Budget 2014 LOMMA KOMMUN

Budget 2014 LOMMA KOMMUN SAMT PLAN FÖR EKONOMIN ÅREN 2015-2016

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Vart går skattepengarna?... 5 Styrprocess och målkedja... 6 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Omvärld och befolkning... 7 Hushållning och kvalitet... 9 Hushållning med personalresurser... 10 Hushållning med naturresurser... 12 Ekonomisk översikt och analys... 13 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet / Räddningstjänst... 17 Individ- och familjeomsorg... 23 LSS-verksamhet... 26 Hälsa, vård och omsorg... 28 För- och grundskoleverksamhet... 31 Gymnasieskola och vuxenutbildning... 35 Kostverksamhet... 37 Fritidsverksamhet... 39 Kulturverksamhet... 42 Teknisk verksamhet - skattefinansierad... 45 Teknisk verksamhet - fastighetsverksamhet... 46 Teknisk verksamhet - avgiftsfinansierad... 47 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet... 49 Bygglovsverksamhet... 51 RÄKENSKAPER Resultatbudget / Kassaflödesbudget... 53 Balansbudget... 54 Noter till resultatbudgeten... 55 VA-verksamhetens resultat- och balansbudget... 56 Fastighetsverksamhetens resultat- och balansbudget... 57 KF-verksamheter per nämnd... 58 Medel till kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens förfogande... 59 Investeringsbudget... 60 Exploateringsbudget... 62 Ordlista... 64 BILAGA Förändringar i förhållande till fastställd långtidsplan... Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-28. Foto: Christian Almström mfl

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. För närvarande är det mest lägenheter med bostadsrätt som uppförs och detta leder till att äldre, boende i kommunen, flyttar in och därmed frigörs villor i kommunen, där unga barnfamiljer bosätter sig. Detta ställer stora krav på utökad kommunal service och därför är investeringsnivån fortsatt mycket hög. Under 2014 kommer den nya Karstorpskolan i Lomma att stå färdig för elever i årskurs 4-9 och skolans idrottshall kommer också att byggas ut. Året därpå kommer en tillbyggnad av Alfredshällskolan att ge plats till fler förskolebarn och skolbarn i Bjärred. Fotbollsklubbarna är glada för att ytterligare en konstgräsplan på Borgeby IP är planerad till 2014 och alla kan vi se fram emot en helt ny idrottshall, på den gamla Statoiltomten i Lomma, 2015. Direkt väster om tennisbanorna i Bjärreds Saltsjöbad kommer Lomma kommuns första utegym att vara i full drift 2014. Det är inte bara andelen barn som ökar i kommunen utan prognosen pekar också på en ökning av andelen äldre på sikt. Detta ställer krav på att vi förbereder verksamheten för denna utveckling bland annat genom att prioritera förebyggande och öppna insatser men också en utbyggnad av nya vårdboenden. Vid halvårsskiftet 2014 kommer Orion, ett nytt särskilt boende med 36 lägenheter, stå färdigt för inflyttning på Vegagatan i Lomma. Vidare kommer vi att blockhyra 17 lägenheter, som vi kallar mellanboende för äldre, i Lommas nya centrum. Den höga investeringsvolymen kommer att innebära en större lånebelastning och därmed högre räntekostnader utöver högre avskrivnings- och driftkostnader. Vi måste därför se över vårt lokalbestånd och i mesta mån lokaloptimera genom att hyra ut våra tillgängliga lokaler kvällstid och därmed få intäkter som kan användas till våra verksamheter. År 2014 blir ett extra tufft år bland annat för att Lomma kommun är en av förlorarna i det nya kommunalekonomiska utjämningssystemet som innebär att vi kommer att få betala cirka 13 miljoner till andra kommuner. Trots detta kan vi presentera en mycket stark budget där nämnderna får ersättning i sina budgetar för tillväxt (kopplat till befolkningsökning), löneökningar, avskrivningar på större investeringar och idexuppräkningar för de största entreprenaderna. Utöver detta satsar vi kraftigt på skola och förskola genom att lägga 7 miljoner kronor för kvalitetshöjande åtgärder inom barn- och utbildningsnämnden, 1 miljon kronor till förstärkning av skolledarfunktionen samt utökat utrymme för lärarlöner med 1,1 miljoner kronor. För att kunna göra dessa satsningar har vi valt att sänka vårt resultat till cirka 5 miljoner 2014 och 11 miljoner åren 2015-2016. Det är därför extra viktigt att nämndernas ekonomi är i balans, det vill säga att budgeten hålls. Anders Berngarn Kommunstyrelsens ordförande 3

FEM ÅR I SAMMANDRAG Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 Allmänt Antal invånare 31 dec 22 298 22 560 23 186 23 528 23 710 - varav 0-5 år 1 970 1 994 2 003 1 980 1 938 - varav 6-15 år 3 102 3 218 3 422 3 557 3 659 - varav 16-18 år 898 842 782 786 833 - varav 19-64 år 11 792 11 858 12 232 12 408 12 446 - varav 65-79 år 3 491 3 562 3 650 3 647 3 641 - varav 80 år och äldre 1 045 1 086 1 097 1 150 1 193 Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 19,24 19,24 19,24 19,24 19,24 Landstingsskatt, kr 10,39 10,39 10,69 10,69 10,69 Begravningsavgift Bjärred, kr 0,15 0,15 0,15 0,15 0,15 Begravningsavgift Lomma, kr 0,19 0,19 0,17 0,17 0,17 Resultatbudget Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mnkr 987,9 1 037,5 1 059,7 1 120,2 1 164,8 Verksamhetens nettokostnader, mnkr * 959,6 994,4 1 042,0 1 095,6 1 139,9 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 43,0 44,1 44,9 46,6 48,1 Finansnetto, mnkr -2,5-0,6-12,4-13,4-13,3 - varav pensionsförvaltning 7,6 9,1 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, mnkr 44,0 54,2 5,3 11,2 11,6 Nettokostnadernas* andel (inklusive finansnetto) av skatteintäkter och statsbidrag 97,4% 95,9% 99,5% 99,0% 99,0% * exklusive jämförelsestörande poster Balansbudget Anläggningstillgångar (materiella), tkr/inv 56,2 61,4 63,8 65,1 63,9 Långfristiga skulder, tkr/inv 21,9 25,7 27,6 28,6 27,2 Eget kapital, tkr/inv 43,9 45,7 44,7 44,6 44,7 Kassaflödesbudget Investeringsutgifter, mnkr 182,1 195,2 163,2 126,7 63,3 Nyupptagna lån, mnkr 100,0 80,0 60,0 30,0 0,0 4

VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR 82,3 % av kommunens intäkter kommer från skatter och generella statsbidrag 2,8 % kommer från kommunal fastighetsavgift 14,8 % kommer från andra avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder 0,1 % är finansiella intäkter Kommunal fastighetsavgift 2,8% 2,8% Finansiella intäkter Avgifter 0,1% 14,8% Skatter och generella statsbidrag 82,3% 82,3% Skatt stats Fasti Övrig Finan OCH 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN PLANERAS I BUDGET 2014 ATT ANVÄNDAS SÅ HÄR: 39,09 kronor till för- och grundskoleverksamhet 16,01 kronor till teknisk verksamhet 15,49 kronor till hälsa, vård och omsorg 9,35 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 7,05 kronor till kommunövergripande verksamhet 3,85 kronor till LSS-verksamhet 3,28 kronor till individ- och familjeomsorg 1,91 kronor till fritidsverksamhet 1,84 kronor till kulturverksamhet 0,93 kronor till räddningstjänst 0,46 kronor till bygglovsverksamhet 0,23 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 0,51 kronor till årets budgeterade resultat 5

STYRPROCESS OCH MÅLKEDJA Budgetens roll i styrprocessen Budgeten har många uppgifter. Den är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Den politiska nivån fastställer verksamhetens inriktning och vilken servicenivå/kvalitet kommunen ska erbjuda kommuninvånarna. Budgeten består av flera olika delar såsom driftbudget, investeringsbudget, exploateringsbudget, resultatbudget, kassaflödesbudget och balansbudget. Kommunen använder fullmäktigeverksamhet (KF-verksamhet) som begrepp för anslagsbindning vad gäller driftbudgeten. Fullmäktige fastställer nettokostnaderna per KF-verksamhet. Nämnderna får omdisponera medel vad gäller driftbudgeten mellan respektive KFverksamhet förutsatt att av kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer följs. Detta gäller inte omdisponering mellan skattefinansierad teknisk verksamhet och avgiftsfinansierad teknisk verksamhet respektive fastighetsverksamhet. I samband med planeringsprocessen och framtagande av driftbudgeten sker också arbetet med utarbetande av nämndsplan. Budgetprocessen Kommunfullmäktige antar varje år en treårsbudget i enlighet med Kommunallagen. Första året benämns Budget medan de två följande åren kallas Ekonomisk långtidsplan (ELP). I korthet ser budgetprocessen ut på följande sätt: - Under februari-mars uppdaterar ekonomiavdelningen de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos samt övriga förändringar som skett sedan föregående budget och ELP fastställdes i november. - I mars-april fastställer kommunstyrelsen preliminära ramar. De preliminära ramarna omfattar externa intäkter och kostnader samt interna intäkter och kostnader för hyror. - Respektive nämnd ska vid den så kallade kommundialogen i slutet av april utifrån de preliminära ramarna presentera hur de anvisade medlen ska användas och eventuella konsekvenser av ramtilldelningen. - I maj fattar kommunstyrelsen, med beaktande av erfarenheter från kommundialogen, beslut om slutliga ramar. - Därefter påbörjas nämndernas budgetarbete som pågår under perioden majaugusti. - I början av september ska budgetförslagen lämnas in till ekonomiavdelningen som sammanställer allt budgetmaterial. - De olika nämndsförslagen behandlas därefter av budgetberedningen. - Efter budgetberedningen tas kommunens totala budgetförslag upp för facklig samverkan. - Kommunstyrelsen fattar beslut om budgeten under oktober månad. Därefter läggs interna intäkter och kostnader till förutom interna intäkter och kostnader för hyror. - Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november månad. - Budgeten överlämnas därefter till respektive nämnd, som delegerat arbetet med nämndens driftbudget till förvaltningschefen. Målkedjan Enligt Kommunallagen (KL) 3:9 ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa ska fastställas så snart som möjligt efter det att den nya kommunfullmäktigeförsamlingen tillträtt. Övergripande mål och riktlinjer ska ange inriktning på övergripande nivå, det vill säga inte ange detaljer utan snarare principer och i första hand vara ett politiskt dokument. Det är ett strategiskt grunddokument för mandatperioden och anger förhållningssätt i vissa kategorier frågor snarare än att spegla inställningen i enskilda frågor. 6

Kommunfullmäktiges fastställda mål och riktlinjer är i huvudsak av övergripande karaktär och måste därför ges en konkret uttolkning, som kan tjäna som vägledning inom nämndens verksamhetsområde. Därför upprättar varje nämnd årligen en nämndsplan som utgör grunddokument för nämndernas ansvarsområde och ska i huvudsak ange mål för de verksamheter som nämnden ansvarar för. Nämndsplanen är ett politiskt styrinstrument. Nämndsplanen fungerar som ett uppdrag /beställning till verksamhetsorganisationen. Nämndsplanen fastställs, såvida inte annat sägs i lag, av respektive nämnd efter hörande av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens viktigaste roll i detta sammanhang är att se till att nämndsplanen innehåller vad som erfordras för att fullgöra uppdraget i övergripande mål och riktlinjer samt reglemente, policys, budget och anvisningar och att den inte står i strid med dessa överordnade dokument. När förvaltningschefen från nämnden erhåller ett uppdrag i form av en nämndsplan upprättas en verksamhetsplan, som beskriver hur detta ska uppnås och vem som ska utföra det. Verksamhetsplanen består av de aktiviteter som ska genomföras för att målen i nämndsplanen ska uppnås. Planen kan även innehålla nyckeltal/indikatorer som är kopplade till de olika aktiviteterna. Det är resursbehov och aktiviteter som leder till de prestationer och effekter, som står angivna i nämndsplanerna. Överväganden om huruvida en uppgift ska utföras av egen anställd personal eller på till exempel driftentreprenad görs i detta sammanhang såvida inte beslut fattats på politisk nivå. Här redovisas vidare personalbehov, utbildningsbehov, lokalbehov, behov av IT-stöd och inte minst behov av ekonomiska medel. Verksamhetsplanen fastställs av respektive förvaltningschef efter hörande av nämnden. Utöver att förvaltningschefen fastställer verksamhetsplanen åligger det också förvaltningschefen att fastställa nämndens driftbudget. Nämndens driftbudget fastställs utan hörande från nämnden. OMVÄRLD OCH BEFOLKNING Samhällsekonomisk utveckling (Informationen är hämtad ur Sveriges kommuner och landstings cirkulär 13:53) Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. SKL bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 procent till ner strax under 7,5 procent. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 procent. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Åren 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som till exempel euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. 7

Budgetpropositionen Nedan redovisas en kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: Det nya förslaget till utjämningssystem införs från 1 januari 2014. Besparingarna i gymnasieskolan dras tillbaka för åren 2014 2015 och blir lägre år 2016. I det generella statsbidraget kompenseras kommunerna med 210 miljoner för införandet av jobbstimulans för de som har ekonomiskt bistånd. Flyktingersättningen föreslås bli en prestationsbaserad ersättning och omfattar ökade medel med 365 miljoner. Inom skolområdet föreslås flera förändringar bland annat fler karriärtjänster, matematiklektioner, fortbildning inom läsning och skrivning med mera. Kompensation med 1 576 miljoner för en sänkning av skatten för pensionärer. De svenska skatteintäkterna till följd av arbetspendlingen över Öresund beräknas öka något innebär en minskning av anslaget med 10 mnkr. Befolkning Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters behov. Bedömningen av befolkningsutvecklingen utgår från kommunens egen befolkningsprognos, vilken ses över minst en gång per år. Prognosen utgår från att byggandet i kommunen till 100 % genomförs enligt bostadsförsörjningsprogrammet under 2013 och 2014, till 75 % under 2015 samt därefter till 50 %. 2014 2015 2016 Befolkning 31/12 respektive år 23 186 23 528 23 710 Befolkning 1/11 året innan budgetåret 1) 22 500 23 050 23 475 åldersgrupper förutom bland de allra yngsta och ungdomarna i gymnasieåldern 16-18 år. Ålder/ År 2012 2013 2014 2015 2016 0-5 1 970 1 994 2 003 1 980 1 938 6-15 3 102 3 218 3 422 3 557 3 659 16-18 898 842 782 786 833 19-64 11 792 11 858 12 232 12 408 12 446 65-79 3 491 3 562 3 650 3 647 3 641 80-1 045 1 086 1 097 1 150 1 193 S:a 22 298 22 560 23 186 23 528 23 710 Befolkningsförändringarna speglar på många sätt det bostadsbyggande som nu sker i kommunen. Bostadsbyggande Byggandet är omfattande, och för närvarande är det mest lägenheter med bostadsrätt som uppförs. Det leder bland annat till att det frigörs småhus i kommunen där unga barnfamiljer flyttar in. Det betydande byggandet av lägenheter leder också till en viss inflyttning av äldre till kommunen. Den omfattande bostadsproduktionen kommer att fortsätta de närmaste åren. Planer från byggföretagen finns för att bygga mer än 600 bostäder eller i genomsnitt 215 per år under åren 2014-2016. Här ingår gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus. Antalet tomter för byggande i egen regi är mycket få. Samtliga upplåtelseformer är emellertid representerade. Det största området är Lomma Hamn med nästan 400 bostäder. Samtliga dessa bostäder bedöms dock inte bli påbörjade vid den tidpunkt som planeras och hänsyn till detta har således tagits i befolkningsprognosen. I den norra kommundelen kommer byggandet den närmaste treårsperioden att bli mycket begränsat. 1) Befolkning 1/11 året innan budgetåret är utgångspunkt för beräkningen av kommunens skatteintäkter. Befolkningsökningen kommer att bli betydande de närmaste åren till följd av en förhållandevis stor inflyttning i kommunen. Nedan framgår befolkningen i olika åldersgrupper. Befolkningen förväntas öka i samtliga 8

HUSHÅLLNING OCH KVALITET Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Mål: Verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto ska utgöra mindre än eller lika med 99,5 % av skatteintäkter och statsbidrag år 2014 och 99,0 % åren 2015-2016. Mål: Från år 2016 och framåt får investeringsnivån för respektive år inte överstiga nivån på avskrivningarna. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige formulerar tre verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som är kommunövergripande. Målen fastställs inför varje budgetår och är följande: Mål: Den totala frisknärvaron i Lomma kommun ska enligt modellen "Frisknärvaro 99 % " öka. Nyckeltal: Under perioden 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31 ska andelen personer med frisknärvaro uppgå till minst 75 %. Mål: Den totala sjukfrånvaron i Lomma kommun ska minska. Nyckeltal: Under perioden 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31 ska sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. Mål: Lomma kommun ska optimera användandet av lokaler och anläggningar inom samtliga verksamheter och nyttjandegraden ska öka. Nyckeltal: Nyttjandegraden ska under 2014 öka med 10 % i enlighet med framtagna nyckeltal. Kvalitetsarbete Kvalitet kräver ett medvetet och systematiskt arbete med tydligt ställda mål. För Lomma kommun är det en självklarhet att sträva efter kvalitet i allt som görs. Det ska genomsyra verksamheten, dialogen med medborgarna, framtidsplaner allt. Kommunens kvalitetsarbete kan beskrivas utifrån följande ledord: Delaktighet att vi lyssnar på och möter medborgarnas synpunkter när vi planerar verksamheten, och dialogen leder till konkreta åtgärder och förbättringar. Samverkan är en förutsättning för att uppnå kvalitet i kommunens verksamhet. Effektivitet skapas av raka beslutsvägar, ansvarstagande och tydlighet. Närhet är stor människorna emellan och lägger grunden för en trygg miljö att leva och trivas i. Utveckling och förbättring kräver tydliga mål och vägen dit går genom regelbunden uppföljning av ekonomi, ledarskap och medborgarfokus. Verksamhetsutveckling Inom ramen för att ta fram en utvecklingsstrategi för Lomma kommun, med siktet inställt på 2030, kommer verksamheten att utvecklas med ovan nämnda ledord i fokus. Utvecklingsstrategin ska stärka den gemensamma målbilden och beskriva vägen dit. En revidering av styrsystemet har påbörjats och arbetet fortsätter under 2014 med samtliga nämnder involverade. Syftet är att förenkla, förtydliga och att öka kunskapen om systemet. Arbetet med att förbättra målstyrningen kommer att fortsätta under 2014. Det gäller såväl resultatuppföljningar och analyser som utveckling av arbetet i det webbaserade systemstödet STRATSYS. SCB:s medborgarundersökning 2013 kommer att användas i styrningen av de olika verksamheterna. Arbetet med att utöka e-tjänsterna för medborgarna fortgår. Kommunens kontaktcenter vidareutvecklas i syfte att kraftigt förbättra invånares och besökares möjlighet till kontakt och snabba svar. Ledarforum, som startade 2011, vidareutvecklas i samverkan med cheferna i organisationen. Under 2013 har ledarforum använts för dialog kring Lommas varumärke och värdegrund. Under kommande år kommer ledarforum bland annat att utnyttjas för förankring och arbete med utvecklingsstrategin. Arbetet med barnoch ungdomsdialog kommer att utvärderas och vid behov modifieras i sina former, så att det får avsedd effekt. 9

HUSHÅLLNING MED PERSONALRESURSER Lomma kommun som arbetsgivare Lomma kommun är den största arbetsgivaren i kommunen med cirka 1 100 tillsvidareanställda. Därutöver finns det kontinuerligt drygt 100 visstidsanställda som utgörs framförallt av vikarier och allmänna visstidsanställningar. De största personalgrupperna är förskollärare /fritidspedagoger, cirka 300, lärare, cirka 250, och barnskötare, cirka 100. Lomma kommun strävar efter att ständigt förbättra förutsättningarna för att kunna rekrytera, utveckla, belöna och behålla kompetenta medarbetare. Detta krävs för att tillgodose kommuninvånarnas krav på kommunala tjänster och service av hög kvalitet. En strävan är att organisera verksamheterna så att alla medarbetares kompetens utvecklas och tillvaratas på ett optimalt sätt. Kommunala entreprenörer Delar av kommunens verksamhet utförs av entreprenörer. Det innebär att verksamheter som tidigare utfördes av medarbetare anställda av kommunen nu utförs av entreprenörernas medarbetare. De större entreprenörerna är Förenade Care AB som utför all hemtjänst, särskilt boende samt servicetjänster såsom inköp, tvätt och städning, PEAB som sköter gatu- och parkverksamhet, Samhall AB och Atlantis städ- och saneringsverksamhet som utför städverksamhet samt Medley AB som utför badoch fritidsverksamhet. I kommunen utförs LSS-insatserna, ledsagarservice och avlösarservice i hemmet enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta innebär att den som har beviljats sådana insatser själv kan välja utförare bland ett antal entreprenörer. Lomma kommun hälsosam arbetsplats Från och med den 1 januari 2013 har alla anställda hos Lomma kommun möjlighet att erhålla friskvårdsbidrag om 900 kronor per år. Friskvårdsbidraget kan användas för alla friskvårdsaktiviteter som enligt skatteverket är befriade från förmånsbeskattning. Under våren 2014 kommer upphandling av företagshälsovårdstjänster att genomföras. Upphandlingen planeras ske i samarbete med Burlövs kommun. Genom upphandlingen förväntas Lomma kommuns kostnader för företagshälsovård minska väsentligt. Sjukfrånvaro Under 2013 ökade den totala sjukfrånvaron något. Detta medförde att målet minskad sjukfrånvaro inte kunde uppfyllas. Långtidssjukskrivningarna ökade något, medan korttidsfrånvaron minskade. Under hösten 2013 har en särskild insats påbörjats med stöd av företagshälsovården för att få ner sjukfrånvaron framför allt inom förskolan och grundskolan. Under perioden januari till juli 2013 har målet för frisknärvaron 95 % uppnåtts det vill säga över 75 %. Kompetensutveckling Kommunen är en tjänsteproducerande organisation. Det som avgör kvaliteten på de tjänster som produceras är personalens kompetens. Även om utbildningsnivån hos kommunens medarbetare är hög, krävs det en kontinuerlig kompetensutveckling för att möta nya och förändrade krav och behov hos kommunens medborgare. Därför är det av största vikt att verksamheterna i sina budgetar avsätter tillräckliga medel för kompetensutveckling. Pensionsavgångar/rekrytering För åren 2014-2016 beräknas cirka 70 medarbetare att avgå med pension, varav flertalet sker inom yrkeskategorierna lärare, förskollärare och barnskötare. Prognosen är något osäker på grund av rörlig pensionsålder 61-67 år. Ytterligare cirka 300 personer (tillsvidare- och visstidsanställda) kommer att sluta i Lomma kommun under åren 2014-2016. Ersättningsrekrytering beräknas uppgå till cirka 400 personer under ovan nämnda period. I stort sett har Lomma kommun lätt att rekrytera, med undantag av vissa grupper, till exempel förskollärare och specialister inom tekniska förvaltningen. 10

Pensionskostnader Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse med samtliga fackliga organisationer om ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal, AKAP-KL, som träder i kraft från och med den 1 januari 2014. Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet ska gälla för arbetstagare som är födda 1986 och senare. Samtidigt har överenskommelse träffats om att nuvarande KAP-KL från och med den 1 januari 2014 ska gälla endast för arbetstagare som är födda 1985 eller tidigare. Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet innebär ett modernt och långsiktigt hållbart pensionsavtal. Det ger arbetsgivarna ökade möjligheter att förutse och budgetera pensionskostnaderna. Samtidigt ger det bra och trygga pensioner för de anställda. Rörligheten både inom och mellan arbetsmarknadssektorerna underlättas och arbetsgivarnas möjligheter till kompetensförsörjning förbättras. Samverkan Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten. För en väl fungerande samverkan krävs en målinriktad process där alla är delaktiga. Det sker vid utvecklingssamtal, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. Målsättningen är effektiva samverkansprocesser som skapar förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och innefattar hälso- och arbetsmiljöaspekter. Fortlöpande utbildning i samverkansavtalet, förebyggande arbetsmiljöarbete och lyhördhet för medarbetarnas synpunkter är viktiga framgångsfaktorer för samverkanssystemet. Syftet med samverkanssystemet är att öka medarbetarnas engagemang och inflytande och sätta fokus på en hälsosam arbetsmiljö. En förutsättning för detta är att parterna delar den gemensamma värdegrunden för Lomma kommun som innefattar begreppen ansvar, öppenhet, respekt och tydlighet. Arbetsmiljö Arbetsmiljöarbetet är långsiktigt och viktigt för verksamhetens utveckling. God kompetens är grunden för ett bra arbetsmiljöarbete och därför ska utbildning för chefer och fackliga företrädare genomföras i arbetsmiljöfrågor och om hur risker och brister kan undanröjas. Viktiga komponenter i arbetsmiljöarbetet är att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och/eller olycksfall och upprätta handlingsplaner. En arbetsmiljö som inte ger upphov till skador eller annan ohälsa hos medarbetarna bidrar till låg sjukfrånvaro och att hålla nere de kostnader som är förknippade med sjukfrånvaro. En god arbetsmiljö ökar chanserna att medarbetarna håller sig friska, trivs bättre och därmed gör ett bättre arbete. Målet är en organisation och ledning som ska ta tillvara, anpassar och utvecklar varje medarbetares förutsättningar och förmåga. Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifterna består både av delar som bestäms av riksdagen (lagstadgade) och delar som bestäms i förhandlingar mellan parterna inom offentlig sektor (försäkringar och kollektivavtal). Avgifterna går främst till pension samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Arbetsgivaravgifterna låg på samma nivå under 2013 som år 2012 det vill säga 38,46 %. För år 2014 föreslås oförändrad nivå på arbetsgivaravgifterna. Regeringen föreslår en förändring av arbetsgivaravgifterna enligt lag för unga. För de som inte fyllt 23 år sänks den lagstadgade arbetsgivaravgiften och samtidigt höjs den nuvarande nedsättningen för de personer som vid årets ingång fyllt 25 år. Enligt SKL s beräkningar har detta ingen påverkan på kommunernas kostnader eftersom höjningar och sänkningar tar ut varandra så schablonen på 38,46 % kvarstår. Prel Arbetsgivaravgifter, % 2013 2014 Arbetsgivaravgifter enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkringar 0,21 0,21 Kollektivavtalad pension 6,83 6,83 Summa arbetsgivaravgifter 38,46 38,46 11

HUSHÅLLNING MED NATUR- RESURSER Det strategiska natur- och miljöarbetet i kommunen kommer under 2014 att arbeta med nya lokala miljömål, energi- och klimatfrågan, kust- och vattenmiljöfrågor samt information, utveckling och skydd av naturområden. En hög prioritet kommer att ligga på arbetet med skydd av naturen och en ny energiplan. Nya lokala miljömål Under 2013 har förslag på nya miljömål och ett tillhörande åtgärdsprogram tagits fram för de miljömål som inte redan ingår i kommunens Energiplan med klimatstrategi, Naturmiljöprogram med grönplan eller Marint naturmiljöprogram. Arbetet fortsätter under 2014 med åtgärdsprogrammet och fortsatt anpassning till det interna styrsystemet. Klimatarbete och klimatrelaterade åtgärder En ny energiplan med energistrategi kommer att tas fram under året. Samtidigt fortsätter arbetet med att genomföra de åtgärder som redan är antagna i den tidigare energiplanen. Kommunen har dessutom fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för att arbeta med energieffektiviserande åtgärder. Detta arbete riktar sig framförallt till förvaltningarna. Renare hav och inlandsvatten Det marina naturmiljöprogrammet som antogs av kommunfullmäktige 2010 innehåller bland annat mål och åtgärder fram till och med 2020. Arbetet fortsätter därför under 2013 med de åtgärder som prioriteras för året. Genom samarbetet i KIMO ingår Lomma kommun sedan 2013 i ett treårigt internationellt projekt, The living coast, för kunskapsutbyte i kustzonsfrågor mellan Östersjöländer. Naturbåten är ett samarbetsprojekt med statliga medel mellan Lomma kommun, Malmö stad, Vellinge kommun, Sea-U och Region Skåne som fortsätter under 2014. Projektet syftar främst till att ge skolbarnen möjlighet att uppleva livet under ytan i havet, men syftet är också att utveckla besöksnäring och öka allmänhetens kunskap om havet. vatten och den nya vattenförvaltningen. Kommunen ingår som en viktig medlem i dessa båda vattenråd, som förväntas få högre status i samhällsplaneringen genom sin viktiga roll som remissinstans för bland annat detaljplaner. Detta innebär att medborgarinflytandet kring vattenfrågorna har ökat. Inom ramen för den nya vattenförvaltningen har åtgärdsprogram formulerats för bland annat Höje å och Lödde å/ Kävlingeån. Vattenvårdande och vattenfördröjande åtgärder kommer att fortlöpa som samarbetsprojekt mellan de kommuner som berörs av dessa vatten. Skydd av natur Under 2014 intensifieras kommunens arbete med att skydda de värdefullaste naturområdena. Utöver nedanstående projekt har förslag på ytterligare områden som behöver skydd föreslagits 2013 i en åtgärdsplan för en fördubbling av arealen naturskyddad mark i kommunen. Fels mosse Arbetet avslutas under 2014 inom Höjeåprojektet med att restaurera mossen. Samtidigt pågår arbetet med att skydda mossen som ett naturreservat. Östra dammen Kommunen har fått bidrag från staten för en rad åtgärder i naturreservatet Östra dammen. Området har under 2013 övertagits som ett utvidgat kommunalt naturreservat. Projektet avslutas under 2014 med färdigställande av en rad fysiska åtgärder som ingår i projektet för att gynna biologisk mångfald och friluftsliv. Information ska ges kring de värden som finns både för allmänhet och för skolor. Haboljungs alkärr I juni 2012 fick kommunen statligt stöd för att påbörja arbetet med att skydda Haboljungs alkärr som naturreservat. Arbetet fortsätter med att upprätta förslag till skötselplan, föreskrifter och förankring hos arrendator. Höje å vattendragsförbund och Kävlingeåprojektet är numera ombildade till vattenråd. Detta i enlighet med EU:s ramdirektiv för 12

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS Sämre ekonomiska förutsättningar från och med år 2014 Nedan redovisas några förutsättningar som gör att just år 2014 ur ett ekonomiskt perspektiv är ett extra besvärligt år. År 2012 växte skatteunderlaget marginellt mer än genomsnittet för perioden 2001-2012. I år väntas ökningstakten falla till följd av utveckling på arbetsmarknaden. År 2014 beräknas skatteunderlagstillväxten avta ytterligare. Detta förklaras av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter beräknas konjunkturåterhämtningen ge fart åt sysselsättning och löneökningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Kommunen kommer inte att få kompensation för eftersläpningseffekter i kostnadsutjämningen till följd av befolkningstillväxt för 2014 däremot för 2015 och 2016. För att bli aktuell för ersättningen ska den genomsnittliga befolkningsökningen de senaste fem åren, 2008-2012, överstiga 1,2 % samt ökningen mellan åren 2012 och 2013 uppgå till 1,2 % eller mer. Kommunen uppfyller det första villkoret, men tyvärr inte det andra villkoret. Under 2014 beräknas totalt 278 lägenheter bli klara för inflyttning i kommunen. Av dessa utgör ett nytt vårdboende, Orion, 36 lägenheter. Under första kvartalet beräknas 193 lägenheter vara inflyttningsklara. Detta motsvarar 80 % av samtliga lägenheter under året med undantag för Orion. I dagsläget är det oklart hur detta kommer att påverka behovet av kommunal service under första halvåret. Från och med 2014 försämras de ekonomiska förutsättningarna genom införande av nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem. För kommunens del beräknas den sammantagna effekten bli lägre statsbidrag och utjämning med cirka 15 mnkr år 2014, 21 mnkr år 2015 samt 30 mnkr år 2016. Beräkningsförutsättningar De viktigaste beräkningsförutsättningarna är: Oförändrad utdebitering: 19,24 kr. Utgångspunkten har varit fastställd plan för ekonomin åren 2014-2015. Befolkningsprognos 2013-2018 för Lomma kommun, daterad 2013-03-11. Skatter, bidrag och utjämning har beräknats efter Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2013:53. Antal invånare 2013-11-01: 22 500. Tillväxtposten avseende 2014 med nivåhöjning kommande år, baserad på kommunens befolkningsprognos och standardkostnaderna i utjämningssystemet per åldersgrupp, har tillförts nämnderna. Resultatutveckling Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Nya investeringar är normalt dyrare beroende på inflation, andra krav samt mer avancerad teknik. Resultatet bör minst täcka dessa fördyringar. Resultatutvecklingen sedan 2007 redovisas i diagrammet nedan. Mnkr 120 100 80 60 40 20 0 31 112 15 Resultatutveckling 43 18 44 54 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Prog 2013 5 Budg 2014 11 12 Plan 2015 Plan År 2016 År 2008 utgör realisationsvinster en betydande del av resultatet. Kommunfullmäktige beslutade i juni månad 2013 om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv och att reservera sammantaget 39,5 mnkr i reserven. Enligt helårsprognosen för 2013 beräknas ytterligare 2,0 mnkr kunna reserveras för året. Under kortare perioder av svag skatteunderlagsutveckling kan finansiering upp till genomsnittlig nivå i riket de senaste tio åren 13

ske genom disponering av reserven. Detta förutsätter dessutom ett negativt balanskravsresultat för året. Den årliga utvecklingen 2014 understiger det tioåriga genomsnittet med 0,6 procent. Vid negativt balanskravsresultat är det således möjligt att disponera medel ur reserven. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag De finansiella målen för åren 2014-2016 anger ambitionsnivån vad gäller den finansiella utvecklingen. Målet är att verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto ska utgöra mindre än eller lika med 99,5 % av skatteintäkter och statsbidrag 2014. 99,0 % av skatteintäkter och statsbidrag 2015 och 2016. Nedanstående diagram visar relationen nettokostnader inklusive finansnetto/skatteintäkter och statsbidrag. För åren 2007-2013 har nettokostnaderna i diagrammet justerats för jämförelsestörande poster som realisationsnetto och exploateringsnetto. 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% 93% 92% 91% 98,0% 98,0% 100,0% 94,9% 98,5% 97,4% 95,9% 99,5% 99,0% 99,0% År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Prog Budg Plan Plan 2013 2014 2015 2016 Resultatbudget Jämfört med prognosen 2013 beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 2,1 % eller 22 mnkr 2014. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar beräknas öka med 4,6 % eller 46 mnkr. Återbetalda premier från AFA Försäkring under 2013 ingår inte i jämförelsen. Det negativa finansnettot beräknas öka med 12 mnkr jämfört med prognosen 2013 och kan till stor del förklaras av 9 mnkr i realisationsvinster i pensionsförvaltningen som har redovisats under 2013. Resultatet har minskat från 54 mnkr i prognosen 2013 till 5 mnkr i budgeten för 2014 det vill säga en minskning med 49 mnkr varav återbetalda premier från AFA Försäkring utgör 13 mnkr. Resterande 36 mnkr kan i stort sammanfattas på följande sätt: (mnkr) Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar - 40 Avskrivningar - 6 Skatter, statsbidrag och utjämning + 22 Finansnetto - 12 Resultatförändring - 36 Nämndernas budgetar 2014 har bland annat tillförts medel på följande sätt: Tillväxtposter/avskrivningar, 19 mnkr Löneökningar/indexuppräkning, 21 mnkr Satsningar barn- och utbildningsnämnden, 8 mnkr Investerings- och exploateringsverksamhet Investeringsverksamheten fortsätter att vara mycket omfattande och uppgår under perioden till 353,2 mnkr. Investeringarna fördelar sig mellan åren och verksamheterna på följande sätt: mnkr 2014 2015 2016 Skattefinansierad verksamhet 150,2 113,7 48,3 Avgiftsfinansierad verksamhet 13,0 13,0 15,0 Totalt 163,2 126,7 63,3 Bland de större investeringsprojekten kan nämnas nybyggnad Karstorpsskolan i Lomma, utbyggnad av Alfredshällskolan i Bjärred samt idrottshall i södra kommundelen. Under kommande treårsperiod beräknas exploateringsverksamheten förbättra likviditeten med 24,2 mnkr bland annat genom försäljning av kvarter 52 i Lomma, inkomster för Träd- 14

gårdsstaden samt tomtförsäljning Alnarpsvägen/Björnbärsgatan. Det finansiella målet avseende investeringsnivån är följande: Från år 2016 och framåt får investeringsnivån för respektive år inte överstiga nivån på avskrivningarna. Med en investeringsnivå som är lägre än nivån på avskrivningarna, ett positivt exploateringsnetto genom försäljning av fastigheter och en resultatnivå på 1 % beräknas låneskulden minska 2016 med 40,0 mnkr jämfört med 2015. Låneskuld Den omfattande investeringsverksamheten innebär en stor belastning på kommunens likviditet. Det kassaflöde som kommunen själv genererar beräknas uppgå till cirka 250 mnkr under perioden 2014-2016. Detta är den nivå kommunen kan investera för utan att behöva ta upp nya lån och motsvarar summan av avskrivningar och resultat. Till följd av kommunens starka befolkningstillväxt finns ett högt tryck på investeringssidan. Investeringarna 2014 och 2015 beräknas uppgå till 163,2 mnkr respektive 126,7 mnkr, vilket medför ett ökat upplåningsbehov. För 2016 beräknas investeringarna uppgå till 63,3 mnkr. Låneskulden beräknas öka med 90,0 mnkr från 500,0 mnkr 2013 till 590,0 mnkr 2015 för att sedan minska till 550,0 mnkr 2016. Diagrammet nedan visar hur låneskulden utvecklas. Finansnetto Diagrammet visar hur finansnettot, det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, utvecklas. Avkastningen från pensionsförvaltningen ingår normalt i finansnettot, men ingår inte i uppgifterna i diagrammet nedan. Från och med 2012 budgeteras ingen årlig avkastning från pensionsförvaltningen. Mnkr 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16 Finansnetto 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Prog 0 0-2 2013-3 -10-10 -10 Budg 2014-12 Plan 2015 Plan 2016-13 -13 År Finansnettot har varit negativt sedan 2007. För planperioden beräknas finansnettot ytterligare försämras till en nivå på cirka - 13 mnkr år 2016. Försämringen förklaras av den kraftigt ökade upplåningsvolymen fram till och med år 2015. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal händelser påverkar kommunens ekonomi. Mnkr 600 500 400 300 200 101 100 0 2007 2008 Låneskuld 560 590 550 500 420 320 260 170 16 2009 2010 2011 2012 Prog 2013 Budg 2014 Plan 2015 Plan 2016 År Händelse Löneförändring med 1 % inklusive personalomkostnader Förändring +/- (mnkr) 5,5 Förändrad låneränta med 1 % 1,3 Upplåning med 10 mnkr 0,2 Utdebitering med 1 kr 56,1 15

Framtid Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Befolkningen förväntas öka i samtliga åldergrupper förutom de allra yngsta och ungdomarna i gymnasieåldern 16-18 år. Kommunens planering för att kunna tillhandahålla den kommunala service som kommuninvånarna kan förvänta sig är omfattande. Investeringsnivån är och har varit mycket hög både i anläggningar för kommunal service och i infrastruktur. Framöver kommer investeringsbehoven fortsatt att vara höga ett par år till, vilket innebär en mycket stor och långsiktig belastning på ekonomin. Nivån på avskrivningarna vid periodens slut beräknas uppgå till cirka 78 mnkr och finansnettot beräknas vara negativt och uppgå till 13 mnkr. För kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling är det viktigt att Nämndernas ekonomi är i balans det vill säga att budgeten hålls. Investeringsnivån från och med år 2016 är lägre eller i nivå med avskrivningarna. En lägre nivå innebär minskad låneskuld. Resultatet används för amortering av låneskulden. Med hänsyn till kommunens höga investeringsvolym 2014 och 2015 borde resultatnivån legat på mellan 3,0 4,0 % av skatter och statsbidrag det vill säga mellan 35 och 45 mnkr för att till en större del kunna självfinansiera investeringarna. Befolkningsprognosen visar på fortsatt hög tillväxt. 16

KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET KOMMUNLEDNING Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Driftbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 24 946 34 829 32 879 32 879 32 879 Kostnader -69 467-80 190-80 765-79 247-79 247 Nettokostnad -44 521-45 361-47 886-46 368-46 368 Budgeterad nettokostnad -46 351-46 531 Budgetavvikelse 1 830 1 170 Från och med 2013 ingår budget för planverksamhet samt budget för vissa fastighetsfrågor. Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret omfattar följande avdelningar/funktioner: ledning och samordning, utvecklingsavdelning, kansli, personal och lön, ekonomi, it- och serviceavdelning samt planeringsavdelning. Ledning och samordning innefattar ansvaret för kommunens säkerhetsfrågor där även Vakande ögon ingår. Ekonomiavdelningen svarar även för upphandlings- samt försäkringsfrågor. Kontaktcenter svarar för en utåtriktad service till allmänheten genom mottagning av besökare till kommunhuset, telefoni, konsumentvägledning och inkommande förfrågningar med mera. Förändringar i verksamheten Ny teknik införs gradvis, till exempel genom läsplattor till fler och fler politiker inom kommunstyrelse och nämnder. Kostnaden för detta hanteras genom minskade anslag för porto, kopiering och vaktmästeri. Kontaktcenter startade som en ny verksamhet i februari 2013. Alla samtal och besök till kommunhuset kanaliseras först till Kontaktcenter, liksom hanteringen av vissa ärenden och synpunkter från allmänheten. Verksamheten kommer att utvecklas successivt, med hantering och svar på fler olika ärendetyper. Lomma kommun kommer fortsättningsvis, tillsammans med Burlöv, Staffanstorp och Svedala, att samarbeta med Lunds kommun i upphandlingsfrågor. Samtidigt kommer kommunen att fortsätta utnyttja Kommentus AB i redan påbörjade upphandlingar samt större ärenden på länsnivå etcetera. En upphandling av företagshälsovård kommer att äga rum inför 2015. Lomma kommun är för närvarande ansluten till Företagshälsan Arlöv-Lomma AB, men avtalet har sagts upp och löper ut 2014. Samarbetet mellan Lomma och övriga tio kommuner inom MalmöLundregionen kommer gradvis att stärkas. Genom en koordinator för MalmöLundregionen kommer informationsutbyte och handläggning av gemensamma frågor att underlättas framöver, vilket bör öka möjligheterna till ett djupare samarbete. Framtid I början av 2014 beräknas den fördjupade översiktsplanen för Bjärred-Borgeby bli färdig för antagande. Samtidigt pågår detaljplanering av Bjärreds centrum. Detta kommer att ge utrymme för en spännande framtida utveckling av både centrum och andra delar såsom Bjärreds Saltsjöbad. I Lommas centrum fortsätter utvecklingen av Lommastråket för en ökad attraktivitet när det gäller gatuliv och handel med mera. Pågående centrumbyggnation och övriga 17

aktörers vidare utbyggnad i Lomma hamn ger en ökad tyngd åt Lommastråket under 2014. Lomma kommun genomgår för närvarande en kraftig expansion, med stark tillväxt av nya bostäder och invånare. Detta kräver samtidigt en stark fokusering på att bevara kvalitet i natur och miljö i framtiden. För närvarande görs därför en kartläggning av områden lämpliga för reservatsbildning eller andra lämpliga skyddsåtgärder. Kommunen samarbetar med grannkommuner och region Skåne för att, i samband med att godstrafiken kommer att öka 2015, även möjliggöra persontrafik på Lommabanan. Projektet innebär ett utnyttjande av befintlig järnvägssträckning, kompletterat med mötesspår och stationer för passagerartrafik i Alnarp, Lomma och Flädie. Lomma kommun har uttryckt sin vilja till medfinansiering av projektet, något som är en förutsättning för passagerartrafik på Lommabanan. En planskild korsning på Vinstorpsvägen planeras också för att minska effekten av den tätare bomfällning som kommer med den ökade godstrafiken. Mål Öka andelen skyddade naturområden i kommunen. Öka tillgängligheten och servicen till kommunens verksamheter. Lomma kommun ska, av medarbetarna, upplevas som en attraktiv arbetsplats. Lomma kommun ska anses vara en företagarvänlig kommun. Utvecklingsarbetet med Bjärreds centrum pågår. 18

RÄDDNINGSTJÄNST Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Driftbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter -5 0 0 0 0 Kostnader -8 880-9 343-9 269-9 269-9 269 Nettokostnad -8 885-9 343-9 269-9 269-9 269 Budgeterad nettokostnad -8 889-9 343 Budgetavvikelse 4 0 År 2012 tillhörde räddningstjänstverksamheten miljö- och byggnadsnämnden. Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänsten ansvarar för insatser vid olyckshändelser och för att förebygga bränder enligt Lagen om Skydd mot Olyckor. Räddningstjänsten verkar även för att förebygga andra olyckshändelser än bränder i samverkan med andra och ger råd, anvisningar samt anordnar utbildningar inom området. Sedan 2006 bedrivs Räddningstjänsten i samverkan med Staffanstorps kommun som är huvudman. Utryckningsstyrkan som är en deltidsstyrka, består av fyra skiftlag om vardera ett befäl och fyra brandmän som delar på beredskapen i Lomma kommun. Styrkan fördelas på två lättare offensiva enheter samt en tung brandbil. Förändringar i verksamheten Utveckling av verksamheten sker ständigt och för närvarande pågår ett projekt där tanken är att komplettera de offensiva enheterna med ännu ett fordon som kallas för Flexbil. Då kan ytterligare en brandman förutom de två som har de offensiva enheterna ta sig direkt till olycksplatsen utan att behöva åka till brandstationen först. Flexbilen kommer att vara en personbil som har en basal utrustning för sjukvård, avspärrning och inbrytning ifall den kommer först till olycksplatsen. Men den kommer inte att larmas ut på de offensiva uppdragen utan den hör till den tunga brandbilens organisation. Vidare kommer den inte att vara i ständig beredskap utan endast då personalsituationen kräver det. Syftet med detta är att utöka den zon där Räddningstjänsten kan rekrytera deltidare från eftersom detta är en kritisk faktor för verksamheten. Istället för en radie på fyra kilometer går det att rekrytera inom åtta kilometer. Framtid De regionala samverkansprojekten fortsätter med bland annat planer på en gemensam ledningscentral för räddningstjänsterna i södra Skåne. Att se över strategin för hur automatiska brandlarm ska hanteras, är en annan fråga som Räddningstjänsten jobbar med. I dagsläget får i princip alla larm samma respons, men tanken är att utryckningar i framtiden ska kunna anpassas efter behoven på respektive objekt. Då ska faktorer som larmets tillförlitlighet, verksamhetens art och tid på dygnet vägas in. 19

KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET REVISIONSVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Revision Driftbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 33 36 35 35 35 Kostnader -872-868 -877-877 -877 Nettokostnad -839-832 -842-842 -842 Budgeterad nettokostnad -834-832 Budgetavvikelse -5 0 Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen vilken regleras i kommunallag och i skriften god revisionssed. Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i de kommunala bolagen även verksamheten i dessa. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Analys av väsentlighet och risk är grundstommen i revisionsprocessen och utgör underlag för prioriteringar av granskningens inriktning och omfattning. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Målen bör följas upp kontinuerligt och ska utvärderas i delårsrapport och i årsredovisning. Revisionen bedömer resultatet i delårsrapport och årsredovisning. 20

KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET VALVERKSAMHET Ansvarig nämnd: Valnämnd Driftbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 0 0 380 0 0 Kostnader -26-30 -916-36 -36 Nettokostnad -26-30 -536-36 -36 Budgeterad nettokostnad -30-30 Budgetavvikelse 4 0 Verksamhetsbeskrivning Valnämnden är, i enlighet med vallagen, lokal valmyndighet och ansvarar jämlikt denna lag och lagen om kommunal folkomröstning för genomförandet av all- männa val och folkomröstning inom kommunen. År 2014 kommer såväl val till Europaparlamentet som allmänna val i Sverige att genomföras. Administration av valsedlar i samband med allmänna val. 21