FORSKNING o INNOVATION o TILLVÄXT No 5 DEC 2014nytt»Jag tänker både med hjärta och hjärna«gisele Mwepu, IT-entreprenör TEMA: TJÄNSTE- INNOVATION FIXAMINGATA NU! FLEXPROP REVOLUTIONERAR FLYGINDUSTRIN
LEDARE Tjänsteinnovation blir allt viktigare i samhället och det är något som hänger nära samman med den digitala revolution som vi befinner oss mitt uppe i. Innovation är mer än nya prylar NÄR MAN SÄGER ordet innovation tänker nog de flesta på ny teknik och nya fysiska produkter. Men innovation kan vara väldigt mycket mer. Tjänsteinnovation blir allt viktigare i samhället och det är något som hänger nära samman med den digitala revolution som vi befinner oss mitt uppe i. Tjänsteinnovation möjliggörs ofta av ny teknik, men innovationerna handlar ofta minst lika mycket om nya sätt att använda tekniken. Tänk bara på Spotify, som inte i första hand är en ny teknisk lösning, utan ett nytt sätt att distribuera musik och framför allt en ny affärsmodell där betalningen för musiken sker på ett helt annat sätt än tidigare. Tjänsteinnovation påverkar hela vår ekonomi och skapar tillväxt. Men den förändrar också våra vardagsliv. När behövde du till exempel senast besöka ett bankkontor för att uträtta ett bankärende? Tjänsteinnovation sker inte bara inom det privata näringslivet, utan också inom offentlig verksamhet, eller i samarbeten mellan privat och offentligt. Ett exempel är nya e-tjänster som underlättar för medborgarna i kontakter med kommuner och myndigheter. Tjänstesektorn växer och står för en allt större andel av ekonomin. Samtidigt luckras gränsen mellan varuproduktion och tjänsteproduktion upp och nya innovationer skapas i gränslandet mellan varuproduktion och tjänster. Företaget Apple säljer datorer och telefoner, men mycket av företagets verksamhet handlar om utvecklingen av mjukvara och olika tjänster kopplade till produkterna. Vi kan se en liknande utveckling inom företag som Ericsson, Volvo, ABB, AGA och andra koncerner, där tjänster står för en allt större del av företagens försäljning. Industriföretagen samarbetar också ofta med tjänsteföretag för att utveckla nya lösningar inom exempelvis produktion, distribution och service. Det finns därför ingen motsättning mellan att stimulera tjänsteinnovation och att stärka industrins konkurrenskraft. Tvärtom, innovation sker ofta när kunskap och kompetens från helt olika håll möts. Därför måste vi satsa ännu mer på samverkan över traditionella gränser. VINNOVA ger finansiering till forskning och innovation som bidrar både till teknikutveckling kopplat till tjänster och till tjänsteinnovation på andra sätt, till exempel när det handlar om framtidens transportsystem och tjänsteinnovation i offentlig sektor. Men våra insatser är en del i en större helhet där politiken i stort spelar en avgörande roll. Det brukar ibland sägas att politiker överskattar vad de kan åstadkomma på kort sikt, men underskattar vad som går att göra på lång sikt. Det är nog ovanligt sant när det gäller innovationspolitiken. De satsningar vi gör i dag inom forskning, utveckling och innovation har en avgörande betydelse för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Vi befinner oss nu i början av en ny mandatperiod och om jag får önska något så är det ett större helhetsgrepp om innovationspolitiken för de kommande åren, där särskilt forsknings-, utbildnings- och näringspolitiken samordnas mer. Om Sverige ska kunna behålla och flytta fram positionerna i den globala ekonomin behöver olika delar av politiken dra åt samma håll. Charlotte Brogren, generaldirektör, VINNOVA REDAKTIONEN Ansvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVA Redaktion Karin Wallton, VINNOVA samt Karin Wandrell, Snick-Snack Art Director Kim Sonntag, Snick-Snack Tryck E-print/Strokirk-Landströms Papper G-Print Omslagsfoto Pia Nordlander Tidningen ges ut fem gånger per år. För prenumeration VINNOVAnytt@VINNOVA.se ISSN 1653-2759 Svan och FSC in här 2 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
Innehåll Kort & Koncist KORT & KONCIST Nackaborna skapar sin stad. Tankestyrd armprotes. Innovationsledning i regioner. Dataspel kan få jämställdhetsmärkning. Sid 3 COLOURBOX TEMA: TJÄNSTEINNOVATION Utvecklingen av nya tjänster är minst lika viktigt som teknisk innovation för att skapa lojala kunder och tillväxt. Sid 6 DUKAT FÖR SUCCÉ Lennart Larsson har ägnat 40 år åt emissioner och duken ctrap, som fångar in lukt, fukt och mögel, är det kommersiella resultatet av hans forskning. PROFILEN IT-entreprenören Gisele Mwepu lever för att lösa andra människors problem genom nya innovativa tjänster. VISIONEN GER VINGAR Tjurighet ger resultat. Det vet Flexprop som lyckats sätta en helt ny standard för produktionsutrustning. BONDE I STAN Nu går det att odla hållbart och ekologiskt på stadens outnyttjade grönytor samtidigt som det skapar nya arbetstillfällen. UTBLICK: MARIANA MAZZUCATO Staten spelar en viktigare roll för att skapa radikala innovationer än vad som vanligtvis lyfts fram, enligt Mariana Mazzucato. ÖPPNA DATA VINNOVA skapar en ny portal för att göra det möjligt att söka efter alla slags öppna data i Sverige. UNIVERSUMS TUFFASTE STÅLBRALLA Underkläder skapade i rymdmaterial skyddar såväl i stålverken som ute i rymden. FOTO: PIA NORDLANDER Sid 11 Sid 12 Sid 14 Sid 15 Sid 16 Sid 18 Sid 20 Ny yrkesförening samlar innovationsledare Föreningen Innovationsledarna driver gemensamma frågor för yrkesverksamma innovationsledare inom alla typer av företag och organisationer. Yrkesrollen som innovationsledare blir allt vanligare, i takt med en ökad insikt om att ett systematiskt innovationsarbete bidrar till ökad tillväxt, förnyelse och användarnytta. Under sitt första verksamhetsår har föreningen samlat 100 medlemmar. Som innovationsledare ansvarar de för, eller bidrar aktivt till, ledning och organisering av innovationsarbete samt ökad innovationsförmåga i ett företag eller organisation. För närvarande ligger fokus på att tydliggöra yrkesrollen, kartlägga utbildningar för innovationsledare samt att sprida kunskap om innovationsledning som profession och organisatorisk funktion. Är du också innovationsledare, eller har du en kollega som jobbar med innovationsledning? Läs mer på innovationsledarna.se. Digitaliserad skola förbättrar undervisningen COLOURBOX Teknik för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, ett nytt digitalt hjälpmedel för elever inom matematik och ett system för digitala prov. Det är några av de innovationsprojekt som nu får finansiering genom VINNOVAs satsning på digitalisering för framtidens skola. Projekten som får finansiering ska ta fram produkter eller tjänster inom digital teknik som utgår från elevers, lärares eller skolpersonals behov och som kan bidra till att undervisningen i skolan förbättras. VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014 3
TEMA Kort &// Xxxxxxxxxx Koncist Nackaborna skapar sin stad Under hösten har nackaborna fått skicka in förslag på hur husen i kommunen ska se ut i framtiden. Parallellt med det har boende på Kvarnholmen i Nacka bjudits in till en workshopserie för att ta fram konkreta förslag över hur allmänna platser på Kvarnholmen kan utformas. Det är en del av det VINNOVA-finansierade projektet Konsten att skapa stad som Nacka kommun driver för att utmana tänkesätt och pröva nya metoder och modeller att bygga stad. Kommunen samarbetar med konstnären och entreprenören Katarina Fredrika för att aktivt och medvetet använda konst, kultur och konstnärlig kompetens som verktyg och resurser i stadsutvecklingens olika faser. Syftet är att pröva och utveckla nya metoder och modeller för att skapa en levande stad där människor trivs och mår bra. KIM SONNTAG MIKKEL AALAND COLOURBOX Grattis till innovationspriset! Yubico får Svenska Innovationspriset för att de lyckats utveckla en lösning för att säkert, snabbt och enkelt logga in med en och samma USB-nyckel till hela internet. Priset delas ut för åttonde året i rad av Veckans Affärer och ÅF för att uppmärksamma svenska innovationer som nått ett kommersiellt genomslag. Företaget Yubico har tidigare fått stöd från VINNOVA för att utveckla sin teknik. Innovationspriset Student går till Swiftcourt och Johan Hedén Hultgren för digitala verktyg som gör det möjligt att lösa tvister som i dag är för små för att få tillgång till rättvisan. Innovationspriset Student delas ut för att uppmärksamma en person, grupp eller företag som skapat en innovativ tjänst eller produkt under sin utbildning på universitetet eller högskola. Svenska Innovationspriset och Innovationspriset Student delades ut den 4 november i samband med Veckans Affärers konferens Framtidsdagen 2014. VINNOVA är en partner. Silicon Valley får nordiskt innovationskontor Ett nytt nordiskt innovationskontor har slagit upp dörrarna i Silicon Valley. Genom Nordic Innovation House ska unga teknikbolag från de nordiska länderna bland annat få kontakt med mentorer, investerare och samarbetsparters som ger dem möjlighet att utvecklas och växa. Nordic Innovation House, som ligger i centrala Palo Alto i Kalifornien, fungerar som kontorsplats, inkubator och resurscenter för nordiska teknikföretag. Kontoret startade som ett norskt initiativ för två år sedan, projektet blev framgångsrikt och därför har beslut tagits om att expandera erbjudandet till startup-företag från alla de nordiska länderna. Finansieringen kommer huvudsakligen från Nordic Innovation, ett organ inom Nordiska ministerrådet, i samverkan med VINNOVA och organisationer i de övriga länderna. Genom att samarbeta i form av Nordic Innovation House kan vi sänka trösklarna för unga teknikbolag att komma in i affärslivet i Silicon Valley och erbjuda en språngbräda för nästa Skype eller nästa Zendesk. Vi underlättar till exempel för startup-företag att komma i kontakt med vassa mentorer, investerare och samarbetsparters, säger Anne Lidgard, som arbetar i Silicon Valley för VINNOVA. 4 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
Xxxxxxxxxx // TEMA DATASPEL KAN FÅ JÄMSTÄLLDHETS- MÄRKNING Ett nytt märkningssystem inom dataspelsbranschen som gör det möjligt för kunder att hitta normkritiska spel. Det är ett av de 19 projekt som får planeringsbidrag av V INNOVA inom utlysningen Mångfaldslabbet. Projekten som får finansiering ska genomföra förstudier, som är ett första steg för att senare kunna utveckla innovationer med utgångspunkt i en normkritisk metod. VINNOVA finansierar projekten med sammanlagt fem miljoner kronor. Ett exempel är dataspelsbranschens förening som planerar att ta fram ett märkningssystem som gör det möjlig t för kunder att hitta och premiera normkritiska spel, något som på sikt kan påverka spelutvecklingen. Ett annat projekt ska drivas av Rikspolisstyrelsen, som vill utveckla normkritisk missbrukarprofilering via appar och spel, för att hitta missbruk och försäljning bland unga kvinnor. Ett tredje exempel är projektet Hotell funktionell som ska undersöka förutsättningarna för att planera, designa och driva ett hotell av och med personer med funktionsnedsättning. 111 MILJONER TILL UTMANINGSDRIVEN INNOVATION Nya lösningar för det smarta hemmet där IT-tjänster delar på infrastruktur, utveckling av passivhus som fungerar i kallt klimat och ett nytt IT-verktyg för digitala bilder som ger kortare väntetider för provsvar och ökad patientsäkerhet. Det är några av de projekt som visat goda resultat och som nu får fortsatt finansiering av VINNOVA inom programmet Utmaningsdriven innovation. Projekten som får finansiering består av breda samarbeten där högskolor och universitet, näringsliv och offentlig sektor samverkar. Innovation är ett kraftfullt sätt att möta svårlösta samhällsutmaningar. De projekt vi nu satsar på har nått goda resultat och vi ser möjligheter att de kan utveckla konkurrenskraftiga och hållbara lösningar som efterfrågas globalt och som kan bidra till att skapa tillväxt och nya jobb. Inte minst inom hälsa och sjukvård där Sverige ligger långt framme, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA. 130 miljoner euro till innovationsupphandling Offentlig upphandling utgör en stor del av BNP i den europeiska unionen och kan vara ett kraftfullt verktyg för att stimulera innovationskraften inom offentlig verksamhet samt tillväxten i europeisk industri. Därför har 130 miljoner euro avsatts av EU-kommissionen under 2015 för att finansiera innovationsupphandlingsprojekt inom områdena informations- och kommunikationsteknik, sjukvård, transport, energi, utbildning, säkerhet samt infrastruktur för forskning. TANKESTYRD ARMPROTES överträffar förväntningarna För första gången någonsin har en konstgjord arm med perma nent inopererat styrsystem använts en längre tid. Resultatet är bättre än väntat. Patientens liv har förändrats i stort, men även i smått han kan nu hantera allt ifrån m askinerna på jobbet till snörningen på sina barns skrid skor. Forskningen bakom protesen har delvis finansierats av VINNOVA. Det var i januari 2013 som den förste patienten i världen fick en tankestyrd armprotes inopererad, med fast inkoppling till skelett, nerver och muskler. Operationen leddes av Rickard Brånemark, forskare och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Nu publicerar tidskriften Science Translational Medicine en studie om de goda resultaten. Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan är huvudansvarig för tankestyrningstekniken, som nu bevisats fungera i verkliga livet. COLOURBOX Innovationsledning i regioner Att driva innovationsarbetet i en region ställer höga krav på ledningsförmåga och organisering. Nu finns det möjlighet att söka finansiering från VINNOVA för att utveckla innovationsledningen i Sveriges regioner. Utlysningen ska stärka både det strategiska och det praktiska ledarskapet för utvecklingen i starka innovationsmiljöer. Den vänder sig till konstellationer av aktörer som tillsammans kan driva på framväxten av attraktiva innovationsmiljöer i regionerna. Läs mer om utlysningen på VINNOVA.se. ORTIZ-CATALAN COLOURBOX VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014 5
TEMA // Tjänsteinnovation VETERINÄR FÖRSÄKRING WEBBSHOP Kattsand Mat HUSDJURET AB Hemkörning 6 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
Tjänsteinnovation // TEMA Tjänster skapar trogna kundertext Monica Walldén FOTO Colourbox Det är länge sedan innovation sågs som något som bara har med teknikutveckling att göra. I dag är utvecklingen av nya tjänster avgörande för företag och offentlig sektor för att förenkla medborgarnas liv, få lojalare kunder och för att skapa tillväxt. TJÄNSTEINNOVATION är viktigt för hela vår ekonomi. Det menar Cecilia Sjöberg, direktör och avdelningschef för Tjänster och informationsoch kommunikationsteknik (IKT) på VINNOVA. Varor och tjänster utvecklas samtidigt och blir alltmer kopplade till varandra. När vi pratar innovation så handlar det o ftast om både varor och tjänster. Man levererar inte längre bara en vara utan man bygger en relation. Tjänsterna knyter kunderna närmare företagen, säger Cecilia Sjöberg. Med längre och starkare relationer följer ökade incitament att hålla en god kvalitet. Om man kombinerar tjänster och en vara, exempel vis genom att leverera en buss med tillhörande busstjänst där avtal med chaufförer som ska köra linjen och service för själva bussen ingår, kan det påverka även produktionsledet eftersom man inte vill leverera en buss som skapar kostnader längre fram. Kunderna är kanske mer lättflyktiga i dag, men får man bra relationer och håller god kvalitet så behåller man sina kunder, säger Cecilia Sjöberg. Digital revolution Den digitala tekniken har fullständigt revolutionerat tjänsteområdet. Tidigare var tjänster både personberoende och arbetskraftskrävande, men med digital teknik kan man duplicera och leverera tjänsterna när som helst. Ett tydligt exempel på detta är dataspel. Dessa kan utformas en gång, eller utvecklas under tiden, och kan spridas till hundratusentals människor samtidigt. Sakernas internet är ett spännande område där teknik och innovativa tjänster kommer samspela framöver. Det har även skett ett perspektivskifte inom den offentliga sektorn. Många myndigheter kan i dag erbjuda digitala tjänster som underlättar informationsöverföringen. Alltfler tillgängliga öppna data ger fler möjligheter att utveckla nya tjänster. Digitala tjänster bör styras av medborgarnas livshändelser och vardagliga liv snarare än att utgå ifrån myndigheternas uppgift. Många gånger kan dessa minska den stuprörseffekt medborgarna oftast drabbas av, då de måste ha kontakt med flera myndigheter för att lösa ett p roblem. Exempel på tjänsteinnovationer inom detta område är Verksamt. se, Bygglov.se och de tjänster som Skatteverket och Försäkringskassan kan erbjuda. Digitala tjänster kan verkligen revolutionera statlig och kommunal verksamhet. Och det är lite samma tanke som finns hos företagen: Vad vill kunden ha? Så det är viktigt att tänka om! Affärsmodellerna i sig är tjänsteinnovationer. Man kan inte sitta i sitt labb och utveckla en tjänst utan de utvecklas när man testar dem på riktiga kunder, i samspel med kunden. Det sättet att tänka utmanar rådande utvecklingsmodeller och affärsmodeller, avslutar Cecilia Sjöberg. n VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014 7
TEMA // Tjänsteinnovation Det ska vara lätt att felanmäla saker som inte fungerar i närmiljön. Det är tanken bakom fixamingata.se, ett initiativ som utgår från att effektiv e-förvaltning kan hjälpa både medborgaren och kommunen utan att det behöver bli krångligare eller dyrare för någon. FIXAMINGATA...Hål i vägen riksväg 40 TEXT Karin Aase FOTO Colurbox FIXAR FELEN FORTARE 8 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
Tjänsteinnovation // TEMA TÄNK DIG att du är ute och kör bil på landet när du plötsligt upptäcker en grop i vägbanan. Du inser att hålet kan vara farligt för andra i trafiken och tänker att du borde ringa någon ansvarig och rapportera det. Men där slutar det oftast. Förmodligen vet du inte exakt var kommungränsen går eller inom vems geografiska ansvarsområde hålet finns. Dessutom tar det tid att via kommunens växel eller webbplats hitta fram till den person som behöver informationen för att kunna laga vägen. Och någonstans här har du redan gett upp, insett att anmälan kommer att ta tid du inte har och istället hoppas du att de ansvariga snart upptäcker hålet själva. Men så behöver det inte vara. I april 2013 lanserades sajten fixamingata.se av ett projektkonsortium under ledning av Sambruk, en intresseförening som driver kommunal verksamhetsutveckling genom att utveckla e-tjänster och nya arbetssätt. Tanken bakom den nya sajten, som bygger på en engelsk förlaga, är att medborgarna oavsett var i landet de befinner sig ska kunna gå in på en och samma sida för att anmäla fel eller problem som de har upptäckt, förklarar Claes- Olof Olsson, ansvarig tjänsteman på Sambruk. Markera på kartan I systemet finns redan information om vem som är ansvarig för vad i varje kommun, oavsett om det är kommunen själv eller en entreprenör. När någon upptäcker något som behöver åtgärdas behöver personen bara markera platsen i systemets karttjänst så skickas automatiskt en felanmälan direkt till rätt instans, oavsett var i landet problemet finns. FIXAMINGATA.SE Syfte Att genom en open source-baserad molntjänst, fixamingata.se, utveckla svenska kommuners e-förvaltning så att människor i hela Sverige på ett enkelt och effektivt sätt kan kommunicera upptäckta fel i samhällsmiljön till ansvarig funktion oavsett plats eller tidpunkt. Tidsperiod Start hösten 2012, lansering april 2013 Finansiering 200 000 kronor från VINNOVA via Sveriges kommuner och landsting (SKL), övriga medel från Sambruk samt ett tiotal kommuner som deltog i utvecklingsarbetet. Jag ser det här som en service till medborgarna. En smidig kommunikationskanal som är öppen dygnet runt där det lätt går att rapportera fel utan att för den sakens skull behöva lägga tid på att ta reda på vem som måste kontaktas. I dagsläget har ett tiotal kommuner anammat fixamingata.se så pass att de aktivt marknadsför och använder tjänsten. Ytterligare en stor majoritet tar emot rapporterna från fixamingata.se samtidigt som de också arbetar med egna, kommunspecifika system för felrapportering. Nu jobbar vi hårt för att få fler att upptäcka fixamingata.se. Att medborgarna ska kunna kommunicera med myndigheter oavsett tid och plats är grunden för modern och effektiv e-förvaltning, och med fixamingata.se tar vi bort en stor del av hindren för medborgarna att kunna bidra med information om sådant som behöver åtgärdas i samhället. n Kontakt: Madeleine.Siosteen-Thiel @VINNOVA.se Att medborgarna ska kunna kommunicera med myndigheter oavsett tid och plats är grunden för modern och effektiv e-förvaltning. Claes-Olof Olsson VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014 9
TEMA // Tjänsteinnovation Den mest kompletta leverantören får kundens lojalitet. Det är den bakomliggande strategi som har fått industrigasföretaget AGA att komplettera sina produkter med tjänster. Och deras tjänstesektor växer stadigt med god tillväxt. TEXT Monica Walldén FOTO: AGA FLEXIBLA AFFÄRSMODELLER FÖR HÅLLBAR KONKURRENSKRAFT Syfte Underlätta svenska industriföretags förflyttning från produktionsorientering till tjänsteorientering. Tidsperiod 2010 2013 Finansiering 6 000 000 kronor genom VINNOVA. Med tjänsterna kommer lojaliteten DE SENASTE TRE ÅREN har AGA medverkat i det VINNOVA-finansierade projektet Flexkraft Flexibla affärsmodeller för hållbar konkurrenskraft där de har fått möjlighet att ytterligare vässa sitt tjänsteerbjudande. Fördelen för oss är uteslutande kundvärdet. Vi ser det som ytterst viktigt att erbjuda tjänster som kompletterar våra produkter så att dessa blir ännu mer värdefulla för kunden. Kan vi skapa kundvärde genom att erbjuda efterfrågade och uppskattade tjänster så kan vi också behålla differentieringen gentemot konkurrenter. Vi kan behålla eller öka våra marknadsandelar och få lojala kunder. Det ökar vår förmåga och gör oss attraktivare som affärspartner, säger Jesper Hess, ansvarig för servicetjänster på AGA och även AGAs representant i projektet Flexkraft. Med Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum (MTC) som nav har ett antal industriföretag genom projektet fått utveckla sin förmåga att anpassa sina affärsmodeller till nya förhållanden på marknaden. Grundtanken är att ett företag som har en flexibel och kostnadsef- fektiv affärsmodell både kan möta och forma kundens efterfrågan och därigenom öka sin konkurrenskraft. Tidigare forskning kring dessa områden är begränsad. Företagen har arbetat tillsammans med akademin för att fördjupa kunskaperna om hur en övergång från produkterbjudanden till tjänsteerbjudanden kan genomföras på bästa sätt. Möjlighet att nätverka Jesper Hess understryker betydelsen av att få en brygga mellan industrin och akademin, som han anser är viktigt för att utbytet ska fungera på ett bra sätt. MTC översatte industrins och akademins olika»språk«och därigenom blev projektet mycket effektivare. Vi har jobbat sedan mitten av 1980-talet med tjänsteerbjudanden som komplement till vår basaffär. Med Flexkraft har vi tittat på hur djupt in i kundens behov vi kan gå med våra tjänster. Vi har anpassat och reviderat delar av vårt tjänsteinnehåll och kan därigenom bli mer relevanta för kunderna. Ett resultat är att vi blivit mer standardiserade i våra underhållstjänster för att kunden lättare ska kunna förstå vad vi erbjuder och för att affärsmodellen ska bli mindre yvig Jesper Hess för oss själva, säger Jesper Hess. En stor fördel med att medverka i projektet har varit möjligheterna till nätverkande med de andra industriföretagen och akademin, menar Jesper Hess. Genom att diskutera strategierna på ett transparent sätt och dela med sig av sina erfarenheter kunde företagen få en känsla för om de var på rätt väg med det de gör. Den insikten var minst lika viktig som insikten om de förändringar som behövde göras. Vi som»aktiebolaget Sverige«måste fortsätta att vara i framkant och duktiga inom de områden vi verkar i. Vi kan dessutom göra det här ännu bättre för att skapa ytterligare konkurrenskraft för våra företag internationellt. Därför är utveckling av kunskapsbaserade tjänster som komplement till våra produkter otroligt viktigt för den framtida industrin i Sverige, säger Jesper Hess. n Kontakt: Eva.Esping@VINNOVA.se 10 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
Nonwovenskikt ctrap// FOKUS Dukat för succé TEXT Klara Möller Norén ILLUSTRATION Fredrik Saarkoppel EN DUK som fångar in lukt, fukt, mögel och andra störande och skadliga emissioner är det kommersiella resultatet av mer än 40 års forskning. ctrap är den första produktifieringen av Lennart Larssons samlade kunskap och forskning i medicinsk mikrobiologi. Jag har ägnat fyrtio år åt att beskriva problemet med emissioner. Det är fantastiskt kul att även kunna visa på en lösning! Han fick idén till ctrap 2008. Från idéstadiet utvecklades ett doktorandprojekt; Pawel Markowicz disputerade den 28 november i år med emissionsduken som sitt ämne. I april 2013 bildades bolaget ctrap AB med en trainee från LU Innovation System, Johan Mattsson, som vd. Ett drygt trettiotal installationer, totalt mer än 3 000 kvadratmeter, har gjorts sedan dess, framför allt i kommunala skolor och förskolor. ctrap återfinns även i olika offentliga lokaler och på arbetsplatser runt om i landet. Duken kan så småningom bli mättad. I de försök som gjorts hade ungefär en procent av kapaciteten förbrukats på 13 månader. Livslängden blir därmed, teoretiskt sett, åtminstone 100 år. ctrap skiljer sig från andra emissionsspärrar genom att den släpper igenom fukt och inte innehåller några kemikalier. Den monteras med tejp eller stift, inte med kemikalier och är därmed riskfri att använda. Tester på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har antytt att ctrap även kan vara effektiv för att begränsa radon. Med nya medel från VINNOVA ska företaget nu testa detta närmare. Idag bekämpas radon med ökad ventilation. I ett hus där vi gjorde försök kunde de sänka ventilationen till normalnivå direkt efter installationen. Energibesparingen gjorde att installationen av ctrap tjänades in på bara ett år. Radonförsöken avslutas i vår. n Kontakt: Eva.Esping@VINNOVA.se CTRAP Syfte Uppskatta vilken minskning av radonkoncentration som kan uppnås genom att installera ctrap på väggar av blåbetong. Tidsperiod 2014-2015 Finansiering VINNOVA bidrar till finansieringen med 394 000 kronor. Läs mer ctrap.se VAR: ctrap kan användas på både tak, väggar och golv. Lämpligt ytskikt Adsorbentskikt fångar oönskade partiklar och organiska ämnen samt radon Vattenånga passerar obehindrat så att materialet kan andas Tätt polymerskikt hindrar allt utom vattenånga FUKTSKADA Mögelutsöndringar/Sporer Nedbrytningsprodukter Organiska föreningar/gifter Lukt På rulle: 1,9 mm tjock 115 cm bred Ca 34 m lång
PROFILEN // Gisele Mwepu Gisele Mwepu är IT-entreprenör och utvecklar tjänsteinnovationer. På så vis löser hon finansiella problem för personer i afrikanska länder som står utanför bankerna, och hjälper föräldrar i Sverige som inte talar svenska att ändå kommunicera med sina barns skola. TEXT Lotta Fredholm FOTO Pia Nordlander Hur kom det sig att du blev IT-entreprenör? När jag kom till Sverige för nitton år sedan fick jag ganska direkt min son, så jag var hemma och lärde mig svenska via teven. När jag sedan gick på sfi (svenska för invandrare) så insåg jag snabbt att det inte var för mig, så jag tentade av svenskan och började istället utbilda mig inom datavetenskap. Men mitt i utbildningen sprack IT-bubblan och det fanns inga jobb. Tillsammans med en klasskamrat startade jag ett företag som vi drev i sex år, men sedan behövde jag nya utmaningar jag ville driva och åstadkomma olika saker. Så kom Soft Solution Partner till som är mitt IT-bolag. Jag har en passion för att lösa problem i människors liv, det är min drivkraft. Du skapar mobila finansiella tjänster för människor, vad är det? Jag vill skapa tillgång till finansiella tjänster för alla, oavsett var man är eller vilken finansiell status man har. Med vårt finansiella system»min passion är att lösa människors problem«12 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
Gisele Mwepu // PROFILEN Okapi Finance slipper man ta sig långt för att exempelvis betala räkningar. Man behöver tillgång till en smartphone, eller så kan man gå till en av Okapis auktoriserade agenter som finns även på landsbygden, som tillhandahåller all Okapiservice. Med våra system går det att skicka pengar direkt från ett Visa-kort till ett annat, eller betala sina räkningar. Varför behövs detta? Behovet av denna typ av tjänster är enormt i hela södra Afrika! Det finns banker, men de är inte till för den lilla människan. När jag var i Kenya senast läste jag i tidningen om hur en pensionär rånats. Pensionärer har inte råd att bo i huvudstaden, men måste varje månad ta sig dit för att få ut sin pension på 6 000 shilling och bara transporten kostar 1 500 shilling. När de sedan är på väg hem med sina pensionspengar slår tjuvarna till det är som en affärsidé för dem! Vad är på gång nu? Med stöd från VINNOVA håller vi på att utveckla ett analysverktyg, som ska kunna samla in data och ge en bild av människors finansiella riskprofil. Användarna gör sina transaktioner via vår tjänst och då syns det om man tjänar pengar, hur mycket och hur regelbundet. L ennart Funk, professor i artificiell intelligens, håller på att utveckla de algoritmer som krävs. Med hjälp av analysverktyget kan både positiva och negativa finansiella beteenden analyseras och vägas samman. Kan du ge exempel på hur detta kan användas? Tänk dig en kvinna som säljer apelsiner på marknaden hon får kanske in motsvarande 200 dollar i månaden, men banken ser ändå inte henne som en säker kund. Med vårt analys verktyg kan bankerna abonnera på information och då faktiskt se att hon kan klara av ett lån för att utveckla sin verksamhet och kanske anställa en person. Ett annat exempel är de metallhantverkare som jag nyligen träffade i Kenya. De gör transaktioner på 400 shilling per dag, och i det förbund jag träffade ingick 4 000 medlemmar, vilket är stora summor som inte syns. Utan banksäkerhet kan de inte skaffa sjukförsäkring, men det kan de få med hjälp av vårt analysverktyg. Att synas som finan siell aktör innebär att inkluderas i samhället. Och banker och andra finansiella institut ser inte oss som konkurrenter, tvärtom. Jag ger dem tillgång till en marknad som de inte har i dag. Var står ditt företag om fem år? Vår plan är att finnas i tio länder 2017. Steg ett är länder i södra Afrika, men även länder i Asien och Latinamerika. På fem års sikt tror jag att vi kan vara jättestora! Vilken innovation är du mest stolt över? Min senaste, SAFI Skolapp för inkludering. Jag blev så trött på att hela tiden höra i medierna att det gick så dåligt i skolan för barn till invandrare. Det beror delvis på dålig kommunikation mellan hem och skola, eftersom vissa föräldrar inte kan svenska och andra är analfabeter. Jag tog fram en lösning för bättre kommunikation en app som går ut på att läraren kan skicka meddelande till föräldern på svenska, som sedan föräldern kan läsa på sitt språk och därefter svara så att svaret når läraren på svenska. Den som inte kan läsa får meddelandet uppläst via talsyntes. Det finns ett antal förvalda meddelanden, som handlar om att det är kallelse till utvecklingssamtal, eller att eleven inte varit i skolan. För förskolan kan det handla om att man vill berätta för föräldrarna att blöjorna är slut, eller att barnet ska ha med sig frukt. Vad är ditt råd till unga som vill arbeta med utveckling av nya innovativa tjänster? Det är viktigt med rätt inställning att tro på sig själv och ha en stark egen vilja i kombination med utbildning. Utbildningen, i mitt fall datavetenskap, gör att jag förstår hur jag kan lösa de problem som jag ser finns i samhället. Hur är det att arbeta som kvinnlig entreprenör? Jag får ofta frågan om det inte är svårt, eftersom det är mest män både i teknik och finansbranschen. Men jag tycker att det har varit lätt och bemötandet har varit jättebra. Det är en fördel med kvinnlig intuition i dessa fält vi ser behoven och tänker med både hjärtat och hjärnan. n Gisele Mwepu om svenskt forskningsoch innovationsklimat: FÖRDELAR Sverige är bra på att satsa på forskning och även på entreprenörer i ett tidigt skede, när man hittat en innovation som man vill utveckla. NACKDELAR Jag ser ett glapp när man vill låta det lilla företaget växa, då finns det inte tillräckliga finansiella resurser. Jag fick exempelvis svar på en Swedfundansökan rörande Okapi, där de skrev att de»väljer att ge stöd åt etablerade finansiella institut«. Det är onödigt eftersom dessa redan har pengar. Mer resurser borde istället satsas på nya entreprenörer, det är vi som bygger landet. Personalia Namn Gisele Mwepu Ålder 40 år Jobb Grundare och VD för Okapi Finance International AB. Utbildning Magisterexamen i datologi vid Mälardalens Högskola, civilingenjör i datateknik vid Uppsala universitet. Läste senast Whitney, en mors berättelse av Cissey Houston. Det driver mig En passion att förändra världen Motto Man ska vara sig själv och tro på sig själv.»när jag skulle starta företag trodde inte ens min man på mig, men jag är envis.«fritid»när jag inte jobbar är jag mamma. Och jag tycker mycket om styrketräning och att träffa vänner. Jag har på senare år blivit bra på att hitta balansen mellan jobb och fritid.«vinnova-nytt DECEMBER 2014 13
FOKUS // Produktion Visionen ger Man måste inte vara stor för att göra avtryck på världen. Flexprop i Halmstad har satt en helt ny standard för produktionsutrustning i biltillverkning. Företaget kom på andra plats i prestigefulla Eureka Innovation Award och ska nu börja revolutionera flygindustrin. Detta trots att företaget bara har fem anställda. TEXT Karin Aase MAN FÅR VARA lite tjurig. Om man har som mål att förändra det sätt som världen tillverkar bilar och flygplan på, då går det åt lite energi. Men det är väldigt roligt. Karl-Otto Strömberg, vd och grundare av Flexprop, borde verkligen veta. Redan 1985 startade han sitt första företag baserat på en uppfinning som förändrade sättet att tillverka propellrar. Med 25 anställda på hemmaplan flög han runt i världen och jobbade med de stora spelarna på marknaden, ända tills konkursen slog till i slutet av 1990-talet. Men trots att företaget var barskrapat fanns en stor tillgång kvar, den kunskap om fiberkomposit som Karl-Otto Strömberg hade hunnit bygga upp under tiden. Och nu kom Volvo lastvagnar med en förfrågan. Kunde han möjligtvis ta sin kunskap och realisera en vision de hade för sin fabrik i Umeå? De tog med mig dit och visade en 3,5 ton tung järnkonstruktion de hade i produktionen och frågade om jag kunde göra om den så att den hade samma funktionalitet men bara vägde 220 kilo. Och det var klart jag kunde! Från tungt till lätt Tack vare Volvos förtroende för hans kunskaper kunde Karl-Otto Strömberg blåsa liv i företaget igen. De byggde om hela produktionsutrustningen för fabriken i Umeå, och gick sedan vidare med att göra samma saker i mindre skala för flera av världens stora biltillverkare. Vi har till exempel ändrat standarden för hur man sätter på yttertak i hela VAG-koncernen genom att sänka totalvikten på utrustningen som behövs från 1,5 ton till 400 kilo. Det innebär att vi har sänkt deras investeringskostnad med 75 procent, energiförbrukningen med 40 procent och verkstadsytan som behövs med 60 procent. Det känns helt fantastiskt, och det är också det som vi har Karl-Otto Strömberg blivit nominerade för. Nu har även flygindustrin börjat intressera sig för Flexprops lösningar och Karl-Otto Strömberg räknar med att flyget kommer att bli en större kund än bilindustrin redan under 2015. Jag är verkligen besjälad av den här visionen att med hjälp av fiberkomposit kunna minska energin som går åt när man flyttar runt utrustning i fabriker. Man måste drivas av något när man försöker ändra standarden i en hel industri, och jag tänker att det här kan väl få vara mitt bidrag till världen. n Kontakt: Tero.Stjernstoft@VINNOVA.se FLEXPROP AB I HALMSTAD Gör Förändrar produktionen inom bil- och flygindustrin genom att ta fram lättviktsfixturer av kolfiberkomposit. Har fått stöd av VINNOVA för flera projekt genom åren. Aktuellt Företaget kom på andra plats i Eureka Innovation Award i kategorin competitiveness för sitt arbete med att minska VAG-koncernens energiförbrukning. 14 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
Utmaningsdriven innovation // FOKUS Genom att utnyttja stadens gröna ytor till odling för kommersiell vinning går det att skapa nya arbetstillfällen. Kärnan i projektet Stadsbruk är att hitta modeller för att odla i staden på ett ekonomiskt, ekologiskt och hållbart sätt. TEXT Karin Wandrell Bonde i stan BARA I MALMÖ finns det 800 markområden som av olika anledningar inte används. Efter en förstudie, finansierad av VINNOVA, fick Stadsbruk i maj i år nya pengar för att skapa ett kommersiellt jordbruk i stadsmiljö i Malmö. Allt gick väldigt snabbt, säger Anders R asmusson, chef för Movium, SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling. Vi kör testbäddar parallellt med att vi utvecklar strategin. Allt för att locka till oss de som är öppna för de möjligheter och utmaningar som Stadsbruk innebär. Malmö fick vara testbädd för odlingen i Rosengård där allt från kidneybönor till sallad, kikärtor och örter har vuxit under sommaren. Målet är att under tre säsonger engagera odlare för att kunna utveckla bärkraftiga försäljningsmodeller. Affärsutvecklingen står Xenofilia för, som bland annat skapat Kryddor från Rosengård. Den grönyta som används tillhör kyrkan i Västra Kävlinges församling och är en spännande plats i sig, säger Anders Rasmusso n. På ena sidan fältet ligger den traditionella s venska kyrkan och på den andra sidan S veriges första moské. Dessutom är Judiska församlingens förskola med i projektet och o dlar grönsaker som barnen ska äta. Fältet ligger också mellan invandrartäta Rosengård och ett av de starkaste SD-fästena i landet så man kan säga att odlingen befinner sig mitt i krysset mellan religion och kultur. Många lärdomar Testodlingen i somras var ett sätt att identifiera problem och hitta lösningar. Hur skapar man till exempel bördig jord av grässvål som legat orörd i 30 år? Sådan mark innebär också problem i form av ogräs och insektsskador från till exempel knäpparlarver. Vi vill inte ha in stora maskiner, men kan JOHAN ASCARD heller inte plocka för hand. Nu har vi hittat några maskiner vi tror kan användas kommande säsonger. De är utvecklade i Sverige och används i mindre yrkesodlingar och även i u-länder där man Anders Rasmusson har samma skala på jordbruket som vi, säger Anders Rasmusson. Eftersom odlandet första året skedde i så liten skala har man främst använt sig av marknadshandel och deltog bland annat i eventet Stadens skafferi i Folkets park. Vi sålde slut på två timmar, vilket var jätteroligt, men det visade också vilket slit torghandel i sig är. I framtiden vill vi hellre sälja direkt till restauranger eller större affärer eftersom det är smidigare. Tanken är att bygga upp en infrastruktur kring vilka ytor som är möjliga att bruka med Stadsbruk som koncept. Stadsodling är hett, men jag tror inget annat land har den ingång som vi har. V INNOVA är de första som intresserar sig för att ta fram en riktig affärsmodell. Tack vare dem har universitetet engagerat sig och det har gjort att forskare diskuterar odlingsstrategi. Även Malmö stad har hjälpt till. Det sammantaget gör att Stadsbruk blir något annat än entusiasterna som delvis lever på sin skörd. En annan del av projektet är Nätverk Stadsbruk Sverige där städer som Göteborg, Växjö och Kristianstad ingår. I nätverket diskuterar vi erfarenheter och hur vi har tagit oss över hinder, säger Anders Rasmusson. Tanken är att nätverket ska leva vidare efter projektet och att vi, när vi kommit halvvägs och känner oss trygga, även ska bjuda in andra organisationer och kommuner. Det ska helt enkelt bli en mötesplats för erfarenheter och lösningar. n Kontakt: Marit.Werner@VINNOVA.se STADSBRUK Syfte Att skapa ett kommersiellt jordbruk i stadsmiljö. Tidsperiod 2014 2016 Finansiering VINNOVA bidrar till finansieringen med 9,5 miljoner kronor inom programmet Utmaningsdriven innovation 2014. VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014 15
UTBLICK Det finns en bild av att privata företag är snabba att ta täten när det gäller innovationsutveckling, medan staten är byråkratiskt tungfotad. Den bilden vill Mariana Mazzucato ändra på hon vill lyfta näringspolitiken och anser att staten har en viktig roll att fylla för att skapa radikala innovationer. TEXT Lotta Fredholm FOTO Mariana Mazzucato»Statens betydelse har underskattats«staten SPELAR en betydligt större roll för innovationsutveckling än vad som oftast lyfts fram, säger Mariana Mazzucato, professor i innovationsekonomi vid University of Sussex, när hon är på snabbvisit i Stockholm, inbjuden av VINNOVA och Entreprenörskapsforum. Hon har utvecklat dessa tankar i sin bok The entrepreneurial state debunking private vs. public sector myths som kom ut 2013. Här vill hon, som titeln antyder, avliva myten om den reglerande och trögrörliga staten kontra det dynamiska privata näringslivet. Ett exempel hon tar upp är företaget Apples smartphone. Vad är det som gör den smart? Jo, det är pekskärmen, GPS:en och själva internet. Nästan alla de viktiga delarna har utvecklats av offentliga uppdragsgivare för statens pengar, till exempel det amerikanska försvaret som utvecklade internet eller CIA som stod för pekskärmen, säger hon. Innovativa ekosystem Enligt Mariana Mazzucato kan inte staten ensam lösa de innovationsutmaningar som finns, lika lite som det privata näringslivet kan det, utan hon förespråkar nära samverkan i»symbiotiska, ömsesidiga ekosystem«. I USA har många innovationsföretag stöttats ekonomiskt av staten, exempelvis elbilsföretaget Tesla som nyligen fick 465 miljoner dollar. Trots detta väljer vi oftast att prata om riskkapitalister i innovationssammanhang, trots att det ofta är just statliga pengar som står för den långsiktiga och tålmodiga finansieringen. Den amerikanska hälsomyndigheten NIH finansierade exempelvis biotekprojekt under 20 år, innan riskkapitalisterna kom in, säger Mariana Mazzucato. Rätt roll Hon pekar på nästa stora område,»det gröna«, dit förnyelsebar energi och hållbara system hör. Här är många av finansiärerna statliga banker, som Tyska centralbanken. Vi borde vara mer tydliga med att det ser ut så här och också finna system för hur en del av de investerade pengarna kan återgå till staten, och då pratar jag inte bara i form av skatt, säger Mariana Mazzucato. Hon har inte med Sverige som exempel i sin bok, men ser Sverige som ett land som investerar i innovation och utveckling. Men det gäller att fortsätta att göra dessa investeringar, och erkänna att det inte räcker att bara försöka täcka upp där marknaden misslyckats, utan investeringarna måste riktas bredare än så, säger hon. Ett land som vill vara aktivt då det gäller innovation och samverka med den privata sektorn på ett bra sätt behöver också attrahera mycket hög nivå av expertis inom den offentliga sektorn. Det förutsätter en syn på statens roll när det gäller innovation som är större än att lappa och laga där marknaden misslyckas. Statliga aktörer måste istället vara mer ändamålsorienterade. Det har historiskt sett visat sig attrahera toppkrafter, säger hon och exemplifierar med Steven Chu, en nobelprisbelönad fysiker som ledde USA:s Energidepartement under åren 2009 till 2013, då målet var förnyelsebar energi. Hon återkommer till att staten och den privata sektorn bör samfinansiera stora och viktiga projekt, som i Public Private Partnerships, PPP-samarbeten. Ett aktuellt exempel är inom EU, där vi, i antibiotikaresistensens kölvatten, är i skriande behov av att utveckla livsnödvändiga, nya antibiotika något som sker i samverkan mellan staten och läkemedelsindustrin. Mariana Mazzucato betonar dock vikten av att bedöma hur dessa PPP-samarbeten fungerar. Det är viktigt med indikatorer för att se vilket slags ekosystem man har, parasiterar den ena parten på den andra eller bidrar båda? Här behövs också en näringslivssektor som är intresserad av att samfinansiera projekt tillsammans med staten, säger hon. Vilket råd vill du ge till Sveriges nya regering? Mitt råd till alla politiker är att tänka nytt och utanför ideologierna. Politiker ska inte skapa onödiga begränsningar det handlar inte om affärer kontra staten, eller det allmänna kontra det privata, utan om att samarbeta om det som medborgarna vill se. Då räcker det inte att bara ge innovationspengar utan det krävs beslut om åt vilket håll landet ska gå, säger Mariana Mazzucato och fortsätter: Om Sverige exempelvis är intresserat av miljöteknik, som Tyskland och Kina, 16 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
måste politikerna fatta ett sådant beslut och sedan behöver finansdepartementet och de innovationsdrivande krafterna jobba tillsammans. Min erfarenhet från Storbritannien är att man talar helt olika språk inom finansdepartementet och näringsdepartementet och om en sådan klyfta existerar kommer det inte att fungera även om man satsar stora pengar på innovation. Hon förespråkar offentliga insatser som går utöver att staten ska betala för forskning, eller ge skatteförmåner till företag som satsar pengar på innovationsutveckling. Viktigast nu är att ta fram en ny modell, där näringslivet samarbetar med staten. Det vore underbart med ett innovationsforum, där entreprenörer och företagsledare tillsammans med regeringens representanter kan ta fram vilka typer av investeringar som både staten och det privata näringslivet behöver göra för att skapa framtidens innovationer, säger Mariana Mazzucato. n MARIANA MAZZUCATO Mariana Mazzucato är professor i innovationsekonomi vid Science Policy Research Unit (SPRU) vid University of Sussex, i Storbritannien. Hon forskar om innovationsekonomi, finansvärlden och ekonomisk tillväxt, samt statens roll i den moderna kapitalismen. Den 6 oktober belönades hon med New Statesman/SPERI-priset i politisk ekonomi. VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014 17
VINNOVA SYNS Att göra information lättillgänglig är en bra bas för digital innovation, exempelvis reseappar. Nu ska VINNOVA i samarbete med internationella aktörer skapa en ny portal för att möjliggöra sökande efter alla slags öppna data i Sverige. TEXT Lotta Fredholm»Öppna data är dagens råvara för digitala innovationer«colourbox ÖPPNA DATA är information som ska kunna användas av den som vill, och tanken bygger på att den bästa innovationskompetensen kanske inte alltid finns inom den egna organisationen. I dag är öppna data den råvara som möjlig gör digitala innovationer, att jämföra med järn och olja under industrialiseringen, säger Erik Borälv, handläggare vid VINNOVA och projektansvarig för oppnadata.se. VINNOVA har haft utlysningar inom programmet Öppna datakällor sedan 2012. I oktober stängdes den fjärde utlysningen, där det gick att söka stöd för att tillhandahålla öppna data enligt en speciell EU-standard, kallad Data Catalogue, eller DCAT. Vi fick in 30 ansökningar och beviljade stöd till hela 18. Det var en riktad utlysning som uteslöt nybörjarna, säger han. Exempel på tjänster som skapats ur öppna data är olika reseappar, exempelvis Resledaren som är ett stöd för personer med kognitiva funktionshinder, när de ska använda kollektivtrafiken i Stockholm. Här kan användarna få hjälp med resealternativ när den tunnelbana de tänkt ta är inställd, vilket ger ett enklare resande, säger Erik Borälv. Han ser en utveckling där information från öppna data kombineras med existerande system. En glassförsäljare kan koppla sina inköpssystem med info om vädret ska det bli värmebölja är det dags att beställa mer glass och ställa fram utemöblerna, säger han. Ökad insyn Öppna data kan, förutom att användas för innovation, även ligga till grund för olika affärsidéer och inte minst ge chans till insyn i offentliga verksamheter. Exempelvis kan man tänka sig en öppen redovisning av hur en kommun fördelar sin budget. Den intresserade medborgaren kan få inblick och även skapa ett eget budgetförslag. Det bidrar till en initierad dialog och skapar förståelse för att om det byggs en ishall, kan man inte också satsa på en fotbollsplan, säger Erik Borälv och fortsätter: Öppna data är positivt för transparens, demokrati och innovation. VINNOVAS kärnverksamhet är innovation, och vi satsar våra resurser där. En sådan satsning är samarbetet med en internationell organisation, Open Knowledge Foundation, med kompetens inom portalbyggande. De har byggt portaler för Öppna data i Storbritannien, åt Vita huset och EU och nu ska de arbeta med oss, säger Erik Borälv. Målet är en svensk portal där det på ett smidigt sätt ska gå att hitta alla källor till öppna data inom Sverige. Innehållet behöver göras tillgängligt i den ovan nämnda EU-standarden DCAT och alla data ska även indexeras. När portalen är klar ska den fungera som en sökmotor för alla Öppna data inom Sverige, säger Erik Borälv. n ÖPPNA DATA Öppna data ska kunna användas för olika digitala innovationer och data behöver då vara: utan hinder för återanvändning, alltså utan tröskel i form av avgifter eller licensvillkor fria att göra vad man vill med snabbt och korrekt uppdaterade tillgängliga i originalformat Portalen som nämns i texten finns under oppnadata.se. Den nya portalen som ska fungera som sökmotor för svenska Öppna data är under utveckling och kommer att lanseras efter nyår. 18 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2014
KALENDARIUM Lästips Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter Universitet och högskolor (UoH) spelar en viktig roll för Sveriges innovationskraft, konkurrenskraft och attraktionskraft. Vi satsar i internationell jämförelse stora resurser på utbildning och forskning vid UoH. Samverkan mellan lärosäten å ena sidan och företag, offentliga verksamheter och civilsamhället å andra sidan är avgörande för UoHs effekter på det omgivande samhället. Den här rapporten presenterar en litteraturöversikt av samverkansmönster och dess effekter. Företag inom svensk massaoch pappersindustri VINNOVA genomför en serie analyser av näringslivets struktur, strategiska områden I VINNOVAs senaste publikationer kan du läsa om svensk massa- och pappersindustri, om hur universitet och högskolor i Sverige samverkar med övriga samhället och om vad VINNOVA erbjuder i stort. för förnyelse samt forskningsoch innovationssamarbete för ett antal näringsgrenar. Studierna genomförs med samma metodik men med viss anpassning till näringsgrenarnas olika karaktäristika. Denna studie analyserar företag inom massa- och pappersindustrin. VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet Nu finns en ny broschyr med en kort beskrivning av VINNOVA. Där kan du bland annat läsa att vi investerar 2,7 miljarder kronor varje år i runt 2 400 forsknings- och innovationsprojekt. Vi berättar också om vad VINNOVA erbjuder, vilka målgrupper vi arbetar med, vad vi investerar i och hur vi jobbar. Broschyren finns också på engelska. Insatser för innovationer inom hälsa I den här broschyren kan du läsa om VINNOVAs satsningar inom hälsoområdet. Sverige har en lång tradition av att utveckla innovationer inom hälsoområdet samt en väl fungerande vård med en gedigen dokumentation av resultat. Det ger oss möjlighet att utveckla konkurrenskraftiga lösningar där vi vet att behoven är stora och där det finns en efterfrågan globalt. Visualisering inom akademi, näringsliv och offentlig sektor Att göra det man vet men inte ser synligt och det som är svårt att greppa lite lättare att förstå, det är visualisering. Mängden data i samhället och i företag växer och behöver transformeras för att kunna tolkas. Visualiseringsteknik används bland annat vid samhällsplanering, inom vården och som undervisningsverktyg. Den här broschyren presenterar några av resultaten från det femåriga Visualiseringsprogrammet, som genomföredes av KKstiftelsen, Stiftelsen för S trategisk Forskning, Vårdalstiftelsen, Invest in Sweden Agency och VINNOVA. JAN 8 9 Transportforum 2015 Nordens största årliga konferens för transportsektorn. Forskare och aktörer inom transportsektorn möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Arrangeras av VTI i Linköping. www.vti.se JAN 28 29 Upphandlingsdagarna 2015 En årlig konferens och mötesplats för alla som berörs av svensk och europeisk offentlig upphandling. Konferensen äger rum i Stockholm. www.upphandlingsdagarna.se FEB 3 Pristävlingar som drivkraft för innovation VINNOVA arrangerar en konferens på temat innovationstävlingar. Dagen handlar om hur man kan arbeta med innovationstävlingar som ett verktyg i innovationsprocessen. www.vinnova.se APRIL 21 22 Sveriges Innovationsriksdag Sveriges Innovationsriksdag är årskonferensen för Swedish Incubators & Science Parks (SISP). I vår samlas företrädare för Sveriges inkubatorer och science parks med politiker, beslutsfattare och näringslivsrepresentanter för dialog, erfarenhetsutbyte och inspiration i Västerås. www.sverigesinnovationsriksdag.se Samtliga rapporter beställs eller laddas ner på www.vinnova.se/publikationer
TILL SIST // Stålbrallan Stålbrallan, tillverkad av bland annat det rymdbaserade materialet Nomex, klarar allt från extrem hetta till rymdresor. Det är en helt ny typ av flamsäkra underkläder som både skyddar och är snygga. TEXT Karin Wandrell FOTO Colourbox Universums tuffaste Stålbralla! DEN STORA FÖRDELEN med de nya underkläderna är att de är användarvänliga gjorda för att röra sig i och inte bara skydda. De är bekväma, ser bra ut och är något man faktiskt vill bära till skillnad från att vara tvungen, säger Gert Nilson, teknisk direktör vid Jernkontoret, stålindustrins intresseorganisation. Jernkontoret har tillsammans med klädföretaget Björn Borg och rymddesignerföretaget Umbilical Design skapat ett kreativt samarbete som lett fram till Stålbrallan. Allt började egentligen med projektet Framtidens arbete där man intervjuade anställda på stålverk. På ett av verken fick Cecilia Hertz från Umbilical Design ta på sig flamsäkra kläder, men när hon frågade efter underkläder fanns det inga. Hon jobbar sedan tidigare tillsammans med Björn Borg och när de ville göra en high tech-satsning för att profilera sig på ett nytt sätt kom detta upp. Tillsammans hjälptes vi åt att ta fram specifikationer och annat. Men själva poängen var att hitta ett rymdbaserat material som kunde fungera, säger Gert Nilson. Valet föll på en polyamid, samma typ av material som till exempel nylon och kevlar, som är värmebeständigt upp till 350 grader Celsius. Materialet är ganska tätt och stramt så det krävdes en hel del designarbete av Björn Borg för att få fram plagg som fungerar i rörelse och arbete. Det har goda egenskaper men också vissa begränsningar, säger Gert Nilson. Vi hittade en mängd tänkbara material och valde ett av dem för att göra demon som visade upp för första gången i Almedalen i somras. Med demon som bas kommer man troligen att välja fler kombinationer av material som är optimala i detta sammanhang, men vi är inte där än. Delade ut pris Intresset för de nya underkläderna är stort och Björn Borg har redan fått flera förfrågningar från stålverk som undrar om de finns att köpa. Nu är det upp till klädföretaget att göra en marknadsmässig analys för att se om det finns en lönsam marknad. I samband med lanseringen i Almedalen passade de tre samarbetspartnerna också på att dela ut det nyinstiftade priset Stålbrallan som skapats för att uppmuntra en grupp eller person som utmanat och förbättrat något genom korsbefruktning och gränsöverskridande samarbeten. Denna gång blev det kvinnonätverket Street Gäris som plockade hem priset som i sann rymdanda delades ut av självaste Christer Fuglesang. Stål-, rymd- och modeindustrin är tre väldigt olika spelare, men när vi började arbeta tillsammans upptäckte vi att det blev väldigt kreativt och att det skapade mycket nytt fort, säger Gert Nilson. Priset är ett sätt att uppmärksamma det här sättet att jobba och lyfta fram andra som arbetar på liknande sätt. Kontakt: Marie.Wall@VINNOVA.se STÅLBRALLAN Projektets mål har varit att ta fram flamsäkra underkläder baserade på rymdmaterial som klarar den extrema hettan i stålverk. Det har genomförts i samarbete mellan Jernkontoret, klädföretaget Björn Borg och Umbilical Design. Stålbrallan finns i två boxermodeller för män och kvinnor samt i en sportbehå för kvinnor. VINNOVA har bidragit med finansiering genom det strategiska innovationsprogrammet för metalliska material.