PrioriteringsCentrum
1(19) 1. Presentation Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg (PrioriteringsCentrum) är en produktionsenhet inom landstinget i Östergötland. Verksamheten startade år 2001. Initiativtagare och huvudfinansiär va r Nationella rådet för vårdpolitik, ett samarbetsorgan mellan Socia ldepartementet, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. PrioriteringsCentrum fick ett nationellt uppdrag att: Bedriva forskning och utveckling av processer och metoder vid öppna prioriteringar. Bidra till kunskapsöverföring mellan akademi och praktisk vård och omsorg. Skapa forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Stimulera till ökad medvetenhet och debatt om prioriteringar. Avtalet mellan Landstinget i Östergötland och Nationella rådet för vårdpolitik gällde för perioden 2001-2003. Våra uppdragsgivare förlängde detta avtal att gälla ytterligare ett år under 2004 i avvaktan på en extern utvärdering av verksamheten. Anslaget för 2004 var 5 miljoner kronor. Utifrån resultatet av utvärderingen har staten och Sveriges Kommuner och Landsting beviljat 4 miljoner kronor för 2005. PrioriteringsCentrum har en styrelse bestående av följande medlemmar: beställarchef Gösta Andersson, Falun; förbundssekreterare Ann Hedberg Balkå, Stockholm; ordförande i landstingsstyrelsen Paul Håkansson, Linköping, (ordförande); direktör Christina Kärvinge, Stockholm; vårdutvecklare Lisbeth Löpare-Johansson, Luleå; verksamhetschef Bo-Eric Malmvall, Jönköping; professor Lennart Nordenfeldt, Linköping och förbundsordförande Barbro Westerholm, Stockholm. PrioriteringsCentrums styrelse hade tre sammanträden under 2004. Här finns vi: Hälsans Hus/US Hus 240 Ingång 15 Plan 13
2(19) Antal anställda omräknat i heltider: 5 st. Omsättning: 6.8 m kr. Resultat: 0 kr. Eget kapital: 0 kr. PrioriteringsCentrum är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och elaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets utgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 procent av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2004 var cirka åtta miljarder kronor.
3(19) 2. Produktionsenhetschefens kommentar PrioriteringsCentrum under luppen 2004 PrioriteringsCentrum fick goda vitsord av den externa utvärderare som granskade verksamheten under 2004. Finn Kamper Jörgensen, direktör vid Statens Institut for Folkesundhed i Köpenhamn, som är flitigt utnyttjad som utvärderare i Sverige, lämnade sin rapport i juni. Efter att ha tagit del av centrumets interna arbete och resultat, en enkät till PrioNet samt intervjuat nyckelpersoner i landet om deras syn på PrioriteringsCentrum kom han fram till att han drar sig inte för att beteckna PCs hittillsvarande utveckling som en framgång. Man tänker och handlar användarorienterat utifrån en akademisk bas och stödjer därmed utvecklingsarbetet med prioritering. PCs insats har satt tydliga spår i Sverige. Finn Kamper-Jörgensen pekar också på en del brister och lämnar förslag till förbättringar. Den intresserade kan hämta hela rapporten från vår hemsida. Våra uppdragsgivare staten och numera Sveriges Kommuner och Landsting har senare uttalat sig gemensamt i Dagmaröverenskommelsen att de önskar att PrioriteringsCentrum fortsätter. Frågan om hur prioriteringar ska genomföras på ett rättvist sätt är inte på långa vägar besvarad. Exakt var PrioriteringsCentrum ska höra hemma eller hur den långsiktiga finansieringen ska lösas kommer förhoppningsvis att klarna under 2005. Nu handlar det alltså om att se framåt och fundera på hur verksamheten ska utvecklas på längre sikt. Debatten under 2004 visar tydligt att arbetet med att utveckla rättvisa och legitima prioriteringar kommer att ta lång tid och kräva mycket tålamod. Det som är komplicerat är den ökade öppenheten om sådant som rör svåra men angelägna frågor. Ökad öppenhet måste vara ett villkor för att prioriteringsbeslut som resulterar i att några upplever att de får det sämre ändå kan uppfattas rättvisa och accepteras av flertalet. Hela grunden för detta resonemang är att prioriteringar måste uppfattas som legitima. Då kanske det inte är tillräckligt att en politisk nämnd fattat ett beslut som är formellt korrekt eller att en enskild läkare på egen hand valt bort en viss behandling. Det är uppenbart att de allra flesta tycker att sjukvården ska kunna erbjuda allt och finnas tillhands när man själv upplever ett behov av vård. Om inte allt kan erbjudas i den offentliga vården är det läkare och annan vårdpersonal som ska svara för ransoneringen. Alla tycker givetvis inte så, men många gör det när frågan ställs i enkätsammanhang. Denna uppfattning stämmer ju ganska bra med hur vården faktiskt fungerar i de allra flesta situationer. Nästan alla dokument e- rat verksamma behandlingar finns i Sverige och nästan alla patienter blir väl omhändertagna när de behöver vården. Ransonering sker ganska smidigt genom personalens försorg. Vi har vant oss att fixa vissa krämpor själva. Problem uppstår i undantagsfallen när landstingen behöver göra övergripande förändringar i verksamheten, omfördela resurser, lösa konflikter mellan medicinska experter som drar åt olika håll, dra gränsen mellan vad som skall ingå i hälso- och sjukvården, ta ställning till etiska dilemman eller väga grupper med otillfredsställda vårdbehov mot dem som redan får vård. I sådana situationer kan vi inte enbart luta oss mot duktiga läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, radiofysiker m fl utan att ta hjälp av det politiska systemet. Vi kan inte heller blunda för att politiker allt för länge ägnat sig eller tvingats ägna sig åt frågor som människor varit måttligt intresserade av eller som handlat om hälso- och sjukvårdens utanpåverk. Det är därför så viktigt att fundera på hur den framtid bäst kan förberedas, där svåra men väldigt intressanta frågeställningar om utformning av den offentliga vården inte längre kan undvikas? Det krävs antagligen arbete på många fronter men vi tror att det är viktigt att bygga ett system för prioriteringar från grunden och börja i vardagssjukvården. Det är en förutsättning att sjukvårdspersonalen är med på noterna för att politikerna ska lyckas med sina öppna prioriteringar. Läs mer om
4(19) hur PrioriteringsCentrum gör detta i praktiken på följande sidor. Jag vill också tacka medarbetare och andra för ett gott samarbete under 2004. Per Carlsson Föreståndare för PrioriteringsCentrum
5(19) 3. Förvaltningsberättelse Rapporteringen av genomfört arbete och uppnådda resultat följer i fortsättningen den uppställning som finns i vårt avtal med våra uppdragsgivare och som är uppdelad i dels ett basåtagande och dels en projektverksamhet inom strategiska områden. 3.1 Basåtagande Begrepp och metoder under ständig utveckling Att bidra till att systematisera kunskap och erfarenheter och grundläggande begrepp är en viktig uppgift för PrioriteringsCentrum. Det är angeläget att begrepp och prioriteringsprinciper ständigt diskuteras och utvecklas. I de två sista rapporterna som publicerades under året belystes dels grundbegreppen prioritering, fördelning och rationalisering i en andra reviderad begreppsanalys av Per-Erik Liss och dels reder Peter Garpenby ut begreppen om processer för att säkra det interna förtroendet för prioriteringar i sin andra rapport av tre i miniserien om prioriteringsprocessen. Att bygga en prioriteringsprocess för internt förtroende Om befolkningen ska kunna uppfatta prioriteringar som rimliga och rättvisa måste de som är satta att göra dessa prioriteringar dra åt samma håll och tro på vad de håller på med, förklarar Peter Garpenby. Om inte denna förutsättning är uppfylld är chansen liten att befolkningen ska acceptera processen. Det handlar alltså om det interna förtroendet, att hälso- och sjukvårdens aktörer, som är politiker, tjänstemän och vårdens professioner, hittar former för att arbeta tillsammans. Om man kan visa enighet utåt ökar åtminstone förutsättningarna för uppslutning bland medborgarna även om det inte finns några garantier. Rapporten utgör andra delen i sökandet efter en hållbar prioriteringsprocess, där del I behandlade övergripande strategier. En tredje del kommer att behandla det externa förtroendet, d v s hur befolkningens förståelse för prioriteringar ska kunna öka. Vi behöver fyra olika komponenter för att bygga en prioriteringsprocess för intern legitimitet, menar Peter Garpenby. I många sammanhang riktas intresset mot sökandet efter goda beslutsunderlag (vilka också är nödvändiga), men vi bör i första hand rikta blicken mot hållbara arbetsformer. I rapporten lämnas exempel på några sådana arbetsformer, men utvecklingen måste gå vidare. Goda beslutsunderlag är viktiga men det finns en risk med att blanda metoder som utgår från motsägelsefulla principer om vad som är önskvärda mål för samhället och för vården. Varje metod kan vara meningsfull i kraft av sin egen logik, men kan vara svår att tillämpa inom en hel samhällssektor, t ex hälso- och sjukvård. Inslag av värderingar är ofrånkomliga, och de inblandade bör tänka igenom konsekvenserna av olika ställningstaganden. Åtgärder för att stärka förtroendet mellan olika parter i en prioriteringsprocess är en bortglömd komponent, som borde vara en självklarhet, men den kräver ett långsiktigt arbete Rapport 2004:8 Prioriteringsprocessen. Del II: det interna förtroendet av Peter Garpenby.
6(19) Konsult- och utbildningsinsatser PrioriteringsCentrum har, liksom tidigare år, varit flitigt anlitade vid olika typer av föreläsningar, seminarier och andra sammankomster i bland annat landsting och regioner i hela landet. Vid drygt 60 tillfällen har representanter från centrumet deltagit vid eller stått som arrangörer för sessioner av skilda slag, såsom t ex: Seminariedag om Hur förbättrar vi det politiska prioriteringsarbetet? i Landstinget i Östergötland. Medverkan vid seminariedag anordnad av kristdemokraterna "Prioriteringar en resurs för etiska beslut" för kommun- och landstingspolitiker från hela landet. Seminariedag om "Prioriteringar inom sjukvården - valfrihet och vårdgarantier" i Växjö i Landstinget Kronoberg för landstingsfullmäktige m fl. Föredrag Explicit priority setting a way to citizens and patients empowerment, under EMHA-konferens i Potsdam. Seminarium Att investera i hälsa, är det en möjlig prioritering i hälso- och sjukvården? tillsammans med Socialstyrelsen. Internationell konferens på Nya Zeeland Den 2-5 november gick den femte internationella prioriteringskonferensen av stapeln i Wellington, Nya Zeeland. Ett flertal medarbetare från PrioriteringsCentrum deltog, tillsammans med representanter från andra organisationer i Sverige. Sammanfattningsvis är erfarenheten från konferensen att Sverige har lyckats relativt väl med att få fram övergripande rättvisa principer som vinner legitimitet inte minst genom arbetet med Socialstyrelsens riktlinjer och kliniskt utvecklingsarbete. Läkaresällskapets engagemang, olika yrkesföreningars och enskilda landstings he l- hetsgrepp på frågorna och samspelet med nationella institutioner gör att vi har en rörelse både uppifrån och underifrån som just nu är unik. På konferensen framträdde svenska representanter från alla aktörsgrupper och vidimerade denna bild. PrioriteringsCentrum var aktivt representerad och redovisade fem föredrag och en poster. Mer information om detta återfinns på vår hemsida. Nästa internationella konferens är i Toronto 2006. PrioNet PrioNet har funnits som nationellt nätverk sedan 2001. PrioriteringsCentrum stödjer utvecklingen av nätverket som innefattar företrädare för landsting, kommuner och den nationella nivån, vilka har ett intresse att utbyta kunskaper och erfarenheter om prioriteringar. Idag ingår cirka 135 personer i nätverket.. Flertalet har en administrativ position - 57%, medan antalet som är direkt involverade i vården är något färre knappt 30% och resten -15% politiker och andra verksamma inom det hälso- och sjukvårdspolitiska fältet. Under året har koordinator ställts till förfogande av PrioriteringsCentrum med uppgift att ansvara för arrangemang och andra gemensamma aktiviteter i nätverket. Under 2004 genomfördes tre seminarier i Stockholm med 25-30 deltagare varje gång: 1. Att prioritera på väntelista, hur gör man? 2. Är en stark patient och medaktör i vården ett hot eller en möjlighet i en vård byggd på behovsprincipen? 3. Nationell vårdgaranti och prioriteringar efter behov möjligt eller omöjligt att förena?
7(19) Därutöver arrangerades ett seminarium i Linköping med företrädare för det norska nationella rådet för prioriteringar, där arbetet med prioriteringar i Norge presenterades och tillfälle gavs att ta upp gemensamma frågeställningar. FoU- medel som kan sökas PrioriteringsCentrums stöd till utvecklings- och forskningsprojekt i andra delar av landet har resulterat i fyra intressanta rapporter under 2004. Sjuksköterskor om prioriteringar I ett samarbete med Vårdförbundet har sjuksköterskors resonemang om patientnära prioriteringar studerats. Det framkom i intervjuerna att sjuksköterskorna upplever att deras arbete är fullt av prioriteringsbeslut. De beskriver också tre olika roller vid patientnära prioriteringar; en självständig roll, en samrådande roll och en mer osjälvständig roll. I den självständiga rollen beskrevs att sjuksköterskan själv fattar prioriteringsbeslut och i den samrådande rollen tas besluten tillsammans med andra i vårdteamet. I den osjälvständiga rollen framställdes sjuksköterskan som underordnad andras prioriteringsbeslut eller att sjuksköterskan kände sig styrd av de förutsättningar som fanns i den aktuella situationen. Studien visar att det dels finns ett stort behov av att diskutera konkreta prioriteringar i det dagliga vårdarbetet och dels att gemensamma principer behöver utvecklas. Rapport 2004:1 Sjuksköterskornas resonemang om patientnära prioriteringar - en intervjustudie av Kristina Lämås och Catrine Jacobsson vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Hälsoekonomiska analyser inom omvårdnad Att mycket arbete krävs för att anpassa hälsoekonomisk metodik och mätinstrument för att kunna fånga aspekter som är unika för omvårdnadsområdet konstateras i denna litteraturstudie. Studien är ett försök att jämföra de olika synsätten inom omvårdnad respektive hälsoekonomi utifrån olika aspekter såsom synen på hälsa och sjukdom, omvårdnadsinsatsens värde, omvårdnadsbehovet samt etik. Bland annat konstateras att synen på hälsa förefaller ha en vidare betydelse inom omvårdnad och att hälsorelaterad livskvalitet bör vara ett relevant mått för att mäta omvårdnadsresultat, men att det instrument som används måste mäta värden som speglar hälsa som den definieras inom omvårdnad. Rapport 2004:6 Hinder och möjligheter att använda hälsoekonomiska analyser inom omvårdnad en litteraturstudie av Kristina Lämås, Catrine Jacobsson, Lars Lindholm och Birgitta Engström vid Institutionen för omvårdnad och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Olika förutsättningar i olika landsting En jämförelse av hur de organisatoriska relationerna gestaltar sig i landstingen i Östergötland och Uppsala visar att utvecklade förtroenderelationer inom och mellan sjukvårdens nyckelgrupper, såsom den medicinska professionen, förtroendevalda politiker, sjukvårdsadministratörer och patientgrupper, är en avgörande förutsättning för att beslut om horisontella prioriteringar skall kunna förverkligas och bli varaktiga. Studien visar också att det måste finnas en organisation
8(19) som stödjer goda relationer mellan olika parter men också att den stödjer framtagning av relevanta fakta. Vidare framgår att det kan ta lång tid att skapa bra förutsättningar. Rapport 2004:2 Förutsättningar för politiska prioriteringar i offentlig sjukvård en jämförelse mellan landstingen i Östergötland och Uppsala av Li Bennich-Björkman vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Avdelningen för bioetik, Uppsala universitet. Kommunala prioriteringar inom äldreomsorgen Prioriteringar i kommunerna vid beslut om särskilt boende för äldre kan hitintills knappast sägas ha utgått från en medveten och öppen rangordning, utan bygger mer på en intuitiv rangordning utifrån beslutsfattarnas professionella erfarenhet. Detta är ett av resultaten från en intervjustudie om hur biståndshandläggare och distriktsköterskor resonerar och hur de ser på prioriteringar i samband med denna typ av beslut. Kunskapen om innehållet i Prioriteringsutredningen och om riksdagsbeslutet om etiska riktlinjer för prioriteringar visade sig också vara dålig. Detta visar att det är angeläget att starta försöksprojekt inom kommunerna för att dels få till stånd en bredare diskussion om bedömningskriterier och prioriteringar och dels att pröva olika modeller för öppna prioriteringar. Rapport 2004:7 Trygghet och omvårdnadsbehov: förhållningssätt och föreställningar om Prioriteringar och kriterier för beslut om särskilt boende av Gunhild Hammarström vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Avdelningen bioetik, Uppsala universitet. FoU-medel att söka För att stimulera till forskning och utveckling kring prioriteringar har medel avsatts för externa projekt. En samfinansiering med annan part eftersträvas. PrioriteringsCentrums styrelse bedömer inkomna ansökningar. Publicering av resultatet förväntas ske i samråd med PrioriteringsCentrum. Under 2004 har följande projekt beviljats anslag: 1) Prioritering av vårdnivå när äldre drabbas av stroke - prediktorer, insatser och brukares uppfattningar om vårdepisoden. Kerstin Blomqvist, Fokus Regionförbundet Kalmar Län. 2) En utvidgning och uppföljning av befolkningsträffar om prioritering av hälso- och sjukvård i Region Skåne, Per Rosén, Region Skåne. 3) Effekter och kostnader av taktil stimulering vid förstoppning, Catrine Jacobsson och Kristina Lämås, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. 4) Öppna prioriteringar inom kommunal äldreomsorg, Christer Neleryd, Kommunförbundet FoU Skåne. Referensdatabas PrioriteringsCentrum har på sin hemsida en referensdatabas där det ges möjlighet att söka bland både svenska och utländska artiklar och litteratur om prioriteringar. Under året har ytterligare referenser lagts till. För närvarande finns drygt 2000 referenser i databasen.
9(19) Informationsverksamheten har förstärkts I slutet av året kom det första numret av PrioriteringsCentrums nyhetsbrev. Målet är att nyhetsbrevet, som startat i blygsam ska komma en gång i månaden och nå en bredare målgrupp än våra rapporter och seminarier. Vi ska rapportera om nyheter inom prioriteringsområdet både från PrioriteringsCentrum och från andra parter. Syftet är att väcka intresse för ämnet och specifika rapporter. Nyhetsbrevet distribueras digitalt men finns även att ta del av på PrioriteringsCentrums hemsida: http://e.lio.se/prioriteringscentrum. 3.2 Utvecklingsområden Horisontella politiska prioriteringar Kan en politisk prioriteringsprocess uppfattas som rimlig och därmed accepteras av me d- borgarna? Det första försöket i landet vad gäller att arbeta med öppna horisontella politiska prioriteringar fungerade relativt väl men det finns saker som kan bli bättre, berättar Karin Bäckman. I rapporten om prioriteringsprocessen i Östergötland hösten 2003 konstateras bland annat att besluten togs i rätt forum och av rätt personer samt att motiven för besluten vilade på en sammanvägning av fakta snarare än enskilda sådana. Några rekommendationer till åtgärder för det fortsatta arbetet ges också; flera olika grupper bör vara med i processen, menar Karin Bäckman. I första hand andra vårdyrkesgrupper än läkare, som kan bidra vid framtagandet av beslutsunderlag, men det är också viktigt att föra en dialog med medborgarna kring deras perspektiv på hälso- och sjukvårdspolitiska prioriteringar. Öppenheten i arbetet måste också öka. Inom den beslutsfattande gruppen var öppenheten stor. Däremot var den mindre mot övriga aktörer i prioriteringsprocessen. Öppenheten mot medborgarna var relativt stor men det var inte många som kände till det material som gjordes tillgängligt via Internet. Det var också svårt att tolka materialet och förstå dess innebörd. Beslutsunderlag och motiveringar måste med andra ord vara väl genomarbetade. Det behövs även rutiner för hur besluten kan omprövas om nya fakta kommer fram. I en kommande delrapport behandlas massmediernas rapportering av landstingets arbete. Rapport 2004:4 Öppna prioriteringar i Östergötland. Del I. Den politiska beslutsprocessen av Karin Bäckman, Anna Andersson och Per Carlsson. Metodseminarium om horisontella prioriteringar I december anordnade Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Prioriterings- Centrum gemensamt ett seminarium i Stockholm. Syftet var att diskutera och utveckla metodiken för horisontella prioriteringar och vände sig i första hand till politiker. Medicinska faktaunderlag, rangordningslistor och konsekvensbeskrivningar presenterades med exempel från två områden: hjärtsjukdom respektive stroke. Utifrån detta underlag diskuterades därefter i arbetsgrupper bland annat hur en horisontell (politisk) prioritering eller resursfördelning skulle kunna genomföras; ansvarsfördelning, hur besluten borde formuleras och hur kommunikationen med vårdpersonal och befolkning borde genomföras. Ett 50-tal deltagare diskuterade livligt dessa komplexa frågor. Seminariet tedde sig välmotiverat, många vittnade om den osäkerhet som finns beträffande politikers roll och ansvar i en öppen prioriteringsprocess. Alla tycktes dock eniga om att bra kunskapsunderlag i form av exempelvis adekvat utformade konsekvensbeskrivningar är värdefulla inför beslut om resursfördelning. Be-
10(19) hovet av nationellt stöd och samarbete framhölls också som nödvändigt.en sammanfattning från seminariet kommer att publiceras i PrioriteringsCentrums rapportserie under 2005. Prioriteringar inom omvårdnad och rehabilitering Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar modell för prioriteringar Tidigare studier som PrioriteringsCentrum genomfört kring prioriteringar inom arbetsterapi och sjukgymnastik visar på att behovet av metodstöd är stort, hur kan man tänka rent praktiskt? Sedan hösten 2004 driver därför PrioriteringsCentrum modellprojekt i samarbete med LSR (Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund) och FSA (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter). Den prioriteringsmodell som prövas utgår ifrån de principer som används av t ex Socialstyrelsen och Svenska Läkare-sällskapet. FSA arbetar med prioriteringar inom primärvård medan LSR valt områdena geriatrik och ortopedisk manuell terapi. Det är viktigt att ta vara på den erfarenhe t som finns på området. Samtidigt kan fördjupade inomprofessionella diskussioner leda till ytterligare utveckling och förfining av gemensamma prioriteringsmetoder där många olika yrkeskategorier kan delta menar Mari Broqvist. Projekten beräknas pågå under 2005 och erfarenheterna härifrån kommer efter avslutat arbete bl a att publiceras som en rapport i PrioriteringsCentrums rapportserie. Försök med vertikala prioriteringar fortsätter inom omvårdnad Förutom att politikerna behöver ett brett beslutsunderlag för att få en så fullständig bild av vårdbehoven som möjligt pekar studier på värdet av prioriteringsdiskussioner bland omvårdnadspersonal i vardagsarbetet. Vi måste försöka få till stånd en större öppenhet om de fakta såväl som om värderingsgrunder som ligger till grund för de prioriteringar som helt tiden sker inom omvårdnadsområdet säger Cathrine Jacobsson vid PrioriteringsCentrum som också är verksam vid omvårdnadsinstitutionen i Umeå. I ett diskussionsunderlag, Prioritering av omvårdnad. Ett diskussionsunderlag baserat på insatser vid stroke, som tagits fram i ett samarbete mellan Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet har ett förslag till rangordning av omvårdnadinsatser vid stroke utarbetats. Detta underlag tillsammans med den modell för öppna vertikala prioriteringar, som använts av Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet, prövas och utvärderas på tre stokeenheter i landet som ett modellförsök. Prioriterings-Centrum driver detta i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet. Projektet beräknas vara avslutat under 2005. Prioriteringar i den kommunala vården Rapporten i PrioriteringsCentrums rapportserie Öppna prioriteringar i kommunernas vård och omsorg (2003:5) - påvisade bl a behovet av utvecklingsprojekt med syfte att ge idéer till ett strategiskt tänkande och utveckla metoder för öppna prioriteringar inom kommunernas vård- och omsorg. Ett sådant utvecklingsarbete har startat under året i sju kommuner i Skåne i samverkan med Kommunförbundet Skåne och dess FoU-enhet. PrioriteringsCentrum stödjer projektet ekonomisk och medverkar med två personer. Syftet är att pröva möjligheten att rangordna verksamheten inom kommunernas äldreomsorg efter de principer som använts av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna gällande olika sjukdomsgrupper, av Läkarsällskapets prioriteringskommitté och i Läkarsällskapets diskussionsunderlag rörande omvårdnadsinsatser vid stroke. I ett andra steg ska den mer generella rangordningen anpassas och diskuteras i den politiska organisationen och med medborgarna i respektive kommun.
11(19) Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2003 inleddes projektet som ska studera implementering av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Projektet är uppdelat i två delstudier och görs i samarbete med och med delfinansiering från Socialstyrelsen. Meningen är att projektet ska pågå från 2004 till 2006. Uppföljningen är uppdelad på två delstudier. Den ena är upplagd som en intervjustudie för att undersöka de lokala förutsättningarna för en implementering. Den andra delstudien syftar till att studera event u- ella förändringar i hjärtsjukvården över tiden. CMT vid Linköpings universitet har i uppdrag att genomföra denna del. Under 2004 har en omfattade arbetsinsats lagts ner på datainsamling. Delstudie 1: Kvalitativ jämförande fallstudie av Peter Garpenby, Anna Andersson och Sven-Olof Junker. Under 2004 har samanlagt 88 intervjuer med 96 personer i fyra landsting och regioner geno m- förts. Dessa är Sörmland och Västernorrland, Västra Götaland och Skåne. Intervjupersoner har varit vårdpersonal, tjänstemän och politiker. Den 28 oktober 2004 gjordes en första preliminär redovisning av projektet på en konferens i Stockholm som arrangerades av Socialstyrelsen och kardiologföreningen. Delstudie 2: Trendanalys av kvalitetsindikatorer från patientregister i hjärtsjukvård av Mikael Rahmqvist, Lars-Åke Levin vid CMT/IHS Linköpings Universitet. De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård (NRH) innehåller 118 olika rekommendationer rangordnat från 1-10 där 1 anger sjukdomstillstånd och åtgärder som getts högsta prioritet. I en första analys och lägesrapport för hjärtsjukvården studeras sju åtgärder som rangordnats högt. Resultaten analyseras totalt och uppdelat per landsting samt i några fall även utifrån vårdenheternas patientvolym 2003. Den första rapporteringen baseras enbart på det nationella kvalitetsregistret för intensiv hjärtsjukvård, RIKS-HIA och totalt ingår 83 600 patienter för perioden 2001-2003. I de kommande uppföljningarna planeras även att använda andra register för att möjliggöra analys av ytterligare indikatorer. PrioriteringsCentrums rapporter 2004 PrioriteringsCentrum har givit ut följande rapporter under 2004. Rapporterna kostar 75 kr inklusive moms. Vid beställning av 10 exemplar eller fler kostar de 50 kr exklusive moms. Rapporterna kan beställas från prioriteringscentrum@lio.se. 2004:1 Sjuksköterskors resonemang om patientnära prioriteringar en intervjustudie. Kristina Lämås, Catrine Jacobsson. 2004:2 Förutsättningar för politiska prioriteringar i offentlig sjukvård en jämförelse mellan landstingen i Östergötland och Uppsala. Li Bennich-Björkman. 2004:3 Öppna prioriteringar inom arbetsterapi och sjukgymnastik. Mari Broqvist.
12(19) 2004:4 Öppna prioriteringar i Östergötland. Del I. Den politiska beslutsprocessen. Karin Bäckman, Anna Andersson, Per Carlsson. 2004:5 Prioriteringar i vårdflöden för äldre en förstudie. Kerstin Blomqvist. 2004:6 Hinder och möjligheter att använda hälsoekonomiska analyser inom omvårdnad - en litteraturstudie. Kristina Lämås, Catrine Jacobsson, Lars Lindholm, Birgitta Engström. 2004:7 Trygghet och omvårdnadsbehov: Förhållningssätt och föreställningar om prioriteringar och kriterier för beslut om särskilt boende. Gunhild Hammarström. 2004:8 Prioriteringsprocessen. Del II: det interna förtroendet. Peter Garpenby. 2004:9 Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård en begreppsanalys. Andra reviderade upplagan. Per-Erik Liss.
13(19) 4. Ekonomiuppgifter 4.1 Resultaträkning 2004 Resultaträkning (tkr) Not Bokslut 2004 Budget 2004 Bokslut 2003 INTÄKTER Försäljning sjukvård till nämnd Försäljning av utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Övriga bidrag 1) 6798 8 669 5974 Sålda material, varor, övriga intäkter 0 Summa verksamhetens intäkter 6 798 8 669 5 974 KOSTNADER Lönekostnader -1644-1 635-1425 Arbetsgivaravgifter -741-737 -634 Övriga personalkostnader -1420-700 -903 Summa personalkostnader -3 805-3 072-2 962 Lämnade bidrag -1642-1 200-1148 Övriga verksamhetskostnader -1408-4 397-1939 Summa övriga kostnader -3 050-5 597-3 087 Summa verksamhetens kostnader -6 855-8 669-6 049 Verksamhetens nettokostnader -57 0-75 Finansiella intäkter 59 76 Finansiella kostnader -2-1 Årets resultat 0 0 0 Noter till resultaträkning: 1) Verksamheten finansieras av externa medel som utbetalas via Landstingsförbundet. Sammanlagt 4 700 tkr har erhållits under 2004. Det redovisade beloppet på kontot motsvarar nettokostnaden för verksamheten. Resterande belopp om sammanlagtt 1 612 tkr har skuldförts för att täcka fortsatt verksamhet under 2005.
14(19) 4.2 Finansieringsanalys 2004 Finansieringsanalys (tkr) Bokslut 2004 Bokslut 2003 Tillförda medel Resultat efter finansnetto Minskning av kortfristiga fordringar 473 Ökning av kortfristiga skulder 613 Summa tillförda medel 473 613 Använda medel Ökning av kortfristiga fordringar 529 Minskning av kortfristiga skulder 1 251 Summa använda medel 1 251 529 Förändring av likvida medel -778 84
15(19) 4.3 Balansräkning 2004 Balansräkning (tkr) Not Bokslut 2004 Bokslut 2003 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kundfordringar 1 625 Övriga kortfristiga fordringar 1) 168 17 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Kassa och bank 2 415 3 193 Summa omsättningstillgångar 2 584 3 835 Summa tillgångar 2 584 3 835 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Summa eget kapital, se not 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 883 80 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 2) 89 60 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3) 1 612 3 669 Övriga kortfristiga skulder 0 26 Summa kortfristiga skulder 2 584 3 835 Summa skulder 2 584 3 835 Summa eget kapital och skulder 2 584 3 835 Noter till balansräkningen: 1) Beloppet avser fordran för moms 168 tkr. 2) Avser skuld till personal för outtagen semester. 3) Se not 1) till resultaträkningen.
16(19) 5. Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik PrioriteringsCentrum är en produktionsenhet som inte bedriver hälso- och sjukvård och avsedd statistikredovisning är därmed inte tillämplig, utan beskrivs utförligare i kapitel 4.
17(19) 6. Organisationsbeskrivning 6.1 Landstinget i Östergötlands organisation 2003
18(19) 6.2 PrioriteringsCentrums organisation Vid årsskiftet 2004/2005 fanns följande personer anställda vid PrioriteringsCentrum eller på annat sätt knutna till verksamheten: Per Carlsson, föreståndare, professor i hälsoekonomi; Anna Andersson, systemvetare, projektledare; Mari Broqvist, arbetsterapeut, konsult; Karin Bäckman, hälsoekonom, projektledare/samordnare; Peter Garpenby, docent med statsvetenskaplig inrik t- ning, projektledare; Catrin Jacobsson, konsult, lektor i omvårdnad; Erling Karlsson, medicinsk rådgivare; Malin Kernell- Tolf, informatör och samordnare; Sven Larsson, konsult samhällsmedicin; Per-Erik Liss, docent i medicinsk filosofi och etik, projektledare; Karin Lund, tidigare sekreterare Prioriteringsdelegationen, konsult samt Peter Wahlberg, projektledare i landstinget i Östergötland med inriktning mot landstingets samverkan med kommunerna. Per Carlsson Marie Broqvist Peter Garpenby Karin Lund Per-Erik Liss Malin Kernell-Tolf Peter Wahlberg Katrin Lindroth Erling Karlsson Karin Bäckman Sven Larsson Anna Andersson Catrin Jacobsson Centrumet skall enligt avtalet samverka med Linköpings universitet, och då särskilt sådana enheter vars verksamhet bedöms relevanta centrumet. Detta har bland annat skett genom samlokaliseringen med Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Institutionen för Hälsa och Samhälle och personalunioner med CMT och Tema Hälsa vid Linköpings universitet.