Projekt Utvecklad biståndshandläggning

Åtvidaberg 2011-09-12 Slutrapport Projekt Utvecklad biståndshandläggning Annika Johansson Leg arbetsterapeut Biståndshandläggarenheten Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352 29 E-post kommun@atvidaberg.se VÅRD- OCH OMSORGDFÖRVALTNINGEN

Sida 2(13) Bakgrund...3 Mål...3 Syfte...3 Metod...4 Övrigt förbättringsarbete...4 Resultat...5 Förankring...5 Målbild...5 Arbetsterapeutens uppdrag...5 Flödesschema...6 ADL-trappan...6 Blanketter...6 Beslutsunderlag...6 Rehabiliterande förhållningssätt...7 Statistik...7 Brukarenkät...9 Frågeformulär till biståndshandläggare...10 Diskussion...11 Slutsats...13 Framtid...13 Bilaga 1 Anmälan till arbetsterapeut Bilaga 2 Överrapportering av ärenden Bilaga 3 Informationsblad SoL Bilaga 4 Informationsblad LSS Bilaga 5 ADL-underlag Bilaga 6 Dokument för tidsmätning Bilaga 7 Brukarenkät Bilaga 8 Följebrev Bilaga 9 Enkät till biståndshandläggare

Sida 3(13) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen presenterade 2009.08.11 en projektplan för försöksverksamhet utvecklad biståndshandläggning. Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet inom äldre- och handikappomsorg vilar främst på två lagstiftningar, Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För att beviljas stöd i form av personlig vård och/eller service krävs ett beslut från biståndshandläggare. Socialstyrelsen har under de senaste åren kritiserat Sveriges kommuner för brister i biståndshandläggningen, såsom brister i dialogen med brukaren och brister i beslutsunderlag. Projektet med en utvecklad biståndshandläggning avser att skapa förutsättningar för ett bättre beslutsunderlag vid biståndshandläggningen samt att skapa en bättre dialog med brukarna och öka deras delaktighet i beslutsprocessen. Handläggargruppens kompetens ska utökas med en arbetsterapeut för att kunna göra individuella bedömningar gällande aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Vård- och omsorgsförvaltningen har beslutat att utveckla en egen modell för beslutsunderlag vid biståndshandläggning. Tidigare har man satsat på att införa ett rehabiliterande förhållningssätt inom äldreomsorgen för att öka brukarens delaktighet och livskvalitet. I det arbetet valde man att använda delar av Östersundmodellen för hemrehabilitering som utgångspunkt och även inför försöksverksamheten med utvecklad biståndshandläggning har man valt denna modell vid arbetet med införandet av en egen modell i Åtvidabergs kommun. Mål Målet med projektet är att organisationen kvalitetssäkrar beslutsunderlag för biståndshandläggning och att brukarna upplever sig vara delaktiga i beslutsprocessen och i förlängningen ge dem en förbättrad livskvalitet genom att tydliggöra den enskildes egna resurser. Syfte Syftet med projektet är att skapa en struktur för utvecklat beslutsunderlag för biståndshandläggare genom professionell ADL-bedömning av leg arbetsterapeut i det ordinära boendet. Genom denna förändring ska den enskilde bli mer delaktig i utredningen och få ett stöd i vilka förmågor man har, kan utveckla och ev. kommer behöva hjälp med. Syftet är även att fortsätta utveckla hemtjänstpersonalens rehabiliterande förhållningssätt genom att dessa bedömningar ligger till grund för den arbetsplan de ska upprätta och följa.

Sida 4(13) Metod En projektgrupp tillsattes med Caroline Svensson som projektledare och Annika Johansson som arbetsterapeut i projektet. Projektgruppen har i övrigt bestått av de biståndshandläggare som varit i tjänst under projektets genomförande, medicinskt ansvarig sjuksköterska, enhetschef för hemtjänst samt projektledaren för ett rehabiliterande förhållningssätt. Arbetsterapeuten ingår som en medarbetare i handläggargruppen, vilken även har fungerat som arbetsgrupp vid genomförandet av en utvecklad biståndshandläggning. Projektgruppen har haft åtta möten för uppföljning och fortsatt planering och arbetsgruppen har träffats kontinuerligt under projektet. En presentation av projektets genomförande gjordes i ledningsgruppen för vård- och omsorgsförvaltningen den 2009.12.07 och en delrapport avlämnades den 2010.05.31. Slutrapportering äger rum den 2011.09.12. Arbetsgruppens arbete inleddes med att projektet belystes ur handläggarperspektiv och individperspektiv och en målbild togs fram utifrån projektbeskrivningen. Ett flödesschema för ärenden till arbetsterapeut arbetades fram samt de insatser identifierades där arbetsterapeutens bedömning är aktuell. Arbetet med att utveckla beslutsunderlag vid biståndshandläggning startade med några få brukare, s.k. pilotstudie och har därefter utökats och implementerats i biståndshandläggningen. Under pilotstudien hösten 2009 arbetades olika ADL-underlag fram och testades, vilket man sedan arbetade vidare med under våren 2010. Under hösten 2010 och fram till projektets avslutning 2011.08.30 har arbetsgruppen arbetat aktivt med ärenden enligt projektplanen. Under våren 2011 har en brukarenkät genomförts och ett frågeformulär arbetades fram, där biståndshandläggarna har tillfrågats om deras syn på nyttan av projektet. Information om projektet publicerades i en artikel på kommunens hemsida den 2010.04.01. Övrigt förbättringsarbete Ett kvalitets- och utvecklingsarbete inom biståndshandläggarenheten har skett parallellt med projektet. Flödesscheman för ärenden inom enheten och till andra enheter har utvecklats, en mottagningstelefon har införts och arbetet med uppföljningar har prioriterats. Checklistor för biståndshandläggning och förslag till förenklad biståndshandläggning har arbetats fram.

Sida 5(13) Resultat Förankring Enligt projektplanen ska projektet förankras i gruppen biståndshandläggare. Genom hela projekttiden har det varit ett tätt samarbete mellan biståndshandläggarna och arbetsterapeuten. Vid en upptaktsträff arbetades riktlinjer fram hur gruppen skulle arbeta med projektet och biståndshandläggarnas spindel i nätet -roll betonades. Projektet har implementerats successivt i biståndshandläggarnas dagliga arbete. Målbild I samband med att arbetsgruppen tog fram planen för implementering av en utvecklad biståndshandläggning belystes projektet ur olika perspektiv. Ur handläggarperspektiv identifierades att projektet kan kvalitetssäkra beslut, ge bättre underlag till beslut, medverka till mer professionella bedömningar och beslut samt ge tätare och säkrare uppföljningar. Ur individens perspektiv kan projektet ge en ökad delaktighet i beslutsprocessen, tydliggöra individens egna resurser, stärka självkänsla och självständighet, ge sociala fördelar, förbättra livskvalitet samt ge en ökad dialog. En målbild togs fram med dessa tre punkter: 1. Brukaren delaktig i beslutsprocessen. 2. Tydliggöra individens resurser. 3. Kvalitetssäkra beslutsunderlag. Arbetsterapeutens uppdrag Enligt projektplanen är arbetsterapeutens uppdrag att arbeta fram beslutsunderlag till handläggarna och att skapa delaktighet hos den enskilde avseende dennes förmågor. Under projektets genomförande har arbetsterapeuten haft huvudansvar för utarbetandet av blanketter och beslutsunderlag. Målbilden har varit i fokus genom att brukarna har gjorts mer delaktiga i samband med hembesöken. Arbetsuppgiftens tyngdpunkt har alltså varit att upprätta bra underlag till biståndshandläggarna samt att tydliggöra den enskildes resurser och möjligheter. En arbetsterapeut arbetar i sin profession med åtgärderna utredning, intervention och utvärdering enligt arbetsterapiprocessen (www.fsa.akademikerhuset.se). En arbetsterapeutisk åtgärd utförs för att uppfatta eller påverka en individs tillstånd. Åtgärden utredning motsvaras i projektet av den ADL-bedömning som arbetsterapeuten gör för att hämta in information om individens tillstånd. Åtgärden intervention kan vara indirekt eller direkt och utförs för att påverka en individs tillstånd. I projektet motsvaras en indirekt intervention exempelvis av att arbetsterapeuten skriver ADL-underlag till biståndshandläggarna. En direkt intervention motsvarar tips, råd och information som arbetsterapeuten förmedlar till brukaren.

Sida 6(13) Utvärdering är arbetsterapeutens åtgärd för att göra en uppföljande bedömning av effekterna av interventionerna. Flödesschema Arbetsgruppen tog fram ett flödesschema för hur arbetsgången skulle vara med ärenden till arbetsterapeut. Biståndshandläggaren anmäler behov av ADL-bedömning, arbetsterapeut gör funktionsbedömning och uppföljning samt återkopplar till handläggaren. Under projektets gång har arbetsgruppens möten utvecklats till att handläggargruppen har en kort, daglig träff för att diskutera pågående ärenden, ADL-bedömningar och uppföljningar. ADL-trappan Arbetsgruppen beslutade att handläggarna ska använda ADL-trappan enligt Hulter Åsberg (Lund, Studentlitteratur; 1990) som bedömningsmall. I samband med beslut om insatser från steg 5, dusch, enligt ADL-trappan ska arbetsterapeut kopplas in och det blir aktuellt med bedömning från arbetsterapeut. Dessa ärenden identifierades: 1. Vid beslut om insatser från steg 5 ADL-trappan. 2. Vid tillfälligt utökat behov under två veckor. 3. Vid hemgång från US/korttids ansökan om insats från steg 5 ADLtrappan. 4. Uppföljning av beslut om insatser efter två veckor. 5. Utredning personlig assistans/lss. Blanketter En blankett för anmälan till arbetsterapeut om behov av ADL-bedömning har tagits fram (bilaga 1) samt en blankett för överrapportering av ärenden till Rörelse&Hälsa (bilaga 2). Två olika informationsblad till brukarna (bilaga 3 och 4) har tagits fram till biståndshandläggaren att lämna i samband med vårdplanering. Där lämnas information om att arbetsterapeut på handläggarenheten kommer att ta kontakt för att boka ett hembesök samt om syftet med hembesöket. Beslutsunderlag I projektplanen anges att Östersundmodellen ska användas som utgångspunkt vid utvecklandet av en egen modell i Åtvidabergs kommun. Eftersom det finns en sammanhållen hemsjukvård i Östersund har endast vissa delar av Östersundmodellen varit aktuella att använda. Modellen studerades och dess bedömningsmall ändrades efter projektets förutsättningar. Flera olika versioner med bifogad manual provades i samband med pilotstudien och under våren 2010. Ett ADL-underlag (bilaga 5) togs därefter fram, där arbetsterapeuten skriver sin bedömning i löpande

Sida 7(13) text. Detta bedömningsunderlag har lagts in i dokumentationssystemet Sofia omfale, vilket ger biståndshandläggarna möjlighet att läsa samt att bifoga till utredningen och/eller vidareförmedla till hemtjänstgrupperna, när det finns behov av detta. Vid utredningar om personlig assistans har arbetsterapeuten bedömt aktivitetsförmåga och hjälpbehov samt utfört en mätning av tidsåtgången vid utförandet av vardagliga aktiviteter. Ett dokument för tidsmätning (bilaga 6) har upprättats, vilken kan läggas in i dokumentationssystemet och komplettera ADL-underlaget. Underlagen har använts i samband med ärendepresentationer i vård- och omsorgsutskottet. Även Försäkringskassan har tagit del av dessa underlag i samband med anmälan om eventuell rätt till statlig assistansersättning. Rehabiliterande förhållningssätt Projektplanen beskriver också att en koppling ska ske till genomförandet av ett rehabiliterande förhållningssätt inom hemtjänsten. Ett rehabiliterande förhållningssätt avser att öka brukarens delaktighet och livskvalitet för att möjliggöra ett längre kvarboende i det egna hemmet, genom att tillvarata brukarens förmåga till vardagliga aktiviteter. Hemtjänstpersonalen upprättar en genomförandeplan tillsammans med brukaren över hur den beviljade insatsen ska utformas. Tanken är att projekt utvecklad biståndshandläggning ska fortsätta att utveckla personalens rehabiliterande förhållningssätt genom att ADLbedömningarna ligger till grund för den genomförandeplan de ska upprätta och följa. Under projektets genomförande har arbetsgruppen diskuterat olika metoder att förmedla information till hemtjänstpersonalen. De får information på ett s.k. brukarkort där handläggaren informerar om beviljade insatser. För att på bästa sätt förmedla information från ADL-bedömningen beslutade man att arbetsterapeuten har behörighet att skriva in på brukarkortet, efter det att en bedömning av brukarens resurser har skett. Projektgruppen valde att inte vidareutveckla kopplingen till ett rehabiliterande förhållningssätt ytterligare inom projektets ram. Statistik I pilotstudien ingick sju ärenden, varav fem med bedömningar inför hemtjänst. Två ärenden resulterade i anmälan om behov av hjälpmedel och i ett ärende gavs förslag i samband med förflyttning. En brukare kunde även fortsättningsvis klara sig självständigt och två brukare fick tips om åtgärder för att stärka sig själva. Två ärenden var bedömningar gällande personlig assistans och vid dessa gjordes flera hembesök för att informera och göra tidsmätning.

Sida 8(13) Under perioden 2010.01.01 2010.05.25 var 27 ärenden aktuella för bedömning av arbetsterapeut (tabell 1). Två av dessa var bedömningar rörande personlig assistans, 12 var ADL-bedömningar och 13 var uppföljningar av biståndsbeslut efter hemkomst från US/korttids. Tabell 1. LSS- / ADL-bedömningar och uppföljningar 100101-100525. Antal ärenden LSS/ Personlig assistans 2 ADL-bedömning Inför beslut om duschhjälp 12 Uppföljning Hemgång från US/korttids 13 Summa ärenden 27 Tiden från 2010.06.01 har varit projektets verkstad. Tabell 2 visar antal ärenden som arbetsterapeuten har arbetat med i projektet och fördelningen mellan ärenden gällande personlig assistans, ADL-bedömning vid ansökan om insatser gällande personlig omvårdnad och uppföljning vid hemgång från US/korttids. Tabell 2. LSS- / ADL-bedömningar och uppföljningar 100601-110830. 100601-101030 101101-110331 110401-110830 LSS / Personlig assistans 1 1 2 ADL-bedömning inför personlig vård 10 10 18 Uppföljning hemgång från US/korttids 3 9 19 Summa ärenden 14 20 39 Sammanlagt under projekttiden är det i 107 ärenden, som biståndshandläggarna rapporterat behov av ADL-bedömning till arbetsterapeuten. Vid statistikredovisningen har tillgänglig information sammanställts på så sätt att befintlig information ska kunna jämföras. En ny statistikblankett utarbetades vilken har använts sedan 2010.11.01. Tabell 3 visar arbetsterapeutens övriga åtgärder i de 73 ärenden där ADLbedömning har gjorts sedan 2010.06.01. Tabellen visar antal upprättade ADL-underlag och brukarkort, överrapporteringar av hjälpmedelsbehov samt de åtgärder arbetsterapeuten utfört i form av råd och tips till brukaren. Även antal ärenden som föranlett flera hembesök redovisas. Utvärdering innebär att arbetsterapeuten gör en uppföljande bedömning av resultatet av

Sida 9(13) åtgärderna. Alla ärenden har återkopplats till handläggaren muntligt och/eller skriftligt. Tabell 3. Arbetsterapeutens åtgärder i de ärenden i projektet som redovisas i tabell 2. 100601-101030 101101-110331 110401-110830 Upprättade ADL-underlag 9 9 16 Information på brukarkort 15 14 Rapporterat hjälpmedelsbehov 4 4 9 Tips och råd till brukaren 4 13 Planerad utvärdering av åtgärder 7 8 Ärenden med flera kontakttillfällen 1 6 6 Summa 14 45 66 I tabellen redovisas att arbetsterapeuten har givit specifika råd till brukaren i fyra ärenden under perioden 10.11.01 11.03.31 och i 13 ärenden sista perioden. Brukarenkät En brukarenkät (bilaga 7) arbetades fram för att undersöka brukarnas åsikt om projektet. Under tiden 11.05.11 och 11.06.10 skickades 30 enkäter ut tillsammans med ett följebrev (bilaga 8). Svarstiden justerades så att brukaren fick cirka 14 dagar på sig att svara. Deltagandet var frivilligt och svaren har behandlats konfidentiellt och makulerats. Urvalet begränsades tidsmässigt på så sätt att hembesöket hos brukaren skulle ha skett inom fyra månader innan enkäten. Brukare med demensproblematik exkluderades. Sammanlagt tolv svar inkom, vilket ger en svarsfrekvens på 40 %. Det var fyra män och åtta kvinnor som svarade på enkäten, varav en brukare var under 65 år, sex mellan 65 80 år och fem över 80 års ålder. Alla brukare har inte svarat på alla frågor och endast ett fåtal korta kommentarer gavs till frågorna. Tabell 4 visar en sammanställning av svaren. Tabell 4. Brukarenkätens svar fördelade på svarsalternativ. Fråga Instämmer Instämmer Instämmer Kommentar helt delvis inte 1 6 4 - Bra information 2 8 2 - Bra samtal 3 6 3 1 4 3 4 1 Inget nytt som ändrats 5 8 3 -

Sida 10(13) Frågeformulär till biståndshandläggare En enkät till biståndshandläggare (bilaga 9) togs fram för att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av projekt utvecklad biståndshandläggning. Under den tid projektet har pågått har sex biståndshandläggare arbetat på handläggarenheten och samtliga har lämnat svar. Alla handläggare har inte svarat på alla frågor. De inkomna svaren har avidentifierats genom att kommentarerna på frågorna har förts in slumpvis i en sammanställning. Alla frågeformulären har makulerats. Frågeformuläret innehåller tolv frågor och en löpande skala för skattning mellan 1 och 10 vid varje fråga. Biståndshandläggarnas skattade värden varierar mellan 4,5 och 10 och ett medelvärde har räknats fram för varje fråga (tabell 5). Tabell 5. Handläggarnas skattade medelvärde på de olika frågorna. Fråga 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Skattning 8,4 6,7 9,5 9,2 8,6 7,8 9,1 8,2 9,5 8,0 7,8 8,6 De frågor som får högst skattat värde är fråga tre och fråga nio. På fråga tre om värdet av tillgång av arbetsterapeut i handläggargruppen svarar samtliga sex biståndshandläggare att det är mycket värdefullt och en styrka med olika kompetenser i gruppen. Fråga nio handlar om hur det har fungerat med att arbetsterapeuten fört in information på brukarkort och handläggarna svarar att det fungerar utmärkt och sparar tid. Fråga fyra om nyttan av arbetsterapeuts bedömning vid beslut om insatser skattas också högt av handläggarna. Största nyttan upplevs vara vid stora ärenden. Handläggarna svarar exempelvis att Det ger en större säkerhet i min bedömning och I tveksamma ärenden har At-bedömningen varit till stor nytta inför beslut. Även fråga sju om handläggarens upplevelse av hur brukarna har uppskattat hembesöken av arbetsterapeut skattas högt. Handläggarna svarar att de uppfattar att brukarna överlag är positiva. På fråga ett om hur projektet utvecklats i förhållande till förväntningarna är handläggarna mycket positiva och skriver Över förväntan och Det har levt upp till mina förväntningar. Fråga fem handlar om hur det framtagna ADL-underlaget fungerar som vägledning kring brukarens resurser. Här beskriver handläggarna att största nyttan är vid stora ärenden och att den senaste versionen fungerar bra. En kommentar är att Det ger en större säkerhet och höjer kvaliteten på utredningen. På fråga åtta, som tar upp handläggarnas upplevelse av om brukarna haft nytta av ADLbedömningarna, svarar fyra handläggare ja. En kommentar är att Det ger en ökad förståelse hos brukaren och bättre underlag för bedömaren. På fråga tio om handläggarna upplever att brukarnas delaktighet har ökat svarar handläggarna ja. En kommenterar att Besöket från AT ger ett extra tillfälle för brukaren att fundera över sin situation. Enligt fråga sex upplever inte handläggarna att det har varit några svårigheter att informera om projektet, däremot viss svårighet att komma

Sida 11(13) ihåg att informera. På fråga elva om hur de framtagna flödesschemana har fungerat svarar handläggarna, att de har fungerat bra. En handläggare skriver att som med allt nytt behövs det lite tid innan rutinerna sitter. Fråga tolv handlar om hur informationsflödet i gruppen har fungerat. Handläggarna svarar att det har fungerat bra, både med anmälningsblankett och med morgonmöten. En handläggare skriver att det handläggarna kan bli bättre på är att informera arbetsterapeut. Det lägsta skattade värdet fick fråga två om hur själva processen att införa utvecklad biståndshandläggning fungerat. Biståndshandläggarna tycker att själva processen har fungerat bra med ett gott samarbete och med att det har funnits tid avsatt för träffar. Exempel på kommentar är att bland annat sjukfrånvaro i handläggargruppen har gjort det lite svårt att lägga fokus på projektet. Diskussion Pilotstudien gav en bra vägledning om det kommande arbetet, vilka olika frågor som skulle kunna bli aktuella och hur arbetsterapeutens roll i handläggargruppen skulle utformas. Både för biståndshandläggarna och arbetsterapeuten gav pilotstudien värdefull kunskap och tillfälle att lära känna varandras professioner. I början av projektet studerades Östersundsmodellen och dess bedömningsunderlag och manual och olika omarbetade versioner provades, vilka alla uppfattades vara omständliga och osäkra. Arbetsterapeuten och biståndshandläggarna upplevde det tidsödande och osäkert med att använda olika bedömningskriterier med bifogad manual, eftersom det gav upphov till flera led med tolkningar och risk för feltolkningar av bedömningen. Utvecklingsarbetet gav till sist ett bedömningsunderlag, ADL-underlag, som både arbetsterapeut och biståndshandläggare anser fungerar mycket bra. De fasta rubrikerna kan ändras utifrån de enskilda ärendenas behov och bedömningen skrivs i löpande text. ADL-underlaget finns i Sofia omfale och arbetsterapeuten dokumenterar i löpande anteckningar, viket ger biståndshandläggarna tillgång till all information. Handläggargruppen upplever att all dokumentation fungerar väl. ADL-underlaget passar att använda vid alla förekommande ärenden, både bedömningar vid personlig vård och uppföljningar vid hemgång från US/korttids samt även vid mer omfattande ärenden. Vid bedömningar i samband med ansökan om personlig assistans har ADL-underlaget kompletterats med en bedömning av tidsåtgång för vardagliga aktiviteter. Det har kommit positiva reaktioner från både försäkringskassa och andra kommuner om värdet av bedömningen inför beslut om insatser. Under projektets gång har det förekommit flera omfattande ärenden. Biståndshandläggarna har i dessa fall upplevt bedömningen från arbetsterapeut mycket värdefull och den har givit dem ett bra underlag för biståndsbesluten. Arbetsterapeutens kunskaper och bedömning har bidragit

Sida 12(13) till att hjälpen och stödet till dessa personer lättare har kunnat minskas eller anpassas. Även i samband med hemgång från US/korttids har arbetsterapeutens bedömning vid uppföljning efter hemgång bidragit med underlag så att hemtjänstinsatserna lättare kunnat anpassas efter individens aktuella funktionsförmåga. Biståndshandläggaren anmäler ett behov av arbetsterapeutisk bedömning och utgår alltid från steg fem enligt ADL-trappan eller annan orsak, där biståndshandläggaren bedömer att behov finns av ADL-underlag. Handläggargruppen identifierade de ärenden som skulle ingå i projektet, där kriterierna var behov av personlig vård enligt steg fem ADL-trappan, uppföljande ADL-bedömning i samband med hemgång från US/korttids och vid ansökan om personlig assistans. Det är utifrån dessa grupper som projektets statistik över antalet ärenden har räknats fram. Statistik har förts på olika sätt under projektets genomförande. Det var svårt att från början veta vad som skulle redovisas och allt eftersom projektet har utvecklats så har också den förda statistiken förändrats. Arbetsterapeuten upplever att processen att skapa en struktur för utvecklat beslutsunderlag har utvecklats bra. Arbetsterapeutens erfarenheter av projektet är att det är ett meningsfullt och stimulerande arbete. Det har varit lätt att applicera arbetsmetoden enligt arbetsterapeutisk metodik. Den förda statistiken över arbetsterapeutens åtgärder visar att antalet bedömningar och interventioner har ökat över tid. Dels har antalet anmälda ärenden från handläggarna ökat, dels har arbetssätten utvecklats, exempelvis arbetsterapeutens behörighet att uppdatera brukarkort. Arbetsterapeuten har även skaffat mera rutin och vidareutvecklat metoder för att tydliggöra den enskildes resurser och möjligheter vid hembesöken. Det kan vara att ge information, tips, råd och att motivera eller stödja personen till att finna strategier för att leva ett så självständigt liv som möjligt. Projektets mål är av kvalitativ karaktär och det finns kvalitativa effekter som framkommit. Svaren från biståndshandläggarna på frågeformuläret visar entydigt på positiva effekter av en utvecklad biståndshandläggning. Man ser nyttan av att ha ADL-underlag vid beslut om insatser. Ett annat mått på projektets framgång är vilken nytta som har kommit fram för brukarnas del. Brukarenkäten visar att brukarna överlag är positiva. Det är dock mycket viktigt med en bra information till brukaren om syftet med bedömningen, vilket man jobbat med både skriftligt och muntligt. I samband med brukarenkäten framkom trots det, att brukarna kan ha svårt att skilja på alla olika personer som de möter. Det skulle kanske ha kunnat underlätta om enkäten delats ut i samband med hembesöket. En annan vinst som kommit ut ur projekt utvecklad biståndshandläggning är det övriga kvalitets- och utvecklingsarbete som har genomförts inom biståndshandläggarenheten. Det har skett under projektets genomförande som en positiv sidoeffekt. Under hela projekttiden har det varit ett bra teamarbete i handläggargruppen, där alla har varit delaktiga med att skapa

Sida 13(13) arbetsmetoden utvecklad biståndshandläggning och man har genomfört de andra förbättringsarbetena tillsammans. Slutsats Projektets syfte att skapa en struktur för utvecklad biståndshandläggning har nåtts. Dokument för ADL-underlag och tidsmätning har tagits fram och rutiner kring anmälan, dokumentation och återkoppling har arbetats fram. Syftet att fortsätta att vidareutveckla ett rehabiliterande förhållningssätt har nåtts genom att information från ADL-underlaget förs in på hemtjänstpersonalens brukarkort. Brukarundersökningen och frågeformuläret till biståndshandläggarna visar att målbilden har nåtts. Det har skett en ökad delaktighet i beslutsprocessen från brukarnas sida, individens egna resurser har tydliggjorts och beslutsunderlaget till biståndshandläggarna har kvalitetssäkrats. Ur handläggarperspektiv har en utvecklad biståndshandläggning gett mer professionella bedömningar och bättre underlag till beslut, vilket bidrar till att kvalitetssäkra besluten. Ur individperspektiv har en ökad delaktighet i beslutsprocessen och en ökad dialog skett. Arbetsterapeutens bedömningar bidrar till att tydliggöra individens egna resurser, stärka självkänsla och självständighet, vilket kan ge sociala fördelar och förbättrad livskvalitet. Framtid Arbetsmetoden Utvecklad biståndshandläggning har utarbetats och handläggargruppen kommer att arbeta vidare med den i det dagliga arbetet. Både biståndshandläggare och arbetsterapeut ser att det finns fortsatta utvecklingsmöjligheter utifrån arbetsmetoden och att det finns stora kvalitetsfördelar med den breda kompetensen i handläggargruppen. En framtida utmaning är att vidareutveckla arbetsmetoden i samverkan med andra kommuner och försäkringskassan. Kopplingen till hemtjänstens rehabiliterande förhållningssätt är också ett fortsatt förbättringsarbete och i framtiden kommer även en sammanhållen hemsjukvård att införas i Åtvidabergs kommun.

Åtvidabergs kommun ANMÄLAN TILL ARBETSTERAPEUT Vård- omsorgsförvaltningen 20 - - Bilaga 1 Efternamn och förnamn Personnummer Telnr Adress Postadress Är i behov av ADL-/ funktionsbedömning eller ansöker om serviceinsatser Har idag beviljade insatser Information har givits om denna anmälan. Har ansökt om Handläggare på Vård- och omsorgsförvaltningen är: Datum för hembesök Återkoppling till handläggare: Uppföljningsdatum: Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Åtvidabergs kommun Äldre-och handikappomsorg Box 206 Bruksgatan 3 0120-830 00 0120 83 267 kommun@atvidaberg.se 597 25 ÅTVIDABERG 597 30 Åtvidaberg

ÅTVIDABERGS KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Bilaga 2 Överrapportering till distriktsarbetsterapin, Rörelse och Hälsa. Namn: Pers.nummer Adress: Telefon: Anhörig: Kontaktperson: Aktuellt hälsoproblem: Aktuell aktivitets-/funktionsförmåga: Övrig information: Överrapportering sker med brukarens medgivande. Datum: Rapporterat av: 091104AJ

Bilaga 3 Vård- och omsorgsförvaltningen Biståndshandläggarenheten Hej! Du har ansökt om hemtjänst för att få hjälp och stöd med din personliga omvårdnad och/eller med duschning. Det är viktigt att den hjälp du får är anpassad efter dina behov och önskemål. Meningen är att du ska ges möjlighet att göra det du klarar för att kunna bibehålla dina förmågor och kunna klara dig så självständigt som möjligt. Arbetsterapeuten på Biståndshandläggarenheten kommer att ta kontakt med dig inom ett par veckor för att boka ett hembesök. Syftet är att ni tillsammans ska kartlägga vad du klarar på egen hand och vilket ditt behov av stöd är. Bedömningen ligger sedan som grund för hur den hjälp och det stöd som du får av hemtjänsten ska vara utformad. Har du några frågor eller vill ha kontakt med oss når du oss säkrast på mottagningstelefonen 0120-83 280 klockan 8.00 9.30 tisdagar fredagar. Med vänliga hälsningar från oss på Biståndshandläggarenheten Annika Johansson, leg arbetsterapeut Anette Gustavsson, bistånds-/lss-handläggare Katharina Rahm, biståndshandläggare Veronica Führ, biståndshandläggare Anette Carlback, LSS-handläggare Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352 29 E-post kommun@atvidaberg.se Åtvidabergs ko Besöksadress: A

Bilaga 4 Vård- och omsorgsförvaltningen Biståndshandläggarenheten Hej! Du har ansökt om LSS-insats i form av personlig assistans för att få hjälp och stöd med din dagliga livsföring. Det är viktigt att den hjälp du får är anpassad efter dina behov och önskemål. Meningen är att du ska ges möjlighet att göra det du klarar för att kunna bibehålla dina förmågor och kunna klara dig så självständigt som möjligt. Arbetsterapeuten på Biståndshandläggarenheten kommer att ta kontakt med dig inom ett par veckor för att boka ett hembesök. Syftet är att ni tillsammans ska kartlägga vad du klarar på egen hand och vilket ditt behov av stöd är. Bedömningen utmynnar i en tidsstudie som ska ligga som grund för beslutet om dina LSS-insatser och hur din hjälp och ditt stöd ska se ut. Har du några frågor eller vill ha kontakt med oss når du oss säkrast på mottagningstelefonen, kommunens växel telefon 0120-83 000 klockan 8.00 9.30 tisdagar fredagar. Med vänliga hälsningar från oss på Biståndshandläggarenheten Annika Johansson, leg arbetsterapeut Anette Gustavsson, bistånds-/lss-handläggare Anette Carlback, LSS-handläggare Katharina Rahm, biståndshandläggare Veronica Führ, biståndshandläggare Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352 29 E-post kommun@atvidaberg.se Åtvidabergs ko Besöksadress: A

ÅTVIDABERGS KOMMUN Biståndshandläggarenheten Bilaga 5 Datum 11.08.30 ADL-bedömning Underlag vid biståndshandläggning Frågeställning Anamnes Aktuellt Miljö Psykosocialt Fysisk funktionsförmåga Förflyttning Personlig hygien Dusch På- och avklädning Matsituation Kommunikation Hjälpmedel Samlad bedömning Bedömning av möjlig förbättring Mål Åtgärder Planerade åtgärder Förslag till biståndsbeslut Uppföljning Övrigt Annika Johansson Leg arbetsterapeut ADL-bedömning. Underlag vid biståndshandläggning. AJ 101027

ÅTVIDABERGS KOMMUN Biståndshandläggarenheten Bilaga 6 Underlag för LSS-beslut. Bedömning av aktivitetsförmåga och hjälpbehov. Tidsåtgång för vardagliga aktiviteter. Tidpunkt Aktivitet Aktivitetsförmåga Behov av hjälp Tidsåtgång Annika Johansson Leg arbetsterapeut Bedömning av aktivitetsförmåga och hjälpbehov. AJ090928

ÅTVIDABERGS KOMMUN Biståndshandläggarenheten Enkät för projektet Utvecklad biståndshandläggning. Bilaga 7 1. Jag har fått bra information om att en uppföljning kommer att ske av arbetsterapeut. Instämmer Instämmer Instämmer helt delvis inte Kommentar 2. Jag har upplevt det positivt med hembesök av handläggarenhetens arbetsterapeut. Kommentar 3. I samband med hembesöket fick jag bra tips och råd som jag har nytta av i vardagen. Kommentar 4. Vid hembesöket fick jag vetskap om vad jag klarar på egen hand så att jag kan vara mer självständig. Kommentar 5. Jag upplever att jag har fått vara delaktig i beslutet om vilken hjälp jag ska få. Kommentar Lite informaton om Dig: Man Kvinna Under 65 år 65 80 år Över 80 år Övrigt Tack för Din medverkan!

Bilaga 8 Åtvidaberg juni 2011. Hej! Vård- och omsorgsförvaltningen driver ett projekt inom kommunens biståndshandläggning. Syftet är att öka kvaliteten och delaktigheten i samband med att Du ansöker om insatser från kommunen. Du har under tidsperioden ansökt om hjälp med dusch och/eller personlig omvårdnad hos biståndshandläggare och haft ett uppföljande hembesök av arbetsterapeut. Vi behöver nu ta del av dina erfarenheter och synpunkter för att kunna vidareutveckla vårt arbetssätt. Vi vore tacksamma om Du ville ta några minuter och besvara följande frågor. Dina åsikter är värdefulla. Deltagandet är frivilligt och Du besvarar enkäten anonymt. Om du behöver kan Du naturligtvis ta hjälp av av någon som Du känner. Du markerar om Du instämmer helt, instämmer delvis eller instämmer inte i de olika påståendena. Du har också möjlighet att skriva egna kommentarer i anslutning till påståendena. Du skickar in enkäten i det bifogade svarskuvertet. Vi vill gärna ha Ditt svar senast den 22 juni. Har Du frågor i anslutning till enkäten så är Du välkommen med ditt samtal till biståndshandläggarenheten. Telefontid tisdagar fredagar 8.00 9.30, telefon 0120-832 80 eller växel 0120-830 00. Tack för Din medverkan! Biståndshandläggarenheten Vård- och omsorgsförvaltningen Åtvidabergs kommun Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352 29 E-post kommun@atvidaberg.se

Bilaga 9 Enkät till biståndshandläggare ang. Utvecklad biståndshandläggning. Markera med kryss på skalan. Skriv gärna en kommentar. Skriv ut och lämna till Annika. 1. Hur tycker du att projektet har utvecklat sig i förhållande till dina förväntningar? 2. Hur tycker du att processen att införa en Utvecklad biståndshandläggning har fungerat? 3. Hur bedömer du tillgången till en arbetsterapeut i handläggargruppen? 4. Vilken nytta har du av arbetsterapeutens bedömning vid dina beslut om insatser? 5. Hur tycker du att det framtagna ADL-underlaget fungerar som vägledning kring brukarens resurser? 6. Har det varit svårt att ge information om hembesöket av arbetsterapeut? Brister? 7. Hur upplever du att brukarna har uppskattat de uppföljande hembesöken? 8. Upplever du att brukarna har haft nytta av ADL-bedömningarna vid hembesöken?

Bilaga 9 9. Hur tycker du att det fungerar med att arbetsterapeuten för in uppgifter från bedömningen på brukarkortet? 10. Upplever du att brukarnas delaktighet i beslutsprocessen har ökat? 11. Hur tycker du att handläggargruppens framtagna flödesscheman fungerar? 12. Hur tycker du att informationsflödet mellan dig och arbetsterapeuten fungerar? Exempelvis med morgonmöten.