Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se
Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter
Vad ser vi? Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar intensivt på något intressant Bristande organisationsförmåga tappar bort saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid Bristande motivation har svårt att utföra ensidiga, tråkiga och meningslösa uppgifter
Vad ser vi? Bristande tidsuppfattning kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter Kort arbetsminne klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet Bristande reflektionsförmåga lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker Bristande affektkontroll reagerar snabbt och med starka känslor Svårigheter med språk och sociala koder missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget, gör konstiga saker
Vad tänker vi? Han är lat Hon stör Hon provocerar Han kan om han vill Hade han bara haft andra föräldrar så Hade läraren bara sagt ifrån mer så Hjälper dessa tankar och åsikter eleven?...föräldrarna?...oss på skolan?
Men! Han måste ju lära sig..! De andra eleverna reagerar ju! Hon måste ju förstå att.! Hon kan ju inte få som hon vill hela tiden! Han är så utstuderad och testar mig! Tänk om alla skulle.! Jag vill inte särbehandla någon!
För att det skall bli rättvist, får alla samma uppgift. Klättra upp i trädet! Rättvisa?
Att förstå är A och O Barn gör så gott de kan Kan de uppföra sig så gör de det. Stanna upp och fråga dig själv Varför? - Innan du reagerar. Ta inte saker personligt Behåll lugnet. Var positiv och lösningsfokuserad. Samarbeta med föräldrarna. Skapa tillit mellan dig, eleven och föräldrarna.
Är vi överens om att ett bra samarbete mellan personal och föräldrar påverkar alla i positiv riktning? Elev Personal Föräldrar
Samarbete med föräldrar Regelbunden telefon/mailkontakt oavsett vad. Ge tydlig info om läxor och uppgifter i skrift. Var optimistisk men realistisk. Använd öronen mer än munnen. Gå inte i försvar. Prata om jag och vi istället för du och ni. Behåll nyfikenheten. Reglera känslointensiteten. Ett skratt kan rädda många möten.
Gemensamma positiva strategier i skolan Miljö och bemötande skapa en tydlig, stimulerande och lugn miljö, visualisera och gå igenom få och tydliga regler, etablera tillit. Var sak har sin plats, hemklassrum, variera konkret och abstrakt material, se till att det finns möjlighet att dra sig undan/vila. Positivt formulerade regler, konkreta och kortfattade. Tillit Uppskattning och bekräftelse, pålitlighet, humor, positiva gemensamma upplevelser.
Gemensamma positiva strategier i skolan Information och förberedelse - ge tydlig, visuell information till elev och föräldrar, anpassa schema utifrån elev visuellt + muntligt, hjälp eleven med planering av uppgifter och tid, förbered eleven inför nya aktiviteter och uppgifter, skapa tydliga rutiner kring läxor.
Gemensamma positiva strategier i skolan Lektioner - Variera arbetspassen med tydliga pauser, ge positiv uppmuntran ofta, använd hjälpmedel. Hjälpmedel dator, hörselskydd, skärm, tidshjälpmedel, anpassade läromedel, sittdyna, fickminne, handdator/mobil, något att pillra med.
Gemensamma positiva strategier i skolan Rast/Fritids - Organisera rast/fritidsaktiviteter, olika aktivitetsområden, förbereda eleverna innan rasten om vad de kan göra och vilka regler som gäller, prata om vad man gör vid konflikter, ha extrakläder tillgängliga, undvik situationer där elever kan bli bortvalda.
Problem Beskriv och analysera Hitta stöd i litteratur och kunskapskällor Ta hjälp av annan profession Se eleven i det pedagogiska sammanhanget - förlägg inte problemen hos barnet! Kartlägg pedagogerna och undervisningen Ge barnet en företrädare Utveckla former för dokumentation
Fungerande åtgärdsplaner Som beskriver realistiska mål kring eleven Som går att mäta/utvärdera Som elev och föräldrar är delaktiga i Som beskriver organisatoriska åtgärder, pedagogiska strategier, hjälpmedel och förhållningssätt Som fungerar som levande arbetsredskap
Åtgärdsprogram Upprättas för elever som är i behov av särskilt stöd. Avser en begränsad tidsperiod. Ska säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Ska vara ett redskap för pedagogerna när det gäller planering och utveckling av verksamheten. Är en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas. Ger en överblick. Omfattar alla skolformer utom förskoleklassen. Kommer att kunna överklagas i nya läroplanen.
Positiva och negativa faktorer Positiva Elevers och föräldrars aktiva medverkan. Pedagoger som hjälper eleven att tolka och skapa förståelse av innehållet i uppgifter och texter och presenterar information på ett tydligt sätt. Fokus på kunskapsmål. Negativa Underskrift på pappret, förmöten av pedagoger. Eget arbete, forskning, egen planering av uppgifter. Fokus på sociala fostransmål.
Riktlinjer från skolverket Skolan ska utgå från synsättet att den skolmiljö eleven ingår i har betydelse för deras behov av särskilt stöd. Skolan ska skapa en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov. Alla elever ska få den undervisning och stimulans som de behöver för att utifrån sina förutsättningar kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.
Anledning till att utreda behov av stöd: När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne. När en elev vantrivs i skolan. När en elev har svårt att fungera i gruppen. När en elev är upprepat eller långvarigt frånvarande. När en elev har ett utagerande beteende eller drar sig undan. När en elev har koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter, psykosociala svårigheter.
Skolan ska: Utreda behovet. Rektor ansvarar för att det görs. Dokumentera utredningen. Samverka med andra verksamheter vid behov. Samverka med elev och föräldrar. Anlita extern kompetens vid behov.
Åtgärder kan handla om: Hur undervisningen organiseras. Sättet att presentera innehållet för eleven. Vilka läromedel som används. Hur klassen eller gruppen organiseras. Regler för samarbetsklimatet. Hur klassrummet anpassas för elevens funktionsnedsättning.
Åtgärdsprogram Datum: Elev: Görs tillsammans av: Datum för utvärdering:
Anledning till åtgärdsprogram Riskerar att ej nå mål Upplevs ha svårigheter på något sätt? Verkar inte trivas i skolan Fungerar inte i gruppen Upprepad frånvaro Utagerande beteende/ drar sig undan Förtydligande kommentarer:
Utredning av behov tänkbara orsaker till svårigheter Elevens förutsättningar Hinder i lärandemiljön
Beskrivning av vilka mål som eleven uppfyller. Elevens styrkor och intressen och beskrivning av situationer som fungerar bra i skolan:
Mål Kortsiktiga mål = Långsiktiga mål =
Insatser för att nå målen Vad pedagoger/skolan ska göra: På kort sikt = Långsiktigt =
Vad föräldrar kan göra: Vad eleven kan försöka göra:
Undertecknas av: Rektor Pedagog/er Förälder Spec.pedagog Annan profession? Elev?
Hur uppnår man inre motivation? Nyfikenhet att förvåna lagom mycket, att stimulera sinnena. Kompetens att känna att man kan och klarar av saker, att visa upp för andra, att ha kontroll. Ömsesidighet att göra som andra, tillsammans med andra.
Mamma, vet du vad 1+2+3+4+5 är? Nej Det är 15. Vet du hur jag har räknat ut det? Nej Jo, för 5 + 4 = 9 9 + 3 = 12 och 12 + 3 = 15 OK! Gunnar, 5 år 9 mån
Fyra perspektiv på lärande Perspektiv Form av kunskap Lärmetod Elever som gör Veta hur Att visa Elever som vet Veta att Att berätta Elever som tänker Veta varför Att diskutera Elever som undersöker Veta hur man vet Att reflektera Peter Gärdenfors: Lusten att förstå
Gunnar i morse: Fena kan betyda två saker! Jaså? Ja, är man väldigt duktig på något så är man en fena, och sedan kan det ju också vara en fena på en fisk Just det
Ny betygsskala E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta
Ledan är pedagogens värsta fiende, Loris Malaguzzi
Att undervisa för motivation: Utgår från elevens intressen och känslomässiga engagemang. Utgå från problemställningar. Se till att eleverna har kontroll över sitt lärande. Ge eleverna uppdrag. Involvera flera sinnen och hela kroppen. Låt lärandet bli lekfullt. Låt eleverna visa varandra vad de kan. Arbeta med att eleven funderar över sitt eget lärande.
Att förstå vad man gör, och varför? Att formulera förståelsemål Att planera, sammanfatta och kontrollera Att se mönster Variation och sammanhang Använda berättelser och liknelser Konkret material God ämneskunskap hos pedagogen Förankra i elevens egen erfarenhet
Intresse Egenskaper för att skapa goda relationer Kunna reglera sina känslor Empatisk förmåga Lyhördhet God mentaliseringsförmåga KASAM = känsla av sammanhang (verkligheten är begriplig, hanterbar och meningsfull) Icke-värderande attityd
Praktiskt? Vilket stöd behövs? Pedagogiskt? Känslomässigt? Rektor = mycket viktig!
Målet med skolan? En bra grund att stå på i det betydligt längre vuxenlivet vad behöver förberedas inför vuxenlivet?, vilka färdigheter?, anpassningar?, kompensatoriska hjälpmedel?, stödkontakter? En bra självkänsla!
Glädje Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten Pedagoger som kan skratta åt sina egna misstag och hantera vardagen med en viss humoristisk distans, väcker elevernas glädje och intresse.
Referenser Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 Ross Greene: Explosiva barn, Cura, 2003, Vilse i skolan, Cura, 2010 Linder och Breinhild Mortensen: Glädjens pedagogik, Studentlitteratur, 2006 Måhlberg & Sjöblom: Lösningsfokuserad Pedagogik, 2001 Kutscher: Barn med överlappande diagnoser, ADHD- att leva utan bromsar, Natur och Kultur, 2010, G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 Hjörne och Säljö: Att platsa i en skola för alla, 2008, Norstedts Akademiska Förlag www.spsm.se www.skolverket.se
Köpa bok?! info@aspeflo.se