Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig



Relevanta dokument
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Kostråd energirik kost

Måltidsservice. i Alingsås kommun

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se

Mat och dryck för dig som har diabetes

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Lev livet med Liva Energi

Till dig med Måltidsservice

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd till dig med nedsatt aptit

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Verksamhetsberättelse

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

De viktiga målen mellan målen

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Teori - Mat och näring

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Goda vanor för att förebygga fallskador

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Nutritionsproblem och åtgärder

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Bra mat för seniorer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Nutrition & risk för undernäring

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Patientens bästa knep

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Äldre med malnutrition

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Mat på äldre dar - råd och tips

Här får du veta mer om portionsmaten

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [ ]

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Vad påverkar vår hälsa?

Frukost och mellanmål

Energirik mellanmålsmeny

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Mellanmål. Gott och enkelt

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

o m m at och m otion?

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Måltidsfördelning över dygnet

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

Transkript:

April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat Matens betydelse för Dig. Ett rätt näringsintag är en förutsättning för vårt välbefinnande och för en god hälsa. Maten är viktig, den ger oss inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt att se fram emot under dagen. Ålder utgör den största riskfaktorn för sjuklighet, och i samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för näringsproblem och undernäring. Matens betydelse för Dig Det är vanligt att aptit och hungerskänslor minskar med åldern. Likaså kan smak- och luktförändringar förekomma. Även vissa mediciner kan påverka aptiten på ett negativt sätt. Samtliga faktorer kan bidra till att Du faktiskt äter mindre och mer oregelbundet. Genom att äta och dricka regelbundet så ökar möjligheten för Dig att få i Dig den näring och energi Du behöver för att bevara god hälsa, ork och välbefinnande. Ät allsidigt och varierat! Med det menas att Du väljer flera sorters livsmedel till Dina måltider!

April 2011 Vad kan jag själv göra? - En matlåda är avsedd till en måltid och till en person, och ska kompletteras med dryck, bröd och eventuellt mer grönsaker. - Det är viktigt att Du dricker till Dina måltider. Välj gärna energirik dryck, som mellanmjölk, juice, lättöl, läsk, cider eller saft. Vi rekommenderar mellanmjölk med anledning av att den berikas med D-vitamin. - Väg Dig regelbundet! Håller Du vikten kan det vara ett tecken på att Du äter tillräckligt. Tips för Dig med nedsatt aptit: - Ät små energirika portioner till frukost, middag och kvällsmat, och gärna 3 mellanmål jämnt fördelat över dagen. - Det är bra om Du är generös med fett (t.ex. grädde, smör, olja, ägg eller margarin) i matlagningen eftersom det ger extra energi. - Stimulera gärna aptiten med salta eller syrliga aptitretare som t.ex. en sillbit på en bit bröd, äppelbitar, ostbit med vindruva eller en kopp varm buljong. - Använd gärna energirika pålägg såsom ost, leverpastej eller korv. GLAD PÅSK! Nästa brev kommer ut efter sommaren! Vi vill gärna veta vad Du tycker om detta brev, och kom gärna med förslag till nästkommande brev: 044-204096 Zada Pajalic Forskare Högskolan Kristianstad och representant för NÄVER

September 2011 Till Dig som har Matdistribution NÄVER Nordöstra Skåne Det första brevet har mottagits väl, och här kommer brev nummer 2 som enligt önskemål berör Smak och andra sinnen har betydelse. Smak och andra sinnen har betydelse Upplevelsen av smak är ett samspel mellan olika faktorer som smaken på tungan, doften i näsan, syn, känseln, hörsel och munhälsa. Grundsmakerna är sött, salt, surt, beskt och umami (umami är den femte grundsmaken). Dessa samspelar och förstärker varandra. Exempel på detta är söt kaka i kombination med beskt kaffe eller köttbullar med lingon. Mat som tillagas för matdistribution måste uppfylla många krav, till exempel rätt närings- och energiinnehåll, konsistens samt en balanserad smaksättning. Det finns personer som av olika anledningar behöver minska sitt saltintag, vilket gör att användning av salt och andra kryddor i maten anpassas för att tillgodose olika personers behov. Detta i kombination med nedsatt lukt- och smaksinne till följd av ökad ålder kan göra att maten upplevs mindre smakrik. Använd därför gärna kryddor och andra tillbehör efter eget tyckte och smak. Tips för dig som önskar mer smak på maten: Gelé Lingon Ättiksgurka Citron Senap, chilisås, ketchup Färska kryddor: dill, persilja, timjan, basilika, vitlök

September 2011 Din mat levereras i en praktisk matlåda, men för att förhöja måltiden är det viktigt att du lägger upp din mat på en tallrik. Måltidsmiljön är också viktig för smakupplevelsen. Goda tips för ökad trivsel vid måltiden: Blomma på bordet Levande ljus på bordet Använd duk och servetter i vackra färger Drick måltidsdryck ur fina glas Uppmärksamma högtiderna och duka och dekorera därefter Duka gärna med färgat porslin, t.ex. mörk tallrik till en ljus måltid såsom torsk, senapssås och potatis Munhälsa Munhälsan handlar om smaken på tungan, muntorrhet och tandstatus. Din matlust kan påverkas negativt av dålig munhälsa. Var därför noga med Din munhygien och besök gärna regelbundet en tandhygienist för råd och stöd. Intag av viss medicin kan påverka aptiten, smakupplevelsen och munhälsan. Vid problem fråga gärna din läkare. Nästa brev kommer före jul! Vi vill gärna veta vad Du tycker om detta brev, och kom gärna med förslag till nästkommande brev: 044-20 40 96 Zada Pajalic Forskare Högskolan Kristianstad och representant för NÄVER

December 2011 Till Dig som har Matdistribution NÄVER Nordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det tredje informationsbladet, som handlar om mat med fokus på Mellanmål för Dig. Brevet sammanställs av dietister och distriktssköterskor i nordöstra Skåne. Mellanmål Hela kroppen fungerar bättre, och det är lättare att äta lagom mycket, om man äter regelbundet - frukost, middag, kvällsmat och något mellanmål däremellan. Det rekommenderas 2-3 mellanmål per dag exempelvis förmiddag, eftermiddag och senare på kvällen. Förslag på mellanmål finns på nästa sida. Måltidsordning Det är viktigt att Dina måltider sprids ut över det vakna dygnet, så att kroppen ges möjlighet att tillgodogöra sig den energi den behöver. Mellanmål behövs för att bibehålla ork, hälsa, aptit, jämnt blodsocker samt förebygga sjukdom och viktförlust. Nattfasta Det är viktigt att tänka på att det inte ska gå för många timmar från den sista måltiden till det första morgonmålet (bör ej överstiga 11 timmar). För långt uppehåll utan mat innebär att kroppen bryter ner egna reserver (ofta muskler) för att komma åt energi. Fördela måltiderna över dagen Klockan: 7.00-8.30 9.30-10.30 11.00-13.00 14.00-15.00 17.00-18.30 20.00-21.00

December 2011 Vad kan jag själv göra? Olika personer har olika behov av mellanmål. Anpassa efter Dina behov: Mer energirika Digestivekex med smör och ost/dessertost (brie, päronskiva, marmelad) Fruktsallad med grädde eller glass Kakor och bakverk (gärna med en klick grädde) Delikatessyoghurt och några kex Varm choklad med vispgrädde Gräddglass med chokladsås Risi-frutti Ostkaka med sylt och grädde eller bacon och lingon Mindre energirika Frukt/bär Smörgås med dryck Fruktsallad med kesella Smoothie/milkshake/mjölkdrink * Diabetiker rekommenderas att följa tidigare kostråd, alternativt att vända sig till distriktssköterska. Nästa brev kommer ut i februari! Vi vill gärna veta vad Du tycker om detta brev, och kom gärna med förslag till nästkommande brev: 044-204096 Zada Pajalic Forskare Högskolan Kristianstad och representant för NÄVER

Februari 2012 Till Dig som har Matdistribution NÄVER Nordöstra Skåne Här kommer brev nummer 4, som vill uppmuntra alla till regelbunden aktivitet i form av: Det är aldrig för sent att träna. Brevet sammanställs av dietister och distriktssköterskor i nordöstra Skåne. Detta brev består av generella råd och kan behöva anpassas efter Din egen förmåga. Det är viktigt att Du lyssnar på Din kropps signaler. Om Du är osäker eller upplever obehag rådgör med Din sjukgymnast, sjuksköterska eller läkare. Aktiv som äldre Forskning visar att aktivitet främjar hälsa och förebygger sjukdom, oavsett ålder. Det förbättrar kroppens funktioner, ger känsla av glädje, psykisk stimulans och ökad livskvalitet. Aktivitet stimulerar även Din aptit. Du kan dessutom förebygga förlust av muskelmassa som ger Dig bättre funktionsförmåga och balans, vilket leder till minskad risk att falla. Vad kan jag göra själv hemma? - Promenader (bra för kondition och skelettet) - Resa sig från stolen utan att ta hjälp av armarna (bra för muskelstyrka) - Stå, helst utan stöd, och pendla benet framåt och bakåt (bra för höftleden) - Stå, helst utan stöd, och lyft benet utåt (bra för balans) - Gå i trappor (bra för muskelstyrka) - Trampa med fötterna framför tv:n (bra för cirkulation o muskulatur) - Sträck dig så långt du kan med händerna ovanför huvudet (antingen liggande eller stående) På baksidan finner Du förslag på rörelser. Att hitta aktiviteter Du trivs med gör det lättare att fortsätta med träningen. Det blir roligt och inte bara nyttigt! Du kan också vända Dig till ditt Fysiotek på Ditt sjukhus eller på Mötesplatserna i Din kommun. Nästa brev kommer ut innan sommaren! Vi vill gärna veta vad Du tycker om detta brev, och kom gärna med förslag till nästkommande brev: RING: 0451-29 80 38 Therese Skog Leg. Dietist och samordnare för NÄVER

Februari 2012 Teckningar: Anja Lemcke Idé och text: Alice Fransson Leg. Sjukgymnast Får kopieras