Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer sex 2012 Aktuellt på familjecentraler i Värmland Den 24 oktober invigdes Familjecentralen i Arvika med tårtkalas. Se under aktuellt på Livlinans startsida. Onsdagen den 31 oktober har familjecentralen Källan i Kristinehamn 10-årskalas. Alla är välkomna från kl 10.00 15.00 då det är Öppet Hus. Maggie Ståhl, maggie.stahl@kristinehaman.se, svarar på frågor. Detta nummer innehåller Aktuellt på FC i Värmland...s 1 Frågor till BHV-enheten...s 2 Behandling mot springmask...s 2 Utbrott av kikhosta...s 3 Amning ger karisesskydd...s 4 BVC Västerstrand flyttar...s 4 BVC-APP...s 5 Uppmärksamhetsveckor...s 6 Rökstopp för småbarnsför...s 7 Dietistens sidor...s 8 Nya medarbetare...s 11 Barnkonventionen...s 12 Loka Brunn..fortbild...s 12 Mingelbilder...s 13 Lästips...s 14 Fortbildning...s 15 Kontaktuppgifter...s 16 Årets nätverksträff, för alla som arbetar på familjecentraler eller är på gång, blir den 28 november på Dömle Herrgård. Dagen kommer att fokusera på samverkan i praktiken och nätverksskapande. Inbjudan och program finns på Allmänmedicins hemsida under kalender. Även Familjecentralen Äpplet i Årjäng fyller 10 år och ska fira det den 6 december. Återkommer om vilka tider som gäller. Anna Bodin 1

Frågor till BHV-enheten BVC-sjuksköterska: Ska barn gå till förskolan om det finns syskon hemma med GE? Vi har ett barn med hjärtfel som medicinerar och det är olämpligt att han insjuknar i GE. Hans föräldrar vill att syskon stannar hemma. På en förskola i Karlstad får inte syskon komma till dagis! Staffan Skogar: Detta har vi diskuterat på hygienutbildningen och det går inte att ha en regel, att syskon måste vara hemma om det finns gastroenterit i hemmet. Det går inte att förutsäga vilka som kommer att insjukna. Det är dock viktigt att denna fråga kan diskuteras på föräldramöten och att det ska vara klart vilka regler som gäller i samband med gastroenterit. Det är klart att om en förälder är hemma med ett barn kan det vara lämpligt att hålla även syskon hemma. Kroniskt sjuka barn som inte bör bli sjuka måste få veta att det finns sjukdom i barngruppen och de får i så fall stanna hemma om föräldrarna anser detta. BVC-sjuksköterska: Jag har en mamma som jag frågat om de vill betala för HEXA, men de tackade nej och har fått den första dosen med Infanrix polio hib. Nu hörde hon av sig inför dos 2 och har ångrat sig och de vill betala för HEXA. Hur gör jag när barnet redan har fått en dos utan hepatit B i? Ska jag påbörja att vaccinera med HEXA dos 2 och att sedan ge en Engerix och att de då får betala 155:- för den? Eller får de stå sitt kast? Staffan Skogar: Jag anser att du kan ge barnet Engerix (vaccinnation vid 0,1, 6 mån) nu och därefter över på Hexa, eller tvärtom om du inte hinner. Betalning får ske för en Engerixspruta. BVC-sjuksköterska: Vid en 18-månaderskontroll på en pojke född våren 2011, där vi konstaterade att stora fontanellen fortfarande var öppen. Öppningen var dessutom relativt stor, så ingen misstanke om snar slutning. Jag vet att i Stockholms län tas barnen tillbaka på kontroll av fontanell och huvudomfång igen vid 2 år. Hur gör vi i Värmland? Det finns väl risker med en stor öppen fontanell på en aktiv 18-månaders pojke? Staffan Skogar: Ta tillbaka barnet vid 2 år anser jag. Förslutningen kan vara försenad. Det finns något ovanligt tillstånd då inte det sker en slutning men då finns andra avvikelser i skelett och leder. Om allt annat är normalt så ge lungande besked. Jag tror inte att det finns några större risker annat än om han får ett direkt vasst våld mot fontanellen Behandling mot springmask Vanquin mixtur är borttaget som receptfritt läkemedel mot springmask, men Vanquin tablett finns kvar. Enligt läkemedelsinformationscentralen går tabletten att krossa och krosset kan läggas i t ex yoghurt eller äppelmos (obs; inte i något flytande). Se till att barnet inte tuggar krosset utan sväljer ner det. Om man tuggar krosset finns risk för rödfärgning av tänderna, det är inte farligt men kan sitta i länge. Vanquin tabletter doseras 1 tablett/10 kg kroppsvikt som engångsdos. Barn med kroppsvikt 5-9 kg får ges ½ tablett. Upprepad behandling efter 2-3 veckor rekommenderas. Receptbelagda läkemedlet Vermox finns som alternativ. Informationen är hämtad från Läkemedelsinformationscentralen i Uppsala via Tove Tevell, läkemedelsenheten LiV 2

Utbrott av kikhosta i omvärlden ökar risken i Sverige Kikhosta har minskat kraftigt i Sverige sedan vi började vaccinerna 1996 men sjukdomen sprids fortfarande. Eftersom många länder nu rapporterat om utbrott och en betydande ökning av antal fall så bör även vi i Sverige vara extra uppmärksamma på kikhosta vid långvarig och besvärlig hosta hos barn och vuxna. Sedan allmän barnvaccination mot kikhosta återinfördes i Sverige 1996 har antalet rapporterade fall minskat dramatiskt men sjukdomen har inte försvunnit helt. År 2011 noterade SMI den lägsta incidensen någonsin med 1,8 fall per 100 000 personer (totalt 177 fall). Den goda effekten beror på den höga vaccinationstäckningen på omkring 98-99 procent. men Data från den samlade nationella kikhosteuppföljningen i Sverige visar dock att vaccinskyddet minskar efter 5 till 6 år. År 2007 infördes därför en påfyllnadsdos i vaccinationsprogrammet vid 5-6 års ålder och en påfyllnadsdos vid 14-16 års ålder. Inte heller naturlig infektion ger ett långvarigt skydd, det kvarstår cirka 15 år. Detta förklarar att kikhosta finns kvar trots att vi vaccinerar. Kikhosta cirkulerar fortfarande och utgör en risk för spädbarn Den högsta sjukdomsincidensen i Sverige ses bland barn under 1 år. Under de senaste tre åren har runt 40 spädbarn insjuknat per år. Hittills i år har 31 småbarn, varav 20 var yngre än tre månader, fått kikhosta. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för småbarn. Hårdast drabbas de allra yngsta som ännu inte har fått sin första vaccindos vid 3 månaders ålder. Drygt 70 procent av dem behöver sjukhusvård enligt SMI:s nationella övervakning av kikhosta. Barnen smittas av personer i den närmaste omgivningen som troligen inte är medvetna om att de har kikhosta. Viktigt med provtagning Vid långvarig eller besvärlig hosta hos barn och vuxna bör man alltså tänka på kikhosta och överväga provtagning även i avsaknad av klassiska symtom. Det är viktigt att fastställa diagnosen för att kunna erbjuda förebyggande behandling till spädbarn, som den sjuke har varit i kontakt med. Kikhosta uppträder cykliskt med toppar vart tredje till femte år. Det har visats att kikhostebakterien har förmåga att ändra karaktär och på så sätt anpassa sin överlevnad till befolkningens immunitet.. Ökning av fall i andra länder Flera länder har under de senaste åren rapporterat epidemiska utbrott av kikhosta. I Storbritannien har antalet fall ökat kraftigt i alla åldersgrupper. Nio småbarn har avlidit till följd av kikhosta. Vaccination kommer därför att erbjudas till gravida i Storbritannien i senare delen av graviditeten, för att skydda de nyfödda. I Danmark har antalet kikhostefall bland barn under 2 år tredubblats i år jämfört med 2011. En kraftig ökning av antalet fall har även observerats i Nederländerna, Belgien och i flera delstater i USA. Källa SMI 3

Amning ger barnet karies-skyddande munbakterier Internationell fackpress - Tandläkartidningen 2012-10-18 Att amma sitt nyfödda barn ger det mer än bara näring. Barn som ammas helt eller delvis har lactobaciller som skyddar mot kariesbakterien Streptococcus mutans i sin munflora, medan barn som inte ammas helt saknar dessa bakterier. Det visar en svensk studie av 207 tremånaders spädbarn vars saliv testats för olika bakterier. I fosterlivet är barnen helt sterila både i mun och i tarm. Efter födelsen får de snabbt en uppsättning bakterier ifrån mamma och omgivningen, bland annat via födan. Var tredje barn som ammades helt och cirka var fjärde som ammades delvis hade de skyddande lactobacillerna i munnen, men inte ett enda barn som flaskmatades. Forskarna efterlyser nu studier som undersöker vilken betydelse detta har för barnens hälsa längre fram i livet, med ett primärt fokus på tidig kariesutveckling. Text: Fredrik Hedlund Källa: Holgerson PL, Vestman NR, Claesson R, Ohman C, Domellöf M, Tanner AC, Hernell O, Johansson I. Oral Microbial Profile Discriminates Breastfed from Formula-Fed Infants. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2012, doi:10.1097/mpg.0b013e31826f2bc6 BVC och BMM Västerstrand flyttar till nya lokaler I december flyttar BVC (och BMM) Västerstrand till nya lokaler Ny adress är: BVC Västerstrand Kolvgatan 1A 653 41 Karlstad Hälsar BVC-personalen på Västerstrand Bild: Staffan Skogar, Anna Nilsson, Inger Johansson & Ulla Henriksson 4

NYHET från 1177 BVC-appen APPNAMN Kort: BVC-appen Långt: BVC-appen BVC-besök, kurvor och vaccinationer BESKRIVNING Med BVC-appen blir det lättare att hålla reda på ditt barns BVC-besök, vikt- och längdkurvor och allmänna vaccinationer. Du kan läsa mer om barnets utveckling i varje ålder och lägga in egna foton och händelser i en tidslinje. I BVC-appen kan du - lägga till ett eller flera barn, med namn och bild - få en översikt över de olika BVC-besöken i olika åldrar - läsa om varje besök och ungefär vad man brukar prata om så att du kan förbereda dig - skriva anteckningar inför mötet, så du inte glömmer bort vad du tänkt fråga - skriva in barnets längd och vikt och följa barnets utveckling i kurvor - hålla reda på vilka allmänna vaccinationer barnet har fått och i vilken ålder nästa dos ges - lägga in roliga händelser i barnets liv med text och bild - läsa mer om barnets utveckling i varje ålder på 1177.se, landstingens webbplats med råd om vård Appen är ditt personliga verktyg som förälder och har ingen koppling till barnets BVC-journal. Innehållet i appen sparas lokalt på din mobiltelefon och på din dator när du gör backup. 1177.se är en nationell webbplats med information om vård och hälsa. Innehållet på 1177.se är framtaget av läkare och sjuksköterskor från hela landet och granskas i flera led. Bakom webbplatsen står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan. Läs mer om appen: http://1177.se/appar/bvc-appen/ 5

Uppmärksamhetsveckor V. 45 och 47 Även denna höst anordnas nationella uppmärksamhetsveckor med hjälp av Folkhälsoinstitutet, kommuner, landsting och regioner. Vecka 45 Uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol pågår sedan flera år tillbaka. Syftet är att öka medvetenheten om alkoholens skadeverkningar hos allmänheten och för oss inom mödra-och barnhälsovården att uppmärksamma blivande föräldrar och föräldrar, hur det ofödda barnet påverkas av alkohol och hur barn kan uppleva vuxna som dricker och är påverkade av alkohol. Vecka 47 Uppmärksamhetsveckan tobak. Syftet med veckan är att minska bruket av tobak i stort och för oss inom mödra-och barnhälsovården uppmärksamma den tobaksfria miljön för barn lite extra. Under tobaksfria veckan 2012 anordnar Folkhälsoinstitutet ett seminarium om Tobaksfri skoltid i samverkan med Skolverket. Folkhälsoinstitutet kommer även gå ut med ett nationellt pressmeddelande. Mödra-och barnhälsovårdsenheterna har i år beställt knappar som skickas ut till er personal inom BMM och BVC. Knapp Alkohol påverkar hälsan och knapp Visst kan du Knapparna är tänkt att användas under respektive uppmärksamhetsvecka och kanske få en diskussion i mötet med familjerna 6

Aktuell forskning: Rökstopp för småbarnsföräldrar I senaste numret i OmvårdnadsMagasinet en tidning från svensk sjuksköterskeförening, nr 5/2012 kan man ta del av en avhandling, där nya metoder kan påverka föräldrarna till att minska eller helt sluta att röka. Här följer ett sammandrag skrivet av Johan Granath på OmvårdnasMagasinets hemsida www.omvardnasmagasinet.se //Cristina Gillå Passiv rökning drabbar fortfarande en stor mängd barn, trots att andelen rökare i Sverige minskar. Men med en uppsättning nya metoder kan sjuksköterskor inom barnhälsovården påverka föräldrar till små barn att röka mindre och i flera fall sluta helt. Det visar en avhandling från Linköpings universitet av distriktssköterskan och sektionschefen Noomi Carlsson. Tobaksrök är farligt för rökaren själv, men ännu farligare för personer i rökarens omgivning. Det gör barn till rökande föräldrar extra utsatta. Att röken är farligare för omgivningen beror på att den passiva röken från en cigarrett som brinner innehåller större koncentrationer av giftiga ämnen än den rök som dras ned i lungorna. Skälet är att den passiva röken uppstår vid lägre temperatur. Barn som utsätts för tobaksrök blir lättare sjuka än andra barn. De drabbas oftare av kolik, astma, luftvägsinfektioner och öroninflammationer. På längre sikt riskerar de hjärtkärlsjukdom och cancer. Därför är det så viktigt att man lyckas nå småbarnföräldrarna för att ge dem stöd att sluta röka, menar Noomi Carlsson. I sin avhandling har hon därför velat utveckla, testa och utvärdera metoder där sjuksköterskorna på barnhälsovårdens mottagningar kan försöka hjälpa föräldrarna att sluta röka. Framför allt har det gällt utsatta områden där också många småbarnsföräldrar röker. En viktig åtgärd är information, menar hon. Många föräldrar vet inte hur farlig rökningen är. Därför är det viktigt att använda tolk, när det behövs, och också försöka nå papporna, som kan vara den som röker i familjen, men som inte själv går med till BVC. En annan väg är att be föräldrarna fylla i frågor om rökning i barnets närhet, samtidigt som barnet vägs och mäts. Det ger underlag för en bra diskussion. Som komplement kan man möta halten i kotinin i barnets urin. Det är ett ämne som visar hur mycket nikotin som barnets kropp har brutit ned. Riktad information, remiss till rökavvänjning, hembesök är andra vägar. Om artikeln Av Johan Granath Publicerad i Omvårdnadsmagasinet nr 5/12 sid 20 23 7

Dietist mödra- och barnhälsovård Kontakt med dietist Jannette Grahn Vera 054-61 86 68 Jannette.veragarjardo@liv.se Föräldragrupper och matprat Som jag nämnde för er under internatet kommer jag gärna och pratar mat på föräldragrupper i mån av tid. Två föräldragrupper ska jag till i november; en på Kronoparken och en i Arvika som nu är familjecentral, stort grattis till er! Matbroschyrer på annat språk Arbete med broschyrerna påbörjas under november. Först ska grundmaterialet tas fram och sen ska översättningarna göras. Till våren borde de vara klara. Nyheter från livsmedelverket I den senaste undersökningen om svenskarnas matvanor Riskmaten vuxna, 2010-2011 framkommer det att svenskarnas matvanor oroar. Den gruppen som har de sämsta matvanor är unga män och kvinnor mellan 18-30 år. Många av dem i den åldern väntar barn eller ska i framtiden bli föräldrar. Jag uppmuntrar er att fortsätta med det ni gör, prata hälsosamma matvanor och livsstil. Vi har mycket arbete att göra inom området! Vill ni läsa mer om undersökningen gå in på länken nedan: Riksmaten vuxna, 2010-2011 http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/matvanor---undersokningar/ Information om bra mat till förskolor Eftersom jag ofta får frågor från er gällande förskola så har jag lagt ut på dietistsidan två PDF som ni kan dela ut till förskolor vid behov. Det ena PDF:n är Livsmedelsverkets material Bra mat i förskolan och det andra är en fin broschyr som kommer från Halland och som en kollega har varit med och tagit fram den heter Mellanmålstips. Viktig information gällande produktspecialisterna! Som ni kanske kommer ihåg meddelade vi er förra året gällande produktspecialisternas besök till er på BVC. Vi ville att allt information från livsmedelsföretagen ska gå till er via BHV-dietisten. Detta vill vi fortsätta med. Produktspecialisterna bokar tid hos vår dietist när de vill informera om andringar i produkter eller om ny produkt. Produktinformationen läggs sedan ut på dietistsidan av BHV-dietisten. Om ni vill ha mer ingående information om någon produkt eller behöver material i form av foldrar eller broschyrer eller saknar något på hemsidan är ni välkomna att höra av er till BHV-dietisten. Besök från produktspecialisterna till BVC får göras utanför arbetstiden. Tanken är att ni ska få saklig information utan reklamsyfte. Vi uppmuntrar därför er att läsa i fliken Livsmedelsföretagen i dietistsidan för BVC för att hålla er informerade. Produktspecialisterna är givetvis välkomna på utställning till BVC-internat. Informationen från livsmedelföretagen är uppdaterad. En lathund med uppdelning av modersmjölkersättning och tillskottsnäring per livsmedelsföretag är planerad att läggas ut under hösten/vintern. Staffan, Cristina och Jannette 8

Frågor till dietist veganmat i fokus! BVC- sjuksköterska: Har en mamma som är vegetarian. Hennes dotter, som fortfarande ammas, verkar vara mjölkproteinallergiker vilket resulterar i att mamman nu är vegan sedan 4 mån. Dottern reagerar också då modern äter fisk. Ägg kan hon dock äta. Modern är nu orolig att inte dottern får alla nödvändiga proteiner som är viktigt för en bebis drygt ett halvt år gammal som ammas helt. Dottern skall remitteras för utredning vilket troligen kommer att vidarebefordras till dietist för kommande behov om allergi skulle uppvisas. Mor önskar dock snabb övergripande rådgivning. Barnet växer och mår bra. Har du några direkta tips? Vart ska hon vända sig? Länkar hon kan läsa? Dietist: Det är väldigt bra med utredning snart och även kontakt med barndietisten på barnkliniken, barnet kan behöva tillskott längre fram när det börja äta mat och slutas ammas. De råd jag kan ge i dagsläget är följande utifrån näringsämnen som extra viktiga att få i sig eftersom det är svårt att i sig få tillräckligt via maten: Protein För att kroppen skall få tillräckligt med protein, i detta fall mamman som ammar, bör baljväxter (bönor, linser och ärtor) sojaprodukt, ägg eller quorn serveras till varje måltid. Dessa produkter introduceras som alternativ till fisk och kött från ca 6 månaders ålder. Baljväxter kan vara svårt att bryta ned för det lilla barnets mage därför kan skalade röda linser eller skalade kokta bönor vara bra att börja med. Mungbönor och adzukibönor är också mindre gasbildande. Fett Vegatarisk mat kan lätt ge mycket volym pga. det stora mängd frukter och grönsaker. Emellertid kan det bli i lite energi. Därför är det extra viktigt att berika de små barnens mat, under 2 år, med fett. Människan kan bilda fettsyrorna EPA och DHA som är livsnödvändiga som finns rikligt i fet fisk om man får tillräckligt med alfalinolensyra. Alfalinolensyra finns ilinolja, linfrö, rapsolja och sojaolja samt i valnötter. Dessa fettsyror finns i bröstmjölken, bröstmjölksersättningar och vällingar. Råd: Tillsätt 1tsk olja eller flytande mjölkfrimargarin i maten/gröten (nu när hon snart ska börja med smakportioner) två tre gånger per dag om barnet följer sin vikt- och längdkurva. Mängden fett kan behöva ökas eller minskas beroende på barnets tillväxt. Tillväxtkurvan på BVC är ett bra redskap för att se om barnet får tillräckligt med energi från maten och det verkar hon få eftersom barnet växer normalt, berättar du. B12 B12 är ett livsnödvändigt vitamin som vi inte kan tillverka själva. B12 förekommer endast i livsmedel från djurriket. Råd: De som äter tillräckligt med mjölkprodukter för att täcka sitt kalciumbehov når även upp till rekommenderad mängd B12. Äter hon inga mjölkprodukter behöver hon tillskott. Järn Det finns två olika sorters järn i våra livsmedel; hemjärn och icke hemjärn. Järnet som finns i vegetabiliska livsmedel, icke hemjärn, är svårare för kroppen att ta upp än det järn, hemjärn, som finns i animaliska produkter. Den vegetabiliska maten innehåller också mindre järn. Olika livsmedel påverkar hur järnet tas upp. C-vitaminrika livsmedel bidrar till att järnet i maten tas upp lättare. Mamman behöver ta tillskott av B12 och kalcium. Kan köpas på apoteket, följ alltid rekommenderad dosering. Hoppas det lugnar mammans oro! 9

Forts.Frågor till dietist veganmat i fokus! BVC- sjuksköterska: Jag har haft en mamma hos mej idag som är vegan. Hon har en 3-åring och en 6- åring som äter lakto ovo vegetarisk kost. Barnens pappa äter ibland fisk. De har ett barn på 5½ månad. Mamman ammar inte längre och barnet får Nan. Har smakprovat bovetegröt. Mamman har upptäckt att det ingår fiskolja i Nan och vill inte ge det. Hon har en del frågor: Vet du något tillägg och gröt som inte innehåller fiskolja? Hon undrar också hur man utvinner selen som finns i industritillverkat tillägg. När kan man börja ge barn nötter? De stora barnen får hasselnötsbiffar. Vilka vitaminer/tillskott kan hon ge de stora barnen? En del barnvitaminer innehåller gelantin. Dietist: Jag känner inte till någon tillägg (modersmjölkersättning eller tillskottsnäring) utan fiskolja. Alla modermjölkersättningar och tillskottsnäring innehåller fiskolja därför att den är så viktigt för det lilla barnet. Gröten brukar däremot vara fiskoljefri, exempelvis havregröten från Semper. Hon kan kontrollera detta i innehållsförteckningen. När barnet har kommit igång ordentligt med maten kan hon introducera nötter, ungefär vid 8 månaders. I början i små mängder ett par gånger i veckan. Nötterna ska vara mixade eller hackade för att undvika att barnet sätter i halsen. Hennes stora barn behöver B12 tillskott om de inte äter några animaliska produkter alls. Om mamman inte åt B12 under graviditeten borde barnet ha fått tillskott redan från födelsen om inte, kan det göras nu. I så fall är det barnläkaren som gör detta i konsultation med barndietisten på Barnkliniken. Fettsyrorna EPA och DHA är livsnödvändiga och finns rikligt i fet fisk. Människan kan bilda dessa fettsyror själv om man får tillräckligt med alfalinolensyra. Alfalinolensyra finns i linolja, linfrö, rapsolja och sojaolja samt i valnötter. Viktigt då att barnen äter tillräckligt av dessa livsmedel och att maten för det lilla barnet berikas med rapsolja(när barnet har börjat äta). Om inte hälsokostaffärerna har kosttillskott för veganer så kan man hitta på nätet, bl.a. http://www.vegshop.se/ Vad beträffar selen fråga kontaktade jag Nestlé och Semper. Deras svar är att selen i barnmaten framställds av natriumselenit en tillsatt som inte kommer från djurriket. 10

Nya medarbetare Rebecka Steinwall heter jag och kommer från Lund och tagit examen i Köpenhamn. Ser fram emot två härliga PTP år här i Värmland på Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård "Anna Lindgren heter jag och jag har alldeles nyligen återvänt till Värmland efter att ha bott på annat håll en stund, senast bodde jag i Stockholm. Psykologprogrammet gick jag i Umeå. Det känns väldigt spännande och roligt att få göra min PTP på Psykologmottagningen för MBHV! " Bild: Fr v Rebecca Steinwall, Anna Lindgren Hej! Jag heter Lars Kullenberg och är anställd som leg. Psykolog från den 1:e oktober. Under ca 30 år har jag arbetat inom kommunal verksamhet, Kil, Hammarö och Karlstad. Huvudområde har varit barnomsorg, men skola och socialtjänst och också ingått under perioder. Jag bor i Karlstad tillsammans med min fru och har två i stort sett utflugna barn. Jag ser fram emot att få arbeta med frågor kring små barn och föräldraskap och det ska bli spännande att nu få Landstinget i Värmland som arbetsgivare. Jag kommer att ha Torsby som mitt särskilda område, men den mesta tiden tillbringar jag i Karlstad. Jag heter Birgitta Johansson och har jobbat många år på barn- och ungdomskliniken som läkarsekreterare och senast varit på barnmott, vc Kronoparken. Fr o m måndag 1/10 har jag hoppat in istället för Gunilla Svedlund, på MHV-enheten som är tjänstledig för studier under två år. Så allt ni kontaktat Gunilla om förut kontaktar ni mig om istället, endera via mail eller telefon. Mina arbetstider kommer att se ut så här: Måndag-onsdag kl 08-12, torsdag kl 08.16.30, fredag ledig. Mail: Birgitta.u.johansson@liv.se Tfn: 054-61 67 06 11

FN:s konvention om barnets rättigheter Viktiga regler: De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar. Det finns 54 olika artiklar. Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några artiklar som är bra att läsa först och att komma ihåg. I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler. När du läser de andra artiklarna ska du tänka på vad som står i de här artiklarna. Artikel 18 handlar om att det är föräldrarna som tillsammans har ansvar för barnet. Föräldrar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet. Länderna ska hjälpa föräldrarna så att de kan vara bra föräldrar. Ett sätt att hjälpa föräldrarna är att det finns bra förskola där barn kan vara när föräldrarna arbetar. Fortbildningsdagarna 3 4 oktober 2012 på Loka Brunn för BVCsjuksköteskor och BVC-läkare Varmt tack för ert engagemang på årets barnhälsovårdsdagar! Vi gör nu en sammanställning av utvärderingarna och fortsatt uppföljning som kommer att sammanfattas och presenteras i nästa nummer av Lilla LiVet. BHV-enheten Bild: ammande pappa med många frågor 12

Lästips - i samarbete med sjukhusbiblioteket CSK, Marie-Louise Eriksson Pelenius, Lina & Forsman, Lena Lillasyster är ett monster Att lillasyster eller bror kan vara ett monster är inget nytt i barnboksvärlden, eller i verkliga livet för den delen. I boken får Bob själv berätta om hur den lugna och mysiga tillvaron med mamma och pappa förändras från den ena dagen till den andra - han får en lillasyster. Men de sömniga föräldrarna lyckas med tålamod och förståelse lotsa Bob genom fantasier och funderingar och boken slutar i försoningens tecken; Bob har fått en storebrorsroll som han verkar gilla. Lekfulla fakta om vård för barn Barn som är väl förberedda inför ett besök i vården blir tryggare och samarbetar bättre. Det här är en film som riktar sig direkt till barn som ska genomgå undersökningar eller behandlingar på sjukhus. Filmen är ett samarbete mellan Inera och Astrid Lindsgrens barnsjukhus. Nordqvist, Sven Findus flyttar ut Den nya Pettsonboken är en bearbetning av ett teatermanus. Precis som tidigare Pettsonböcker är det mycket fart, rörelse och humor. Framför allt är det Findus som är den alerte. Han har fått en ny säng som han älskar att hoppa i. Problemet är bara att han gör det klockan fyra på morgonen och väcker en vresig Pettson. Resultatet blir att Findus får flytta ut i ett gammalt dass som Pettson gör i ordning. Temat för boken är frigörelse och trygghet. Nilsson, Ulf & Eriksson, Eva Ensam mullvad på en scen En fin liten berättelse om med en mullvad i huvudrollen eller rättare sagt en liten pojke utklädd till mullvad. När barnen på hans skola ska ha en föreställning för föräldrarna drabbas han av en förfärlig scenskräck och problemet växer okontrollerat och lägger sig som en skugga över allt. I slutet, just när katastrofen närmar sig, inträffar något som förändrar situationen och pojken går glad och stärkt ur sin mullvadskostym. Med ömhet och insikt berättas denna allmänmänskliga historia ur pojkens perspektiv på ett sätt som gör att läsaren kan leva sig in i varenda liten episod. 13

Fortbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla Livet stödjs av BHV-enheten. Utbildning som är markerad med är obligatorisk * * Amningsfortbildning för hela vårdkedjan Amningsfortbildning för hela vårdkedjan kommer att ske i slutet av året och Galaxen är bokad för följande tillfällen: Vecka 41: 11/10 & 12/10 Vecka 43: 25/10 & 26/10 Vecka 45: 6/11 & 7/11 Vecka 49: 3/12 & 4/12 Vid varje fortbildningstillfälle kommer cirka 40 deltagare blandas från barnkliniken, kvinnokliniken, BMM och BVC och fördelningen av datum har skickats ut. Personal från Medela kommer att hålla i fortbildningen. //Livets tråd Nätverksträff för verksamma på familjecentralerna i Värmland den 28 november Kontaktperson: Anna Bodin inbjudan har skickats ut och finns att hämta på intranätet (ALM:s kalender) Avslutningsföreläsning för Staffan Janson den 14 december 2012 Allmänmedicin inbjuds till en avslutningsföreläsningsdag för Staffan Janson på KAU. Ämnet är Folkhälsovetenskap, med barn i fokus. Inbjudan finns att hämta i QBUFF:s kalender. Utbildningsplan Hygien i förskolan 2012/2013 Uppföljningsmöten: 27/11 13.00-15.30. Plats: Karlstad, lokal: besked senare. Hygienombud från Hammarö, Kil, (Forshaga) och Grums. Gick grundutbildningen 3/5. Hygienombud som går grundutbildningen i september kommer att bjudas in att delta i uppföljningsträff våren 2013. 14

Lilla LiV:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten i Värmland Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare Lena Granath, MBHV-psykolog Jannette Grahn Vera, MBHV dietist Isabel Lindgren, assistent Adress till BHV-enheten: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten 651 82 Karlstad Tel 054-61 66 77 e-post: barnhälsovårdsenheten@liv.se Adress till MBHV-psykolog Psykologmottagningen för MBHV Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 Adress till Föräldrastödsenheten Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 15