapeut bedömd egenvårdsplan ska resultera i en pågående plan för rehabilitering av dokumentation inom rehab ska struktureras enligt beslutsstödsmodellen 10 %

5 Strategi för ökad patientsäkerhet Öka kunskaperna om allvarliga risker och händelser inom läkemedelsområdet. Öka följsamheten till lokala läkemedelsrutiner. Öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare. Öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Öka följsamheten till nationella åtgärdspaket inom alla riskområden. Fortbildning i medicintekniska rutiner och rutiner inom rehabilitering och fallolyckor. Förbättra kommunikationen med hjälp av SBAR. (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) Årlig systematisk verksamhetsuppföljning/tillsyn.

6 Åtgärder för säker läkemedelshantering Ökad patientsäkerhet genom förbättrade läkemedelsrutiner 2014 Uppföljning Läkemedelslista för dosett Läkemedelslista för originalläkemedel Läkemedelslista för vid behovs läkemedel Läkemedelslista för utvärdering av vid behovs läkemedel Ökad patientsäkerhet genom åtgärder för ökad läkemedelskompetens 2013 2014 Grundutbildning i läkemedel för omvårdnadspersonal som ska erhålla delegation för överlämnande av läkemedel Diabetesutbildning för omvårdnadspersonal som kan erhålla tilläggsdelegering för insulingivning 148 207 21 19 Summa 169 226

7 Egenkontroll läkemedel Ökad patientsäkerhet på särskilda boende genom enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång År 2012-2013-2014 Läkarledd enkel läkemedelsgenomgång vid årlig medicinsk vårdplan Apotekare ledd fördjupad läkemedelsgenomgång Särskilda boende År 2012 2013 2014 2012 2013 2014 SÄBO Byavången 34 47 76 10 1 10 SÄBO Valkyrian 49 40 38 0 5 0 SÄBO Norrevång 43 26 25 10 10 10 SÄBO Brinkehem 18 18 21 13 15 19 SÄBO Skogsdungen 1 7 0 0 0 0 Totalt 145 141 160 33 31 39 Kommentar 10 korttidsplatser ingår inte i beräkningen av antalet läkemedelsgenomgångar. Ökad patientsäkerhet inom ordinärt boende genom enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång År 2012-2013-2014 Ordinärt boende Läkarledd enkel läkemedelsgenomgång vid årlig medicinsk vårdplan Apotekare ledd fördjupad läkemedelsgenomgång År 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Hemsjukvård Brösarp 20 29 26 2 4 0 Hemsjukvård 35 61 87 6 0 0 Centrum Hemsjukvård Väster 70 60 70 0 0 11 Hemsjukvård Söder 43 44 59 0 10 15 Totalt 168 194 242 8 14 26 Kommentar Vid mättillfället erhöll cirka 200 personer i ordinärt boende kommunal hemsjukvård.

8 Resultatet av enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång Olämpliga läkemedel har minskat hos befolkningen som är 75 år eller äldre. Antipsykotiska läkemedel har minskat hos befolkningen som är 75 år eller äldre.

9 Forts. Resultatet av enkel- och fördjupad läkemedelsgenomgång Antinflammatoriska läkemedel har minskat hos befolkningen som är 75 år eller äldre. Egenkontroll av följsamheten till läkemedelsrutiner Läkemedelsansvariga undersköterskor på särskilda boenden genomför två gånger per termin en internkontroll över enhetens följsamhet till läkemedelsrutinerna. Verksamhet på entreprenad genomför två gånger per termin även internkontroll av läkemedelshanteringen på sina hemtjänstområden (Söder och Centrum). Sjuksköterskan genomför en granskning en gång per månad av narkotika klassade mediciner. Sjuksköterska genomför kollegiegranskning en gång varannan månad av narkotika klassade mediciner. När förråd och akutförråd av läkemedel på särskilda boenden kontrolleras en gång per månad av särskilt ansvarig sjuksköterska. Sjuksköterska genomför kollegiegranskning en gång per månad av basförrådets narkotika klassade mediciner. Region Skåne genomför egenkontroll av basförrådet för läkemedel via årlig enkät till ansvariga sjuksköterskor för basförråden.

10 Övrig egenkontroll Egenkontroll för att undvika trycksår Trycksår som uppstår i vården rapporteras som en avvikelse i vården. Statusen på antalet brukare med trycksår är en nationell indikator av vårdens kvalitet. Punktprevalensmätning för trycksår har genomförts våren 2014. 287 personer inom hemsjukvården i Tomelilla riskbedömdes vid detta tillfälle. Det bör särskilt uppmärksammas att volymen screenade i Tomelilla kommun är av samma storlek som t ex. Helsingborgs kommun med 100 000 invånare. Mätning av trycksår Riket % Tomelilla % Ökad risk för 12 4 tryckskada Punktprevalensmätning visar förekomsten av trycksår vid ett enstaka tillfälle. Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. Den metod som tillämpades var Norton. Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser.

11 Egenkontroll av basal vårdhygien 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 2012 2013 2014 20% 10% 0% Redovisning vilka enheter som hade över eller under medelvärdet på omvårdnadspersonalens och den legitimerade självskattning 2014 på tillämpningen av basal vårdhygien Medelvärdet på 80 % eller högre Under medelvärdet på 80 % Norrevång 80 Hemtjänst Vardaga 63 Brinkehem 96 Hemtjänst Tomelilla 70 Valkyrian 92 Byaträffen 79 Byavången 95 LSS Brandkårsgatan 66 Skogsdungen 87 LSS Solgläntan 70 Vännen 92 Rehabiliteringsorganisation 67 LSS Nybogatan 94 Sjuksköterskor 67 LSS daglig verksamh. 83 Nattpatrull 72 Hemtjänst Förenade 91 Frösunda assistans 67 Care Cirka 300 omvårdnadspersonal och legitimerad personal har ingått i den årliga självskattningen.

12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldighet vid avvikelser i vården har all personal verksam inom vård och omsorg. Ansvar Enhetschefen Enhetschefer har av vård- och omsorgsnämnden beslutat ha ansvar som verksamhetschef, enligt 29 Hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen har därmed det yttersta ansvaret för vårdenhetens kvalitet. Motsvarande ansvar har verksamhetscheferna på Förenade Care och Carema för de verksamheter som drivs på entreprenad Ärendeansvarig vid en avvikelse i vården är enhetschefen för den verksamhet (boende/hemtjänst) där avvikelsen inträffat. Det är enhetschefen eller den som av enhetschef blivit delgerad hälso- och sjukvårdsuppdraget, som tar beslut om att utse orsaksutredare. Orsaksutredningen ska ge underlag för åtgärder kortsiktigt och långsiktigt som förebygger att händelsen inte upprepas på nytt. Det ligger också i enhetschefens ansvar att inträffade avvikande händelser tas upp på arbetsplatsträffar och team konferenser. Ansvar vård och omsorgspersonal Vård och omsorgspersonal som observerat en händelse som upplevs som en risk (tillbud) obehag eller skada för brukaren ska omgående ta kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. Vård och omsorgspersonalen/rapportör ska enligt upprättade rutiner under innevarande arbetspass skriva en avvikelserapport på en händelse (avsteg från ett förväntat förlopp) som upplevs som en risk (tillbud) obehag eller skada för brukaren. Ansvar Sjuksköterska Sjuksköterskan som tjänstgör då avvikelsen inträffar, har ansvaret för det medicinska omhändertagandet av brukaren. Vidare att den medicinska händelsen dokumenteras och riskbedöms i omvårdnadsjournalen. Detta ska ske under aktuellt arbetspass. Sjuksköterskan ansvarar också för att brukaren och/eller närstående får information om händelsen, om detta inte i det enskilda fallet bedöms som onödigt eller olämpligt. Ansvar Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Vad som ovan sagts om sjuksköterskans ansvar gäller även arbetsterapeut och sjukgymnast samt att ansvara för orsaksutredningar vid fallolyckor, bedöma behov av rehabilitering, och medicintekniska hjälpmedel. Det som är speciellt vid avvikelser av medicintekniska hjälpmedel (utan personskada) är att rapportören alltid ska kontakta arbetsterapeut och sjukgymnast för en bedömning om avvikelse föreligger.

13 Ansvar för medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS ansvarar för att snarast ta emot anmälningar om allvarliga medicinska händelser. (allvarlighetsgrad 3) MAS utför omgående en risk och händelseanalys av anmälda allvarliga händelser samt kontrollera att åtgärder är vidtagna. MAS avgör om avvikelsen skall anmälas vidare till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. MAS anmäler till socialstyrelsen MAS redovisar och rapporterar till Vård- och Omsorgsnämnden MAS ansvarar för att göra en internkontroll av arkiverade avvikelserapporter. MAS ansvarar och beslutar om lokala avvikelsehanteringen (HSL 24) MAS ansvarar för riskanalyser och i dialog med verksamheten identifierar riskområden. MAS utför på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden och i sitt medicinska ansvar en verksamhetsuppföljning/tillsyn att verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom hälso- och sjukvården.

14 Skiss över hälso- och sjukvårdens system för rapportering, utredning och åtgärder vid av avvikelser i vården 1gång per år patientsäkerhetsrapport till Vård och omsorgsnämnden Händelse Leg personal riskbedömer och bistår i utredningen Rapportör skriver avvikelsen Anhöriga och brukare ska involveras utredningen Avvikelse relaterat till legitimerad personal. Orsaks utreds av chef för legitimerad personal Vid jäv hos leg personal riskbedömer chef för legitimerad personal Enhetschef utreder, åtgärdar och förebygger och ansvarar för avvikelserapportens helhet Enhetschef ansvarar för att händelsen registreras i avvikelsesystemet Avvikelser relaterat till personal med delegation Orsaksutredningen sker i samverkan mellan 1:a linjens chef och chef för leg personal Vid jäv hos enhetschefen ansvaras utredningen av överordnad Chef Allvarlighetsnivå 3, MAS leder orsaksutredningen och har ärendeansvar Mas går igenom samtliga avvikelser innan arkivering. Öppnar utredningar som är i behov av komplettering.

15 Handläggningstider för rapportering, utredning och åtgärder vid avvikelser i vården Handläggningstid fördelat per avvikelse Handläggningstid per enhet Målet är att en avvikelse i vården ska vara utredd och ha genomfört en förebyggande åtgärd inom 4:a veckor. Detta mål har infriats. Om utredningen överskrider 4:a veckor görs en riskbedömning.

16 Riskanalys Inom vård- och omsorg finns medicinskt ansvarig sjuksköterska som är huvudansvarig för riskanalyser och i dialog med verksamheten identifierar riskområden och beslut om en riskanalys bör genomföras. Riskanalyser sker alltid i samband med verksamhetsförändringar och större rutinförändringar. Riskanalys sker alltid på svårt demenssjuka som ska vårdas på annan vårdnivå än demensboende. Verksamhetsuppföljning Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om systematisk verksamhetsuppföljningen. Syftet är ta reda på hur väl verksamheten lever upp till lagstiftarens krav på god kvalitet inom vård och omsorg. Verksamhetsuppföljningen leder till initiering av arbetsprocesser inom arbetsgruppen som bidrar till ökad kvalitet i genomförandet av insatser. Verksamhetsuppföljning i februari - mars 2015 av vård- och omsorgsnämndens kvalitetskrav på hemtjänsten i Tomelilla kommun VERKSAMHETS- UPPFÖLJNING Hemtjänster Söders hemtjänst % (Vardaga) Centrums hemtjänst % (Förenade Care) Tomelilla kommuns % hemtjänst Etablerade rutiner som uppnår vård- och omsorgsnämndens kvalitetskrav på utförd vård- och omsorg från hemtjänsten i Tomelilla kommun Nov 2013 Febr2015 Nov 2013 Mars 2015 Nov 2013 Mars 2015 56 57 90 83 39 50 Planerad utveckling av arbetsprocesser 39 43 5 17 56 50 Ingen planerad utveckling av arbetsprocesser 5 0 5 0 5 0 Etablerad rutiner Inga planerade arbetsprocesser * Planerade arbetsprocesser

17 Jämförelse mellan november 2012, november 2013 och februari 2015 av utvecklingen att uppnå vård- och omsorgsnämnden kvalitetskrav på särskilda boenden i Tomelilla kommun Valkyrian % Byavången % Brinkehem % Skogsdungen % Norrevång % 2012 2013 2015 2012 2013 2015 2012 2013 2015 2012 2013 2015 2012 2013 2015 39 90 87 74 90 87 13 25 60 34 94 46 26 95 53 57 10 13 22 10 13 83 30 40 62 6 54 70 5 47 4 0 0 4 0 0 4 45 0 4 0 0 4 0 0 Etablerad rutiner Inga planerade arbetsprocesser *Planerade arbetsprocesser

18 IDENTIFIERADE RISKOMRÅDEN Kommunikation Undernäring Läkemedel Fall Trycksår Smittspridning Felaktigt utförd vård Medicintekniska hjälpmedel Rehabilitering Demenssjuka Korttidsenheten, Törnehög, Norrevång Åtgärder inom identifierade riskområden Riskområde kommunikation Informationsöverföringen mellan sjukvårdshuvudmännen är förenat med risker. Tomelilla kommun har tillsammans med övriga sydost kommuner infört SBAR tillsammans med Ystads sjukhus för att minska risken med för att viktig information glöms bort eller feltolkas. SBAR SBAR är en systematisk metod för kommunikation som ger struktur åt dialogen: Situation. Bakgrund. Aktuellt tillstånd. Rekommendation. SVPL-IT SVPL-IT är ett elektroniskt vårdplaneringssystem som utvecklats mellan region Skåne och Skånes kommuner via kommunförbundet. Systemet infördes under 2011 och ska när det fungerar optimalt ge en säkrare överföring av information vid vårdplaneringen mellan huvudmännen. En vårdplanering består av fyra delprocesser: Underrätta om inskrivning i slutenvården. Kalla till samordnad vårdplanering. Upprätta en samordnad vårdplan. Underrätta om utskrivningsklar.

19 Riskområde undernäring Mål Nattfastan hos den äldre får aldrig överstiga 11 timmar Årlig mätning av nattfastan på särskilda boenden - 2007 till 2014 År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 MÅL Ängslyckan 10,5 12,3 11,38 11,73 12,12 11,13 12,05 11,3 11 Ljungen/Heden 10,8 10,1 9,44 10,16 9,9 12,98 11,27 11,1 11 Stjernemosse 14,1 13 13,24 12,7 11,84 9,74 11,24 8,3 11 Lindängen 13,6 12,8 13,3 11,89 6,9 9,3 7,3 11 Korttid/Törnehög 13,3 13 12,21 10,61 9,72 10,4 8,05 11 Qvarnen/Magle 12,2 11,9 11,5 9,77 5,58 6,5 8,81 10,5 11 Vallmotegen 14 14 13,8 11,43 11,23 12,28 12,03 10,5 11 Klövertegen 11,6 12,5 12,18 9,63 10,31 8,7 10,3 11 Lintegen 12 11,8 10 11,45 12,39 7,1 11 Plan 1 Byavången 13,7 12,7 13,01 12,15 11,14 9,82 11,5 10,6 11 Plan 2 Byavången 15 13,4 12,45 11,2 10,04 10,36 11,16 6,0 11 Blå, Valkyrian 12,4 13,4 9,09 7,56 7,47 9,57 8,15 9,9 11 Grön, Valkyrian 12,6 12,4 8,62 8,34 8,39 8,8 9,84 9,4 11 Gul, Valkyrian 12,2 12,2 9,41 9,42 6,04 8,78 8,8 9,3 11 Aprikos, 12,6 11,2 10,05 8,61 8,32 8,33 8,86 8,6 11 Valkyrian Skogsdungen 12,42 11,16 10,13 10,7 11 Medelvärde 12,7 12,44 11,34 10,52 9,32 10,17 10 8,8 11. Beräkning av nattfasta Nattfastan beräknas efter dagens sista mål och nästkommande dags första mål. Detta betyder att nattfastan kan bli kort, t.ex. sista målet intas kl. 23:30 och nästa dags första mål intas klockan 02:00. Nattfastan blir då 2,5 timmar. Syftet med nattfastemätningen är att skapa kostrutiner som bryter långa natt fasteperioder inte att mäta nattvilan! Tabellen visar att år 2010 sker ett trendbrott med en nattfasta som generellt understiger 11 timmar.

Riskområde läkemedel Läkemedel är ett av de större riskområdena inom den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningsställandet, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. I kommunen är det den medicinskt ansvarige sjuksköterskan (MAS) som är ytterst ansvarig för att fastställa ändamålsenliga rutiner, och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen. 20 Läkemedelsavvikelser under perioden 2006-2014 År 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ordinärt 140 116 158 191 314 427 502 501 613 boende Särskilt 150 229 171 213 242 395 437 407 523 boende LSS 23 55 48 40 79 64 91 60 71 Adm. omr. *91 *138 *79 MAS Summa 313 400 377 444 635 886 1121 1106 1286 *Felregistrerat adm. omr men utredning med orsak, akuta åtgärder samt förebyggande åtgärder är genomförda för alla registrerade avvikelser. Tendenskurva över avvikelser av läkemedel 2006-2014 886 1121 1286 1106 635 313 400 377 444 Läkemedelsavvikelserna ökar årligen. Omvårdnadspersonalen och legitimerad personal rapporterar för att förbättra läkemedelsbehandlingen. 1286 avvikelser har utretts och åtgärdats. Mörkertalet, det vill säga undanhållen rapportering är i Tomelilla mycket liten. Det kan konstateras att den en som är sjuk och av läkare bedömts vara i behov av kommunal hemsjukvård i Tomelilla kommun är garanterad att ordinationen i en mycket stor omfattning genomförs i enlighet med läkarens ordinationer.

21 Läkemedelsavvikelser och fördelning per person 2013 och 2014 700 613 600 500 501 523 407 400 300 Ordinärt boende Särskilda boenden LSS 200 60 136 131 172 148 100 71 13 15 0 Antal avvikelser 2013 Antal personer 2013 Antal avvikelser 2014 Antal personer 2014 335 personer hade 1286 avvikelser i läkemedelshanteringen. Det ska särskilt uppmärksammas att dessa 335 personer kan ha blivit rapporterade flera gånger. Antal läkemedelsavvikelser fördelat per person som har haft en avvikelse rapporterad Vårdform År 2013 År 2014 Ordinärt boende 3,68 3,56 Särskilt boende 3,10 3,53 LSS boenden 4,61 4,73 LSS boenden är det området som har flest avvikelser av läkemedel när den fördelas per avvikelse och person. Detta trots LSS boendena har den lägsta volymen rapporterade läkemedels avvikelser i läkemedelskedjan.

22 Identifierade avvikelser i läkemedelskedjan 432 56 Vid överlämnandet Vid iordningsställandet Vid ordination 748 Orsaker till avvikelser i läkemedelshanteringen 1036 272 208 106 98 96 Det bör särskilt uppmärksammas att antalet orsaker till det blev fel i läkemedelshanteringen är större än antalet inrapporterade läkemedels avvikelser.

23 I vilken beredningsform sker läkemedelsavvikelserna? 59 40 31 173 137 661 Dosett Apodos Narkotika klassad 11-V Originalförpackning Waran Insulin Injektion 358 Det kan konstateras att läkemedel hantering via APO dos (maskinellt iordningsställande av mediciner) är den säkraste administrationsformen. 80-90 procent av doserna bereds via APO dos. Vanliga läkemedelsavvikelser Dosen glöms bort, läkemedel är inte signerat, iordningsställd medicin ges på fel tid, bristande kontroll vid iordningsställande av läkemedel, fel dos administreras, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel. Vanliga orsaker till läkemedelsavvikelser Otydliga läkemedelsordinationer, inte följt rutiner vid överlämnade av läkemedel, ouppmärksamhet vid administrering av läkemedel, läkemedelsfel vid vårdens övergångar.

24 Fördelning av läkemedelsavvikelser på berörda personalkategorier Fördelning av avvikelser på yrkeskategorier 5 468 Omvårdnadspersonal Sjuksköterska 809 Läkare Det ska uppmärksammas att bilden saknar fyra inrapporterade avvikelser. Dessa var felaktigt rapporterade på enhetschef och rehabiliteringsassistent. Det som också bör uppmärksammas är att antalet avvikelser på läkare är en grov underrapportering. Cirka 80 procent av patienter som vårdats på sjukhus har i samband med hemgång felaktigt ordinerade läkemedel. Det är inte den enskilde läkaren som har ordinerat fel. Felaktigheten i läkemedelshanteringen sker som följd av parallella ordinationer från flera läkare. Sjuksköterskan gör en stor insats i patientsäkerhetsarbetet för att patienten som vårdats på sjukhus ska få rätt ordination.

25 Vanliga tidpunkter för läkemedelsavvikelser 2014 Allvarlighetsnivån på läkemedelsavvikelserna under 2013 Allvarlighetsgrad 473 767 Allvarlighetsgrad 1 Allvarlighetsgrad 2 Allvarlighetsgrad 3 26 Kriterier för allvarlighetsbedömning Sannolikhet för upprepning Mycket liten (1) 1gång per år Liten (2) Varje månad Stor (3) Varje vecka Mycket stor (4) Dagligen Katastrofal (4) Skada som kräver sjukhusvård mer än 24 timmar eller orsakar att brukaren avlider, även självmord ingår. Betydande (3) Skada som kräver vård på annan nivå, t.ex. sjukhuset eller potenta läkemedel som Insulin, Waran eller Narkotika grupp 11-V Allvarlighetsgrad Måttlig (2) Skada som åtgärdas av sjuksköterska eller läkare i öppenvården Mindre (1) Obehag eller obetydlig skada som kan åtgärdas av sköterska

26 Ingen avvikelse grad 3 var relaterad till skada som kräver vård på annan nivå. Avvikelserna av allvarlighetsgrad 3 avsåg Narkotiska preparat, Insulin samt blodförtunnade läkemedel (Waran) Konsekvenser för patienten som följd av läkemedelsavvikelsen 2012 2013 2014 Ingen synlig skada 1077 1070 1257 Annat 27 8 10 Smärta/Ömhet 3 8 5 Stress/Oro 13 6 8 Antal 1120 1092 1280 Åtgärder efter läkemedelsavvikelser 2012 2013 2014 Kontakt med sjuksköterska 1052 1041 1235 Kontakt med närmsta chef 91 77 67 Kontakt med MAS 33 181 181 Antal 1176 1299 1483 Förebyggande åtgärder efter läkemedelsavvikelser 2012 2013 2014 Kontakt med berörd personal 400 677 980 Förbättra rutiner 241 138 87 Motiverande samtal 215 162 142 Förbättra informationen 49 57 34 APT 49 635 856 Kontakta ansvarig vårdgivare/chef 21 31 112 Förebyggande åtgärder 5 32 18 Kontakt med närstående 3 11 9 Antal 983 1743 2238

27 Riskområde fallolyckor Ett annat riskområde inom kommunal hälso- och sjukvård och social omsorg är fallskador. Fallolyckor under perioden 2006 till 2014 År 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ordinärt 300 313 274 342 368 385 383 440 633 boende Särskilt boende 322 312 351 337 287 359 369 372 436 LSS 17 24 48 48 55 32 25 25 14 Adm. omr. *35 *113 *59 MAS Summa 639 649 673 727 710 776 812 946 1142 *Felregistrerat adm. omr men utredning med orsak, akuta åtgärder samt förebyggande åtgärder är genomförda för alla registrerade avvikelser. Kända fallriskfaktorer är demenssjukdom, yrsel, balanssvårigheter, viss läkemedelsbehandling som till exempel sömntabletter, lugnande läkemedel mot oro och ångest, blodtryckssänkande behandling men även undernäring ökar risken för att falla. I Tomelilla kommun bedrivs ett systematiskt och preventivt fallriskarbete. Det finns en rad fallpreventiva åtgärder som vidtas för att minska risken för fall. I Tomelilla kommun används instrumentet Downton Fall Risk Index (DFRI)vid fallriskbedömning (Inventering av: Tidigare olyckor, Mediciner, Sensoriska funktioner-syn hörsel, Kognitiva funktioner, Gångförmåga). Alla brukare som flyttar in på ett särskilt boende ska erbjudas en preventiv fallriskbedömning. Det har skett i 7 av 10 fall (70 %). Brukare som bor i ordinärt boende erbjuds först efter bedömning av sjuksköterska en preventiv fallriskbedömning. Efter en preventiv fallriskbedömning erhåller brukare och omvårdnadspersonal individuella instruktioner/ordinationer av sjukgymnaster och eller arbetsterapeut. I ordinärt boende motiveras brukaren att eliminera orsaker som kan bidra till en fallolycka genom att uppmuntras att se över belysning, sladdar, mattor och trösklar. Riskinventering sker via uppsökande verksamhet för alla 80 år eller äldre.

28 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal personer med en fallolycka 322 fördelat på vårdformen 174 112 4 32 1142 rapporterade fallolyckor var relaterade till 322 personer. Det bör särskilt uppmärksammas att dessa 322 personer kan ha haft en till flera fallolyckor. Plats för fallolyckan 526 173 145 109 40 27 24 87

29 Klockslag för fallolyckor 80 70 60 Fallolyckor 50 40 30 20 10 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Klockslag Genus vid en fallolycka 493 649 M K

30 Skador som följd av fallolyckor (1142 fallolyckor) Fraktur Större sårskada Inskriven på sjukhus 18 17 23 Smärta/Ömhet 110 Blåmärke/småsår 183 Ingen synlig skada 843 Frakturer som följd av fallolyckor 2013 och 2014 12 10 8 6 4 2 0 3 11 5 4 2 1 1 1 2013 2014 Det är viktigt att det preventiva arbetet fokuserar på strukturerade åtgärder som förhindrar fall genom att bättre anpassa boendet, utprovning av hjälpmedel och då företrädesvis gånghjälpmedel, översyn av läkemedel och eventuellt utsättning av läkemedel som kan ge upphov till biverkningar såsom dåsighet, yrsel och trötthet, faktorer som kan öka benägenheten att råka ut för en fallolycka. Detta preventiva arbete leds av kommunens sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det är svårt att förhindra fallolyckor då inte alla bakomliggande orsaker går att eliminera. Vidare så lyssnar inte alltid patient och anhöriga på de råd som lämnas.

31 Åtgärder efter en fallolycka 1221 940 312 360 56 200 136 169 111 154 111 109 93 82 56 78 65 69 2013 2014 Det bör uppmärksammas att en fallolycka kan leda till en eller flera åtgärder. 322 personer hade år 2014, 1142 fallolyckor. Dessa personer erhöll 1221 bedömningar eller åtgärder. Riskområde medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering Medicintekniska hjälpmedel och inte utförd rehabilitering är ett riskområde inom vård och omsorg. Antal medicin tekniska avvikelser 2014 13 14 Hemtjänst Särskilda boende Boende med särskild service 15 Detta är en låg nivå rapporterade avvikelser på medicintekniska hjälpmedel med tanke på den mängd hjälpmedel (> 1000 årligen ordinerade hjälpmedel) som är ordinerad till patienterna i Tomelilla kommun.

32 Avvikelser inom rehabilitering 2014 11 10 3 Boende med särskild service Hemtjänst Särskilda boenden Orsaker till avvikelser inom hjälpmedel och rehabilitering Orsakerna till avvikelserna är bland annat bristande kunskaper hos den enskilde brukaren, närstående eller personal om användningen av hjälpmedlet eller utförandet av rehabiliteringen. Åtgärder för att förhindra avvikelser inom hjälpmedel och rehabilitering Utöver att brukare, anhöriga och medarbetare erhåller individuella instruktioner/ordinationer av sjukgymnaster och eller arbetsterapeut har en riktad utbildning inom medicintekniska hjälpmedel och rehabilitering tagits till chefer och omvårdnadspersonal. Utbildningen har tagits fram under 2014 och är under genomförande 2015. Innehåll: Tillämpningsanvisningar för hjälpmedel. Rutiner för funktionskontroller. Rutiner vid signering. Ordinationer. Journalföring rehabiliteringsplan. Rutiner för egenkontroll av chefens ansvar Avvikelsehantering för rehabilitering och medicintekniska hjälpmedel.

33 Riskområde trycksår Trycksår som uppstår i vården rapporteras som en avvikelse i vården. Statusen på antalet brukare med trycksår är en nationell indikator av vårdens kvalitet. Punktprevalensmätning för trycksår har genomförts våren 2014. 287 personer inom hemsjukvården i Tomelilla riskbedömdes vid detta tillfälle. Det bör särskilt uppmärksammas att volymen screenade i Tomelilla kommun är av samma storlek som t ex. Helsingborgs kommun med 100 000 invånare. Mätning av trycksår Riket % Tomelilla % Ökad risk för 12 4 tryckskada Punktprevalensmätning visar förekomsten av trycksår vid ett enstaka tillfälle. Punktprevalensmätningen av trycksår bestod av fyra delar: hudbedömning, prevention, riskbedömning och journalgranskning. Den metod som tillämpades var Norton. Riskbedömning innebär att man bedömer om patienten löper ökad risk att drabbas av trycksår. Om det finns en ökad risk ska åtgärder sättas in som förebygger trycksår som till exempel tryckavlastande madrasser. Riskområde infektioner och smittspridning Vårdrelaterade infektioner ska betraktas som en avvikelse och ska rapporteras i avvikelsesystemet. I hemsjukvården i Tomelilla kommun vårdas brukare med multiresistenta bakterier. Det finns dock generellt en god följsamhet till basala hygienrutiner, klädrutiner och rutiner vid vård av brukare med multiresistenta bakterier eller vård av brukare med blodburen smitta. Medicinskt ansvarig sjuksköterska upprättar vid behov individuella rutiner för brukare med multiresistenta bakterier ska kunna medverka i sociala samkväm.

34 Riskområde felaktig, fördröjd eller utebliven vård Vårdplaneringar 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014 År 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Personligt möte på sjukhus 209 204 187 218 191 203 Förenklad vårdplanering 160 166 207 194 105 182 Vårdplanering i hemmet 7 20 21 19 14 4 Möte per telefon 59 57 36 37 62 45 SSK deltog inte i mötet, endast dokumenterat Resultat 19 23 19 13 14 7 Endast rehabilitering är berörd - - 9 8 8 16 Summa 454 470 479 489 394 457 Antal avvikelser över felaktig eller fördröjd informationsöverföring vid vårdplaneringar mellan sjukhus och hemsjukvård i Tomelilla kommun under åren 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 2009 2010 2011 2012 2013 2014 74 72 60 47 80 51 Orsaker till felaktig eller fördröjd informationsöverföring vid vårdplaneringar Bristande kunskaper hos sjukhus personalen för att kunna bedöma och avgöra en enskild persons behov av åtgärder av den kommunala hemsjukvården. Bristande kommunikation eller tolkningar mellan olika yrkeskategorier på sjukhus och kommunal hemsjukvård. Bristande dokumentation eller vårdplanering (avsaknad av läkemedel, fel läkemedelslistor, felaktiga doser, inga hjälpmedel, inga ordinationer eller fel ordinationer). Bristande samverkan mellan vårdgivare och vårdnivåer. Brist på vårdplatser Det bör framhållas att den kommunala hemsjukvården, framförallt den kommunala sjuksköterskan, har identifierat ovanstående brister och ingen brukare har fått någon felbehandling.

Åtgärder för att förhindra fördröjd vård Rutiner för rapportering av avvikelser när rutinerna vid vårdplaneringen inte följs. Under 2011 infördes ett elektroniskt vårdplaneringssystem som används när en patient bedömts som utskrivningsklar av ansvarig läkare på sjukhuset. Inbyggda rapporter och meddelande moduler har förbättrat och förenklat kommuniceringen mellan sjukvårdshuvudmännen. Inom hemsjukvården finns det särskilda sjuksköterskorna som ansvarar för den samordnade vårdplaneringen. På detta sätt erhåller dessa sjuksköterskor en betydande erfarenhet av vårdplaneringar. Inom rehabilitering finns det också ett urval av arbetsterapeuter och sjukgymnaster som genomför vårdplaneringar. Riskområde demenssjuka I Tomelilla kommun saknas det riktlinjer som anger att personer med demenssjukdom ska erbjudas plats vid ett demensboende. I den Nationella utvärderingen Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014, framgår att i ungefär två tredjedelar av landets kommuner (65 procent) finns det skriftliga rutiner eller riktlinjer som anger att personer med demenssjukdom ska erbjudas plats vid ett demensboende istället för vid ett blandat boende. Det är viktigt att den demenssjuke som vistas på en särskild boendeplats motiveras att ansöka om vård på en demensenhet. På en demensenhet ska vården vara mera personcentrerad som innebär att omvårdnaden och vårdmiljön ska vara mera personlig genom att förstå beteenden och psykiska symtom ur den enskildes perspektiv. Kvarboendeprincipen får inte förhindra möjligheterna för en demenssjuk att få den omvårdnad som sjukdomen kräver. Vidare framgår det i den nationella utvärderingen att Sveriges kommuner har 17 förbättringsområde, bland annat att antalet platser behöver ses över i särskilda boenden särskilt demensboende i förhållande till det förväntade antalet personer med demenssjukdom. Att vara beslutsoförmögen utgör ett observandum vad gäller patientsäkerheten. För dessa personer är det viktigt att alla rutiner för genomförandet av vården fungerar. Socialstyrelsen har även förtydligat kraven på bemanning i demensomsorgen. Vård och omsorgsnämnden ska enligt denna föreskrift ta reda på vilka insatser varje person behöver och fatta beslut om detta. Detta är ett förändrat synsätt, där den individuella planeringen är avgörande för bemanningen, inte som i dag, boendeformen. I föreskriften framgår att kommunerna måste skärpa kontrollen av alla särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor. 35

36 Bemanning under natten på Särskilda boende i Tomelilla kommun Särskilda boenden Nattbemanning Antal personer Antal boendeavdelningar Byavången 4 5 Valkyrian 2 4 Brinkehem 2 + 1 sovande jour 3 Norrevång 3 3 På Byavången är nattpersonalen placerad på demensenheterna. En av nattpersonalen på demensboende måste vid dubbelbemanning hjälpa till på de övriga fyra avdelningarna under kortare tid. På Valkyrian organiseras placeringen av nattpersonalen beroende på vårdtagarnas oro. Är vårdtagarna oroliga placeras personalen på de olika våningsplanen När vårdtagarna är lugna sitter personalen gemensamt på plan 1 eller plan 2. Det bör särskilt framhållas att Valkyrian inte har någon formellt etablerad demensenhet. På Brinkehem finns det en sovande jour som kan väckas upp vid behov. På Norrevång är nattpersonalen alltid placerade på demensenheten. Ett generellt problem är när det finns ett behov dubbelbemanning är att demensenheterna då står obemannade. Det bör framhållas att extra personal kan förstärka demensenheterna om nattbemanningen inte skulle vara tillräcklig. Behovet av dubbelbemanning kan dock inte alltid planeras, till exempel vid en fallolycka.

37 Inventering av demenssjuka på särskilda boende i Tomelilla kommun i februari månad 2012, 2013, 2014 och 2015 Demenssjuka på blandad boendeform 2010-2015 21 20 18 17 16 18 11 12 13 12 9 7 4 4 4 4 4 3 3 2 0 0 0 0 3 5 1 4 3 2 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Brinkehem 4 4 0 4 3 4 Byavången 3 2 4 4 5 3 Norrevång 3 0 0 0 1 2 Valkyrian 11 12 13 12 7 9 Totalt 21 18 17 20 16 18 Mätpunkt februari månad I särskilda boenden har årligen 15-20 demenssjuka inte fått sin vård på en demensenhet. Rutiner måste skapas för att skapa möjlighet för en demenssjuka att flytta till en demensenhet. Kvarboendeprincipen gäller även för den demenssjuke. Det som är viktigare än kvarboendet är möjligheterna till en bättre vård på en demensenhet.

38 Demenssjuka i ordinärt boende 2010-2015 44 41 41 36 29 31 10 9 6 4 11 11 5 4 13 10 9 4 15 14 14 12 11 11 10 9 8 8 8 6 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Brösarp 4 5 4 8 11 11 Centrum 6 4 9 10 8 6 Söder 9 11 13 14 14 15 Väster 10 11 10 12 8 9 Totalt 29 31 36 44 41 41 Mätpunkt februari månad Skattning i februari månad 2015 var de demenssjuka i ordinärt boende befinner sig i sin sjukdom. (i särskilt boende tillhör samtliga gruppen svår demens) Antal demenssjuka: Mild demenssjukdom Medelsvår demenssjukdom Svår demenssjukdom Hemtjänst Söder 2 8 5 15 Hemtjänst Centrum 1 1 4 6 Hemtjänst Väster 0 6 3 9 Hemtjänst Brösarp 2 5 4 11 Summa 5 20 16 41 Cirka 10 personer som vårdas i hemmet med svår demens sjukdom kommer sannolikt under året att vara i behov av vård på en demensenhet. Summa

Åtgärder för ökad patientsäkerhet för demenssjuka Behov av flera demensplatser Omsättning av demensplatser Totalt antal demensplatser År 2013 (16 platser) 33 % 49 År 2014 (12 platser) 24 % 49 Cirka 10 patienter som vårdas i hemmet med svår demens sjukdom kommer sannolikt under året att vara i behov av vård på en demensenhet. Under 2010 till 2015 har det i årligen vårdats15-20 demens sjuka i särskilda boende lägenheter. En del av dem som bor på en särskild boendeplats har under sin vårdtid insjuknat i en demens sjukdom. Kvarboendeprincipen har också påverkat att dessa personer inte har vårdas på en demensenhet. Rutiner måste skapas för att skapa möjlighet för en demenssjuka att flytta till en demensenhet. BPSD kvalitetsregister Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD BPSD Antal riskbedömningar och åtgärder under mars månad 2013 och 2014 BPSD Riskbedömning Åtgärder Ej gjorda uppföljningar 39 Avslutade på grund av dödsfall 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Brinkehem 7 2 7 2 5 1 3 0 Byavången 2 * 2 * - * 3 0 Norrevång 12 3 12 3-2 1 0 *Endast rapporterat på papper. Ett datastödjande program har införts på demensenheterna på Norrevång och Brinkehem. BPSD registret har som syfte att kvalitetssäkra omvårdnaden för personer i sin demenssjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Vid tillämpning av registret för BPSD kartläggs allvarlighetsgraden av BPSD, kartläggning av aktuell läkemedelsbehandling, checklista över tänkbara orsaker till beteende och psykiska symtom samt ger förslag på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att minska orsakerna till beteendet och de psykiska symtomen. Under våren 2012 utbildades BPSD administratören och enhetschef på de särskilda boendena Norrevång och Brinkehem i kvalitetsregistret BPSD. Under hösten 2012 genomgick enhetschef och BPSD administratör på det särskilda boendet Byavången utbildningen. Denna utbildning ger: Samtlig personal på enheten fri tillgång till webbaserade, interaktiv utbildning. Fri tillgång till egna data (kvalitetssäkring).

40 Fritt tillträde till årlig nätverksträff/utbildningsdag för BPSDadministratörer. Stöd via hemsida och kontakt. Geriatriskt utvecklingscentrum - utbildning för chefer för demensenheter och sjuksköterskor med omvårdnadsansvar för demensenheter. Enhetscheferna för demensenheterna på Norrevång, Brinkehem, Byavången samt enhetschefen för hälso- och sjukvården har genomgått utbildningen. Innehåll Alzheimers sjukdom. Frontallobsdemens. Vaskulär demens. Depression och förvirringstillstånd. Omvårdnad professionellt förhållningssätt. Juridiska rättigheter. Att vara närstående. Att vara personal, arbetstillfredsställelse. Information om aktuell forskning. Handledning Demenssjuksköterskan och Silviasystern genomför brukarrelaterad handledning och utbildning till omvårdnadspersonal på demensboende. Demenssjuksköterskan handleder omvårdnadsansvariga sjuksköterskor för demensenheterna och en arbetsterapeut och en sjukgymnast i inte brukarspecifik handledning var sjätte vecka. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten har sedan fått uppdraget att orientera kollegerna i demenssjukdomen vid en rehabilitering av en demenssjuk. Handledning för omvårdnadsansvarig sjuksköterska är att ge redskap i bemötandet av den demenssjuke för att sjuksköterskan ska kunna ge ett stöd till omvårdnadspersonalen. Demenssjuksköterskan ger också handledning till sjuksköterskan som är behovsrelaterad och brukarspecifik. Riskbedömning Demensjuksköterskan utför en dokumenterad riskbedömning för den demenssjuke vid ändrad vårdform eller vid behov. Det kan vara korttidsvistelse, utåtagerat beteende, flyttning till annan enhet m.m. Enhetschefen kommer därefter i samråd att uppdatera genomförandeplanen. Demenssjuksköterskan handleder också sjuksköterskorna hur en riskbedömning ska dokumenteras.

41 Riskområde korttidsvård på Norrevång Under 2014 var det 80 inflyttningar och 80 utflyttningar på korttidsvården Törnehög på Norrevång. På korttidsenhetens finns det 10 korttidsplatser. Det har under 2014 monterats skyddsutrustning i form av larm av alla utgångar har installerats. När en dörr öppnas går ett larm till personalens handenhet. Till entrén till korttidsvården har det installerats kodlås. Dessa skyddsåtgärder är genomförda som följd av att demenssjuka ska kunna vårdas på korttidsenheten. Risker: Lägenheterna på korttidsboende är två rum och pentry. För att nå ett av de två rummen måste en patient passera igenom den andra patientens rum. Hygiensjuksköterskor från Region Skåne, enheten för vårdhygien, utförde nyligen en vårdhygienrond och bedömde gemensam toalett som olämplig vid en god vårdhygien. Vid magsjuka tvingas t.ex. den medboende att använda en hygienstol för att uträtta sina behov. Omvårdnadspersonalen vistas inte regelbunden på korttidsvården då köket finns placerat utanför enheten. Detta medför att enheten ibland kan var utan personal. En demenssjuk får inte lämnas utan tillsyn, vilket sker regelbundet. Korttidsvården används för vård av demenssjukdom, eftersom det inte alla gånger finns andra alternativ. Det finns ett beslut att demenssjuka aldrig skulle vårdas på korttidsvården på Norrevång, eftersom lokalerna har bedömts som olämpliga av demensteamet och MAS. MAS har skapat rutiner att demensteamet dokumenterar en riskbedömning och i samråd med enhetschefen upprättar en genomförandeplan av riskbedömningen. Omvårdnadspersonalen på korttidsvården ska ha reell kompetens för de flesta sjukdomstillstånd och ska vara rustade för att ta emot delegationer från legitimerad personal. Socialstyrelsen åtgärdsförslag för att utveckla vården och omsorgen för de mest sjuka äldre på korttidsboende: Ökat behov av kompetens inom bland annat demenssjukdomar, psykiatri och bemötande. Överväga att utreda och utveckla möjligheten till ökad specialisering inom rehabilitering eller avlösning Planera och säkerställa tillgången till insatsen korttidsboende Utveckla behovsbedömning och genomförandeplanernas utformning Förbättra uppföljningen av sociala och medicinska resultat

42 Samverkan med brukare och närstående Brukaren och närstående är endast i undantagsfall involverade i patientsäkerhetsarbetet i Tomelilla kommun. Avvikelsrapporter från vårdpersonalen har i 9 fall under 2014 lett till ett deltagande från patient och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet. I de fall närstående har blivit involverade i utredningen är när de har kontaktat MAS. I dessa fall sker rapportering om åtgärder i nära dialog (muntligen och skriftligen) med den närstående (ofta är det svårt att kommunicera direkt med brukaren) samt i vissa fall sker uppföljningen av åtgärderna i den enskildes hem. Patientsäkerhetslagen anger att vårdgivaren ska ge brukarna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Enligt hälso- och sjukvårdslagens paragraf 2a ska vården bygga på respekt för brukarens självbestämmande, och brukaren ska få information om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Vården och behandlingen ska så lång det vara möjligt genomföras i samråd med brukaren. Frågan är hur samrådet ska gå till. En grundförutsättning som många är överens om är att brukaren behöver tillgång till kunskaper och evidens för att kunna medverka om sin egen hälsa. Vet brukaren inte vilka åtgärder som är möjliga och vad dessa innebär kan brukaren inte heller delta i beslutet om sin behandling efter en avvikelse i vården. Men nöjdhet eller missnöjdhet hur man upplever vården kan vara mera relevant att be patienten göra en bedömning om. Socialstyrelsen skickade i maj ut frågor till alla över 65 år med hemtjänstinsatser och till äldreboenden. I Tomelilla är det 150 kommuninvånare som tyckt till om sin äldreomsorg. Positiva omdömen om vården i hemtjänsten procent 94 93 92 91 90 89 94 Vardaga hemtjänst 92 Förenade Cares hemtjänst Organisationer för vård 91 Tomelilla kommuns hemtjänst Helhetsbetyget mycket gott (riket 89 %).

43 Positiva omdömen om vården i det särskilda boendet Procent 100 80 60 40 20 0 Förenade Care Byavången Helhetsbetyget mycket gott (riket 83 %) Vardaga Valkyrian Tomelilla kommun Norrevång Tomelilla kommun Brinkehem Demensvården 100 100 100 Särskilt boende 77 86 83 91

44 Synpunkter och klagomål 2013 och 2014 på den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen Inkomna synpunkter och klagomål hanteras utan dröjsmål. Verksamheten har rutiner för utredning och återkoppling, vilket innebär att någon ansvarig person kommer att ta kontakt med brukaren inom två veckor. Alla inkomna blanketter diarieförs. Synpunkter och klagomål kan också utföras direkt via ett webbformulär på Tomelilla kommuns hemsida. Social omsorg 2013 Klagomål 2013 Positiva synpunker 2014 Klagomål Summa social omsorg 17 4 15 2 Kommunal hälso- och sjukvård 2013 2013 2014 Klagomål Positiva Klagomål Summa kommunal hälso- och sjukvård Totalt social omsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2014 Positiva synpunkter 2014 Positiva synpunkter synpunkter 1 1 2 6 2013 Klagomål 2013 Positiva synpunkter 2014 Klagomål 18 5 17 8 2014 Positiva synpunkter Inga av klagomålen eller synpunkterna visade något systematiskt fel. Varje ärende har handlagts individuellt. Under 2014 inkom ett ärende från patientnämnden. Klagomålet handlade om att patienten inte fick hjälp med mediciner och mat. Anhörig hade parallellt skickat in klagomålet till kommunen. Anhörig var nöjd med att kommunen hade sammanfattat synpunkterna och återrapporterat. Skulle respons från kommunen utebli skulle anhörig återkomma till patientnämnden. Detta gjordes aldrig.