Internationell Ekonomi
Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism
Protektionism Med hjälp av tullar eller andra åtgärder begränsas import Man vill skydda olika branscher mot utländsk konkurrens Tull är en särskild skatt på utländska varor Dessa blir dyrare och då väljer konsumenten förhoppningsvis inhemska produkter Andra sätt att begränsa importen är med kvoter eller kvalitetsnormer
Protektionism Det är ofta ägare och anställda som kräver skydd mot bättre eller billigare produkter Kan vara motiverat under en övergångsperiod för att skydda landets industri i ett uppbyggnadsskede En annan anledning att skydda vissa branscher kan vara nationella säkerhetsintressen (jordbruk, försvar) Många länder anser att företag från andra länder konkurrerar på bättre villkor, t.ex. lägre löner Tullar ger även statsinkomster
Protektionism Små länder försöker undvika protektionism varför? Om Sverige försöker stänga ute andra länder, kan de andra länderna svara med samma sak och stänga ute svenska produkter. Exportföretagen får mindre inkomster Deras anställda blir arbetslösa Risk för handelskrig där alla länder försvårar export och hindrar tillväxten
Protektionism Olika handelshinder gör produktionen dyrare och levnadskostnaderna ökar för konsumenterna Konsumenterna får betala högre pris för de inhemska varorna, än för de billigare utländska Med fri import kan man bekämpa monopol och karteller Internationell konkurrens tvingar företag att rationalisera och utveckla ny teknik
Handelshinder Hinder som stater sätter upp för att förhindra frihandel Delas upp i tariffära och icke-tariffära
Tariffära handelshinder Handelshinder har skapats sedan urminnes tider Förr var tull ofta statens och städernas enda sätt att effektivt skapa inkomster Tull vid inträde till en stad är välkänt Tull är fortfarande den vanligaste formen av tariffära handelshinder Tull är en avgift som läggs på en vara, som därmed blir dyrare
Tariffära handelshinder Efter andra världskriget har tullarna sjunkit kraftigt från i genomsnitt 40% till 4% av varuvärdet Tullavgifter kan användas av två skäl: dels för att dra in pengar till staten, finanstull, och dels för att skydda inhemsk industri, skyddstull Att sälja till lägre pris vid export än på sin hemmamarknad kallas för dumpning Snedvridning av konkurrensen Många länder har därför infört antidumpningstull
Icke-tariffära handelshinder De viktigaste icke-tariffära handelshindren utgörs av kvantitativa importrestriktioner Kvotering av kläder och skor från lågkostnadsländer i Asien är ett vanligt exempel Sådan importkvotering tillämpas av EU Kvotering innebär att endast en viss mängd av en vara får säljas under en bestämd tidsperiod Vissa länder, framförallt u-länder, använder sig av rena importförbud där vissa varor helt enkelt inte får importeras Frivillig exportbegränsning, t.ex. exportbegränsning av japanska bilar till USA, är ett relativt nytt sätt att påverka importen
Icke-tariffära handelshinder Ett annat hinder kan vara att en viss andel lokalt producerat innehåll ska ingå i exempelvis bilar som säljs i vissa EU-länder Gränskontroll medför kostnader och fördröjningar. Vissa länder kräver mängder av komplicerade dokument för att släppa in varor Rena exportsubventioner är förbjudna men statliga organ kan kringgå dessa och störa den internationella handeln Tidigare förbjöd USA företag i andra länder att köpa in och sedan sälja vidare datorutrustning till dåvarande Sovjetunionen
Icke-tariffära handelshinder Tekniska handelshinder påverkar även handeln Tidigare krävdes S-märkning för att få importera och sälja elektrisk utrustning i Sverige. Krävde dyra tester och tillstånd Livsmedel från USA som strålats för längre hållbarhet, tillåts normalt inte att importeras till Europa Betalningsregler kan påverka handeln. Vissa länder kräver t.ex. långa kredittider för att ett företag ska få exportera varor dit Har man ont om växlingsbar valuta så kan valutarestriktioner tillgripas
Icke-tariffära handelshinder Slutligen kräver en del länder att utlandsägda företag exporterar en del och driver forskning i landet, s.k. handelsrelaterade investeringsvillkor
Handelshinders påverkan
Handelshinders påverkan
Argument för frihandel Att ett land specialiserar sig på det som man är bäst på är det som alla totalt sett tjänar mest på För att kunna utnyttja detta fullt ut behövs frihandel När importen släpps fri uppstår inte längre konstgjorda vinster i tidigare skyddade branscher -> Hela landets ekonomi blir mer effektiv då kapital och arbetskraft flyttar till andra branscher Genom import får konsumenter och producenter ett större urval av olika varor -> ökad välfärd. Industriföretag kan köpa billigare och bättre komponenter -> stärker konkurrenskraften Prisnivån pressas ned -> de inhemska företagen måste effektivisera
Argument för frihandel Frihandel gör länder mindre konjunkturkänsliga. Lågkonjunktur inträffar inte överallt samtidigt Tekniska och kommersiella nyheter kan strömma över gränserna Tidsfördröjande tester och godkännanden samt krångliga standarder kan göra att ett land får svårt att hänga med i den snabba tekniska utvecklingen Importskydd som införs i ett land får till följd att andra länder genomför liknande åtgärder
Frihandel Det första GATT-avtalet skrevs 1947 och hade för avsikt att sänka tullarna, vilket skedde från 40% till 4% 1995 tog WTO över efter GATT 150 länder, bygger på GATT Handel ska ske i öppen konkurrens Handelsblock som EU är tillåtna Prisdumpning förbjudet Kvotering av import tillåts inte Skyddet för jordbruk debatteras ständigt