1(44) Plats och tid Sammanträdesrum Majberget, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 8.00 16.35 Beslutande Ledamöter Per Eriksson (s) ordförande Per Jonsson (c) 1:e vice ordförande 68-70 Marie Therese Harfouche (c) tjänstgörande ersättare 67, 71-94 Christina Lundqvist (s) 2.e vice ordförande tom 92 Peder Johansson (s) tjänstgörande ersättare Carl Kullgren (fp) Nils Andrée (s) Susanne Öhrn (s) Morgan Funevall (c) Jan-Åke Jansson (kd) Therese Karlsson (m) Stig Bertilsson (m) tjänstgörande ersättare tom 93 Ersättare Marie Therese Harfouche (c) Övriga närvarande Se sid 2 Justerare Jan-Åke Jansson (kd) Justeringens plats och tid Kommunkontoret i Bengtsfors den 22 mars 2013 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 67-94 Ulrika Thorell Ordförande Per Eriksson (s) Justerare Jan-Åke Jansson (kd) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum då anslaget sätts upp 2013-03-22 då anslaget tas ned 2013-04-14 Förvaringsplats för protokollet Kommunkontoret Underskrift Ulrika Thorell
2(44) Övriga närvarande Solveig Andersson kommunchef Ulrika Thorell kommunsekreterare Sten-Inge Lilja ekonomichef 71,74-75, 81-82 Susanne Eira teknisk chef 71 Katrin Thoor kommunstrateg/bitr kommunchef 74-75, 81-82 Annika Karlsson verksamhetsled/planerare 77 Mona Lundahl Davies socialchef 76 Carl-Göran Strutz utbildningschef 75-76 Sara Larsson utredare 75 Johan Abenius VD Dalslands Turist AB 78
3(44) KS 67 Rapport från utskotten s utskotts ledamöter informerar om utskottens sammanträde under februari 2013 samt besvarar frågor från kommunstyrelsens ledamöter. s beslut tar del av informationen.
4(44) KS 68 Redovisning av delegeringsbeslut s utskotts protokoll s allmänna utskott 32/13, 33-58/13 s sociala utskott 10-19/13 s utbildningsutskott 8-16/13 s ordförandes delegering Reviderad delegeringsordning för kommunstyrelsen inom området IFO med anledning av kommungemensam socialjour Fyrbodal 1/13 Utbildningschefens delegering Anställnings- och lönebeslut 3/13 Direktupphandling av resor med buss för Frasse fritidshem till och från Skåpafors fritidshem 26 februari 2013 4/13 Ekonomichefens delegering Avbrytande av upphandling entreprenad Ödskölt avloppsreningsverk 2/13 Verksamhetsledare/Planerares delegering Överenskommelse om fastighetsreglering 2/13 Undertecknande av köpekontrakt 3/13 Yttrande över tävling på väg Brudfjällsracet 4/13 Mark- och exploateringsingenjörens delegering Tecknande av köpekontrakt 6/13 Teknisk chefs delegering Anställnings- och lönebeslut 1 st Teknisk assistents delegering Markägartillstånd Konditori Tosca Verksamhetsledare/kommunsekreterares delegering Beslut om anbudsöppning Rektors delegering Rektor Ekhagsskolan/Enebacken, anställnings- och lönebeslut 1-3/13 Rektor Bengtsgården, anställningsavtal 1-2/13 Rektor Vuxenutbildningen, anställnings- och lönebeslut 3/13 s beslut tar del av redovisade delegeringsbeslut.
5(44) KS 69 Information från de kommunala bolagen De kommunala bolagens ledamöter i kommunstyrelsen informerar övriga i kommunstyrelsen om aktuella frågor i de kommunala bolagen. s beslut tar del av informationen.
6(44) KS 70 Förvaltningschefsrapport Kommunchefen informerar från kommunstyrelsens olika verksamhetsområden, aktuella frågor, statistik mm. s beslut tar del av informationen
7(44) Revisionen KS 71 Dnr 2013.046.007 Svar till kommunens revisorer med anledning av inkommen revisionsrapport kring kommunens fjärrvärmeverksamhet Bengtsfors kommun bedriver sedan många år en Fjärrvärmeverksamhet i förvaltningsform såsom en affärsdrivande verksamhet i likhet med VAverksamheten och Renhållningsverksamheten. I enlighet med lagstiftning särredovisas VA- och Renhållningsverksamheterna och de bedrivs utan vinstintresse. Istället finns ett taxekollektiv som med taxor finansierar verksamheterna. På samma sätt bedriver Bengtsfors kommun sin Fjärrvärmeverksamhet. Här finns dock inget lagmässigt taxekollektiv. Historiskt så har fjärrvärmeutbyggnaden i kommunen skett av miljömässiga skäl för att minska användande av fossila bränslen. Något vinstintresse har inte funnits. Genom att bygga ut nät där några större kunder finns, framförallt kommunala fastigheter, har man funnit en långsiktig ekonomisk lösning som komplement till den miljömässiga. Någon detaljerad ekonomisk styrning har historiskt inte funnits. Taxeutjämningsfonden (ackumulerat resultat) har historiskt legat kring noll. Vid en återblick inför stundande nyinvesteringar som skedde åren 2007-2011, hade det i efterhand varit bra om Taxeutjämningsfonden hade haft ett lite större överskott vid den tiden genom att taxan hade legat på en lite högre nivå. Detta var en tid då elpriserna låg betydligt högre än idag. I revisorernas granskningsrapport framkommer att resultaten år 2009-2011 varit ojämna och att tjänstemännen hänför detta till oljeeldning i fjärrvärmeanläggningarna. Svaret är att fjärrvärmeanläggningen i Bäckefors gick sönder år 2008 och att oljeeldning skett sedan dess. Att oljeeldning skett under så lång tid beror på att alla förhandlingar som skett med externa parter kring alternativa lösningar inte kunnat slutföras med framgång samt att den upphandling som skedde under år 2011 blev överprövad. Fjärrvärmeanläggningen i Billingsfors havererade något år senare och två vintrar med oljeeldning innan avtalet med Munksjö Paper var klart och anläggningen driftsatt har naturligtvis påverkat resultaten för de åren negativt. Då kundunderlaget är större i Billingsfors än Bäckefors har oljeeldningen där påverkat resultatet desto mer. Samtidigt har de senaste årens stora investeringar lett till ökade kostnader för avskrivningar och ränta. Att exakt räkna ut hur stor del av de försämrade resultaten år 2009-2011 som hänför sig till oljeeldning eller ökade avskrivningsnivåer skulle kräva en del utredningstid. Dessutom ska man ha med sig att en del anslutningsavgifter på
8(44) KS 71 (forts) den tiden bokfördes såsom intäkter i driften. En förändring av redovisningssätt skedde år 2011. För att förbättra planering och styrning av fjärrvärmeverksamheten så gjordes en utredning av verksamheten under år 2011. I denna utredning framtogs balansräkning och resultaträkning för åren fram till år 2021. Här fanns ett förslag på taxejusteringar åren framåt för att nå balans i Taxeutjämningsfonden år 2018. I denna rapport gjordes även en hänvisning till en rapport kring fjärrvärmeavgiftsnivåer som Energimarknadsinspektionen tagit fram som visar att Bengtsfors kommuns fjärrvärmeavgifter är låga vid en jämförelse med andra leverantörer. Denna anser revisorerna har vilselett Kommunfullmäktige då taxan för nästkommande år beslutats. Det är viktigt att poängtera att Bengtsfors kommun inte bidragit till att denna utredning visat sig felaktig. Myndigheten har själv tagit fram sitt material och därefter gjort jämförelser. anser att rapporten har vilselett kring om taxenivån är låg i förhållande till andra leverantörer, men den har inte vilselett vid beslutet om taxan då har följt utredningens förslag kring taxejustering. Om rapporten skulle ha vilselett så skulle en taxejustering direkt ha kunnat ske med 20 %. När det gäller olika rapporter om avgiftsnivåer så blir jämförelser lätt felaktiga då villkoren för en kund inte är desamma överallt. Detta tar Energimarknadsinspektionen även upp i sin årliga rapport. Framförallt mindre kommuner i glesbygden har bättre villkor kring service och vem som står för reparationskostnader av anläggningar. Detta är värt något ekonomiskt, men innebär inte samma fördel för alla utan ger en ekonomisk fördel för den som drabbas. Detta är svårt för myndigheten att exakt ange vad detta är värt vid en jämförelse. Därför uteblir detta vid jämförelser. Det som fjärrvärmekunden erhåller är en undercentral med värmeväxlare för elementen, värmeväxlare för tappvarmvatten, expansionskärl, cirkulationspump och styr- och reglersystem. Fjärrvärmeverksamheten ger gratis service och underhåll på all ingående utrustning, finns tillgängliga på jour dygnet runt, året runt och ger också kostnadsfri rådgivning kring uppvärmning. För att granska prissättningen begär Energimarknadsinspektionen årligen in resultaträkning, balansräkning och uppgifter om anläggningarna. Då fjärrvärmenäten i princip blir monopol för enskilda leverantörer så sker denna granskning. I stora kommuner finns ofta andra typer av fjärrvärmeanläggningar med stor kapacitet och stordriftsfördelar. Dessa bedrivs ofta privat och kan göra stora vinster. Prishöjningar förekommer löpande över åren i en verksamhet som bedrivs med vinstintresse. Bengtsfors kommuns fjärrvärmeverksamhet kan inte nå deras stordriftsfördelar. Fördelen med att vara kund hos Bengtsfors kommuns fjärrvärmeverksamhet är att den bedrivs utan vinstsyfte. Detta är positivt över en längre tidshorisont. Att jämföra priset med en storstadsverksamhet är
9(44) KS 71 (forts) delvis ointressant då den leverantören inte kommer att leverera fjärrvärme inom Bengtsfors kommun. För en kund inom Bengtsfors kommun finns inte den leverantören ens att tillgå. Att såsom revisorerna rekommenderar att göra en bedömning av huruvida fjärrvärmeavgiften är konkurrenskraftig med andra kommuner är därmed ointressant ur ett konkurrensperspektiv. Det kan däremot naturligtvis fylla andra syften. I revisionsrapporten framgår även att kommunen ska göra en utredning för att titta över om fjärrvärmetaxorna är konkurrenskraftiga vid jämförelse med andra uppvärmningsmetoder. För att göra den typen av jämförelser krävs kännedom om ett antal förutsättningar som är svåra att fastställa. En parameter är elpriset som kan svänga kraftigt. Dessa svängningar är stora och en prisökning med 100 % är inget konstigt utan enbart en tillbakagång till priset för ett antal år sedan. Elpriserna i exempelvis Tyskland är mycket högre än i Sverige. Det är naturligtvis mer förmånligt att sälja sin el dit istället för i Sverige och övriga Norden. Vilken prisnivå krävs för en större utbyggnad av vindkraft? Det är viktigt att ha med sig att priset på börsen hittills satts efter den dyraste energikällan som behövs för att möta efterfrågan. Kommer eventuella politiska beslut på nationell nivå för att nå mer miljövänliga alternativ att förändra prisnivån? Vilken räntesats på investeringen ska användas? De senaste årens räntesatser har i princip legat på mellan 1-7 procentenheter. Hur lång livstid har anläggningen? Vilket reparations- och underhållsbehov finns under livslängden? Alla dessa parametrar måste vara kända vid en jämförelse med t.ex. en bergvärmeinvestering. Då dessa parametrar kan fluktuera kraftigt så kan olika svar erhållas löpande vid olika jämförelsetider. Att jämföra en elpanna med en värmepump och sedan vidare med bergvärme innebär att man jämför samma energikälla och det gör jämförelsen lite lättare. Vid jämförelse mellan olika bränsletyper uppkommer tidigare nämnda svårigheter. Det är därför som ingen ännu tagit fram en rapport som fastställts som någon sanning vid jämförelser mellan olika bränsletyper. De flesta faktaskrifter brukar nämna att fjärrvärme och bergvärme är likvärdiga ur ekonomisk synpunkt. bedömer, i enlighet med ovanstående, att det finns för många felkällor för att meningsfullt göra en utredning om fjärrvärmetaxorna är konkurrenskraftiga med andra uppvärmningsmetoder. I revisionsrapporten konstaterar anlitad revisionsbyrå att åtminstone för året 2011 och sannolikt även år 2012 har kommunens villataxa, tillsammans med kapitalkostnaden på investeringsutgiften, varit högre än kostnaden för alternativa uppvärmningsformer. Detta konstaterande är delvis ren spekulation. Under nämnd tidsperiod har elpriset fluktuerat med gigantiska priser vissa vinterdygn. Vilken typ av elavtal har kunden? Har kunden ett
10(44) KS 71(forts) rörligt elavtal eller ett sedan något år bundet avtal? När har investeringen av anläggning skett för de båda anläggningar som jämförs? Det som troligtvis kan konstateras är att en nyinvestering år 2011-2012 då elpriserna legat på en historiskt låg nivå och räntesatserna likaså kan göra att andra uppvärmningsalternativ kan ha varit billigare än fjärrvärme. I detta sammanhang får inte glömmas att detta beror på att vi befinner oss i en lågkonjunktur. instämmer i revisorernas rekommendation att kommunstyrelsen uppdaterar den ekonomiska flerårsbudgeten och handlingsplanen utifrån de aktuella ekonomiska förutsättningarna. En sådan här rapport ska vara ett levande dokument. Rapporten skulle uppdaterats oavsett rekommendationen. Detta beror både på de nya investeringarna som sker i Bäckefors och på förseningen med fortsatt oljeeldning som påverkat resultaten negativt sedan rapporten togs fram. En ny rapport planeras att tas fram under hösten år 2013 då anläggningen i Bäckefors varit igång en tid och då utfallet från den säkrare går att mäta. När det gäller styrning och ledning av verksamheten så ska styrning och ledning av fjärrvärmeverksamheten ske på motsvarande sätt som VA- och Renhållningsverksamheterna. Med anledning av de senaste årens negativa resultat kan det finnas anledning att följa upp verksamheten extra under året. Dock är verksamhetens art sådan att försäljning sker efter löpande förbrukning. Vid normala verksamhetsår som inte störs av haverier på anläggningar kan de flesta resultatposter till största delen förutses. Kostnaden för uppvärmningskällan följer försäljningsnivån med en viss procentsats. En problematik är att faktureringar av fjärrvärmeavgifter sker med olika frekvens beroende på kundtillhörighet. En exakt löpande uppföljning är därför svår att göra under alla månader på året. Om det inte vore för de tidigare stora underskotten, delvis beroende på oljeeldning, så är fjärrvärmeverksamheten i normala fall en verksamhet som inte bör kunna avvika så mycket löpande att en uppföljning med resultat- och balansräkning ska behöva ske oftare än idag. Däremot bör redovisningen förändras så att redovisning sker samlat av det som redovisas under det Tekniska området och de avskrivningar och räntekostnader som redovisas under Finansförvaltningen. En ökad skriftlig verksamhetsuppföljning kan behöva tas fram som stämmer av mot handlingsplanen. I övrigt sker inte så mycket verksamhetsmässigt under åren. Löpande behöver själva verksamheten inte styras mer än den gör idag. Ärenden tas upp till politisk behandling i enlighet med politiska styrdokument. I övrigt ska naturligtvis avtal finnas med samtliga fjärrvärmekunder i enlighet med revisorernas rekommendation.
11(44) Yrkanden Stig Bertilsson (m) yrkar att en analys görs i enlighet med revisionens rekommendation, om kommunens fjärrvärmeavgifter inklusive en bedömning av huruvida avgiften är konkurrenskraftig i jämförelse med andra kommuner och uppvärmningsalternativ. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag 1. s allmänna utskotts förslag 2. Stig Bertilssons (m) förslag Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsens antar kommunstyrelsens allmänna utskotts förslag till beslut. Kommunchefens, ekonomichefens och tekniska chefens tjänstskrivelse 2013-02-15 s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 34 s beslut beslutar inlämna ovanstående upprättat förslag som svar till de förtroendevalda revisorerna på inkommen revisionsrapport kring kommunens fjärrvärmeverksamhet. Reservationer Stig Bertilsson (m) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Se bilaga 1.
12(44) Stig Bertilsson (m) KS 72 Dnr. 2013.082.370 Skrivelse angående fjärrvärme s allmänna utskott diskuterar Stig Bertilssons (m) skrivelse angående fjärrvärme i Bengtsfors kommun. s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 35 s beslut tar del av skrivelsen från Stig Bertilsson (m) och hänvisar till det svar som lämnas till kommunrevisorerna.
13(44) Kommunchefen KS 73 Dnr 2013.182.370 Uppdrag till förvaltningen om att ta fram åtgärder för att öka anslutningsgraden till fjärrvärmeverksamheten s allmänna utskott diskuterar anslutningsgraden till fjärrvärmeverksamheten. s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 36 s beslut uppdrar till förvaltningen att ta fram en plan med åtgärder för att öka anslutningsgraden till fjärrvärmeverksamheten samt revidera fjärrvärmeutredningen i enlighet med svaret till revisorerna.
14(44) Kommunfullmäktige KS 74 Dnr 2012.696.003 s mål 2013-2014 I samband med implementeringen av den nya politiska organisationen uppstod svårigheter när det gällde de politiska målen. En sammanslagning av antagna mål för samtliga nämnder skulle inneburit att antalet mål skulle bli för många. Eftersom det i det läget inte fanns möjligheter att arbeta fram nya mål, begränsades målen till att endast omfatta de av kommunfullmäktige beslutade verksamhetsmålen med betydelse för god ekonomisk hushållning. Under de senaste åren har det sedan pågått diskussioner avseende mål och målstyrning i kommunen. Inför år 2013 tog kommunstyrelsen fram ett antal viktiga områden och kort- respektive långsiktiga mål inom dessa. Det som saknades i detta läge var bl a mätbarheten i målen. I arbetet med att ta fram mål för år 2014 har därför en ny modell tagits fram för att få tydligare, mätbara och tidssatta mål. hade två arbetsdagar kring målen i slutet av år 2012 och kommunstyrelsens allmänna utskott har bearbetat detta underlag vidare. I avvaktan på detta arbete fastställde inte heller kommunfullmäktige några mål för år 2013 i samband med beslut om budget för år 2013 (2014-2016). s allmänna utskotts protokoll s förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa upprättat förslag till mål för kommunstyrelsens verksamhetsområde för 2014 samt att justera mål för år 2013 enligt bilaga 2. Bilaga s mål 2013-2014. Se bilaga 2.
15(44) KS 75 Resultat- och kvalitetsredovisning Kommunen är som huvudman skyldig enligt skollagen att bedriva ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete för att säkerställa arbetet mot de nationella målen. beslutade därför 2012-09-18 ( 247) att anta plan för skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Då resultaten i grundskolan är en av de mest prioriterade frågorna i kommunen läggs omfattade resurser på detta arbete i förvaltningen, bl a har en projektgrupp tillsatts. Delar av projektgruppen redovisar för kommunstyrelsen hur kvalitetsarbetet fungerar och vilka processer som pågår. De första mätningarna och analyserna av höstens skriftliga omdömen och betyg har nu gjorts och under våren kommer även resultaten av de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 att läggas till analysen av vårens omdömen och betyg. s utbildningsutskotts protokoll 2013-01-31 1 s beslut tar del av informationen.
16(44) KS 76 Dnr 2013.185.026 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2012 Områdescheferna informerar kommunstyrelsens om det systematiska arbetsmiljöarbetet för 2012 I enlighet med den process som upprättades i samband med fjolårets inspektion från Arbetsmiljöverket har förvaltningen sammanställt en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet för 2012. s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 53 s beslut s tar del av informationen.
17(44) Fyrbodals kommunalförbund Dalslandskommunernas kommunalförbund KS 77 Dnr 2013.110.106 Remiss Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 En gemensam strategi för Västra Götaland är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden. Strategin är förankrad i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU). Den 29 januari beslutade BHU att skicka ut materialet på remiss vilket för kommunerna sker via de fyra kommunalförbunden i länet. Fyrbodals Kommunalförbundet har begärt in remissvar från kommunerna senast 5 april. Strategin är ett viktigt dokument. Utifrån detta kommer samtliga strategi- och styrdokument som ska påverka övriga regionalpolitiska prioriteringar att utgå. Detta inkluderar även exempelvis de strukturfondsprogram och interregprogram som kommer att bli aktuella under kommande programperiod. Tilläggsyrkande 1 Therese Karlsson (m) yrkar på tilläggförslag till remissvaret: Ta bort punkten Utveckla besöksnäringen och istället lägga till Utveckla det lokala företagsklimatet Stig Bertilsson (m) och Peder Johansson (s) yrkar på tillägg till punkten Utveckla besöksnäringen enligt följande: Utveckla besöksnäringen och det lokala företagsklimatet Propositionsordning 1 Ordföranden finner att det finns två oförenliga förslag: 1. Therese Karlssons (m) förslag att ta bort punkten Utveckla besöksnäringen och att istället lägga till Utveckla det lokala företagsklimatet. 2. Stig Bertilsson (m) och Peder Johansson (s) förslag på tillägg till punkten Utveckla besöksnäringen och det lokala företagsklimatet. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen antar Stig Bertilsson (m) och Peder Johansson (s) förslag. Votering begärs Propositionsordning 2 s godkänner följande propositionsordning i omröstningen
18(44) Ja-röst för Stig Bertilsson (m) och Peders Johanssons (s) förslag Nej -röst för Therese Karlssons (m) förslag Omröstningsresultat Med 8 ja-röster för Stig Bertilsson (m) och Peders Johanssons (s) förslag mot 2 nej-röster för Therese Karlssons (m) förslag beslutar kommunstyrelsen att anta Stig Bertilsson (m) och Peders Johanssons (s) tilläggsförslag. En ledamot avstod från att delta i omröstningen. Se omröstningsbilaga 1. Kommunchefen och verksamhetsled/planerarens tjänsteskrivelse 2013-03-11 s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 61 Tilläggsyrkande 2 Morgan Funevall (c) yrkar på att kombiterminal för näringslivets behov ska läggas till som exempel på angelägna satsningar för Bengtsfors kommun. Propositionsordning 3 Ordförande ställer proposition på tilläggsyrkande 2 och finner att kommunstyrelsen antar Morgan Funevalls (c) förslag. s beslut beslutar att anta upprättat förslag till remissvar med tilläggsyrkande och att översända detta till Dalslandskommunernas kommunalförbund samt Fyrbodals kommunalförbund. Reservationer Therese Karlsson reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Se bilaga 3.
19(44) Omröstningsbilaga 1 KS 77/13 Beslutande Parti Ja Nej Avstår Per Eriksson S X Marie-Therese Harfouche C X Christina Lundqvist S X Peder Johansson S X Nils Andreé S X Susanne Öhrn S X Morgan Funevall C X Jan-Åke Jansson KD X Therese Karlsson M X Carl Kullgren FP X Stig Bertilsson M X
20(44) KS 78 Avtal Dano diskuterare avtal Dano med Johan Abenius VD Dalslands Turist AB, med anledning av att avtalet om tillsynsverksamhet är uppsagt av Bengtsfors och Årjängs kommuner. s allmänna utskotts protokoll 2013-03-12 60 s beslut tar del av informationen
21(44) Kommunfullmäktige KS 79 Dnr 2013.186.049 Riktlinjer kravhantering inom Bengtsfors kommunkoncern Önskemål om att införa påminnelseavgifter inom kravhanteringen har inkommit från Bengtsfors Teknik AB. Enligt bolaget avvaktar ca 10-12 % av kunderna med att betala sin faktura tills nästkommande månad eftersom ingen avgift tas ut. Beteendet hos kunderna har ökat i omfattning över tid och innebär en ökad arbetsbelastning för personalen och ökade hanteringskostnader. Samtidigt innebär de sena betalningarna ett försämrat finansnetto. Inom kommunkoncernen arbetar vi i olika system för kundfakturering. Mängden kundfakturor som hanteras i de olika systemen skiljer sig kraftigt åt. I vissa enstaka system kan påförande av en påminnelseavgift innebära en för stor administrativ arbetsinsats i förhållande till den påminnelseavgift som erhålls. Situationen som beskrivs av Bengtsfors Teknik AB är ohållbar i längden och kan samtidigt bidra till en ökad total skuldnivå hos kunden. Med anledning av ovanstående bör Riktlinjerna för kravhantering inom Bengtsfors kommunkoncern ändras genom att möjlighet ges att påföra påminnelseavgift. Kommunchefens och ekonomichefens tjänsteskrivelse 2013-02-14 s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 54 s beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat förslag på riktlinjer för kravhantering inom Bengtsfors kommunkoncern. Genom dessa nya riktlinjer ges möjligheten att föra på påminnelseavgifter vid obetalda fakturor.
22(44) Kommunrevisionen KS 80 Dnr 2013.092.007 Årlig övergripande granskning 2012 av nämnder och styrelser Revisorerna har, 2013-02-05, inkommit med rapport över genomförd årlig granskning 2012 av nämnder och styrelse. Enligt revisorerna har huvudinriktningen och syftet med den årliga granskningen 2012 varit att granska och följa upp om det finns en ändamålsenlig modell för verksamhetsstyrning i kommunen och nämnderna. Revisorerna har gjort ett antal iakttagelser och önskar synpunkter och kommentarer till dessa senast 30 mars 2013. Under hösten 2012 har kommunstyrelsen genomfört ett omfattande arbete med att förändra innehållet och processen kring målarbetet och under februari-mars kommer kommunstyrelsen och kommunfullmäktige besluta om mål för år 2014, men också revidera målen för år 2013. Måldokumentet kommer att innehålla såväl mer övergripande målbeskrivningar som specifika och mätbara mål. I arbetet med att ta fram mål för år 2014 har stor hänsyn tagits till det förslag till Översiktsplan som finns framtaget. För att underlätta uppföljning, analys och styrning av kommunens verksamheter har också beslut fattats om inköp av ett verksamhetsstöd. Detta kommer att implementeras under första halvåret 2013. Kommunchefens, kommunstrategens/biträdande kommunchefens och ekonomichefens tjänsteskrivelse 2013-02-18 s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 55 s beslut beslutar att lämna upprättat förslag som svar till revisorerna på deras granskningsrapport.
23(44) KS 81 Dnr 2013.140.042 Bokslut 2012 Ekonomichef Sten-Inge Lilja redogör för det preliminära bokslutet för 2012. Nämnd Utfall 2012 Utfall 2011 Budget 2012 Avvikelse budget 2012 Kommunfullmäktige -1,0-0,8-1,5 0,5-445,4-454,4-446,6 1,2 Valnämnden 0,0-0,2 0,0 0,0 Myndighetsnämnden -0,1 0,0-0,1 0,0 Överförmyndarnämnden -0,2-0,3-0,3 0,1 Finansförvaltningen 463,3 447,6 450,9 12,4 Summa 16,6-8,1 2,4 14,2 Balanskravsutredning Driftsammandrag 14,2 Resultat 16,6 Fjärrvärmeverksamheten 4,6 Reaförlust 0,8 Balanskravsresultat 22,0 s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 51 s beslut tar del av det preliminära bokslutet för 2012 och beslutar att avsätta 5 Mkr för framtida pensionsavsättningar.
24(44) Kommunfullmäktige KS 82 Dnr 2013.184.041 Tilläggsbudget 2013 Förslag till tilläggsbudget för 2013 enligt bilaga: Text Belopp kkr Tekniska området 47 755 BUFK 1 859 KLK 10 137 Totalt 59 751 Ekonomichefens sammanställning av tilläggsbudget 2013 s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 52 s förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner tilläggsbudget för 2013 enligt upprättat förslag. Se bilaga 4.
25(44) Kommunchefen KS 83 Dnr 2013.157.807 Översyn av sponsring samt föreningsbidrag Bengtsfors kommun går in med föreningsbidrag och sponsring till föreningar i olika sammanhang. Föreningsbidrag sköts oftast av fritidskontoret och sponsring handhas i huvudsak av kommuninformatören. Dock uppstår situationer då det är oklart om det är föreningsbidrag som ska utgå till föreningen eller om det är fråga om sponsring. Nuläget skapar förvirring både för föreningar, förvaltning och politik. En översyn och definiering av sponsring och föreningsbidrag behövs. Översynen bör leda till riktlinjer/policys för sponsring samt föreningsbidrag. Kommunchefens och kommuninformatörens tjänsteskrivelse 2013-02-18. s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 57 utbildningsutskott 2013-02-28 10 s beslut s uppdrar till förvaltningen att göra en översyn och definiering av sponsring och föreningsbidrag behövs. Översynen bör leda till riktlinjer/policys för sponsring samt föreningsbidrag.
26(44) Skogsdals naturförening Budgetberedningen KS 84 Dnr 2013.086.460 Skrivelse om kommunens inköp av ekologiska livsmedel Skogdals naturskyddsförening uppmanar kommunen att uppnå målet om 25 % ekologiska livsmedelsvaror. Kostnad för detta beräknas uppgå till ca 300 kkr. Skogdals naturskyddsförening uppmanar kommunen att uppnå regeringens mål om 25 % ekologiska livsmedelsvaror inom offentliga inköp. Regeringen fastställde 2006 ett nationellt inriktningsmål om att 25 % av alla livsmedelsinköp inom offentlig sektor skulle bestå av ekologiska livsmedel år 2010. Målet är inofficiellt förlängt till 2013. I Bengtsfors har ännu inga skarpa mål eller delmål formulerats för hur kommunen skall möta upp mot detta inriktningsmål. Bengtsfors kommun antog under hösten 2010 en livsmedelspolicy som Dalslands Miljökontor arbetat fram för Dalslandskommunerna Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål samt Säffle kommun. Livsmedelpolicyns kravkriterier och kravnivåer har medfört att man lyckats genomföra en upphandling där närproducerat och svenskproducerade varor gynnats utan att upphandlingen överprövats, vilket uppmärksammats runt om i Sverige. Städ- & kostenheten i Bengtsfors kommun har under 2012 avropat livsmedel för ca 5,5 miljoner. Cirka 3 % av dessa utgörs av ekologiska livsmedel. Att satsa på närproducerat, svenska råvaror och ekologiskt framställda livsmedel betyder också att kostnaderna för livsmedel ökar. Enligt Jordbruksverket (2009) var ekologiska produkter i genomsnitt 30 procent dyrare än konventionella. För att öka andelen ekologiska livsmedel inom kommunens verksamheter måste således medel avsättas som motsvarar en ambitionsnivå. Dagens budget tillåter alltså 3 % ekologiska livsmedel, enligt ovan. För att nå 25 % krävs att fler livsmedelsvaror är ekologiska. Västra Götalandsregionen och Jordbruksverket har genomfört ett projekt där man utifrån klimatsmarta måltider jämfört vilka livsmedel som ger störst miljönytta genom att väljas ekologiska. För att öka andelen ekologiska varor, kan kommunen utgå ifrån detta projekt och prioritera ekologiska livsmedel med störst miljönytta såsom kaffe, ägg, mjölk, fil och yoghurt. Detta är dessutom varor som kommunen köper mycket utav. På ett år köper kommunen varor av dessa slag för 900 kkr. Om man
27(44) istället väljer ekologiska varianter av dessa livsmedel skulle kostnaden för dessa, enligt jordbruksverket, istället uppgå till 1200 kkr. Kommunchefen, tekniska chefen och städ- och kostchefens tjänsteskrivelse 2013-02-18 s allmänna utskotts protokoll 2013-02-26 65 s beslut beslutar att prioritera det nationella inriktningsmålet och överlämna frågan till budgetberedningen inför budget 2014.