Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning Innerstaden Avdelning för bistånd inom vård och omsorg och Avdelning för vård och omsorg

2 Stadsområdesnämnd Innerstaden

Innehållsförteckning 1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 4 2. Ansvar för ledningssystemet... 5 2.1 Stadsområdesnämndens ansvar... 5 2.2 Uppgiftsfördelning i stadsområde Innerstaden... 5 3. Mål och krav... 7 3.1 God kvalitet att uppfylla mål och krav... 7 3.2 Målstyrning i Malmö stad... 7 3.3 Ansvar och roller i målarbetet... 8 4. Processer och rutiner... 9 4.1 Processer och rutiner som leder till en god kvalitet... 9 4.2 Processer och rutiner för samverkan... 9 4.3 Uppgifter gällande processer och rutiner... 10 5. Systematiskt förbättringsarbete... 11 5.1 Stadsområdesnämndens ansvar... 11 5.1.1 Kvalitetsråd... 11 5.1.2 Riskanalys... 11 5.1.3 Egenkontroll... 12 5.1.4 Rapporter om avvikelser samt klagomål och synpunkter 12 5.2 Uppgifter i det systematiska förbättringsarbetet... 13 6 Dokumentationsskyldighet... 15 3 Stadsområdesnämnd Innerstaden

1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Den 1 januari 2012 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ikraft och 2012-09-05 har kommunstyrelsen beslutat om Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och omsorg i Malmö stad. Detta dokument beskriver ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och omsorg i stadsområdesförvaltning Innerstaden. Syftet med ledningssystemet är att det ska vara ett stöd för både den politiska ledningen och tjänstemannaledningen att säkerställa och utveckla verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet kan förenklat sägas vara rutiner för kvalitetsarbetet så att det bedrivs systematiskt, d.v.s. strukturerat och fortlöpande. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska det systematiska kvalitetsarbetet fungera på följande sätt: Identifiera mål och krav enligt lagar, förordningar, föreskrifter och kommunala beslut som gäller för verksamheten. Processer och rutiner som leder till att mål och krav uppfylls ska tas fram och implementeras. Kontrollera att arbetet bedrivs i enlighet med gällande processer och rutiner samt att processerna och rutinerna är ändamålsenliga, dvs att de leder till att mål och krav uppfylls. Detta ska kontrolleras med hjälp av riskanalyser, egenkontroll och utredning av avvikelser. Systematiskt förbättra processer och rutiner utifrån resultat från riskanalys, egenkontroll och rapporter om avvikelser Figur: Process för systematiskt kvalitetsarbete Riskanalyser Planera Genomför a Ta emot synpunkter och klagomål Utred och sammanställ Ständigt utveckla och förbättra processer mm. - förbättrad verksamhet Förbättra Utvärdera Följa upp och utvärdera resultatet - egenkontroll. 4 Stadsområdesnämnd Innerstaden

2. Ansvar för ledningssystemet 2.1 Stadsområdesnämndens ansvar Stadsområdesnämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem. Detta ansvar kan inte överlåtas på någon annan. Däremot är det möjligt att uppdra åt någon eller några i verksamhetens organisation att utföra uppgifter i kvalitetsarbetet. Stadsområdesnämnden ska då ange hur uppgifterna är fördelade i verksamheten (3 kap. 1-3 SOSFS 2011:9 samt Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 11/2011 s. 3). Stadsområdesnämnden ska: Fastställa de mål, strategier och en årlig planering för det systematiska kvalitetsarbetet. Kontinuerligt följa upp och utvärdera målen för det systematiska kvalitetsarbetet. Besluta om fördelning av uppgifterna inom Vård och omsorg gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Vid behov revidera ledningssystemet. 2.2 Uppgiftsfördelning i stadsområde Innerstaden Vård och omsorgsverksamheten i stadsområde Innerstaden är organiserad i två avdelningar: Avdelningen för vård och omsorg samt Avdelning för bistånd inom vård och omsorg. Varje avdelning leds av en avdelningschef och är indelad i enheter och sektioner, som leds av enhetschefer och sektionschefer. Avdelning för bistånd inom vård och omsorg Bistånd och HSL MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) SAS (socialt ansvarig samordnare) Utvecklingssekreterare Planeringssekreterare IT-sekreterare Administrativ assistent Anhörigkonsulent Äldrepedagog Äldrepedagog Demenskonsult Psykiatrikonsult Administrativ assistent Administrativ assistent Utredningssektion Utredningssektion Nattsjuksköterskor BUMS 5 Stadsområdesnämnd Innerstaden

Avdelning för vård och omsorg Planeringssekreterare Planeringssekreterare Assistent/Utbildare Assistent Hjälpmedelscentrum Särskilt boende 1 Särskilt boende 2 Ordinärt boende Hälso- och sjukvård Demenssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska Hjälpmedelscentrum Basen Basunen Gyllebogården Jylland Dammfri Hästhagen Brantevik Fågelbacken Hemsjukvård V. Rönneholmsvägen Hemsjukvård Amiralsgatan Marietorp Rönnbäret Kronprinsen Styrkan Omvårdnadsgrupp Palmgatan Dagverksamhet Möllevångens Mellanheden Ribersborg Rehab V. Rönneholmsvägen Dagverksamhet Fenix Rehab Amiralsgatan Boendestöd Skogshill Tryggheten Trevnaden Visheten Omvårdnadsgrupp Korsörvägen Dagverksamheter: Ljusglimten Club Cefalon Slottsstaden Natt Rönneholm Seved Natt Vårdboendesköterskor Förstärkt hemtjänst Vittlingen Bemanningsteam Vikariebank Dagverksamhet Dammfrigården Stadsområdesnämnden i Innerstaden ger avdelningschefen uppdraget att på nämndens vägnar ansvara för att verkställa och utveckla ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet inom sitt verksamhetsområde samt att leda kvalitetsarbetet. Uppdraget ska utföras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och det av kommunstyrelsen beslutade övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Avdelningschefen ska bedriva kvalitetsarbetet i samarbete med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), socialt ansvarig samordnare (SAS), chefer och medarbetare. Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet redovisas varje år till stadsområdesnämnden i en Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse (se kap. 6). En mer detaljerad fördelning av uppgifter i kvalitetsarbetet fastställs i: Kapitel 3: Uppgiftsfördelning gällande mål och krav Kapitel 4: Uppgiftsfördelning gällande processer och rutiner Kapitel 5: Uppgiftsfördelning gällande systematiskt förbättringsarbete Kapitel 6: Uppgiftsfördelning gällande dokumentationsskyldighet 6 Stadsområdesnämnd Innerstaden

3. Mål och krav 3.1 God kvalitet att uppfylla mål och krav Socialstyrelsen definierar kvalitet på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana uppgifter (2 kap. 1 SOSFS 2011:9). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska stadsområdesnämnden kartlägga de krav och mål som gäller för respektive verksamhet. Socialstyrelsen påpekar även att den som bedriver verksamhet kan välja att ställa ytterligare krav på verksamheten genom att sätta egna mål. 3.2 Målstyrning i Malmö stad I Malmö stads styr- och ledningssystem beskrivs att den kommunala styrningen utgår ifrån kommunfullmäktige, som är kommunens enda direkt folkvalda organ. Malmö stad använder sig av en målkedja som består av nio Målområden, tio Kommunfullmäktigemål och Nämndsmål som omsätts i Åtaganden och Aktiviteter. För varje moment i målkedjan konkretiseras vad som ska utföras. 7 Stadsområdesnämnd Innerstaden

3.3 Ansvar och roller i målarbetet Målstyrning innebär att olika nivåer av organisationen ges tydligare roller och ansvar. Mycket förenklat kan sägas att kommunfullmäktige och nämnden pekar på vad det är som ska uppnås. Hur detta görs är sedan en fråga för förvaltningen. Utgångspunkten i ett effektivt målstyrningsarbete är att det präglas av samverkan, dialog, kommunikation och öppenhet. Det skapar förankring av målen, vilket är en förutsättning för att de ska bli styrande. Chefers och medarbetares ansvar och roller i målarbetet beskrivs så här: Chefer : Chefer ansvarar gemensamt för förvaltningens utveckling samt för att leda sin verksamhet och dess Åtaganden och Aktiviteter för att uppfylla kommunfullmäktigemål och nämndsmål. Chefer ansvarar för att involvera och tillvarata kompetensen hos medarbetarna när de planerar, genomför, följer upp och analyserar verksamheten. Detta gör de i enlighet med styr- och ledningssystemet, samverkansavtalet, personalpolicyn och den egna förvaltningens instruktioner och tidplaner. Chefer ansvarar för att bidra till förvaltningens uppföljning och analys genom att tillvarata medarbetarnas kunskaper om verksamheten och använda dem i uppföljningen. Medarbetare: Medarbetarna ansvarar för att bidra aktivt med sin kompetens i planering, genomförande och uppföljning för att uppfylla verksamhetens mål. Medarbetarna ansvarar för att uppmärksamma de behov som uttrycks av dem som verksamheten är till för, och att göra chefen uppmärksam på de erfarenheter som medarbetarna gör i mötet med Malmöborna. 8 Stadsområdesnämnd Innerstaden

4. Processer och rutiner 4.1 Processer och rutiner som leder till en god kvalitet Ett ledningssystem utgörs av att de processer och rutiner som leder till en god kvalitet identifieras, beskrivs, fastställs, kontrolleras och utvecklas. Enligt Socialstyrelsen är en process en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. I varje process ska de aktiviteter som ingår i processen fastställas. Varje process bör bestå av aktiviteter som måste utföras för att mål och andra krav på verksamheten ska uppfyllas. Vidare ska aktiviteternas inbördes ordning bestämmas. För varje aktivitet ska skriftliga rutiner utarbetas. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Det ska finnas en ansvarig funktion för varje process och rutin. Ansvaret omfattar att regelbundet, dock minst en gång per år, följa upp och vid behov revidera processen/rutinen. 4.2 Processer och rutiner för samverkan Många som kommer i kontakt med Vård och omsorg har sammansatta behov som kräver samverkan mellan olika verksamheter, medarbetare och andra aktörer. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd anger därför särskilt att processer och rutiner för samverkan ska fastställas, för att säkra kvaliteten på de insatser som ges och för att inom hälso- och sjukvården även förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Stadsområdesnämnden ska därför säkerställa att det finns processer och rutiner för hur samarbetet ska bedrivas internt inom och mellan nämnder samt externt med andra myndigheter och aktörer. Processer och rutiner för informationsöverföring mellan vårdnivåer, förvaltningar och huvudmän inom Malmö stad ska finnas. I Malmö stad finns antagna avtal, samverkansdokument och rutiner med andra vårdgivare som ska tillämpas vid behov. I processerna och rutinerna för samverkan ska det framgå vem som ansvaret för överföring av information mellan de samverkande parterna. 9 Stadsområdesnämnd Innerstaden

4.3 Uppgifter gällande processer och rutiner Stadsområdesnämnd Innerstaden fördelar uppgifterna gällande processer och rutiner enligt följande. Avdelningschef ska gällande processer och rutiner: Bedöma och besluta vilka processer och rutiner som ska fastställas för respektive verksamhet för att uppfylla gällande krav och mål. Ansvara för att skriftliga beskrivningar av processerna utarbetas. Ansvara för att verksamhetsövergripande skriftliga rutiner utarbetas. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska gällande processer och rutiner: Bedöma vilka övergripande processer och rutiner som behöver fastställas för att den kommunala hälso- och sjukvården ska uppfylla gällande krav och mål. Utarbeta processer och rutiner gällande den kommunala hälso- och sjukvården. Ansvara för att den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs i överensstämmelse med lagar, förordningar, föreskrifter, processer och rutiner. Socialt ansvarig samordnare (SAS) ska gällande processer och rutiner: Bedöma vilka övergripande processer och rutiner som behöver fastställas för att handläggningsprocesser enligt SoL och LSS samt det sociala omsorgsarbetet enligt SoL ska uppfylla gällande krav och mål. Utarbeta processer och rutiner gällande handläggningsprocesser enligt SoL och LSS samt det sociala omsorgsarbetet enligt SoL. Enhetschef ska gällande processer och rutiner: Leda arbetet med att utarbeta skriftliga processer och rutiner som leder till att verksamhetens mål, krav och åtagande uppfylls. Leda arbetet att implementera gällande processer och rutiner. Arbeta i enlighet med gällande processer och rutiner. Sektionschef ska gällande processer och rutiner: Leda arbetet med att utarbeta skriftliga processer och rutiner som leder till att verksamhetens mål, krav och åtagande uppfylls. Leda arbetet att implementera gällande processer och rutiner. Arbeta i enlighet med gällande processer och rutiner. Medarbetare ska gällande processer och rutiner: Medverka i arbetet med att utarbeta skriftliga processer och rutiner som leder till att verksamhetens mål, krav och åtagande uppfylls. Medarbetarna ansvarar för att uppmärksamma om rutiner inte går att följa och att göra chefen uppmärksam på dessa rutiner. Arbeta i enlighet med gällande processer och rutiner. 10 Stadsområdesnämnd Innerstaden

5. Systematiskt förbättringsarbete 5.1 Stadsområdesnämndens ansvar Stadsområdesnämnden ska bedriva ett systematiskt förbättringsarbete och ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter: Fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet (riskanalys). Utöva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet (uppföljning och utvärdering). Sammanställa och analysera inkomna klagomål och synpunkter samt rapporter om avvikelser för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Den information som stadsområdesnämnden får genom riskanalyser, egenkontroll samt utredning av klagomål, synpunkter och rapporter om avvikelser ligger till grund för förbättringsarbetet och stadsområdesnämnden ska vidta de åtgärder som krävs för att säkra en god kvalitet. Om resultatet av riskanalys, egenkontroll eller utredning av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga, så ska dessa förbättras. 5.1.1 Kvalitetsråd Inom Vård och omsorg i stadsområdesförvaltning Innerstaden utgör avdelningarnas ledningsgrupper kvalitetsråd. Nya former för vård och omsorgs kvalitetsråd arbetas fram under 2015. 5.1.2 Riskanalys Stadsområdesnämnden ska systematiskt använda riskanalyser i förbättringsarbetet. Inför t ex organisationsförändringar, införande av ny teknik eller nya arbetssätt ska riskanalys ur ett brukarperspektiv genomföras. En sådan riskanalys ska biläggas ärendet till den instans som ska besluta om förändringen. I Innerstaden ska: Riskanalyser genomföras fortlöpande och vid behov. Resultatet av riskanalyserna spridas till andra verksamheter där identifierade risker också kan finnas. Riskanalyserna användas i analysen av vilka förbättringsåtgärder som ska genomföras. Genomförda riskanalyser samt åtgärder vidtagna utifrån dessa redovisas i kvalitetsberättelsen och patientsäkerhetsberättelsen. I Innerstaden ska Limhamn-Bunkeflomodellen för riskanalys användas. Denna modell grundar sig på Socialstyrelsens modell för riskanalys, men har anpassats till den kommunala verksamheten. Samtliga chefer ska ha kunskap om Limhamn-Bunkeflomodellen för riskanalys. Ett urval av medarbetare från olika yrkeskategorier utbildas till analysledare, för att kunna leda riskanalyser. 11 Stadsområdesnämnd Innerstaden

5.1.3 Egenkontroll Socialstyrelsens definition av egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem (2 kap. 1 SOSFS 2011:9). I Malmö stad ska Uppföljning av verksamheten ske årligen utifrån en gemensam mall för Malmö stad ( Egenkontroll av Malmö stads verksamheter inom SoL, LSS, HSL ). Resultatet av egenkontrollen utgöra en del av underlaget till kvalitetsoch patientsäkerhetsberättelsen. Verksamheten utifrån resultat från brukarundersökningar planera, genomföra och följa upp åtgärder samt återkoppla till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Utvecklingsområden i verksamheten kan identifieras med t.ex. stöd av de kvalitetsregister som Malmö stad beslutat att delta i (Senior Alert, BPSD och Palliativregistret). Utvecklingsområden kan identifieras t.ex. genom kvalitetsuppföljningar av MAS, MAR och SAS. 5.1.4 Rapporter om avvikelser samt klagomål och synpunkter Enligt bestämmelser om lex Sarah i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska: Samtliga medarbetare genast rapportera missförhållande och risk för missförhållande till stadsområdesnämnden. Stadsområdesnämnden ska, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt eller den påtagliga risken för ett missförhållande är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Samtliga medarbetare registrera avvikelser, klagomål och synpunkter så att data är tillgängligt för analys och utveckling av verksamheten. Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO. Denna regel kallas lex Maria. Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska: Medarbetare som utför hälso- och sjukvård rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren, Vårdgivaren utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, och Vårdgivaren anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO. Vårdgivaren ska anmäla till tillverkaren samt till Läkemedelsverket om en negativ händelse eller ett tillbud med en medicinteknisk produkt inträffar. 12 Stadsområdesnämnd Innerstaden

I Malmö stad ska: Rutiner för hantering av klagomål och synpunkter följas. Klagomål och synpunkter registreras i avvikelsehanteringssystem. Inkomna klagomål och synpunkter leda till förbättringar inom verksamheterna. 5.2 Uppgifter i det systematiska förbättringsarbetet På stadsområdesnämndens uppdrag fördelas uppgifterna gällande det systematiska förbättringsarbetet enligt följande: Avdelningschef ska gällande det systematiska förbättringsarbetet: Säkerställa att arbetet bedrivs utifrån fastställda processer och rutiner genom riskanalys, egenkontroll, rapporter om avvikelser samt synpunkter och klagomål. Besluta om förbättringsåtgärder av processer och rutiner utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll, rapporter om avvikelser samt synpunkter och klagomål Årligen eller vid behov bedöma vilka utbildningsinsatser eller andra åtgärder som behövs för att säkerställa att medarbetaren arbetar i enlighet med fastställda processer och rutiner. Årligen upprätta en plan för kompetensutveckling samt genomföra planerade kompetensutvecklingsinsatser. Minst en gång per år se över ledningssystemets ändamålsenlighet och vid behov revidera det. Ge möjlighet för medborgare, politiker, medarbetare samt brukaren och deras närstående att föra en dialog kring verksamheternas utveckling och resultat. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska gällande det systematiska förbättringsarbetet: Kontrollera att arbetet inom den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs utifrån fastställda processer och rutiner. Snarast utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Snarast till IVO anmäla händelser inom specifik omvårdnad (MAS) eller specifik rehabilitering (MAR) som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria). Föreslå förbättringsåtgärder inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. I övrigt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet för att bidra till att verksamheten har en god kvalitet och en hög patientsäkerhet. Arbeta utifrån ett övergripande perspektiv Vid behov utföra kvalitetsuppföljning samt ta del av egenkontrollsresultatet. 13 Stadsområdesnämnd Innerstaden

Socialt ansvarig samordnare (SAS) ska gällande det systematiska förbättringsarbetet: Vid behov utföra kvalitetsuppföljning samt ta del av egenkontrollsresultatet. Efter rapportering i avvikelsesystemet utreda risk för missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden. Ansvara för utredning enligt lex Sarah samt rapportera till nämnden som beslutar om anmälan om allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarliga missförhållanden ska göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Föreslå förbättringsåtgärder gällande det sociala omsorgsarbetet enligt SoL och handläggningsprocesser enligt SoL och LSS utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. I övrigt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet för att bidra till att verksamheten har en god kvalitet. Enhetschef ska gällande det systematiska förbättringsarbetet: Kontrollera och säkerställa att sektionschefer och övriga medarbetare arbetar utifrån de fastställda processerna och rutinerna. Besluta om förbättringsåtgärder inom enheten utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll, rapporter om avvikelser samt synpunkter och klagomål. Verkställa beslutade förbättringsåtgärder inom avdelningen utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. I övrigt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet för att bidra till att verksamheten har en god kvalitet och en hög patientsäkerhet. Sektionschef ska gällande det systematiska förbättringsarbetet: Kontrollera och säkerställa att medarbetarna arbetar utifrån gällande processer och rutiner. Rapportera synpunkter och klagomål. Besluta om förbättringsåtgärder inom sektionen utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. Verkställa beslutade förbättringsåtgärder inom enheten utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. I övrigt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet för att bidra till att verksamheten har en god kvalitet och en hög patientsäkerhet. Medarbetare ska gällande det systematiska förbättringsarbetet: Föreslå förbättringsåtgärder inom sektionen utifrån riskanalys, egenkontroll, utredning av avvikelser och utifrån de erfarenheter som görs i mötet med brukarna. Verkställa beslutade förbättringsåtgärder inom sektionen utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. Medverka i det systematiska kvalitetsarbetet för att bidra till att verksamheten har en god kvalitet och en hög patientsäkerhet. 14 Stadsområdesnämnd Innerstaden

6 Dokumentationsskyldighet Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Det gäller både ledningssystemets uppbyggnad och det systematiska förbättringsarbetet som bedrivs med hjälp av ledningssystemet. Stadsområdesnämnden ska i enlighet med beslut i Malmö stad senast före den 1 april varje år upprätta en kvalitetsberättelse avseende föregående kalenderår. Kvalitetsberättelsen ska följa gemensam mall för Malmö stad. Vårdgivaren, dvs stadsområdesnämnden, ska enligt Patientsäkerhetslagen senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse avseende föregående kalenderår. Patientsäkerhetsberättelsen ska följa gemensam mall för Malmö stad. Avdelningschef ska gällande dokumentationsskyldigheten: Före den 1 april upprätta och till stadsområdesnämnden redovisa en kvalitetsberättelse i enlighet med Socialstyrelsens och Malmö stads anvisningar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) ska gällande dokumentationsskyldigheten: Senast den 1 mars upprätta och till stadsområdesnämnden redovisa en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med Patientsäkerhetslagen och Malmö stads anvisningar. Efter godkännande ska stadsområdesnämnden skicka kvalitetsberättelsen och patientsäkerhetsberättelsen till kommunfullmäktige för sammanställning. 15 Stadsområdesnämnd Innerstaden