Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland

Transkript

1 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 7 / november 2011 Detta nummer innehåller Plötslig spädbarnsdöd ökar... s 1 Tack... s 1 Frågor till BHV-enheten... s 2 Obstetrikmodulen i Cosmic... s 3 Barn måste få bättre... s 3 Dietistsida... s 4 Lästips... s 6 Om fler ska amma... s 7 Fortbildning... s 7 Kontakt/adresser... s 7 FN:s konvention... s 7 Lilla LiV:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten, LiV Centralsjukhuset Karlstad Tel , fax e-post: isabel.lindgren@liv.se Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland Under 90-talet minskade antalet fall av SIDS dramatiskt när vi insåg att spädbarn ska sova på rygg. Från högsta dödstal 1990 när mer än 100 barn per födda dog i SIDS var siffrorna för ett par år sedan barn. De senaste 2-3 åren har SIDS-fallen tyvärr börjat öka igen. Man vet ännu inte varför, men arbetet med att försöka ta reda på detta är påbörjat. Man kan fundera över olika förklaringar: Är det fortfarande alltför många barn som ligger i sidoläge? En del barn behöver göra det första dygnet på BB när de är slemmiga. Finns det en risk att de fortsätter med sidoläget hemma? Viktigt att vi på BVC tänker på att ta upp det. Varför sidoläget är en riskfaktor vet man inte det kan vara att barnet tippar över till magläge men det kan också vara påverkan på cirkulation eller andningsvägar. Rökningen har inte förändrats speciellt mycket, men hur är det med annat nikotin under graviditet och amning snus, nikotinplåster och nikotintuggummi? Är det fler barn som sover i föräldrasängen? I Rikshandboken står det om vilka råd vi ska ge. Så här ser SIDS-utvecklingen ut sedan Tack till alla er som var med på BHV-enhetens fortbildningsdagar på Frykenstrand. Vi uppskattar alla reflektioner som ni skrev i utvärderingen och dessa tar vi givetvis med oss för framtida planering. 1

2 Frågor till BHV-enheten BVC-sjuksköterska: Hur länge efter man har målat ett rum ska man vänta med att låta bebisar sova där? Har du hört något sådant? Jag har för mig att man i SELMA-studien nämnde något, men kommer ej ihåg. CG Bornehag: Vi har funnit vissa samband mellan kemikalier som finns i vattenbaserade färger för inomhusmålning och allergiska besvär hos förskolebarn. Våra resultat är inte helt enkla att tolka och de utgör inte ett entydigt bevis för att det finns ett samband. Men som sagt vi har funnit vissa indikationer för ett samband och det finns andra studier som pekar i samma riktning. Man kan därför inte utifrån vetenskapliga evidens avråda familjer med spädbarn från att måla inomhus. Men min personliga uppfattning är att man ändå ska undvika att måla innan det kommer en bebis till familjen eller under de första åren. Om man måste göra om bostaden så rekommenderar jag att man sätter upp en enkel papperstapet. Om man har målat om så ska man vänta flera veckor innan man sover i dessa rum och det ska inte finnas någon lukt kvar. Men praktiskt fungerar ju ofta inte detta, att ha rum tomma i flera veckor så min övergripande rekommendation är att undvika att måla om sovrum under barnatiden, även om jag inte har fullt vetenskapligt stöd för denna uppfattning. BVC-sjuksköterska: Ska EPDS formulären skickas in till er fortfarande? Cristina Gillå: EPDSformulären ska inte skickas in längre. BVC-sjuksköterska: Läst i metodboken om prematurer och vaccinationer! I första stycket står att alla friska prematurer ska vaccineras på BVC, men längre ner står att alla ska ha 1:a dosen på barnmottagning. Hur gör vi? Jag har en bäbis född i v 34 som nu är 4 månader drygt och ännu inte fått någon vaccination? Staffan Skogar: Olyckligt om det är otydligt. Prematura barn som föds före v 32 ska ha en extra vaccinationsdos som ska ges på 10:an alt barnmott. I detta fallet är barnet fött i v 34 och vaccination ska ske på BVC vid 3 månaders ålder(kronologiskt- dvs 3 månader efter barnet är fött). BVC ska oftast inte vara inkopplat vad gäller första dosen, vad gäller barn som ska erhålla en extra vaccinationsdos. BVC-sjuksköterska: Var på hembesök i går där mor och far har hepatit C. Mor även en utläckt hepatit B. Har legat på avd 10 samt avd 11. Ingen Engerix given. Barnet befinner sig i en riskmiljö. Skall jag vaccinera med Engerix så snabbt som möjligt? Skall jag då följa efter 1 månad, samt ge hexa vid år, eller räcker det med en Engerix nu, sedan Hexa vid 3 mån. o.s.v. Det står i basprogrammet att BVC läkare skall ombesörja prover vid 1 år. Ni menar att vi då skall skicka remiss till BUM Gripen för provtagning, för vi har ingen tillgång till lab eller beställningar av prover från BVC. Staffan Skogar: Ge Hexa som vanligt vid 3,5 och 12 mån. Ingen direkt smittrisk idag men det kan finnas en risk i barnets miljö. 2

3 Obstetrikmodulen i Cosmic Första veckan i december kommer vi att införa obstetrikmodulen i Cosmic på barnmorskemottagningarna i Värmland och på förlossningen på CSK. Idag dokumenterar vi i olika It stöd men fr.o.m. december kommer all dokumentation gällande den gravida kvinnan att ligga i Cosmic. Vi kommer helt att sluta dokumentera på papper och det kommer bl.a. innebära att FV 2 kommer att försvinna i pappersform. Dokumentationen på det nyfödda barnet kommer att ligga i två tabeller i Cosmic. Den ena tabellen heter barnkontroller och där dokumenteras alla kontroller som barnmorskan gör första dygnen på barnet; vikt, temp, hudfärg, andningsfrekvens, tonus, PKU, OAE mm. Den andra tabellen heter barnläkarundersökning och där dokumenteras barnläkarundersökningen. Vid hemgång från Eftervårdsmottagningen eller avd.11 kommer båda tabellerna att skrivas ut och skickas till aktuellt BVC. Där finns den information som ni tidigare läst på FV2 gällande barnet samt personuppgifter på mamman. Från och med januari kommer också barnet att få sitt personnummer i samband med födseln. Med vänlig hälsning Sofia Jedvik Sofia.Jedvik@liv.se Barn måste få bättre skydd mot våld 26 oktober 2011 kl 09:53, uppdaterad: 26 oktober 2011 kl 12:14 BRÄNNPUNKT VÅLD MOT BARN Sverige kan och måste göra bättre ifrån sig i arbetet med att komma tillrätta med våldet mot barn. Det behövs nu ett nationellt handlingsprogram, skriver fem barnläkare. Det senaste årets uppmärksammade fall där barn har dödats i bland annat Örebro, Umeå och Sigtuna och nu senast i Ljungby väcker starka känslor och en rad frågor kring hur detta kan inträffa i dagens Sverige. Att ett barn misshandlas till döds tillhör det mest extrema inom ett spektrum av utsatthet. Barn utsätts för misshandel, sexuella övergrepp och bristfällig omsorg varje dag i Sverige. Det sker i alla delar av samhället, inom alla samhällsklasser, i städerna såväl som på landsbygden. Under de senaste fem åren har polisanmälningarna för misshandel och sexuella övergrepp mot barn flerfaldigats. År 2010 polisanmäldes fall av misshandel mot barn 0-6 år gamla och drygt fall av sexualbrott mot barn under 18 år. Världshälsoorganisationen har deklarerat att skadlig behandling av barn inom familjen är ett allvarligt folkhälsoproblem, och att alla stater har ett ansvar att arbeta aktivt mot barnmisshandel och vanvård, samt att vara uppdaterade om hur vanliga övergreppen är. Läs hela artikeln : 3

4 Kontakt med dietist Dietist mödra- och barnhälsovård Jannette Grahn Vera Egen hemsida På landstingets intranät finns nu en sida enbart med nyheter från dietist mödra- och barnhälsovård. Jannette kommer att skicka en blänkare med e-post när nyheter och annat material läggs ut. Länk till sidan: Informationssida-smal----2/Allmanmedicin/QBUFF/Dietistfor-modra--och-barnhalsovardsenheterna/ Gröt och modersmjölkersättning, lika näringsvärde? Under internatet i Frykenstrand dök upp frågan om den färdiga grötens näringsvärde i jämförelse med modersmjölkersättningen. Jag har undersökt näringsinnehållet i båda produkter och även frågat livsmedelsföretagen. Det är inte samma näringsvärde i gröten som i modersmjölkersättningen. Modermjölkersättningen är det närmaste man kan komma modersmjölken i sitt näringsinnehåll medan gröten kan jämföras med vällingen näringsmässigt. Detta innebär att modersmjölksersättningen är näringsmässigt att föredra för spädbarn när inte modersmjölken räcker till, speciellt före 6 månaders ålder där vi ska stödja och även skall uppmuntra mammorna som delammar. Spädbarn är egna individer och därför ska vi lyssna på barnet och utgå från dess signaler/önskemål. Om barn inte blir mätta av modersmjölken eller om barnet börjar bli för bekväm med flaskan så att amningen blir lidande så måste vi anpassa våra råd. För vissa barn fungerar det bra med delamning och modersmjölkersättningen medan för andra är gröten att föredra. Järn i gröten Det bästa sättet att berika hemgjord gröt med järn är välling men även modersmjölkersättning går bra. Gällande frågan om att berika hemgjord gröt med Blutsaft anses inte lämpligt eftersom man måste vara noggrann med doseringen samtidigt som Blutsaft ingår i gruppen kosttillskott och det är något som vi inte ska ge våra barn utan ett bekräftat behov pga. sjukdom eller dylikt. Hemgjord gröt berikad med järn Gröt är lättlagat och näringsrikt och passar både till frukost, mellanmål och kvällsmål. Det kan serveras när barnet är 6 månader eller tidigast från 4 månader om barnet behöver mera mat. Den fabriksgjorda barngröten är enkelt att blanda i ordning och är berikad med framförallt järn. Nedanstående recept ger dig en gröt som du rör ihop nästan lika lätt som den färdiga barngröten och är ett fullgott alternativ till den fabriksgjorda barngröten men till halva priset. Recept 1 barnportion 1½ dl vatten ½ dl havregryn 2 msk vällingpulver (exempelvis fullkornsvälling) Mät upp vatten och havregryn i en kastrull. Rör om och låt koka upp. Sänk värmen något och låt det småkoka i 3-4 minuter. Dra undan kastrullen från värmen och låt gröten svalna något, blanda sedan i vällingpulvret! 4 Klart!

5 Frågor till dietist BVC- sjuksköterska: Jag har just pratat med en mamma på telefon. Hon beskriver sin dotter, snart 4 år, som är mycket vemelmagad och kräks flera gånger i veckan mitt i maten. Detta kan komma då flickan tex känner en lökbit i maten eller tycker att maten är för mycket kryddad. Hon framkallar inte kräkningen själv, vad det verkar, utan blir helt enkelt så äcklad att hon spyr. Hon matvägrar inte utan försöker smaka på allt. Detta har pågått ett år men kräkningarna har kommit sista två månaderna. Frukostmat så som smörgås och fil går alltid bra. Likaså korv och makaroner. Flickan är också mycket känslig för dofter och tycker en del mat lukta illa. Går på förskolan där hon trivs bra. Framkommer problem med hård avföring varannan till var tredje dag. Har alltid haft problem med hård mage enl mamma. Får recept på Lactulos för att hjälpa tösen till en normal avföringssituation. Tacksam din syn samt råd på detta problem. Svar: I första hand undrar jag ifall mamman har varit i kontakt med barnläkaren eller allmänläkare eftersom detta har pågått i ett år. Hur ser flickans tillväxtkurva ut? Avstannat i vikten/längden? Kräks hon lika mycket i förskolan? Är det flickan själv som uttrycker att maten är för kryddad eller att det är lök i? Hur ser samspelet mellan barn- föräldrar - mat/måltidssituationen ut? Det kan ligga mycket bakom flickans kräkningar än vara fysiologiska problem. Även om flickan inte framkallar själv kräkningar kan det ligga rädsla från tidigare kräkningar som utlöser kräkningsreflexen när flickan äter något med en viss konsistens. En psykolog kan lättare förklara detta. Att flickan är hård i magen kan bero delvis på att hon kanske inte äter det som hon behöver för att hålla magtarmkanalen igång och delvis pga. uttorkning. Dricker hon tillräckligt? Kräks man ofta blir man lätt uttorkad och uttorkning i sig leder till förstoppning. Laktulos är därför en tillfällig lösning till förstoppning problematiken. Det är viktigt att hitta ursprungen till problemet. Det är svårt att fördjupa mig i fallet (med kostråd exempelvis) utan en närmare undersökning (läkare) för att utesluta eventuella fysiologiska problem som orsakar kräkningarna. Därför tycker jag att det är viktigt med en läkarkontakt för att försäkra sig att inte några sväljsvårigheter finns, exempelvis (det kan mycket väl vara något annat) BVC- sjuksköterska: Jag har nyligen varit på hembesök till en familj med ett 2 veckors barn. Det är en liten tid innan det ska börjas med smakportioner och gröt, familjen var mycket insatt i ämnet mat. De använder inga livsmedel med tillsatser, köper ekologiska råvaror. Dom kommer inte att ge industritillverkad gröt utan koka egen. Deras fråga var om det går bra att tillsätta pumpakärnor för att gröten ska bli mer järnrik. Har du några andra tips på vad de kan tänka på? Svar: Pumpkärnor innehåller en del järn men för att komma upp i rekommenderade intag så krävs det att man äter en del speciellt när vi pratar om ett litet barn. I början är det kanske inte så lämpligt med pumpkärnor heller, de måste mixas och det får inte bli för mycket eftersom det är hårdsmält. Jag antar att de inte heller vill använda sig av välling i gröten för att få upp järnvärdet då kan de i stället använda sig av mjukt paltbröd (om de inte är veganer!). Recept med paltbröd 1 barnportion 1½ dl vatten ½ dl havregryn 2 tsk smulat paltbröd Mät upp vatten och havregryn i en kastrull. Rör om och låt koka upp. Sänk värmen något, tillsätt paltbrödet och låt det småkoka i 3-4 minuter. Efter en tid och när barnet äter mer kan man öka till 1-1 ½ msk paltbröd. 5

6 Lästips i samarbete med sjukhusbiblioteket CSK Westin, Birgitta & Lepp, Mati Viggos ord I år är det 25 år sedan karaktären Viggo dök upp i bilderbokssammanhang för första gången. Det firas med en ny bok, Viggos ord, en perfekt bok för nyfikna småbarn! Viggo äter, sover, leker och busar och vi får lära oss mer om Viggos vardag. Boken innehåller mer än hundra ord, de flesta välbekanta eftersom de ingår i små barns vardag, men det finns förstås också möjlighet att lära sig nya ord när man tillsammans läser, pekar och pratar om orden och bilderna i boken. Blake, Stephanie Nej! Inte tandläkaren! En tokrolig bok om vad som händer när man går till tandläkaren. När kaninen Simon tar en tugga av sin pannkaka gör det jätteont i tanden. Han måste gå till tandläkaren! Men Simon vägrar. Aldrig i livet! Inte tandläkaren! Mamma och pappa lyssnar inte på det örat. Efter många protester och tandagnisslan blir tanden lagad. Och vem är det då som skryter över sitt stora mod? Persson, Kristina Titta vad jag kan! En rikt illustrerad bok om det lilla barnets fascinerande väg från de allra första spontana rörelserna till de första stegen på egen hand. Författaren som är sjukgymnast utgår inte från barnets ålder och förväntade utveckling. Istället är utgångspunkten barnets växande rörelseförmåga och vad som är möjligt för varje barn. Genom erfarenheter från sina många möten med små barn kan hon också ge exempel på vad den tidiga rörelseutvecklingen har för betydelse för barnets övriga utveckling Enkla tips finns på hur man som förälder kan spela en betydelsefull roll genom att stödja och stimulera sitt barn samtidigt som man har roligt tillsammans. 6

7 Aktuell artikel om amning i Dagens medicin Uppdaterad Om fler ska amma får fler ta ansvar Amningshjälpens nya undersökning är bristfällig och ger inget svar på varför mammor ammar kortare tid i dag än för fem år sedan, skriver vårdutvecklarna Margaretha Magnusson och Gerd Almqvist Tangen. Läs hela artikeln: Fortbildning BVC-turné / Yrkesvisa nätverksträffar Med start i november månad kommer BHV-enheten att besöka er på BVC. Datum är planerade för de flesta, men det återstår några platser som ska bokas in. Höstens yrkesvisa nätverksträffar kommer därför att flyttas fram till våren 2012 istället. BHV-enheten Motiverande Samtal ett verktyg och ett förhållningssätt att hjälpa en människa till förändring på hennes villkor Vid utbildningstillfällena framhålls att metoden kan användas förutom vid riskbruk av droger också till sjukskrivningsproblematiken, diabetes, ökad patientcompliance vid läkemedelsanvändning och till alla slags förändringar av levnadsvanor. Det görs genom både med hjälp av teori och framförallt praktiska övningar Inbjudan och anmälan till Grundkurs i Motiverande Samtal våren 2012 Annika Sundelin Utvecklingsledare MI/levnadsvanor Folkhälsa och samhällsmedicin Lilla LiV:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten i Värmland FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel19 Artikel nummer19 handlar om att skydda barn mot våld hemma. Länderna ska skydda barn mot föräldrar och andra vuxna som slår barnet, är elaka mot barnet, eller tar hand om barnet dåligt på något annat sätt. Det kan vara att föräldrarna missbrukar alkohol eller narkotika eller att föräldrarna utnyttjar barnet sexuellt. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare Lena Granath, MBHV-psykolog Isabel Lindgren, assistent Adress till BHV-enheten: Centralsjukhuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad Tel fax e-post: barnhälsovårdsenheten@liv.se Adress till MBHV-psykolog Psykologmottagningen för MBHV Våxnäsgatan 4, 2tr Karlstad 7 Fax: Obs! Nytt