Barnavård s vett. 32:a årgången Nr 4, 2012 December

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: Hemsida: 32:a årgången Nr 4, 2012 December Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Kalendarium sid 2 Alltid odling innan behandling sid 3 BVC-sjuksköterskornas erfarenheter sid 4-6 Lättare att amma, reviderad sid 7 Sammanfattning av utbildningsdag sid 7-8 Beställa material mat, aktivitet och viktutv sid 9 Frågor & Svar sid 9-11 Komjölksallergiträffar sid 12 E n G od Jul och ett G ott N ytt Å r önskar Centrala Barnhälsovårdsteam et!

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare mobil Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax

3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 2013 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp/Plats Arrangör/Föreläsare 13 december Råd om bra mat Personal med arbete Livsmedelsverket Lena Björck på/inom BVC Centrala Barnhälsovården Bohusläns Museum 24 januari 2013 Småbarnteam BVC-läkare Per Möllborg, barnhälsovården Krabban, gamla vårdskolan Mats Cederlund, barnkliniken 30 januari 2013 Amning idag Personal med arbete Södertörns Lärcentral på/inom BVC Mats Berggren, Elisabeth Hjärtmyr Bohusläns Museum 8 februari 18-månaders BVC-personal Verksamhetsutvecklare screening Dalsland+Göta Älvdalen Nina Knutsson Krabban, gamla vårdskolan 11 februari 18-månaders BVC-personal Verksamhetsutvecklare screening Uddevalla Nina Knutsson Krabban, gamla vårdskolan 12 februari 18-månaders BVC-personal Verksamhetsutvecklare screening Norra Bohuslän Nina Knutsson Krabban, gamla vårdskolan 13 februari Viktigast av allt BVC-personal Hälsokällan, Barnhälsovården Del II Hälsokällan Ang utbildningar så kommer inbjudningar att sändas ut till er personal inom kort.

4 3 Alltid odling innan behandling när barn misstänks ha urinvägsinfektion! Jag har varit i kontakt med Inger Jansson, uroterapeut på barnmottagningen NÄL. Hon har noterat att det har saknats urinodlingar på många av de barnpatienter som går på mottagningen trots flera upprepade antibiotikabehandlingar. Vi är alla medvetna om behovet att minska antibiotikaförskrivningen och det gäller i allra högsta grad urinvägsinfektioner. Odling skall alltid tas vid misstanke urinsvägsinfektion hos ett barn och om barnet inte är allmänpåverkat eller febril så bör man invänta provresultatet innan man sätter in antibiotikabehandling. Undertecknad kommer i samråd med smittskyddsläkare Eva Lindhusen Lindhé uppmärksamma verksamhetschefer inom VGPV om detta. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Småbarnsteamet I mars 2012 startade Småbarnsteamet, en samverkan mellan BUP, Barn- och ungdomskliniken och Enheten för logopedi i NU-sjukvården samt Habilitering och Hälsa Fyrbodal. Småbarnsteamet har till uppgift att utreda barn 0-6 år med problem gällande tal- och språk, motorik, samspel och beteende. Teamet består av Mats Cederlund (barnneurolog), Lennart Ewaldsson (psykolog), Pia Tingbäck Fredholm (specialpedagog), Anda Roman Svantesson (logoped), Annika Johansson (sjukgymnast), Iréne Pilbackes (arbetsterapeut) och Jan Schrevelius (sjuksköterska). Vi tar emot remisser från BVC, BUP, Barn- och ungdomskliniken, m.fl. i hela NUsjukvårdens område. Kontaktperson för småbarnsteamet är Jan Schrevelius Mats Cederlund, Barnöverläkare Utbildning Torsdagen den 24 januari klockan inbjudes BVC-läkare inom Fyrbodalsområdet för utbildning kring Småbarnsteamet och fördjupning inom neuropsykiatri. Vi kommer att vara i lokal Krabban, gamla vårdskolan Uddevalla sjukhus, och särskild inbjudan kommer att gå ut till läkarna. Undervisningen kommer att fokusera på BVC-läkarrollen och de frågeställningar som berör indikationer för remiss till Småbarnsteamet. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

5 4 BVC- sjuksköterskors erfarenheter av att barn misstänks fara illa- en kvalitativ intervjustudie Att barnmisshandel existerar i vårt samhälle är något som alla måste göras uppmärksamma på och som berör. Att stå inför misstanken om att ett barn far illa är svårt, komplicerat och inte lätt att möta. Studien belyser vikten om att öka kunskapen hos alla som arbetar med barn, att lära sig och våga se tidiga tecken på barnen som tyder på att både barnen och deras föräldrar är i behov av hjälp. Tidiga insatser och stöd kan lindra framtida lidande hos dessa barn. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ, 2010) rapporterades att ca 22 % av alla misshandelsbrott i Sverige var mot barn i åldrarna 0-17 år. Barnmisshandel sker oftast av någon i familjen eller dess närhet. Skolan är den verksamhet som anmäler mest och står för 20 % och BVC endast 2 % av samtliga anmälningar. Barn som far illa kan definieras enligt Andersson (Socialstyrelsen, 2004) barn som är kända av eller borde vara kända av socialtjänsten då hemförhållanden är sådana att föräldrar behöver socialtjänstens stöd för att klara föräldra-uppgifterna. Risk för att barn far illa kan finnas i alla familjer, det är viktigt att tänka på, oavsett hur välordnad familjen verkar. Särskilt utsatta för risk är barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka föräldrar, barn till förståndshandikappade, barn som bevittnat våld och barn till asylsökande föräldrar (Västragötalandsregionen regionala riktlinjer, 2011). Idag erbjuds alla familjer med barn 0-6 år kostnadsfri rådgivning och hälsovård genom barnavårdscentraler, BVC. Arbetet har förändrats från övergripande medicinskt perspektiv mot ett allt mer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv. Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn beskrivs enligt socialtjänstlagen 14 kap. 1 (socialstyrelsen, 2004). Lagen innebär att all legitimerad sjukvårdspersonal har en skyldighet att anmäla misstankar eller oro för att barn far illa till socialnämnden. Förebyggande åtgärder inom primärvården mot barnmisshandel presenterades i en studie av MacMillan (2001). Det resulterade i; screening för att identifiera riskfamiljer, hembesök innan och efter födseln, omfattande hälsokontroller både hemma och på BVC, föräldrautbildning och stödprogram samt psykologkontakt. Det finns en stor osäkerhet för att ställa diagnos barnmisshandel trots att misstanken om att misshandel föreligger. Förklaringen till det kan vara rädsla, oro och brist på kunskap som leder till mindre anmälda fall. Mer utbildning och stöd är därför nödvändigt inom primärvården för att det skall bli ett professionellt arbete. Förslag på förbättring kan vara tydliga riktlinjer för rutiner och tillvägagångssätt på arbetsplatsen vid misstanke om att ett barn far illa (Lazenbatt & Freeman, 2006). Lundén (2010) skriver i sin avhandling att det är viktigt att tidigt upptäcka barns utsatthet innan en ogynnsam utveckling gått för långt eftersom dessa barn annars riskerar utvecklingsmässiga svårigheter eller lidande av olika slag. För att detta ska bli möjligt är det nödvändigt att lyfta kompetensen hos personal inom bland annat barnhälsovård och barnomsorg. För att säkra barns hälsa och utveckling krävs kunskap om barns utveckling och vad som bidrar till en icke önskvärd riktning. Syftet med studien var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter av situationer där de misstänkt att barn far illa. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med BVC sjuksköterskor verksamma på barnavårdscentral inom familjecentraler. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Resultatet av analysen resulterade i ett övergripande tema med tre kategorier och åtta underkategorier.

6 forts. 5 Från misstanke till åtgärd där BVC sjuksköterskorna i studien beskrev sina erfarenheter där det började med en känsla som uppstod. Det var en känsla som med stöd från kollegor eller tidigare erfarenheter blev en misstanke. När väl misstanken infann sig sattes en process med åtgärder i gång för att hjälpa barnet och stödja familjen. Från misstanke till åtgärd En känsla som väcker misstanke Att vidta omvårdnadsåtgärder Behov av uppföljning Att observera föräldrarna Att observera barnen Att samråda med kollegor Att öka kontrollen Att samverka Att ha en rak och ärlig kommunikation med föräldrarna Brist på återkoppling och stöd Att känna otillräcklighet En känsla som väcker misstanke. Att en misstanke uppstod kunde bero på flera faktorer. BVC sjuksköterskorna observerade hur familjen skötte om sitt barn, hur de knöt an till barnet, barnets beteende samt helheten på föräldraskapet och familjens situation. En känsla av att någonting var fel eller oro för barnet kunde också infinna sig utan att de visste varför. När känslan infunnit sig blev BVC sjuksköterskan mer uppmärksam och åtgärder vidtogs för att trygga känslan eller bekräfta den. Det var viktigt att inte bortse från den här känslan Man kan få en obehagskänsla, någonting som stör och för det mesta när man har sådana känslor är det på riktigt. BVC sjuksköterskorna beskrev att viktkurvan var ett viktigt stöd med de allra minsta barnen. Viktkurvan säger något mer än hur barnen mår. Avvikelser kunde ha både fysiska och psykiska orsaker på barnets hälsa. Då en viktkurva planade av tänkte informanterna, hur mår barnet? Hur mår familjen? Informanterna beskrev att de hade ganska god kännedom om barns beteende i olika sammanhang. Att ha förmåga att urskilja de barn som for illa var betydelsefullt och svårt Ett barn som var väldigt väldigt oroligt. Misstänksamt mot mig och ville inte titta mig i ögonen, jag fick inte väga eller mäta henne jag blev orolig från första stund och tänkte att här finns det bekymmer i den här familjen. Att vidta omvårdnadsåtgärder. När en misstanke eller känsla infunnit sig planerades tätare besök för familjen. Det var en strategi för att kunna verifiera misstanken. Genom att träffa barnet oftare ökade möjligheterna att skaffa tillräckligt med information för att på ett så säkert sätt bedöma situationen. Hembesök efter nyföddhetsperioden kunde göras oanmälda eller på förfrågan, detta för att få en bra inblick i familjens situation samt chans till en närmare relation. Ett extra hembesök kan leda till att både föräldrar och barn kan känna sig tryggare och ha lättare för att samtala. Att samråda med kollegor och att samverka med andra instanser var viktiga åtgärder. Om misstanken även visade sig förankrad hos en kollega innebar det att BVC sjuksköterskan kände sig tryggare i den fortsatta processen. Många uppgav att de i första hand sökte stöd hos en kollega. Att boka barnet/familjen till kollegan nästa gång för att få kollegans känsla var en strategi som vidtogs. Att vara ensam med sin misstanke ökade osäkerheten. Det kunde också vara så att personkemin inte stämde. Det var då lämpligt att låta kollegan träffa familjen för att se hur denne uppfattade dem. Det är svåra tunga beslut som skall fattas och möjligheten att dela en sådan process ansågs som nödvändigt Det är svårt och tungt att bära de här känslorna själv, därför är det viktigt med kollegor som man kan bolla det här med. Man kan diskutera tillsammans och det är skönt. Gemensamt för alla informanter i studien var att bjuda in föräldrarna till den öppna förskolan. Samverkan kunde ske genom att synkronisera bokade tider till BVC med förskolans öppettider och därmed ge föräldrarna chans att bli presenterade tillsammans med BVC sjuksköterskan. Detta för att få dem att känna sig mer välkomna och lättare att komma in i gemenskapen. Samtal med kuratorn på öppna förskolan förekom alltid, där BVC sjuksköterskan frågade om hon uppmärksammat något avvikande.

7 6 forts De beskrev att de konsulterade kuratorn i när de kände behov av stöd. Kuratorn hade ett nära samarbete som ansågs positivt och viktigt, framförallt i dessa svåra situationer Jag tycker man lätt kan säga till kuratorn att liksom jag har en liten känsla, hur känner du när du ser dem på öppna förskolan? Alla BVC sjuksköterskor i studien var eniga i att en familjecentral är en positiv arbetsform och gynnsam för alla. I svåra beslut och där det fanns misstankar kan BVC sjuksköterskan ta kontakt med en socialsekreterare och få råd utan att nämna namn, detta gjordes tidigare men var numera ovanligt eftersom dessa samtal lades på kuratorn i stället. Behov av uppföljning. Att BVC sjuksköterskorna kände stor oro och undran över hur det hade gått för barnen som de sett var tydlig. De upplevde även en önskan om att få bearbeta sina upplevelser samt undran om de handlat rätt fanns där fortfarande...när man börjar få en känsla av att det inte står rätt till. Dom drar man med sig hem, dom ältar man i huvudet, dom kan man inte släppa när man är hemma. Många beskrev dåliga erfarenheter med socialtjänsten efter att anmälan var gjord pga. att de inte fick någon återkoppling alls. De hade alla ett behov av att veta hur det gått med familjen, om familjen fått den hjälp de behövde. Alla distriktssköterskor som deltog i den här studien var i behov av stöd. Många upplevde en oro för att misstankarna inte var tillförlitliga eller inte så allvarliga. Ett skäl till att det råder viss tveksamhet vid att anmäla kan vara att man tror att anmälan alltid leder till ett omhändertagande av barnet. Socialtjänstens insatser skall bygga på respekt för den enskildes integritet och i första hand på frivillighet. Det är sällan en anmälan leder till en tvångshandling (SOU 2001:72). Viktigt att veta att en anmälan inte är ett hot mot familjen utan en anmälan om sina misstankar och oro som innebär att barnet och familjen är i behov av stöd och hjälp. Vid en misstanke kan en del välja att vänta och se. Här är det då viktigt att tänka på konsekvenserna om man inte anmäler. Att vänta och se kan innebära mycket för ett litet barn som utvecklas snabbt (Socialstyrelsen, 2009). Resultatet från denna studie belyser betydelsen av handledning och stöd för BVC sjuksköterskor samt ett välfungerande samarbete med socialtjänsten. Samverkan och återkoppling visade sig vara mest betydelsefullt och som efterlystes för ett optimalt preventivt arbete med familjerna och barnen. Att arbeta med föräldrarna är en nödvändighet i arbetet med barn, att aktivt sträva efter vilka behov föräldrarna behöver tillgodose. Om föräldrarna mår bra är förutsättningarna för barnen bättre. Därmed bör det läggas större fokus på att arbeta med att förbättra förutsättningarna för hela familjen (Wright, Watson & Bell, 2008). Emma Van Hove Distriktssköterska, BVC och Vårdcentralen i Tanumshede Referenser BRÅ. (2010). Brottsförebyggande Rådet. Hämtad: från Lazenbatt, A & Freeman, R (2005). Recognize and reporting child abuse: a survey of primary healthcare professionals. Journal of advanced nursing. 56 (3), SOU (2001). Statens Offentliga Utredningar. Hämtad: från Lundén, K. (2004). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, psykologiska institutionen. Psykologiska institutionens skriftserie nr. 137 MacMillan, H (2000). Preventive health care, 2000 update: prevention of child maltreatment. Primary prevention of child maltreatment. 163(11), Regional riktlinje, spädbarnsmisshandel Västra götalandsregionen. Socialstyrelsen (2004). Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. Hämtad: 29 oktober 2011, Socialstyrelsen (2009). Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering. Hämtad: 15 mars 2012 från SOU (2001). Statens Offentliga Utredningar, 2001:72. Hämtad: från Wright, L., Watson, W & Bell, J (2008). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: studentlitteratur.

8 7 Lättare att amma, reviderad! Elisabeth Kylberg Lättare att amma vänder sig till nyblivna mammor. Olika avsnitt behandlar bland annat bröstvård, hur man kommer igång med amningen, amningssvårigheter, vad man bör tänka på när man ammar och var man kan få ytterligare råd och hjälp. Broschyren passar bra att delas ut till den nyblivna mamman; den är också ett värdefullt stöd i samtalet med henne. Det här är en ny upplaga där innehållet har uppdaterats av Elisabeth Kylberg, nutritionist/docent vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa på Akademiska barnsjukhuset. ISBN hos Gothia Förlag Sammanfattning av utbildningsdag för dietister med temat Vitamin D-vad vet vi? Dagen inleddes med en föreläsning gällande D-vitamin i kliniken med Lars Ellegård, docent i klinisk nutrition och överläkare vid enheten för klinisk nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. D-vitaminets egenskaper är många men det främsta är att det förhindrar rakit och förbättrar kalciumupptag och tillväxt (barn). På våra breddgrader kan vi ta upp D-vitamin ifrån solen under april-september, sedan står solen för lågt. Kroppen kan under optimala förutsättningar maximalt förmås att bilda D-vitamin i blodet via solen upp till 150 nmol. Den optimala nivån bör ligga på nmol i serum. Vi behöver absolut en hel del D-vitamin ifrån kosten för att täcka vårt behov. Vissa grupper och individer i vårt område, kan särskilt vintertid, dessutom behöva tillskott av D-vitamin. Det är dock svårt att räkna på hur mycket tillskott som behövs då ett mikrogram av D-vitamin tillskott höjer D-vitamin i blodet ca 0,5-2 nmol/l (tex 20 mikrogram D-vitamin höjer allt mellan nmol/liter) Lägg därefter till att vi får i oss lite olika mycket D-vitamin via kosten. Medelintaget i kosten idag ligger på ca 5-6 mikrogram/dag. Nya preliminära rekommendationer gällande D-vitamin till barn och vuxna är 10 mikrogram/dag (nuvarande är 7,5 mikrogram/dag). För de som är 75 år (eller 60 utan sol), rekommenderas 20 mikrogram/dag.övre gräns för D-vitaminintag per dag är för barn 0-1 år 25 mikrogram och för barn mikrogram.

9 8 forts Om ett barn suger på D-vitaminflaska (25ml) och skulle få sig mer än en klunk (5ml) eller hela på en gång behöver föräldrarna ändå inte vara oroliga då det är för liten mängd för förgiftning/hyperkalcemi. De ska dock göra uppehåll med D-dropparna i en månad och sedan börja igen. (Dubbelkollat med giftinformationscentralen, förf.anm) Om en förälder till ett för övrigt friskt barn kommer till BVC och säger att det glömt att ge D- droppar till barnet upp till två månaders tid under vinterhalvåret är det heller ingen anledning till direkt oro eftersom D-vitamin har så lång halveringstid ( ca 3v) och lagras därför länge i kroppen. Rådet till dessa föräldrar blir att det är bra att de nu kommer igång igen med D-dropparna. (Dubbelkollat med Per Möllborg BHV-överläkare CBHV, förf. anm) Det kan vara värt att nämna att årsvariationen gällande D-vitaminnivån i blodet följer en sinuskurva där det högsta värdet är under hösten och det lägsta under våren. Det ligger således en fördröjning på ca tre månader från det att man solat under sommaren tills det syns som allra mest i blodet och likaså att det är först under våren som vinterns mörker tar ut sin rätt. Christel Lamberg Allard, professor, Institutionen för livsmedels- och miljövetenskap, Helsinfors universitet, berättade om D-vitamin och den forskning som pågår just nu. Vi kommer att få se resultat ifrån delar av denna forskning i nya Nordiska Näringsrekommendationer som blivit något fördröjd men som kommer ut i början av Hanna Olausson, nutritionist och forskarassistent vid avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin i Göteborg, berättade om D-vitamin under graviditet och amning. En studie har visat att ju högre D-vitamin koncentration i blodet mamman haft under sin graviditet, desto bättre bentäthet hade barnet vid nio års ålder. Givetvis undrar man om detta beror på arv eller miljö? En annan studie har visat att även nyfödda hade större benyta (ej bentäthet) om mamman hade en högre koncentration av D-vitamin i blodet under graviditet. Detta resultat tyder på en direkt effekt av D-vitaminstatus under graviditeten. Skillnaderna var dock bestående då barnen var ett år gamla. D-vitamininnehållet i bröstmjölk är varierande men generellt lågt. Livsmedelsverket rekommenderar 10 mikrogram D-vitamin/dag för gravida. Andelen gravida med D-vitaminintag under 10 mikrogram/dag i Sverige är 61% enligt Olausson (in press British Journal of Nutrition). Egna slutsatser av denna dag: Slutsatsen av denna dag är att många av oss troligen hade mått bra av lite extra D-vitamin i form av tillskott eller fler berikade produkter. Fet fisk tex lax är självklart inte heller fel och Lars Ellegård nämnde också att gula kantareller ger lika mycket D-vitamin/100 g som tex aborre och gädda. Det ger ju ytterligare en anledning att gå ut och plocka kantareller på hösten då Kanske kan D-vitaminets årstidsvariationer i serum förklara tex vårtröttheten som tycks slå till precis när man tror man klarat vintern? Eller de som känner sig extra trötta på hösten efter en regnig sommar... Det är viktigt att alla gravida, särskilt de som är mörkhyade och bär heltäckande klädsel, får information om vikten av D-vitaminintaget under graviditeten. Jag tänker att det inte handlar om ett särskilt kostråd just gällande D-vitamin. De råd som livsmedelsverket ger gällande mat under graviditeten täcker även in D-vitaminet. Kanske kan effekten av mammas D-vitamintag under graviditeten på barnets skelett vara anledning att ytterligare lyfta fram dessa råd gällande bra mat under graviditeten en nivå? Anna Magouli,leg.dietist CBHV

10 9 Beställa material gällande det primärpreventiva programmet Mat, aktivitet och viktutveckling Materialet Mat, aktivitet och viktutveckling beställs av oss på Centrala Barnhälsovården. Maila eller ring till Mikaela Johansson, tel , mail Mat, aktivitet och viktutveckling 1-2 år (Föräldramaterial som samtalsunderlag samt utskick inför besök/utdelning ) Mat, aktivitet och viktutveckling 2-4 år(föräldramaterial som samtalsunderlag samt utskick inför besök/utdelning ) Mat, aktivitet och viktutveckling 1-2 år (Föräldramaterial på Somaliska, Sorani (kurdiska), Spanska, Turkiska, Engelska, Arabiska) Mat, aktivitet och viktutveckling 2-4 år (Föräldramaterial på Somaliska, Sorani (kurdiska), Spanska, Turkiska, Engelska, Arabiska) Mat, aktivitet och viktutveckling 1-2 år (Personalmaterial, inplastat skrivbordsunderlägg som stöd i samtalet) Mat, aktivitet och viktutveckling 2-4 år(personalmaterial, inplastat skrivbordsunderlägg som stöd i samtalet) Via distributionscentrum@vgregion.se kan ni beställa materialet Lätta Tips 4-6 år (riktat material för barn med övervikt). Materialet beställs i buntar om 50 st. Se till att ni har tillgång till manualen för detta material. Om den inte finns med i beställningen kan ni gå in och skriva ut den via Centrala barnhälsovården FyrBodals hemsida (ligger på förstasidan under nyheter) Anna Magouli, dietist Frågor & Svar Fråga: Jag har en liten prematurfödd flicka, född i v 24, som nu är cirka 5½ månad. Den 18 sept fick hon första omgången av de vanliga vaccinerna. Nu fick hon meddelande om att hon också bör vaccineras mot säsongsinfluensan. Jag önskar lite råd om vilket jag ska börja med och hur långt intervall det bör vara mellan vaccinerna. Svar: Vaxigrip kan ges från 6 mån ålder enligt FASS och det är bra om barnet uppnått denna ålder innan första dosen ges. Den kan ges samtidigt med de andra vaccinerna och man väljer att ge bara 0,25 ml dvs halv barndos och sedan ytterligare en dos med 0,25 ml efter minst 4 veckor för bästa skydd.

11 10 forts Det kan kännas jobbigt att ge tre sprutor samtidgt dvs Pentavac, Prevenar och Vaxigrip men är tillåtet. Om föräldrarna eller du tycker det känns bättre med att dela upp är mitt förslag att du ger Pentavac och Prevenar 2 mån efter första dosen dvs efter 18 nov, väntar 1-2 veckor och ger sedan första vaxigrip och ytterligare drygt en månad senare andra dosen Vaxigrip. Att jag prioriterar Pentavac först är att kikhosta är värre än influensa för ett så litet barn och det är först efter andra dosen lite skydd börjar komma. Enda kontraindikationen Vaxigrip är allvarlig äggallergi då hon inte skall ha vaccinet utan särskild bedömning allergolog mm. Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Fråga: Jag har en svensk familj på BVC med två helt ovaccinerade flickor, 4 respektive 8 år. Efter många turer vill de nu få båda barnen vaccinerade. Hur gör man i detta läget och vad gäller 8- åringen som numera tillhör skolhälsovården? /BVC -ssk Svar: Glädjande att de vill vaccinera sina barn och precis som du påpekar är 4-åringen BVC s ansvar och 8-åringen skolhälsovårdens ansvar. Jag tycker man kan samverka och tala med kollegorna inom skolhälsovården och kanske göra det på samma plats det vill säga barnhälsovården för att göra det så smidigt som möjligt för familjen. Generellt är det så att skolhälsovården skall stå för kostnaden för 8-åringen men samtidigt har vi inom barnhälsovården fått ersättning för vaccination som inte utförts så det är viktigt att man hittar en smidig lösning. När det gäller vaccinationsordination så skall den yngre flickan få Pentavac med vanliga tidsintervaller det vill säga två månader mellan dos 1 och 2 samt minst sex månader mellan dos 2 och 3. Sedan fullföljer man med Tetravac efter 4-5 år och då ger man den inom skolhälsovården. Om flickan är född efter 1 oktober 2008 har hon också rätt till kostnadsfritt Prevenar och i så fall räcker det att hon får en dos beroende på hennes ålder. Kan ges samtidigt som Pentavac. MPR ges samtidigt som första Pentavac och nästa dos kommer 4-åringen få när hon går i årskurs 2 som alla andra barn. När det gäller 8-åringen så rekommenderar jag Tetravac istället för Pentavac då hon inte behöver ACT-HiB pga sin ålder. Samma intervall som jag nämnde ovan dvs 2 mån mellan dos 1 och 2 och minst 6 mån därefter innan dos 3. MPR även här och ytterligare en dos när hon går i årskurs 2 (går hon redan i denna årskurs så ger man denna inom något år via skolhälsovården). Samtliga ordinationer skall signeras av ansvarig BVC respektive skolläkare innan det ges. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fråga: Har en kollega som arbetar på barnkliniken och hon nämnde att frågeställningar kring retentio testis alltid skall gå till kirurgkliniken framöver. Stämmer detta? /BVC-läkare Svar: Frågan har diskuterats men man har nu enats om att även i fortsättningen kommer retentio testisfrågeställning bedömas av både barnläkare och kirurgläkare tillsammans. Remissen kan således gå till barnkliniken Uddevalla respektive NÄL eller kirurgkliniken så kommer de göra en gemensam bedömning hur det skall handläggas. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

12 Fråga: Friskt barn, 2 mån gammal som går på sina BVC-kontroller med mamman. I FV 2 står det i anteckningarna att modern har ESBL. Behöver vi eller någon annan utföra speciell provtagning på barnet eller andra riktlinjer? Står inget mer i BB journalen. /BVC ssk 11 Svar: Denna fråga fick jag på specialist-bvc mottagning förra veckan. ESBL innebär att man bär på bakterier som producerar ämnen (enzymer) som kallas extended spectrum beta-lactamases. Dessa bakterier är motståndskraftiga mot vissa antibiotika och kan därmed vara svårare att behandla om de är bakgrunden till en infektion. ESBL är inte anmälningspliktig sjukdom i vanlig bemärkelse utan det är bara laboratorier som måste anmäla det. Någon smittspårning eller liknande görs vanligtvis inte (finns specialfall men ovanliga). Det vanliga är att man är bärare utan att vara sjuk och i det här fallet hanteras både barnet och föräldern som alla andra; det vill säga med stor portion omtanke och god hygien. Oftast försvinner bakterierna av sig själv och utlandsvistelse är en vanlig orsak till att man fått dessa i sin bakterieflora. Inga provtagningar skall utföras på barnet. Bra information finns på smittsskyddsenhetens hemsida med bland annat patientbroschyr. /Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fråga: Frågan gäller en gosse på 5,5 år som har en mjölkproteinallergi. Han äter mjölkfri kost och har tidigare tagit Calcitena brus. Vill ej ta dessa längre, finns det alternativ? Hans mamma undrar om han behöver ta dem. Jag tror att han dricker havremjölk till viss del, men inte hur mycket eller vilken sort... Svar: Barn med komjölkproteinallergi sköts på barnmedicinsk mottagning och mamman bör få sina frågor besvarade i sin kontakt med personal som arbetar där, men jag förstår att det är ganska vanligt att dessa frågor även kan dyka upp hos er. Det kan därför vara bra att känna till hur man brukar tänka kring dessa barn då de är lite äldre och inte alltid har kvar sitt hydrolysat. Om barnet dricker en kalciumberikad produkt tex havremjölk med kalcium och får i sig ca 5 dl/dag behöver det inte extra kalcium. Annars kan det behövas ett tillskott. Det finns ju kalcium även i fisk, ägg, broccoli etc men det är svårt att tänka sig att en femåring ska kunna täcka sitt behov på detta sätt utan större ansträngning. Om man ska ge ett mer precist svar behövs mer information om vad barnet äter och hur mycket. Då behövs en matdagbok, så får dietisten göra en näringsberäkning utifrån den. D-vitamin är nödvändigt för kalciumupptaget i kroppen. Det är viktigt att föräldrarna ser efter att produkten som ersätter mjölk för dessa barn även innehåller D-vitamin (1,5 mikrogram/100 g är en lagom koncentration). Livsmedelsverket rekommenderar i nuläget 7,5 mikrogram/dag för barn över 2 år. Om man är osäker på barnets intag av kalcium och D-vitamin kan det vara bra att ge tex Kalcipos D (500 mg kalcium och 10 mikrogram D-vit). Tabletten finns som tuggtablett med citrussmak. Det kan räcka att ge tabletten varannan dag eller under vardagarna för att det ska bli lättare att komma ihåg. Det är ovanligt att barn i denna ålder har kvar sin komjölkproteinallergi. Råd föräldrarna att höra med ansvarig läkare på barnmottagningen om det är dags att testa om med provokation eller provtagningar. Anna Magouli, Leg. dietist CBHV

13 12 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR Våren 2013 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 9 januari Onsdag 13 februari Onsdag 13 mars Onsdag 10 april Onsdag 8 maj Onsdag 12 juni Samma program alla dagar Klockan: Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Frida Hoas leg dietist Turid Osland Johansson leg dietist