Rättvisa prioriteringar i vården vem ska bestämma?

Transkript

1 Rättvisa prioriteringar i vården vem ska bestämma? Minnesanteckningar från tredje nationella prioriteringskonferensen i Göteborg september deltagare från hela landet, från HSN/ Gotland Torgny Lihnell (mp) och undertecknad. Föreläsningar av: Bengt Jönsson, professor, handelshögskolan Sthlm: Om efterfrågan, behov och finansiering av vård och omsorg. - Kostnader inte alltid ett mått på resurser. - Hälso-och sjukvårdens kostnader för miljarder kronor! Olivia Wigzell, sekr, Ansvarskommittén: Prioriteringar, ansvar och demokrati inom vård och omsorg. - Lätt att prioritera är akut vård och behov som är möjliga att diagnostisera (typ kvinna med brutet ben, 5-åring med diabetes). Svårt att prioritera är sammansatta behov och diffusa symtom(typ psykisk sjuk missbrukare, 14-åring med psykisk ohälsa). - Vi har ingen likvärdig vård, den är inte jämlik över Sverige sett ur ett medborgarperspektiv. - Hur ska den statliga styrningen av hälso-och sjukvården se ut? - Norska erfarenheter- från läkarbrist till brist på patienter, ökad produktivitet och kraftigt ökade kostnader. Paula Blomqvist, Fil dr, Uppsala Universitet och Arbetslivsinstitutet Sthlm: Var går gränsen för den offentliga hälso-och sjukvården? - Privat vård är efterfrågestyrd till skillnad mot den offentliga vården. - Offentliga vårdsystem har väntelistor (p.g.a. begränsade resurser). Annars har man i praktiken en överproduktion. Privat vård har per definition inga väntelistor. - Väntetiderna i de offentliga systemen överdrivs ibland.

2 Carsten von Otter, professor, Arbetslivsinstitutet Sthlm: Globalisering och välfärdsstat- en oförenlig kombination? - 3 personer i världen har mer pengar än det som motsvarar 48 länders budgetar i u-världen! - Danmark har den sämsta folkhälsan i hela EU. Efter föreläsningarna var det olika workshops där vi deltog i den om Politiska prioriteringar: Peter Garpenby, PrioriteringsCentrum. - Hur skapa förtroende för hälso-och sjukvården? - Politikerna har inte varit synliga i det nya prioriteringssystemet. Avpolitiserat prioriteringsansvaret genom olika metoder. Döljer dem o.s.v. - Läkemedelsförmånsnämnden har öppna prioriteringar. Nina Fållbäck- Svensson (v) Jämtlands läns landsting. - Prioriteringsdiskussioner sedan Det händer alldeles för lite! - Alla parter måste vara med i prioriteringsarbetet. Vi som deltog i Workshopen jobbade fram ett intressant arbetsmaterial för vidare diskussioner om Politiska Prioriteringar som kommer att publiceras framöver. Därefter påbörjades nya föreläsningar med: Per Carlsson, professor PrioriteringsCentrum: Principer för prioriteringar i andra länder. - Det nya är öppenheten och medvetenheten - Hur går vi vidare? Systemen måste vara legitima och rättvisa. Hur löser man värdekonflikterna? Hur kan man utveckla dem? - Ett prioriteringstänkande är en ständigt pågående process, för omprövning, nya vägar och former för arbetet. Sedan beskrev han prioriteringsarbetet i Norge, Finland, Nederländerna och Storbritannien. Och därefter fortsatte det med en föreläsning av:

3 Zbigniew Szawarski, professor, Warsaw University, Poland.The example of Poland. - Stora växande klyftor mellan de som har och inte har. Läkare och sjuksköterskor i strejker på grund av vårdsituationen. Skattepengar används till privat vård och bidrar till korruption. Den privata vården fungerar bra, men utan ett försäkringssystem och med växande klassklyftor. Öppenhet saknas och man har en negativ inställning till prioriteringar. Privata vårdplatser i offentliga sjukhus och läkare som utför behandlingar mot x-tra pengar. - Läkarna har 15 timmar medicinsk etik i sin utbildning (för lite..). - Vårdkris! Härefter vidtog diverse parallella sessioner på olika teman. Vi deltog i Den Politiska Prioriteringsprocessen- erfarenheter från Västra Götaland och Östergötland. Östergötland: - Sverige har ett unikt decentraliserat system för styrningen av hälsooch sjukvården (p.g.a kommunalt självstyre o.dyl). - Behovsstyrning och öppenhet i prioriteringarna. - Fokusera på gapen där behoven inte är till fyllest. En öppen styrning. Det finns inte pengar till allt. Hur får man en bättre vårdkedja och likvärdighet? Svar på dessa frågor samt rangordning innan pengar budgeteras till verksamheten. - Prestationsersättningar är inte lösningen. - Politikerna måste visa sina värderingar, vara tydliga och fatta beslut efter dem. Västra Götaland: - Hur fördelar vi resurserna? Prioriteringarna ska vara allmänt kända i hela sjukvårdsregionen. - Tillsatt ett prioriteringsråd med multiprofessionell kompetens. - Fokusera på det som är viktigt och har därför valt bort den så kallade svarta listan.

4 Paul Håkansson, (s) ordf för hälso-och sjukvårdsberedningen i Sveriges kommuner och landsting: Nyckelfrågor för politiska prioriteringar. - Öppenhet, värderingar och egenansvar (nytt begrepp). - Missnöjda medborgare och nöjda patienter. - Patienten har en svag ställning både formellt och reellt. - Öppna prioriteringar- en demokratisk väg för rättvisa och solidaritet. Avslutning med diskussion om Vem ska bestämma- är det samhällets eller individens ansvar? Professorerna Erwin Bischofberger KI, Göran Hermerén Lund och Elisabeth Rynning Uppsala samt författaren Göran Rosenberg. - Samhället ansvarar för sjukvården och det finns ett personligt ansvar för hälsan. - Den medicinska utvecklingen skapar stora behov, sedan efterfrågan (exv fosterdiagnostik, genforskningen). -Legitimitet och förankring viktig, det vill säga att befolkningen ställer sej bakom. - Sjukvården är en rättighet och inte en vara. - Efterfrågemodellen gör intrång på ansvar-behov och solidaritetsprincipen. Till sist några reflektioner: Det var en mycket intressant konferens som visar på de stora möjligheterna men också på svårigheterna att gå vidare i prioriteringsarbetet. Störst intryck gjorde den polske professorns inlägg om sjukvården i Polen. Han beskrev väl hur man där, på grund av sina tidigare erfarenheter, har gått i rakt i privatiseringsfällan och hur det har lett till förödande konsekvenser för den polska befolkningen och för hela sjukvårdens förtroende och sjukvårdens organisation. Till en vårdkris av gigantiska mått. Min slutsats är att politiker i ännu högre grad än hittills måste fortsätta att fokusera på hälso-och sjukvårdens verksamheter och på prioriteringsarbetet. Inte minst vi här på Gotland. Valåret 2006 är inget hinder för att sätta bättre fart på det arbetet! Carina Lindberg (v)

5