Lilla LiV:et nummer ett. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer ett 1

2 INNEHÅLL: Nya vaccinationsregistret s 3 Sockerlösning mot smärta s 4 Testa din kunskaper - olycksfall s 4 Otit - rekommendationer s 5 Frågor & svar s 6 Familjecentraler - nätverksträff 23 nov s 7 FN:s konvention s 7 Vitamin D - vad vet vi? s 8 Fortbildning s 10 Lästips s 12 Remiss till Föräldrastödsenheten För att få en stöd/behandlingskontakt vid Föräldrastödsenheten krävs remiss. Den kan tex skrivas av BVC, barn-läkare, skolhälsovård, Bup. patienten kan inte söka själv, man kan således inte hänvisa föräldrar att ringa själva. Semester Vecka 5 & 6 har Isabel Lindgren Vecka 8 har Cristina Gillå Vecka 9 har Staffan Skogar Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten i Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare, cristina.gilla@liv.se Lena Granat, MBHV-psykolog, lena.granat@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Isabel Lindgren, assistent, isabel.lindgren@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till MBHV-psykolog Adress till Föräldrastödsenheten: Psykologmottagningen för MBHV Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 Besöksadress: Bryggargatan 7 2

3 AKTUELLT Nytt vaccinationsregister Den 1 januari 2013 infördes ett nytt vaccinationsregistrer i Sverige där vårdgivaren är skyldig att rapportera vaccinationer till Smittskyddsinstitutet (SMI). Vaccinationerna registreras i Vaccinationsregistret som är ett s.k. hälsodataregister. Tillsvidare omfattas endast barnvaccinationerna av rapporteringsskyldigheten. SMI ansvarar för att behandlingen av personuppgifter följer gällande bestämmelser. Registret får användas för framställning av statistik och för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av vaccinationsprogrammen, exempelvis för kontroll av vaccinationstäckningen i Sverige och av immunitetsläget i befolkningen. Registret får också användas för forskning. I registret ska datum för vaccinationen, den vaccinerades person- eller samordningsnummer, vaccinets namn och satsnummer, vårdgivarens namn samt den vaccinerades folkbokföringsort antecknas. SMI kan vid uttag av uppgifter söka på alla uppgifter som registrerats. Uppgifterna i registret skyddas av absolut sekretess. I Värmland där vi använder Svevac kommer dessa uppgifter att automatiskt överföras till SMI och vi behöver inte göra någon extra registrering. Information om registret kan hämtas via SMI eller på vår egen BHV-sida* och ska anslås på varje BVC för kännedom till föräldrarna. Dock kan ej föräldrar neka att vara med i registret om barnet ska vaccineras. * BHV-sida: 3

4 AKTUELLT SBU kommenterar Sockerlösning mot smärta vid injektioner och provtagning på spädbarn Publicerad Alla spädbarn i Sverige utsätts för flera smärtsamma procedurer, framför allt vid provtagning och vaccinationer. SBU sammanfattar och kommenterar två systematiska översikter, en från Cochrane Collaboration och den andra publicerad i Archives of Disease in Childhood. I översikterna har man sammanställt det vetenskapliga underlaget om effekten av söta lösningar som smärtlindring i samband med smärtsamma ingrepp på barn upp till ett år. I båda översikterna dras slutsatsen att söta lösningar är en säker och effektiv metod som smärtlindring vid procedur-smärta från enstaka ingrepp. Hos barn mellan 1 och 12 månader var de smärt-lindrande effekterna av söta lösningar mindre än de som ses hos nyfödda upp till en månad. Originalrapporternas slutsatser Sukros som ges via munnen är en säker och effektiv metod som smärtlindring vid procedursmärta vid enstaka ingrepp på barn upp till ett års ålder. Vårdpersonal bör överväga att administrera sukros/ glukos före och under vaccinationer. Det finns inga nationella riktlinjer om smärtlindring vid vaccination inom barnhälsovården, och inte heller någon kunskap om i vilken utsträckning söta lösningar används i smärtlindrande syfte i svensk öppen barnavård (barnmottag-ningar, dagvård) eller i sjukhusvård utanför neonatalavdelningar. Dock finns internationellt konsensus om kliniska rekommendationer om sukros som smärtlindring. Läs kommentaren i sin helhet här >> Hur uppdaterad är dina kunskaper i barnolycksfall? Testa dina kunskaper om att förebygga skador - hur kan man tänka och vad kan man göra? << Klicka på länkadressen: 4

5 Rekommendationer angående otitbehandling 2010 infördes nya rekommendationer angående otitbehandling och nu är det färre barn som kommer ifråga för antibiotikabehandling. Frågor har uppkommit om uppföljning av otiter och vid okomplicerade otiter krävs ingen sådan men dock för barn under fyra år med dubbelsidig otit. Här kommer en sammanfattning av rekommendationerna. Sammanfattning av rekommendationerna För barn i åldern ett till tolv år med AOM rekommenderas aktiv exspektans och antibiotikabehandling bör endast ske om komplicerande faktorer föreligger Barn under ett år, ungdomar över tolv år och vuxna med säkerställd AOM bör antibiotikabehandlas Barn under två år med bilateral AOM bör antibiotikabehandlas liksom alla patienter med AOM och perforerad trumhinna oavsett ålder Förstahandsval är penicillin V tre gånger dagligen i fem dagar Barn med recidiverande AOM behandlas med penicillin V, alternativt Amoxicillin i tio dagar vid säkerställd ny episod av AOM Vid terapisvikt rekommenderas Amoxicillin i tio dagar Barn med rinnande rörotit behandlas i första hand med örondroppar Terracortril med Polymyxin B om de för övrigt är opåverkade Ensidig, okomplicerad AOM med normalt status på andra örat behöver inte kontrolleras i efterförloppet Barn yngre än fyra år med dubbelsidig AOM eller ensidig AOM och sekretorisk mediaotit (SOM) på andra örat bör kontrolleras efter tre månader för att eventuell hörselnedsättning ska kunna upptäckas och behandlas >> Här kan du också testa dina kunskaper på Riskprofilen<< Klicka på länkadressen: 5

6 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: F Jag har en 5½-åring hos mig som har fått vaccin DiTeBooster på vårdcentralen inför en utlandresa när han var ca 5½-år. Det innebär ju att det fattas polio och kikhosta vad jag kan förstå och det är ju meningen att han ska ha vid 5½ år. Hur ska man göra med detta? Polio går det ju att komplettera med, men hur är det med kikhosta? Staffan Skogar: Vad gäller barnet som fått dite Booster så krånglar detta till vaccinationsprogrammet. Denna spruta skulle inte ha givits och detta fel tycker jag ska återkopplas till vb. Barn som fått 3 doser stelkrampsvaccin behöver ej någon påfyllnad vid sårskada eller utlandsresa med vårat program (det ska gå mer än 10 år och det gör det inte så i praktiken ska aldrig några extra stelkrampsdoser ges!). komplettera med polio separat och vad gäller kikhostan finns denna ej separat så det kan ges vid 14 år som tex Boostrix BVC-sjuksköterska: Får min BVC-läkare skriva ut komjölksfri ersättning på livsmedelsanvisning? Staffan Skogar: Komjölksfria ersättningar får förskrivas av färdiga distriktsläkare. Om det finns en välgrundad misstanke på komjölksproteinallergi så anser jag att de kan skriva ut detta på livsmedelsanvisning under väntetiden till barnmottagningen som barnet ska remitteras till vid sådan misstanke. BVC-sjukskterska: Flicka 5,1 år, från Kosovo. Kom till Sverige i juli-12. Fick enl föräldrarna en spruta ( ingen info om vad hon fick) för ca 2 år sedan men vet ej att hon fått ngt mer. PPD-ad och rtg-ad ua, fick tid för BCG vacc 17/12 men missade den tiden. Bör man kolla med blodprover om hon har ngt skydd eller ska man anse henne som ovaccinerad och börja från början? Tycker detta är lite klurigt. Staffan Skogar: Det är ovanligt att barn inte har fått några vacciantioner men det låter så i detta fall. Ärr? Jag tycker att du kan börja om från början då detta aldrig är fel. Ge en dos hexa nu (tidigast en månad efter BCG(om detta givet) dock ejvaccination i samma arm under 3 mån)(behöver ej pneumokocker) vänta 2 mån ny dos infanrixpolio+ engerix. Vänta 6 mån och ny dos av samma. Därefter 5 år till påfyllning infanrix polio. MPR ska också ges och ordinarie påfyllning i skolan och du kan lägga in den sprutan när det passar Staffans fråga till ögonläkare Lena Hilmertz Staffan: I frågan om synskärpa vid 4 års besöket har ögonkliniken ett eget styrande dokument och ej det som finns i rikshandboken. Vi får frågor om detta och det skulle vara bra om du skrev några rader i vår informationstidning Lilla livet om varför vi har andra riktlinjer. Detta för att sköterskorna ej ska finna en osäkerhet i detta. Jag noterade att i Västmanland har man gått över till vad som står i rikshandboken Lenas svar: Ögonklinikens styrande dokument skiljer sig från Rikshandbokens framförallt när det gäller omtest av synskärpa på BVC vid 5-5½ års ålder. Det rekommenderas i Rikshandboken vid synskärpa 0,65 bägge ögon eller en rads differens. Vid en rads differens (0,65-0,8 el 0,8-1,0) rekommenderar jag remiss till ögonkliniken redan vid 4-års testet ( om det mäts vid två test) då det kan vara en uttryck för en anisometropi eller skelning. Däremot ingen omtest vid liksidig synskärpa på 0,65. Den testen innebär merarbete för BVC och bedöms onödig då skolhälsovården gör synskärpetest vid 6 års ålder.synskärpan förväntas då ha stigit och krävs då 0,8 för godkänt annars remiss till ögonkliniken. Jag saknar också att Rikshandboken inte har någon medicinskt ansvarig för ögondelen. 6

7 Familjecentraler Den 28 november träffades 95 personer på den årliga nätverksträffen för familjecentraler. Denna gång på Dömle Herrgård. Huvudsyftet med träffen var att skapa nätverk, diskutera i yrkesgrupper och att få inspiration till att utvecklas i familjecentralsarbetet. Fantastiskt mycket bra arbete görs inom familjecentralerna i länet och några fick chansen att berätta inför stora gruppen om sina framgångar. Vi blev också medvetna om att det krävs mycket tålamod och energi för att starta upp en ny verksamhet. Tack till er alla som deltog på träffen och att ni gör ett så fantastiskt bra arbete på familjecentralerna! På gång: Den maj är det Familjecentralskonferens i Helsingborg med temat Konventionen om barnets rättigheter. Inbjudan finns på Anna Bodin FN:s konvention om barnets rättigheter Viktiga regler: De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar. Det finns 54 olika artiklar. Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några artiklar som är bra att läsa först och att komma ihåg. I artiklarna 2, 3, 6 och 12 finns viktiga regler. När du läser de andra artiklarna ska du tänka på vad som står i de här artiklarna. Artikel 1 handlar om vem som är barn. Alla människor under 18 år är barn. 7

8 Dietist mödra- och barnhälsovård Sammanfattning av utbildningsdag för dietister om temat: Vitamin D - vad vet vi? På grund av deltagande i en annan utbildning kunde inte jag vara med i denna utbildning. Min kollega Anna Magouli har gjort en intressant sammanfattning som vi får ta del av - hälsar Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist i Värmland Text: Anna Magouli, leg. Dietist CBHV Fyrbodal, Västra Götaland Dagen inleddes med en föreläsning gällande D-vitamin i kliniken med Lars Ellegård, docent i klinisk nutrition och överläkare vid enheten för klinisk nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. D-vitaminets egenskaper är många men det främsta är att det förhindrar rakit och förbättrar kal-ciumupptag och tillväxt (barn). På våra breddgrader kan vi ta upp D-vitamin ifrån solen under april-september, sedan står solen för lågt. Kroppen kan under optimala förutsättningar maximalt förmås att bilda D-vitamin i blodet via solen upp till 150 nmol. Den optimala nivån bör ligga på nmol i serum. Vi behöver absolut en hel del D-vitamin ifrån kosten för att täcka vårt be-hov. Vissa grupper och individer i vårt område, kan särskilt vintertid, dessutom behöva tillskott av D-vitamin. Det är dock svårt att räkna på hur mycket tillskott som behövs då ett mikrogram av D-vitamin tillskott höjer D-vitamin i blodet ca 0,5-2 nmol/l (t.ex. 20 mikrogram D-vitamin höjer allt mellan nmol/liter) Lägg därefter till att vi får i oss lite olika mycket D-vitamin via kosten. Medelintaget i kosten idag ligger på ca 5-6 mikrogram/dag. Nya preliminära rekommendationer gällande D-vitamin till barn och vuxna är 10 mikrogram/dag (nuvarande är 7,5 mikrogram/ dag). För de som är 75 år (eller 60 utan sol), rekommenderas 20 mikrogram/dag. Övre gräns för D-vitaminintag per dag är för barn 0-1 år 25 mikrogram och för barn mikrogram. 8 Det kan vara värt att nämna att årsvariationen gällande D-vitaminnivån i blodet följer en sinuskurva där det högsta värdet är under hösten och det lägsta under våren. Det ligger således en fördröjning på ca tre månader från det att man solat under sommaren tills det syns som allra mest i blodet och likaså att det är först under våren som vinterns mörker tar ut sin rätt. Christel Lamberg Allard, professor, Institutionen för livsmedels- och miljövetenskap, Helsinfors universitet, berättade om D-vitamin och den forskning som pågår just nu. Vi kommer att få se resultat ifrån delar av denna forskning i nya Nordiska Näringsrekommendationer som blivit något fördröjd men som kommer ut i början av Hanna Olausson, nutritionist och forskarassistent vid avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin i Göteborg, berättade om D-vitamin under graviditet och amning. En studie har visat att ju högre D-vitamin koncentration i blodet mamman haft under sin graviditet, desto bättre bentäthet hade barnet vid nio års ålder. Givetvis undrar man om detta beror på arv eller miljö? En annan studie har visat att även nyfödda hade större benyta (ej bentäthet) om mamman hade en högre koncentration av D-vitamin i blodet under graviditet. Detta resultat tyder på en direkt effekt av D-vitaminstatus under graviditeten. Skillnaderna var dock bestående då barnen var ett år gamla.

9 Dietist mödra- och barnhälsovård D-vitamininnehållet i bröstmjölk är varierande men generellt lågt. Livsmedelsverket rekommenderar 10 mikrogram D-vitamin/dag för gravida. Andelen gravida med D-vitaminintag under 10 mikrogram/dag i Sverige är 61% enligt Olausson (in press British Journal of Nutrition). Egna slutsatser av denna dag: Slutsatsen av denna dag är att många av oss troligen hade mått bra av lite extra D-vitamin i form av tillskott eller fler berikade produkter. Fet fisk tex lax är självklart inte heller fel och Lars Ellegård nämnde också att gula kantareller ger lika mycket D-vitamin/100 g som tex aborre och gädda. Det ger ju ytterligare en anledning att gå ut och plocka kantareller på hösten då Kanske kan D-vitaminets årstidsvariationer i serum förklara t.ex. vårtröttheten som tycks slå till precis när man tror man klarat vintern? Eller de som känner sig extra trötta på hösten efter en regnig sommar... Det är viktigt att alla gravida, särskilt de som är mörkhyade och bär heltäckande klädsel, får information om vikten av D-vitaminintaget under graviditeten. Jag tänker att det inte handlar om ett särskilt kostråd just gällande D-vitamin. De råd som livsmedelsverket ger gällande mat under graviditeten täcker även in D-vitaminet. Kanske kan effekten av mammas D-vitamintag under graviditeten på barnets skelett vara anledning att ytterligare lyfta fram dessa råd gällande bra mat under graviditeten en nivå? Information om tungmetaller i barnmat Under veckan kommer vi att ta del av Livsmedelverkets undersökning om tungmetaller i barnmat. Vi kommer ut med grundligare information angående detta. 9

10 Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. * Vårens nätverksträffar för BVC-sjuksköterskor Nu är det dags för vårens nätverksträffar för BVC-sjuksköterskor. Alla träffarna är bokade i landstingshuset men fördelat på olika lokaler i huset. Vi gör även så i år, att man får anmäla sig på en passande dag. Blir det för många i någon grupp kommer vi att höra av oss för eventuellt byte av dag. Vi hoppas att alla har möjlighet att delta och om Du har något särskilt Du vill ta upp går det bra att meddela oss här i formuläret eller direkt på plats. Vi önskar alla välkomna! Måndag 25 mars 2013, kl 13:30 16:00, lokal Nordstjärnan Måndag 8 april 2013, kl 13:30 16:00, lokal: Grupprum E3 Torsdag 11 april 2013, kl 13:30-16:00, lokal: Nordstjärnan Måndag 15 april 2013, kl 13:30-16:00, lokal: Grupprum E Måndag 6 maj 2013, kl 13:30-16:00, lokal: Sirius Onsdag 15 maj 2013, kl 13:30-16:00, lokal Atlas Anmälan kan du göra här Se utbildningstillfällen för MI (motiverande samtal) våren 2013 (klicka på texten ovan) Spädbarnsmassage Instruktör i Spädbarnsmassage (Certified Infant Massage Instructor, CIMI) för att instruera föräldrar enskilt eller i grupp. Utbildningsdagar för 2013 är planerade och information om dessa finns på intranätet Livlinan/allmänmedicin/ BVC/fortbildning 10

11 Inbjudan Tid 14 mars 2013 Kl. 08:30 16:00 Plats Karolinen, Karlstad Sista anmälningsdag Sändlista Skolchefer i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng för vidarebefordran till förskolecheferna (tänk gärna på privata förskolor och liknande.) BVC-sjuksköterskor i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng Hygien i förskolan - sista omgången (Ref. till träff med skolcheferna på Region Värmland ) Barn i förskoleåldern är oftare sjuka i smittsamma sjukdomar än hemmavarande barn. Genom att säkra bra hygienrutiner på förskolan kan vi minska risken för spridning från barn barn och från barn personal. Minskad smittspridning leder till färre infektioner och i många fall till lägre sjukfrånvaro både bland barn och bland personal. Risken minskar också för onödig antibiotikaanvändning och därmed ökad risk för antibiotikaresistens. Vi vill härmed utbilda hygienombud som efter mandat från förskolechefen utför hygienrond i förskolan. Hygienombudet utses av förskolechefen. Tanken är också att samverkan mellan förskolan och BVC-sjuksköterskan ska stärkas. Denna utbildningsomgång, nr 5, är ett uppsamlingsheat och vänder sig till alla Värmlands kommuner. Efter denna omgång kommer det att dröja innan utbildningen arrangeras igen. Målgrupp Förskolechefer, blivande hygienombud i förskolan, BVC-sjuksköterskor Program (kan komma att justeras något) 08:30-09:00 Inledning och bakgrund 09:00-09:30 Infektioner hos barn, frisk-/riskfaktorer, smittvägar 09:30-10:00 Kaffe 10:00-12:00 Fakta om smittsamma sjukdomar i förskoleåldern 12:00-13:00 Lunch 13:00-13:30 Egenkontroll och miljöbalken 13:30-14:30 Hygienrond i förskolan 14:30-15:00 Kaffe 15:00-16:00 Hygienrond i förskolan, forts. Medverkande Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare/vårdhygieniker Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare Birgitta Sahlström, hygiensjuksköterska Ingrid Persson, smittskyddssjuksköterska Miljö- och hälsoskyddsinspektörer i kommunerna Avgift 400 kr inkl. lunch, förmiddags- och eftermiddagsfika samt litteratur. Anmälan Anmälan via e-post till smittskydd@liv.se. Ange namn, förskola, yrke samt fakturaadress. Ange också om du önskar någon form av specialkost. Information Närmare upplysningar lämnas av: Birgitta Sahlström Ingrid Persson Välkommen! Ingemar Hallén Bitr. smittskyddsläkare/ vårdhygieniker Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare Hygienombud! Här finns ett lyssnartips: klicka här 11

12 Lästips - i samarbete med sjukhusbiblioteket CSK, Marie-Louise Eriksson Mamma borta Av Chris Haughton Åh, nej! Lilla Ugglan har ramlat ner från sitt bo och kommit bort från mamma. Som tur är finns vänner i skogen, redo att hjälpa till. Oemotståndligt och hjärteknipande om den stora fasan för alla mammor och barn att inte kunna hitta varandra. Sven käkar mat Av Emma Adbåge Sven sitter i matsalen. Framför sig har han en tallrik full av potatis. Han har smakat flera tuggor men potatisen är INTE god. Vad ska han göra? Han ger sig resolut ut för att leta efter nåt gott att äta. Hur ska det gå - kommer Sven bli mätt? Vem är sjuk? Av Stina Wirsén Bilderbok för små barn om stora känslor. Nallen mår inte bra. Hon har ont i magen och vill inte äta. Pappa ringer doktorn och sedan åker de till sjukhuset där nallen opereras. När hon kommer hem har hon ett häftigt ärr att visa för kompisarna. Tio vilda hästar en räknesaga Av Grethe Rottböll Den fartigaste räknesaga som gjorts! De vilda hästarna försvinner en efter en, tills det bara är en kvar. Den ensamma hästen får tråkigt, rusar tillbaka och nu hämtas häst efter häst, tills alla tio hästarna är samlade igen. Härligt charmiga bilder att bli glad av och roliga rimmade verser. 12