Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS



Relevanta dokument
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Uppmärksamma den andra föräldern

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

Insatser från Barnhälsovården

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Rutiner vid användande av

BHV-bladet. Innehåll. gratis 1 april Julen närmar sig. December erfarenhetsutbyte i smågrupper är ett annat.

Barnhälsovårdsenheten

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Verksamhetsbeskrivning

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Vaccindagen Dagens Medicin. Peter Iveroth Smittskyddsläkare Region Jönköpings Län

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

BHV AKTUELLT BHV-DAGAR 15 OCH 16 APRIL

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Verksamhetsbeskrivning

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Dags att välja Barnavårdscentral

PMO-guide primärvården

Till dig som inte ammar

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

Amning/rådgivning på BVC

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje HIV-positiv kvinna under graviditet - handläggning på BB

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan Plats: Residenset Mariestad

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Föräldraenkät Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

PMO-guide primärvården

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

Månadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

BHV-Nytt. Nr 1, mars Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Psykisk ohälsa under graviditet

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Introduktion - Svevac

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Manual Smittskydd Värmland 5 6. Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m.

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors

Vaccination mot influensa

3 års hälsobesök i team

Psykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Instruktion för kompletterande vaccination mot mässling och hepatit B för personal inom vården i Region Uppsala

BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD

Hiv, hepatit och tuberkulos

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

LGS Temagrupp Psykiatri

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Vaccination mot influensa

Barnhälsovårdsenheten

1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Vaccination av mycket förtidigt födda barn. Innehållsförteckning. Styrande lokalt dokument 1 (7) Status: gällande

Barnvaccinationsprogrammet

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Transkript:

Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013 Amning Nya dokument på CBHV:s hemsida under riktlinjer amning. Reviderade Riktlinjer angående amning för att skydda, främja och stödja amning i hela vårdkedjan. Gäller för Obstetrik och Neonatologi inom Sahlgrenska universitetssjukhuset samt MVC och BVC Göteborg/Södra Bohuslän. Allergi och amning, information om vilka läkemedel mot allergi som kan användas vid amning. Råd vid pollenallergi för dig som ammar. Information om egenvård vid pollenallergi till mammor som ammar Artikel om amning på hemsidan Amning och tillvänjning till fast föda för friska fullgångna barn En kunskapsöversikt från Barnläkarföreningen och livsmedelsverket Fler artiklar om amning finns på under fortbildning, material från tidigare utbildningar. Boktips Amning i vardagen av Marit Olanders Sverige påstås vara ett amningsvänligt land, men ändå minskar amningen. Vad beror det på? En anledning kan vara att amning för nyblivna föräldrar kan hamna i skymundan för annat. Krav och förväntningar inför att få barn kan få vem som helst att ibland prioritera bra och dåligt. Amning i vardagen är en bok utan pekpinnar och krav om amning. Den tar upp hur viktigt amning är men samtidigt hur svårt det kan vara och att det inte alltid är självklart. Boken fokuserar på den ammande mamman och barnet men också på pappa/partner. Amningsfilm gangnamstyle Amningshjälpen släpper filmen Du kan amma här i samband med att de firar 40 år. Filmen är ett inlägg i debatten om amning i det offentliga rummet. http://www.youtube.com/watch?v=nrlc55i0emw EPDS Att uppmärksamma pappor Psykolog Pamela Massoudi har i sin avhandling Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period (2013) undersökt hur arbetet med EPDS uppfattats av BVC-sjuksköterskor, hur nyblivna pappor uppmärksammas, genomfört en valideringsstudie av EPDS för pappor och undersökt nyblivna pappors psykiska hälsa. Cirka 6 procent av papporna hade tecken på oro, stress och depression 12 veckor efter förlossningen. De vanligaste bakomliggande orsakerna var relationsproblem, mindre stöd från partnern än förväntat, tidigare depressioner, stressfyllda livshändelser och låg utbildning. 1.3 procent av papporna uppfyllde DSM-kriterierna för egentlig depression. I gruppen med utfall på EPDS (12 p eller högre) var det många falskt

positiva, så en klinisk bedömning är nödvändig för att fastställa om en pappa verkligen lider av depression eller inte. Bland pappor med mildare symtom sammankopplade de flesta själva inte sitt mående till föräldrablivandet utan såg andra skäl. Majoriteten var inte heller motiverade till någon intervention utan uppgav att de helst sökte stöd hos sin partner eller någon vän. Männen med symtom på egentlig depression var motiverade att påbörja eller hade redan behandling. Eftersom vi vet att psykisk ohälsa hos en förälder innebär en påfrestning för hela familjen och att barn till föräldrar med psykisk ohälsa har ökad risk att få problem med exempelvis koncentration, beteende och socialt samspel behöver barnhälsovården utveckla sina metoder för att uppmärksamma nyblivna pappor. Sammanfattningsvis finns det ännu inte evidens att använda EPDS-skalan för screening av alla pappor. Rekommendationen är att vid tecken på psykisk ohälsa kan EPDS användas i ett samtal med pappan för att få en fördjupad bedömning så att insatser erbjuds på rätt nivå. Riktlinjer kring EPDS på hemsidan Riktlinje för Dokumentation vid EPDS screening och åtgärd. Riktlinje för Rutiner för EPDS vid annat modersmål än svenska. Dokumenten finns på under riktlinjer EPDS. Monika Lidbeck Vaccinationer Hur kan BVC göra med rotavirusvaccination Nyligen tog Göteborgs Posten in en artikel ( http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1321168- vaccinera-alla-barn-mot-magsjukan) med påståendet att alla BVC-barn bör erbjudas rotavirusvaccination. Leif Dotevall på Smittskyddet, Göteborg, och jag skrev en kommentar till artikeln, som Du kan läsa nedan. Kommentaren togs inte in i papperstidningen utan endast på nätdebattsidan. I korthet går det ut på att vi är positiva till att BVC erbjuder rotavirusvaccination till dem, som efterfrågar det. Samtidigt vill vi inte att föräldrar på BVC skall mötas av att tidigt behöva ta ställning till ett antal kostnadsbelagda erbjudanden. Man kan tillhandahålla vaccininformation genom att i väntrummet ha uppsatt, och vid förfrågan dela ut, barnhälsovårdens skrivelse om vacciner, som inte ingår ordinarie program. En uppdaterad version av dokumentet kommer i dagarna att läggas på vår hemsida. Verksamhetschefen står för beslutet om eventuell rotavirusvaccination och rutinerna för denna. Om man tänker sälja Rotavirusvaccin så gäller att man har en läkare på vårdcentralen, som lär sig indikationer och kontraindikationer och som kan stå för information och ordination. I annat fall bör man hänvisa till vaccinationsmottagning. Vaccinet ges peroralt och passar väl in i BVC-rutinen. Rotarix ges i 2 doser, tidigast från 6 veckors ålder, minst 4 veckors intervall och sista dosen senast vid 24 veckor. Det lämpligaste är att ge första dosen vid 6-8 veckor och nästa dos vid 3 månader. Då ger man Rotarix omedelbart före injektionsvaccinerna. Rotarix är sött, så vaccinet kan faktiskt i viss mån ersätta en smärtlindrande sockerdos eller bröstmjölk före sticken. 2

Rotateq, konkurrentvaccinet, ges i 3 doser inom i praktiken samma ålderintervall, men detta är inte så etablerat på marknaden än. Kommentar till artikel i GP 130221 Är vaccination mot rotavirus lösningen på små barns maginfektioner! Pontus Johansson framför i en debattartikel i dagens (21/2) GP att det är dags att erbjuda alla spädbarn vaccination mot rotavirus. Det är ett förslag som redan är föremål för utredning i Västra Götalandsregionen och nationellt. Sedan årsskiftet är det dock regeringen som beslutar om vilka vacciner som skall ingå i det allmänna nationella barnvaccinationsprogrammet efter utredning och förslag från Socialstyrelsen. Framför allt i låginkomstländer är rotavirusinfektioner en vanlig orsak till allvarlig magsjuka hos små barn. Även i Sverige orsakar rotavirus ofta maginfektion hos barn där sjukhusinläggning behövs. Aktuell statistik visar dock att andra tarmvirus för närvarande är mer vanligt förekommande som orsak till magsjuka hos barn i regionen. Merparten av utbrott av magsjuka inom förskoleverksamheten i Västra Götaland under de senaste åren har i de fall provtagningen skett orsakats av calicivirus ( vinterkräksjukevirus ), adenovirus eller astrovirus. Dessa virusinfektioner förhindras inte av vaccin mot rotavirus. God handhygien inom hemmet och förskoleverksamheten är därför i en ytterst viktig åtgärd för att minska risken för maginfektioner hos barn. Rotavirusvaccinet är väl beprövat, effektivt och lätt att ge till barnet, men dyrt. Vaccinet ges med 2 eller 3 doser under barnets första 6 månader. Det är ett viktigt vaccin för de barn som lever i låginkomstländer och för de svenska barn, som skall tillbringa sina första år i sådana länder. Många vårdcentraler säljer vaccinet och det finns tillgängligt på vaccinationsmottagningar. Vi vill att föräldrar på BVC skall få information om vacciner som inte ingår i programmet, men som ändå kan vara lämpliga att ge. Till det finns en liten skrivelse, som varje BVC, och förälder, kan hämta från Smittskyddsenhetens hemsida. Vi vill också att föräldrar, som tidigt skall flytta till länder där sjukvård och levnadsförhållanden gör att en maginfektion lättare får allvarligt förlopp, uppmärksammas på behovet av rotavirusvaccination. På sikt finns goda skäl att införa rotavirusvaccination i Sverige, men detta måste också vägas mot införandet av andra angelägna vacciner som hepatit B-vaccin. Thomas Arvidsson Barnhälsovårdsöverläkare Göteborg o S:a Bohuslän Leif Dotevall Bitr smittskyddsläkare Västra Götaland Informationsblad om vaccinationer på hemsidan Informationsblad till BVC om vaccination av prematura barn. Informationsblad om vilka barn som ska erbjudas vaccination mot tuberkulos och hepatit B. Dokumenten finns på under riktlinjer vaccinationer. 3

Svevac Frågor och svar om Svevac En sammanställning av de frågor som har kommit till Centrala Barnhälsovården. Fråga 1. Vem ska jag kontakta för att få en felregistrering i Svevac borttagen? Det gör man själv genom att ta fram barnets vacciner i Svevac och går in under det röda registreringsfältet där står "historik/ändra" där får man fram vaccinerna och kan stryka/radera ett vaccin. Man ser historiken, att vaccinet är registrerat men sen också datum för när det är struket. Fråga 2. Hur inaktiverar man utskrivna barn i Svevac? Inaktiveringen har bara betydelse för urvalet på den egna listan. Det är en god idé att inaktivera barnen som flyttar, då är listan aktuell när det är dags att hämta vaccinations statistiken. Du kan aktivera ett nyinflyttat barn även om det inte är inaktiverat på en annan BVC. Fråga 3. Hur gör jag för att dokumentera en vaccination som är gjord av någon annan person eller på annan enhet? Välj registrera vaccination och välj flik högst upp till höger: Tidigare vaccination. Där kan man välja person på den egna enheten eller okänd. Fråga 4. Det är tre sjuksköterskor som arbetar på BVC och registrerar i Svevac. Två av sjuksköterskorna har inloggning vårdcentralen och en har inloggning BVC. Detta gör att de inte kan se varandras vaccinationer. Ska jag lägga upp dubbla inloggningar till var och en? Vad händer om jag byter från VC till BVC? Kan de då se vad de tidigare har vaccinerat? Vaccinerar man på både vårdcentral och BVC ska man ha inloggning på både vårdcentral och BVC. När man går in i Svevac väljer man vilken roll man vaccinerar i. För se patientens tidigare registrerade vaccinationer skriv in personnumret och välj fliken sammanhållna vaccinationer. Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32617 Nya remisskriterier vid utfall språkscreening Det är nya remisskriterier vid utfall i 4 eller 5,5 års språkscreening och detta gäller alla som skickar remisser till Enheten för Barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. De nya remisskriterierna har medfört att det även finns nya testblanketter till både Thelander & Kvarnevik /Värmlandstestet och till Johan & Lena "testet" att användas vid 4 och 5,5 års språkscreening. Ni som har lokala logopeder (Mölndal, Kungälv/Ale, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) fortsätter som tidigare. Ni som har frågor hör av Er till BHV logopederna AnnaKarin Larsson telefon 0700823762 eller till Eva Sandberg telefon 0703 661790. 4

Viltkött, tungmetaller och andra farligheter! Livsmedelsverket kommer med en utökad rapport kring tungmetaller och maten vi äter. SLV har analyserat blodprover från 250 svenskar och jämfört dessa med personernas matvanor. I analyserna sågs bland annat att personer som åt viltkött mer än en gång per månad hade högre blodblyhalter än övriga. Läs mer http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/s027869151300207x Det finns sedan tidigare rekommendationer angående viltkött till barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida. De bör undvika att äta färs och grytbitar från vilt oftare än en gång per år. Läs mer http://www.slv.se/sv/fragor--svar/fragor-och-svar/bly/bly-i-viltkott/ Halter av miljögifterna dioxiner och PCB är fortsatt höga i fet fisk från Östersjöområdet, ofta över de högt satta gränsvärdena. Sik från Vänern har oväntat höga halter av dessa miljögifter. En uppdatering av vilka fiskar som är bra att äta får du i filmen som ligger på www.nyttigfisk.se/ Frågor och svar World Cancer Research Fund* rekommenderar bland annat att vi inte skall äta mer än 500 g rött kött per vecka på grund av förhöjd risk för cancer, främst colorektal cancer. Vad ingår i benämningen rött kött Rött Kött är kött som har mer röda än vita muskelfibrer. Nötdjur, gris, lamm och get räknas som rött kött. Det är mest kött från tamdjur som ingått i de flesta studier där cancerrisken undersökts men vid klassificering av kött räknas viltkött oftast som rött kött. World Cancer Research Fund* (WCRF) är en organisation som arbetar med frågeställningen hur matvanor påverkar cancerrisken. Organisationen bedömer vetenskapliga studier och ger råd om hur man kan minska risken för cancer. Läs mer: http://www.dietandcancerreport.org/ http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/maten-och-var-halsa/cancer/ Barn och unga 2013. Utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder Hur har hälsan bland barn och unga i Sverige utvecklats över tid? Vilka faktorer påverkar deras hälsa, och hur har de utvecklats över tid? Skiljer sig förutsättningarna för hälsa mellan olika grupper av barn och unga? Vilka åtgärder har nuvarande regering genomfört för att förbättra förutsättningarna för barns och ungas hälsa? Den här rapporten är resultatet av uppdraget att samordna folkhälsorapporteringen med fokus på barn och unga som Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen fick av regeringen hösten 2011. Rapporten finns att hämta på www.fhi.se 5

Rapport från FOU i väst/gr Kvinnors erfarenheter av stöd från Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga Fou i Väst/GR har genomfört en studie av stöd till kvinnor med missbruk och deras barn vid Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, Göteborg. Studiens övergripande syfte var att söka kunskap om mödrarnas (och till viss del den andra förälderns) upplevelser av det stöd som erbjuds, vilken betydelse stödet får för deras föräldraskap samt för kvinnornas möjligheter att avstå från alkohol och droger. Studien har genomförts av Monica Nordenfors och Ingrid Höjer. FoU-rapport 4:2012 Studien finns att beställa på www.grkom.se/fouivast Pris 125 kr. Hej och TACK för mig Jag vill tacka alla för en härlig tid tillsammans, jag har haft det roligaste arbete man kan tänka sig. Nu har jag gått i pension och skall hitta på andra roliga saker. Min sista dag blir 25 april. Petra Råberg blir min efterträdare. petra.raberg@vgregion.se Kram på Er alla. Agnetha Strömbom, assistent för Centrala Barnhälsovården 6