Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2005:10 ISSN 1650-7965 Svenska nav En rapport om de centrum som Sveriges regioner bör byggas runt
Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2005. Citera oss gärna, men ange källa.
Regeringen och riksdagen måste inom några år fastställa vilka regioner som även i framtiden har förutsättningar att fungera som motorer i svensk ekonomi. Politikerna kan i praktiken bara välja mellan de fem till tio regioner som marknaden redan utsett Det ligger i hela landets intresse att dessa regioner prioriteras när det gäller offentliga satsningar som exempelvis infrastruktur, utbildning och livsmiljö. Dessutom måste dessa regioner ges det avgörande inflytandet över sitt eget öde. De har alla, pga näringsliv, naturresurser och traditioner olika ekonomisk logik och kan bara utvecklas om de behandlas utifrån sin särart. Kunskaperna om respektive region är naturligtvis störst hos de individer och organisationer som dagligen verkar i regionen. Denna rapport syftar till att peka ut riktningen för hur vi kan utveckla svensk ekonomi. Västsverige 16 november 2005 Anders Källström Vd, Västsvenska Industri- och Handelskammaren 3
4
Innehållsförteckning Inledning 3 Innehållsförteckning 5 Den nya geografin 6 Regionen som plattform 6 Regionens struktur 8 Landets regionala nav 8 Indikator 1: Nettoinflyttning 8 Indikator 2: Demografi 9 Indikator 3: Utbildning 9 Indikator 4: Regionförstoring 10 Indikator 5: Utvecklingskraft 10 Indikator 6: Andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn 11 Indikator 7: Inkomstökning 11 De ekonomiska motorerna 11 Tillväxten har en regional logik 12 Skall tillväxtens och livsmiljöns regionala logik bli till maktens logik? 12 Ett uppdrag åt Ansvarskommittén 13 5
Den nya geografin Världen förändras på ett sätt som gör det motiverat att tala om den nya geografin. Denna har två nivåer, världen och regionerna. Det är i världen som vi hittar våra kunder. Allt fler företag betraktar allt större geografiska områden som sin marknad. Demokrati, fred, harmonisering mellan olika länders regelverk, Internet och mobil kommunikation, förbättrade språkkunskaper och mycket annat ger oss frihet att utveckla mer eller mindre gränslösa relationer. Världen blir, som ett resultat av denna utveckling, snabbt allt rikare. Cirka fem sjättedelar av jordens befolkning ökar f n sin välfärd. När vi betänker att 99,98% av jordens befolkning inte är svenskar, förstår vi möjligheterna i denna utveckling. Samtidigt inser vi att det knappast är jordens 0,02% svenskar som bestämmer spelreglerna på världsmarknaden Vi måste anpassa oss om vi vill vara en del av den globala gemenskapen! Den andra nivån är regionen. Regionerna har bildats som ett resultat av att våra livsmönster ändrats, vilket i sin tur kan förklaras av de möjligheter som den tekniska utvecklingen skapat. För 150 år sedan rörde de flesta av oss sig inte mer än ca 500 meter från sängen under en arbetsdag. Den ekonomi som producerade välfärden fanns då i vår, bokstavligen, överblickbara närhet. För 50 år sedan rörde vi oss i genomsnitt ca fem kilometer från sängen varje dag. De flesta av oss hade då lämnat jordbruksekonomin och försörjde sig istället på närmsta orts exempelvis fabrik, skola eller kommunalkontor. Idag rör sig en genomsnittlig svensk ca fem mil från sängen varje dag. Det innebär, inte minst i våra tre stortstadsområden, att de flesta av oss passerar minst en, sannolikt flera kommungränser, på resan mellan sängen, arbetet, flygplatsen och våra inköpsställen. Det område som många människor på detta sätt dagligen rör sig inom kallas, mer preciserat, för en arbetsmarknadsregion (a-region). A-regionen är ett dynamiskt begrepp. Förändrade rörelsemönster, som i sin tur förklaras av exempelvis nya bostadsområden, vilka arbetsplatser som växer och var de populära affärerna finns, ändrar löpande a-regionens yttre gräns och får ibland till följd att flera a-regioner slås samman till en. Svenska folket har på detta sätt skapat ca 100 a-regioner, vilket kan jämföras med att vi har 290 kommuner och att staten är organiserad i 21 län. Den offentliga sektorns organisation stämmer m a o inte särskilt väl överens med vår dagliga livsföring. Den nya ekonomins båda nivåer har ett starkt samband. Det är a-regionen, snarare än riket, som utgör den plattform från vilken våra företag skall nå världsmarknaden. Sveriges ekonomi är summan av den ekonomi som uppstått ute i a-regionerna. Ett Sverige med tillräckligt många, tillräckligt starka a-regioner kommer att präglas av fortsatt tillväxt och välfärd. Regionen som plattform Vad är det som avgör om det kommer att gå bra för en a-region? Regionens ekonomi kan beskrivas utifrån goda och onda cirklar. Regioner som erbjuder bra utbildnings- och karriärmöjligheter lockar till sig unga människor med ambitioner. Denna kompetensinvandring försörjer befintliga företag med kvalificerad arbetskraft. Dessutom gynnas nyföretagandet. Den tillväxt dessa ungdomar skapar fram till pensionen stimulerar till en fortsatt kompetensinvandring. Regioner som saknar utvecklingskraft överges erfarenhetsmässigt av sina mest ambitiösa ungdomar. Kvar blir de som är nöjda med det befintliga. A-regionens öde finns m a o på den marknad som utgörs av unga och välutbildade människor med ambitioner. Det ställs stora krav på en region för att den skall kunna ta vara på dessa medborgares energi. För det första krävs ett bra skol- och högskoleväsende: Utbildningen måste en hålla en i internationell jämförelse hög nivå. 6
Högskolorna skall kunna erbjuda den unga generationen såväl kunskaper i världsklass som hög akademisk status. Därför är högskolornas varumärken liksom ortens attraktivitet som studieort av stor betydelse. Bra högskoleutbildning bygger på framstående forskning. För att sambandet mellan forskningen och ekonomin skall få full kraft måste forskningen inte bara vara kraftfull utan också ha relevans för regionens kluster och ekonomiska traditioner så att den driver den ekonomiska utvecklingen framåt. Givetvis ställs motsvarande höga krav även på det övriga skolsystemet. Ambitiösa ungdomar vill ge sina egna barn en bra start på livet vilket naturligtvis skapar ett stort intresse för grund- och gymnasieskolan. För det andra ställs höga krav på infrastrukturen: Vi måste alla hushålla med dygnets 24 timmar. Dessa skall tillbringas så att de antingen skapar personliga värden på vår fritid eller ekonomiska värden på vår arbetstid. Den tid som vi tillbringar i bilkön eller i väntan på nästa flight förstör värden och måste därför minimeras. Regioner som kan erbjuda sina medborgare goda möjligheter till effektiv arbetspendling och goda möjligheter att nå de delar av världen där regionens företag har sina marknader har därmed också goda möjligheter att utvecklas. För det tredje måste den dessutom kunna erbjuda sina medborgare en spännande och väl fungerande livsmiljö i övrigt. I detta ingår allt från möjligheten att bli professionellt bekräftad genom massmedial uppmärksamhet till ett väl fungerande service- och kulturutbud. Utifrån intervjuer med arbetskraft som rekryterats från andra delar av världen vet vi också att denna uppskattar en miljö som kan beskrivas i termer av green, clean and secure. För det fjärde: ur näringslivets synpunkt sett måste regionen dessutom ha en tillräcklig kritisk massa så att det finns möjlighet till klusterbildningar och så att dessa kluster kan backas upp av ett tekniskt, logistiskt, juridiskt, kommersiellt etc serviceutbud som bidrar till företagens internationella konkurrenskraft. Detta ökar dessutom möjligheterna att ge anhöriga till dem som rekryterats karriärmöjligheter. Beijing Rio de Janeiro Dacca Buenos Aires Moscow Karachi Manila Cairo Calcutta Osaka Jakarta Shanghai Los Angeles Delhi Bombay Sao Paulo New York Seoul Mexico City Tokyo 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Miljoner invånare Figur1. Befolkningsunderlaget i världens 20 största storstäder. Källa: Brinkhoff. The Principal Agglomerations of the World. www.citypopulation.de, 2005-10-01. Givetvis är det oerhört dyrt att finansiera en a-region som lever upp till alla dessa krav. För att klara finansieringen måste Halmstad Kalmar Växjö Sundsvall Umeå Borås Gävle Falun Luleå Norrköping Kristianstad Jönköping Trollhättan Örebro Västerås Linköping Lidköping Göteborg Malmö Stockholm 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Miljoner invånare Figur 2. Befolkningsunderlaget 2004/2005 i Sveriges 20 största lokala arbetsmarknadsregioner, enligt 2001 års indelning. 7
regionen ha ett visst minsta befolkningsunderlag. Sverige består f n av drygt 9 miljoner invånare. Dessa är utspridda över mycket stor yta. I genomsnitt bor det inte mer än ett drygt 20-tal svenskar på varje kvadratkilometer. Sveriges största a-regioner är inte större än de minsta stadsdelarna i några av världens största stöder, vilket visar hur svårt det är för oss att erbjuda företag en konkurrenskraftig affärsmiljö. Nio miljoner invånare orkar knappast finansiera mer än mellan fem och tio konkurrenskraftiga a-regioner. Om vi sprider ut resurserna över fler regioner än så, är risken påtaglig att Sverige inte kommer att kunna erbjuda sitt näringsliv konkurrenskraft någonstans. Regionens struktur 120 HÖG 1000 80 60 40 20 LÅG 0 10 20 30 40 50 60 70 Minuter Figur 3. Pendlingsbenägenhetens samband med den tid pendlingen tar i anspråk. Källa: Fritt efter Internationella Handelshögskolan i Jönköping. En a-region kan funktionellt sett inte liknas vid vare sig en kommun eller ett land. Både kommunen och landet är politiskt skapade begrepp som definieras av en yttre gräns vid vilken kommunallagen respektive grundlagen slutar att gälla. En fungerande a-region utgår istället från ett centrum i form av en storstad med de karaktärsdrag som skissats ovan. Detta centrum utstrålar ekonomisk kraft ungefär så långt som medborgarna är beredda att pendla. Pendlingsbenägenheten är inget absolut begrepp. Olika människor accepterar olika långa pendlingsavstånd. Dessutom är de flesta av oss beredda att resa något längre till institutioner som vi besöker sällan (flygplatsen, kulturinstitutioner, etc) än vad vi accepterar när det gäller dagliga besöksmål (arbetsplatsen, skolan, affärscentra, etc). I figur 3 har forskare vid högskolan i Jönköping försökt illustrera pendlingsbenägenheten. Notera att pendlingsbenägenheten mäts i tid, inte i kilometer, och att den kan påverkas genom att infrastrukturens effektivitet utvecklas. Fram växer bilden av a-regionen som ett ekonomiskt centrum vilket utstrålar en ekonomisk kraft som i sin tur når maximalt ca en timmes restid ut från centrum. Därefter kommer den ekonomiska energin att vara låg eller t o m obefintlig ända till dess att man når nästa framgångsrika a-regions ekonomiska kraftfält. Det är svårt att se hur politiken fr o m nu skulle kunna bortse från denna logik, som de facto tycks bli allt tydligare över hela världen. Politikens uppgift är snarare att anpassa sig till dessa krafter och ta vara på dem. Landets regionala nav Vilka a-regioner i vårt land har då den kraft som krävs för att i fortsättningen fungera som landets ekonomiska motorer? Västsvenska Industri- och Handelskammaren arbetar med ett antal indikatorer som kan ge oss vägledning när vi vill besvara denna fråga. Ingen av dessa ger ensamma svaret. Tillsammans ger de dock en sannolik indikation på vad som kommer att hända förutsatt att inget oväntat inträffar. Samtliga faktorer måste studeras under ganska långa tidsperioder för att fungera som indikatorer, eftersom det är de trenderna som avgör framtiden. Nettoinflyttning Den enskilt viktigaste faktorn är den trendmässiga nettoinflyttningen. Ett ökande befolkningsunderlag kan bemanna en växande ekonomi liksom finansiera ett allt bättre privat och offentligt serviceutbud. Av diagrammet i figur 4 framgår vilka a-regioner som totalt sett ökat sin befolkning de senaste tio åren. Av figur 5 framgår att det är de största a-regionera som också växer 8
Figur 4. Procentuell befolkningsökning i Sveriges arbetsmarknadsregioner under 1994-2004. flyttar. De flesta är mellan 20 och 30 år. Därefter har de i allmänhet etablerat sig och väljer att utvecklas på den ort där de redan bor. Detta i sin tur får naturligtvis effekter på befolkningens åldersammansättning, vilken framgår av figur 6. Stora a-regioner som Stockholm, Umeå, Göteborg och Malmö har en mindre andel äldre medborgare än mindre a-regioner som Kiruna och Sundsvall. Utbildning Om vi på motsvarande sätt studerar utbildningsnivån i landets a-regioner ser vi vilka av dessa som attraherar välutbil- Figur 5. Inflyttninsnetto 1994-2004 i förhållande till befolkningsstorlek. Figur 6. Andel av befolkningen som är över 65 år, 2004. mest, även procentuellt sett. De är stora därför att de lockar till sig arbetskraft och lockar till sig arbetskraft därför att de är stora. Demografi Det är i första hand unga människor som Figur 7. Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning på tre år eller mer, 2004. dade medborgare (figur 7). Återigen är det Stockholm, Umeå, Malmö och Göteborg som ligger i topp, medan små och lite mer perifert belägna a-regioner har en avsevärt lägre utbildningsnivå. I många av dessa senare regioner finns sedan flera decennier högskolor som är tänkta att höja utbildningsnivån och bidra till en kompetensinvandring. Tyvärr tycks detta inte alltid fungera. Ungdomarna flyttar till en större högskoleort för att skaffa sig en fördjupningsutbildning eller lämnar den mindre orten för att göra karriär i en större a-region. Många arbetsgivare på de mindre orterna värderar inte akademisk examen särskilt högt och avstår från att anställa de högst utbildade. 9
Antal kommuner per arbetsmarknadsregion och utveckling under perioden 1970-2003 Arbetsmarknadsregion 1970 2002 1970-2003 Göteborg 12 1 + 5 st Malmö 6 25 + 19 st Stockholm 26 36 + 10 st Miljoner invånare per arbetsmarknadsregion Arbetsmarknadsregion 1970 2002 1970-2003 Figur 8. Andel av befolkningen med forskarutbildning, 2004. Ofta gifter sig välutbildade personer med varandra och måste även av detta skäl flytta till en ort där båda har goda möjligheter att göra karriär. Indikator 4: Regionförstoring Befolkningsunderlaget påverkas, förutom av inflyttningen, dessutom av regionförstoringen. Av figur 9 framgår hur antalet a-regioner i landet minskat sedan 1950. Göteborg 0,69 0,91 + 33 % Malmö 0,32 0,97 + 203 % Stockholm 1,45 2,18 + 51 % Indikator 5: Utvecklingskraft När vi nu väl konstaterat vilka a-regioner i Sverige som växer, och i synnerhet växer avseende de högst utbildade medborgarna, är det dags att studera vilka utvecklingseffekter denna befolkningstillväxt ger. Av figur 10 nedan framgår hur stor andel av befolkningen som förvärvsarbetar. Figur 9. Antalet lokala arbetsmarknadsregioner. Arbetskraft som inte hittar ett jobb bör flytta till en a-region där den lätttare hittar sysselsättning. Om många är arbetslösa tyder detta på att arbetskraften inte erbjuds jobb i de orter som växer eller att den föredrar att bo kvar framför att jobba. Figur 10. Andel av befolkningen som förvärvsarbetar, 2003. Nedan framgår regionförstoringen i landets tre starkast växande a-regioner Stockholm, Malmö och Göteborg. 10
Indikator 6: Andel sysselsatta i den skattebetalande sektorn I figur 11 ser vi hur stor andel av befolkningen som arbetar i den privata sektorn. De ekonomiska motorerna Ovan åtta använda parametrar kan summeras. Därigenom får vi en relativt kvalificerad indikator på vilka a-regioner som kan vara bärare av svensk ekonomi. För varje parameter framräknades de mest framgångsrika arbetsmarknadsregionerna. Varje region, för respektive parameter, tilldelades poäng enligt följande princip. Placering för respektive parameter: 1 5= 10 poäng 6 10= 5 poäng 11 15= 1 poäng 16 100= 0 poäng Figur 11: Andel av den förvärvsarbetande befolkningen som arbetar i den privata sektorn, 2003. Hög sysselsättningsgrad, nya företag och nya patent ökar en regions chanser, men är ingen garanti för framgång. Indikator 7: Inkomstökning Företag kan stagnera, många patent når inte längre än Patent- och registreringsverkets register och nya företag kan sakna utvecklingskraft. Därför är det nödvändigt att studera i vilken utsträckning som medborgarnas ansträngningar ger dem ökade inkomster. Denna framgår av figur 12. Detta innebär att en region maximalt kunde erhålla åttio poäng, detta genom att placera sig bland de fem högsta för samtliga åtta parametrar. Av tabellen i figur 13 framgår landets 22 starkaste a-regioner. Sveriges starkaste a-regioner 2005 1. Stockholm (66) 2. Umeå (66) 3. Göteborg (60) 4. Malmö (55) 5. Jönköping (32) 6. Linköping (31) 7. Varberg (30) 8. Värnamo (25) 9. Helsingborg (22) 10. Strömstad (22) 11. Gislaved (21) 12. Västerås (17) 13. Halmstad (16) 14. Karlstad (16) 15. Örebro (13) 16. Älmhult (11) 17. Emmaboda (10) 18. Karlskrona (10) 19. Luleå (10) 20. Markaryd (10) 21. Perstorp (10) 22. Vetlanda (10) Figur 13. Sveriges starkaste a-regioner 2005. Figur 12. Total tillväxt av lönesummor 1990-2003. Genom att placera in dessa i en karta ser vi hur de fördelas geografiskt. Med deberäkningsmetoden, kan Stockholms, Umeås, Göteborgs och Malmös a-regioner utnämnas till landets främsta ekonomiska motorer och därmed kvalificerade att fungera som nav i en region. Norrköping/Linköping och Jönköping är också tänkbara som nav i en region under förutsättning att de prioriteras avseende utvecklingssatsningar. Luleå, Karlstad, Örebro och Växjö samt ett band från södra Halland till Blekinge ger oss också positiva värden om än förhållandevis svagt. Kanske kan åtminstone någon eller några av 11
i form av geografiskt läge, naturresurser, traditioner, kluster, framträdande individer och institutioner. Detta illustreras av tabellen i figur 15. Länsvis fördelning av de anställda inom ett antal indiustrigrenar. Stockholms län Livsmedelsindustrin etc. 11% Kemiindustrin etc. 14% El- och optikproduktindustrin etc. 28% Transportmedelsindustrin etc. 9% Västra Götalands län Livsmedelsindustrin etc. 9% Kemiindustrin etc. 6% El- och optikproduktindustrin etc. 9% Transportmedelsindustrin etc. 29% Skåne län Livsmedelsindustrin etc. 17% Kemiindustrin etc. 10% El- och optikproduktindustrin etc. 9% Transportmedelsindustrin etc. 5% Gotlands län Livsmedelsindustrin etc. 37% Kemiindustrin etc. 0% El- och optikproduktindustrin etc. 0% Transportmedelsindustrin etc. 0% Figur 15. Länsvis fördelning av de anställda inom ett antal industrigrenar. Mer än 54 poäng (4 regioner) 20-54 poäng (7 regioner) 10-19 poäng (11 regioner) Mindre än 10 poäng (78 regioner) Figur 14. Sveriges starkaste arbetsmarknadsregioner. dessa orter utvecklas i en, i enlighet med resonemanget i denna rapport, positiv riktning och få en roll som regionalt nav. Detta kommer dock inte att vara möjligt utan en kraftfull fokusering från nationell nivå och från den omgivande regionen. Tillväxten har en regional logik Om man studerar hur dessa a-regioner skapat sina framgångar ser man snart att receptet alltid är mer eller mindre unikt. Varje region har speciella förutsättningar I Stockholms län sysselsätts 28 procent av arbetskraften inom el- och optikindustrin. Motsvarande siffra i Västra Götaland och Skåne är 9 procent medan el- och optikindustrin på Gotland är i det närmaste obefintlig. Västra Götaland domineras av transportmedelsindustrin med 29 procent av arbetskraften. Samma bransch sysselsätter i Stockholms län 9 procent och i Skåne 5 procent. Även denna bransch är i det närmaste obefintlig på Gotland. Gotland domineras istället av livsmedelsindustrin med 37 procent av sysselsättningen. I Stockholm, Västra Götaland och Skåne sysselsätter livsmedelsindustrin 11, 9 respektive 17 procent. Skall tillväxtens och livsmiljöns regionala logik bli maktens logik? Den regionala logiken är svår eller omöjlig att fullt ut beakta från den nationella nivån. Huvudstadens radar, som någon uttryckt det, tar bara bergstopparna och ser aldrig vad som finns nere i dalarna. Det finns kanske anledning att befara att 12
huvudstadens radar inte ens ser dalarna ute i Stockholmsregionen. Regionens möjligheter att även i fortsättningen utvecklas, så att den i ännu högre grad kan bidra till landets ekonomi, ligger i att kunskaperna om skillnaderna mellan a-regionerna inte bara accepteras, utan tillvaratas och utvecklas ytterligare. Kunskaperna om och engagemanget för a-regionens särdrag är naturligtvis alltid störst ute i respektive region. Därför bör vi fundera över om inte en avsevärd del av såväl utrednings- som beslutsmakten över a-regionens utveckling flyttas från de nationella och kommunala nivåerna till den regionala nivån. Detta kan i så fall uppnås genom att varje region ges ett direktvalt politiskt regionfullmäktige och genom att den tjänstemannakompetens som fungerar som beslutsstöd omfördelas från den nationella till den regionala nivån. Dessa förändringar finansieras med motsvarande skatteväxling från den statliga till den regionala nivån. utse dessa a-regioner till formella regionhuvudstäder, omlokalisera det politiska inflytandet över tillväxten från stat och kommun till dessa a-regioner i form av direktvalda regionparlament, flytta över huvuddelen av inflytandet och de delar av skattesystemet som används för att finansiera forskning, utbildning, infrastruktur, livsmiljö och utredningsväsende från den statliga och kommunala till den regionala nivån. Med tanke på dynamiken i världsekonomin bör detta beslut och genomförandet av det komma inom kort. Det är viktigt att vi inser att den nya tidens sätt att se på geografi långt ifrån har den folkliga förankring som krävs för att den regionala demokratin skall fungera. Därför måste regionerna arbeta hårdare med att stärka den regionala identiteten genom att regionföreträdarna och de regionala frågorna blir kända. Ett uppdrag Vi behöver utreda hur ett antal idag statliga kompetensområden skulle kunna utvecklas om de istället blev helt eller delvis regionala. Följande statliga institutioner, har en i hög utsträckning regional logik, och bör därför omfattas av en sådan utredning: Luftfartsverket Vägverket Högskoleverket ISA Nutek Vinnova ITPS Länsstyrelserna Därför bör Ansvarskommittén, regeringen och riksdagen, gärna med utgångspunkt från denna rapport, identifiera vilka fem till tio a-regioner som har förutsättningar att även i framtiden fungera som ekonomiska motorer i svensk ekonomi, 13
Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Rapport 1999:2 Rapport 1999:3 Rapport 1999:4 Rapport 2000:1 Rapport 2000:2 Att locka unga till tekniken Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Prognos 2001 till 2010 Rapport 2001:2 Rapport 2002:1 Rapport 2002:2 Rapport 2002:3 Rapport 2002:4 Rapport 2002:5 Rapport 2003:1 Rapport 2003:2 Rapport 2003:3 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2001 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort Vad tycker Du om flyget? En enkätstudie av västsvenska företags och organisationers syn på Landvetter m.m. Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2002 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Förslag till gemensamt västsvenskt svar på infrastrukturpropositionen 2003 Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Rapport 2004:1 Rapport 2004:2 Rapport 2004:3 Rapport 2004:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Rapport 2005:4 Rapport 2005:5 Affärsrelevant forskning Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E20 till motorväg 14 Rapporterna finns tillgängliga på www.handelskammaren.net.
Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, 402 25 Göteborg Tel 031-83 59 00, Fax 031-83 59 36 info@handelskammaren.net www.handelskammaren.net