Sida 1(14) Detaljbudget 2014 Naturbruksstyrelsen 1. Sammanfattning Naturbruksförvaltningens vision är: "Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet". Som landets största anordnare av naturbruksutbildning avser vi också att bli bäst. Som en del i Västra Götalandsregionen finns stora möjligheter att nå dit. Med denna ansats kommer vi att genomföra förändringar i verksamheten som syftar till att förbättra våra elever/studenters utveckling och resultat, effektivisera uppdraget kring regionutveckling, höja vår kompetens och samverka mer kring forskningsprojekt. Flera förändringar avseende både verksamhet, personal och investeringar kommer att påverka oss under 2014. Naturbruksstyrelsen har som mål att utveckla: tydligt profilerade skolor, attraktiva och moderna lokaler, digital teknikutveckling i framkant, en långt gången samverkan mellan skolorna och med de gröna näringarna, en harmonisering av lednings-, administrations- och organisatoriska resurser samt införa ett processorienterat kvalitetsarbete. Naturbruksförvaltningen kommer också i samverkan med näringen att arbeta strategiskt på att höja naturbruksutbildningarnas och de gröna näringarnas status. Några av förvaltningens mål är att kompetensen skall höjas bland våra medarbetare och att forskning skall knytas till skolorna. En stor satsning görs på vuxenutbildning och för att möta vårt uppdrag kring regionutveckling. Mål har också satts för att nå en marknadsandel på ungdomsgymnasiet på 2,9 % 2016, en dubblering av antalet yrkeshögskoleutbildningar 2015, en utökning av vuxenutbildningen med 200 % och en utveckling av kompetenscentrauppdraget för att bli mötesplats, mäklare och motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. För att få bättre mått för verksamheten har förvaltningen gemensamt för alla skolorna tagit fram ett antal VAD-mål. Dessa utgör kvalitetsmått för lärandeprocessen inom skolan och syftar till att följa upp att de nationella målen som finns i statliga styrdokument följs. Måtten följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet, och är ett av de underlag som används för planering av åtgärder såväl kort- som långsiktigt. Utifrån lägre marknadsandelar måste förvaltningen anpassa verksamheten till en mindre budget. Omställningsarbete har pågått under en längre tid men ytterligare förändringar under 2014 är nödvändiga. Vi arbetar med ett aktivt omställningsarbete men kommer troligen att behöva varsla medarbetare. Uppdraget från RUN innebär en tydligare spetsprofilering av skolorna och tydligare krav på att genomföra kompetenscentrauppdraget. Förändringarna som det vässade uppdraget från RUN innebär tillsammans med uppdraget att vara ett stöd för näringarnas tillväxt och utveckling kräver fördjupad och breddad kompetens hos förvaltningens medarbetare. Ekonomiskt kommer 2014 att bli ett tufft år men vi räknar med att ha en budget i balans inför 2015. Målet är att vi kommer att ha en stark och efterfrågad verksamhet från och med 2015.
Sida 2(14) 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Naturbruksstyrelsen är huvudman för de sex naturbruksgymnasierna Uddetorp, Sötåsen, Dingle, Nuntorp, Strömma och Svenljunga samt för den bilologiska yrkeshögskolan i Skara (BYS) vilket innebär landets största anordnare av naturbruksutbildningar. Naturbruksstyrelsen får årligen ett uppdrag från regionutvecklingsnämnden (RUN). I detta uppdrag anges tre huvudområden för naturbruksstyrelsens arbete: - att arbeta med ungdomsgymnasium - att arbeta med vuxenutbildning på olika sätt - att vara ett stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling i regionen Verksamheten har definierat huvuduppdraget som: LÄRANDE och motor i UTVECKLING av de gröna näringarna. De delar av uppdraget som omfattar skolverksamhet styrs dessutom av skollagar och de anvisningar som skolverket ger ut. Naturbruksstyrelsen har i dialog med RUN redovisat det uppdrag om översyn av relevanta framtidsfrågor som gavs i uppdraget för 2013. Målet för verksamheten under 2014 och de kommande åren skall vara att fullfölja utvecklingen av profilerade skolor med tydliga inriktningar av utbildningsinnehållet. Syftet skall vara att organisationsförändringarna skall tillgodose både elevers valmöjligheter av inriktningar inom naturbruksprogrammet och näringarnas tillväxt och kompetensförsörjningsbehov. Naturbruksstyrelsen har som utförare detaljansvaret för att skapa en hållbar och effektiv organisation för verksamhetens utveckling. I detta ansvar ingår både utvecklingsåtgärder och effektiviseringar av skolornas verksamhet så att budgetmedel utnyttjas effektivt och att strategiska investeringar görs med långsiktig varaktighet. Uppdraget omfattar även att harmonisering sker med skolornas planering för att möjliggöra nära samverkan både avseende elever och personal. Inom ramen för detta uppdrag utformas skolorna mot färre men med spetsade inriktningar/utgångar, ökad kompetens, forskningsanknytning, teknik i framkant och en energi- och miljömässigt hållbar utveckling. Förändringarna avser också att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi för att garantera skolornas överlevnad. När det gäller att fungera som motor för utveckling och tillväxt av de gröna näringarna har verksamheten stor potential och goda förutsättningar att utvecklas. För att erövra rollen som mötesplats, mäklare och motor för den regionala utvecklingen och tillväxten av de gröna näringarna kommer verksamheten arbeta aktivt med omvärldsbevakning, behovsinventering och identifiering av vilka aktörer som utgör marknaden. En inventering av de gröna näringarnas stöd-, utbildnings-, inspirations- och nätverksbehov skall göras. Med denna utgångspunkt är ambitionen att fördjupa analysen över vilka insatser som krävs av verksamheten för att tydligare kunna stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. För dessa insatser avsätts minst fem miljoner kronor för budgetår 2014.
Sida 3(14) 2.2 Verksamhetens mål Naturbruksstyrelsen har som mål att utveckla: tydligt profilerade skolor, attraktiva och moderna lokaler, digital teknikutveckling i framkant, en långt gången samverkan mellan skolorna och med de gröna näringarna, en harmonisering av lednings-, administrations- och organisatoriska resurser samt införa ett processorienterat kvalitetsarbete. Naturbruksförvaltningen kommer också i samverkan med näringen att arbeta strategiskt på att höja naturbruksutbildningarnas och de gröna näringarnas status. Naturbruksförvaltningen genomgick under våren 2013 en utredning om relevanta framtidsfrågor. Den visade en verksamhet med lång tradition, mycket nöjda elever och engagerade medarbetare. Samtidigt blev det tydligt att det i takt med ett allt lägre elevantal och därmed en krympande ekonomi behöver genomföras stora förändringar för att bibehålla och öka kvalitet och kompetens för att bättre nå målen i de nationella styrdokumenten och ägarens krav på verksamheten. Utredningen har pekat på förbättringsområden och på prioriteringar som behöver göras för att nå en bättre måluppfyllelse. Detta arbete kommer att vara i fokus under de närmsta åren. En framgångsfaktor i förvaltningens arbete mot måluppfyllnad är det systematiska kvalitetsarbetet. Detta tar sin utgångspunkt i skolans styrdokument, och styrelsen kommer under 2013 ta beslut om plan för internkontroll och systematiskt kvalitetsarbete. Ett prioriterat område under 2014 är att arbeta med huvudprocessen och dess resultat. Huvudprocessen är formulerad till Lärande och motor i utveckling av de gröna näringarna. Utvecklingsområden under 2014 är att befästa den nya organisationen, med arbetslag formade runt elevernas lärande. En förvaltningsgemensam pedagogisk plattform är under införande. Rutinbeskrivningar för olika delar av arbetet kring eleverna är framtagna och ska implementeras. Form och flexibilitet för de vuxnas lärande ska utvecklas ytterligare, bl.a. genom digitala studiehandledningar. Dessa ska också ge eleverna inom gymnasieskolan ett större utbud och möjlighet att ta del av kompetens som finns på andra skolor inom förvaltningen. Andra utvecklingsområden under 2014 är harmonisering av läsår och schemaläggning och utveckling och harmonisering av lärmiljöerna (läromedel, tekniskt utrustning och lokaler). Arbetet är påbörjat under 2013 och kommer att fortlöpa under de närmsta åren framåt. Under våren 2013 har en gemensam vision och gemensamma VAD-mål arbetats fram inom förvaltningen. Mål har också satts för en marknadsandel på ungdomsgymnasiet på 2,9 % 2016, en dubblering av antalet yrkeshögskoleutbildningar 2015, en utökning av vuxenutbildningen med 200 % och en utveckling av kompetenscentrauppdraget för att bli mötesplats, mäklare och motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Den vision som förvaltningen har enats om är en verksamhet i världsklass med syfte på år 2025. Visionen är Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. Enligt skollagstiftningen skall VAD-mål fastställas av verksamheten inför varje läsår. För att skapa bra förutsättningar för en harmonisering av processerna har rektorsgruppen valt att ta fram gemensamma VAD-mål för samtliga skolor. De VAD-mål som är framtagna är tidssatta
Sida 4(14) från läsåret 2013/2014 och framåt, och kommer att utvärderas årligen. VAD-målen är framtagna utifrån en gemensam prioritering om vad som behöver göras, vad som är viktigast att genomföra och vad som är mest bråttom. VAD-mål: Elevernas resultat - Alla elever på naturbruksprogrammet ska nå en yrkesexamen 2016 - Elevernas/de studerandes meritvärde ska höjas till 16,5 poäng till vt 2016 - Alla YH-elever tar ut ett examensbevis Branschsamverkan - Natur(bruks)college införs på samtliga skolor 2015 - Under läsåret 2013/2014 skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen - Under läsåret 2013/2014 etableras kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna - 2014 har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola Nöjda elever - 2016 har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret 2012/2013-2018 har skolorna inga avhopp - 2013 har skolorna 100 % nöjda elever 2.3 Insatser för kommunikation Allt börjar med kvaliteten på vår verksamhet. Bilden av vår verksamhet vårt varumärke/våra varumärken - påverkas av många faktorer, såväl internt som externa. En av de allra viktigaste faktorerna för att attrahera nya elever handlar om vår kvalitet, nuvarande elevers resultat och vilket skick våra skolor är i. Därför är vårt interna förbättringsarbete den allra viktigaste faktorn för att lyckas attrahera fler elever till våra gymnasieutbildningar, att få näringen att se oss som en bra och kunnig samarbetspartner och att omvärldens bild av oss är så positiv som vi önskar. Det interna förbättringsarbetet är grunden för våra externa kommunikationsinsatser, då vi påverkar omvärldens bild av oss med allt från hur vi möter våra olika målgrupper (nuvarande elever, föräldrar, blivande elever, besökare, näringen osv), till hur våra webbplatser ser ut, vår marknadsföring, hur vi svarar i telefon, skyltning, vad som skrivs om oss i media osv. Varumärkesstrategi Marknadsföringsinsatser under 2014 fokuseras på att först landa i en övergripande varumärkesstrategi som enar förvaltningen under ett och samma namn. Dessutom har marknadsföringsarbetet centraliserats under hösten 2013 och rutiner för vad som ska ske
Sida 5(14) centralt och lokalt ska vara klart i början av året. Därefter ska en ny grafisk profil produceras som omfattar allt från skyltning, annonsering till webblayout och visitkort. Under året ska den grafiska profilen förverkligas i verksamheten, vilket bland annat innebär att skolorna skyltas om, nya webbplatser byggs upp, nytt mässmaterial produceras för centralt och lokalt bruk och mallar tas fram för lokalt informationsmaterial. Hur vi ska arbeta med marknadsföring av vuxenutbildningen ska också utredas under året. Verksamhetens digitala närvaro ses över under året, inte enbart ur ett varumärkesperspektiv, utan också utifrån målgruppernas behov och effektiviseringar i innehåll. Dessutom påbörjas arbetet med en strategi för sociala medier. Inför gymnasievalet 2015 Under hösten 2014 arrangerar skolorna "öppet-hus" och informationsdagar för allmänhet och blivande elever. Vi kommer också att synas på utvalda mässor för att berätta om våra utbildningar och med annonsering riktad till högstadieelever som ska söka till gymnasiet. Kampanjplaneringen kommer att utgå mer från målgruppsanalyser och därmed fokusera mer på digital närvaro än tidigare. Vi marknadsför också vår verksamhet på högstadieskolor, mässor, ridklubbar, hundklubbar etc. Vissa skolor bjuder också in intresserade högstadieelever till exempelvis läger och prova-på-dagar under höstlovet. Elevdialog Dialogen med vår viktigaste målgrupp - våra befintliga elever - fungerar väl och finns i olika forum. Styrelse och förvaltningsledning träffar elevråden minst två gånger om året, vid en gemensam elevrådsdag under hösten samt vid kvalitetsgranskningarna av skolorna under våren. 2.4 Rättighetsfrågor Samtliga chefer skall genomgå Västra Götalandsregionens jämställdhetsutbildning och har i uppdrag att under 2014 fortsatt bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Inom förvaltningen skall ett målmedvetet arbete ske för att utjämna könsbetingade löneskillnader. Vid anställningar efterfrågas personal från det underrepresenterade könet för att utjämna könsfördelningen inom arbetslagen. Förvaltningens likabehandlingsplan anger grunden för vårt arbete mot diskriminering av elever. I planen anges att "Arbetsmiljön för elever vid naturbruksgymnasierna i VG-regionen ska alltid präglas av att ha en atmosfär som gör att varje individ känner sig trygg, respekterad, uppmärksammad och aldrig diskriminerad oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder". Naturbruksstyrelsen följer upp efterlevnaden på skolorna löpande bland annat vid årliga kvalitetsdialoger med skolledning, personal och elever. I samverkan med Västfastigheter kommer ett flertal investerings- och underhållsprojekt att genomföras på skolornas byggnader och anläggningar under perioden 2014-2016. I samband med detta kommer stort fokus att läggas på att öka tillgängligheten för elever, studenter,
Sida 6(14) besökare och personal. Målet är att samtliga skolor skall uppnå förbättrad tillgänglighet när denna satsning är genomförd. Inom förvaltningen ses positivt på att elever och medarbetare med annat geografiskt ursprung och annan kultur söker sig till våra skolor. 2.7 Prestationer Kvalitetsmått för lärandeprocessen inom skolan syftar till att följa upp att de nationella målen som finns i de statliga styrdokumenten och förvaltningens egna VAD-mål nås. Måtten följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet, och är ett av de underlag som används för planering av åtgärder såväl kort- som långsiktigt. Målen för betygsmåtten är satta i nivå med förvaltningens VAD-mål, vilka är tidssatta till att nås till 2016. Mått Andel elever som lägst når målen för kursen (betyget E/G*) i samtliga avslutade kurser 100 Genomsnittligt meritvärde på betygssatta kurser för samtliga årskurser 16,5 Andel elever på det nationella programmet i gymnasieskolan som når yrkesexamen 100 Andel avhopp 4 Genomströmning inom fyra år 94 *E inom inom gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildning, G inom YH. Ett av naturbruksstyrelsens kvantitativa prestationsmått mäts i antalet elevveckor inom de olika utbildningsformerna. Elevunderlaget för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har sjunkit senaste åren vilket medfört att antalet elevveckor har stagnerat. Förvaltningen genomför nu en omorganisation för att öka attraktionskraften bland de unga och beräknar att elevveckorna för 2014 bland ungdomssutbildningarna sjunker även detta år för att sedan öka igen kommande år. Stora satsningar görs också på vuxenutbildningarna och där hoppas vi öka antalet elevveckor ytterligare under planperioden 2014-2016 även om vi där till stor del är beroende av YH myndighetens beslut. De stora satsningar som görs inom landsbygdsutvecklingsuppdraget bidrar till en ökad budgetvolym inom uppdragsutbildningarna. Totalt sett befarar vi dock en minskning med ca 65 årselever 2014 innan trenden vänder. Skola Uddeto rp Naturbruksprogr ammet i gymnasieskolan inkl PRIV Budge Förändri t 2014 ng 6 980 782 Gymnasial vuxenutbildn ing * Bud get 2014 1 213 YH o KY utb Gymnasiesär skola och särvux Uppdrag Totalt Mål Bud Bud Bud Bud Förändr Förändr Förändr Förändr Förändr get get get get ing ing ing ing ing 2014 2014 2014 2014 8-476 0 0 149 149 306 342
Sida 7(14) Sötåsen 6 024-248 1 009 1 009 0 1 009-545 1 792 1 042 Sparres äter 0-1 398 0 0 0 0-1 398 Dingle 6 186-798 3 9-437 -1 552 0 250 50-2 787 423 859 Nuntor 5 3 980-226 390 20 0 614-4 740 285 p 724-210 Ström 1 1 7 5 252-182 1 200 0 14 400 400 ma 200 018 870 1 032 Svenlju 4 4 386-657 23 23 0 0 84 84 nga 493-634 BYS 5 5 840-270 080 080 840 Summa 32 808-2 727 7 5 2 3 51 1 339-712 -535 1 740-2 635 258 080 641 415 202 2.8 Miljömål Användningen av fossil energi i den egna verksamheten: mål för 2014: 35 % Naturbruksförvaltningen använder idag en stor mängd fossilfri energi. Uppvärmning av samtliga skolor sker i normalläget med förnybara energislag. Dock har man under årens lopp haft problem på Dingle och Strömma vilket gjort att man fått sätta in olja för uppvärmningen vid vissa extrema temperaturer samt när man sotat ut pannorna. Det senare har speciellt gällt Strömma men på senare tid har man lyckats korta ner tiderna för detta. När det gäller fossila bränslen för transporter behöver fortfarande mycket göras. Genom att föra bok på alla resor med bil och buss kommer en analys av situationen genomförs under året med syftet att korta längderna och optimera laster av elever och material. Då elevantalet är mindre i år än på många år förväntas nedgången kunna bli betydande. För tunga fordon, traktorer och skördare finns inte så många alternativa bränslen. På traktorsidan finns det idag två i hela Sverige som går på biogas och en av dessa går på Uddetorp. Dessutom håller man på Uddetorp på med att fortsätta ett projekt från några år sedan om att undersöka RME som ett framtida bränsle. På förvaltningen pågår ett arbete tillsammans med Tenstar A Bom att ta fram simulatorer för jordbruksmaskiner. Dessa kommer att användas på alla skolorna och kommer att leda till att mindre diesel behöver användas. Ekologiska livsmedel; mål för 2014: 35 % Naturbruksförvaltningen är en av de förvaltningar som ligger högst på listan över användandet av ekologiska livsmedel och några skolor var med och delade på miljöstipendiet för detta. Under 2013 kommer man dock inte att nå upp till målet om 35 % vilket gör att detta ligger kvar för 2014. Anledningarna är flera. Det finns några skolor som kommit mycket långt medan andra inte på samma sätt har tagit till sig detta arbete och under 2014 kommer extra fokus läggas på att höja förvaltningens värde. Det kommer dock signaler från en del skolor om att det är det högre priset som framför allt gjort att man inte nått bättre resultat. De skolor som ligger allra högst signalerar att det i perioder är mycket svårt att få tag på ekologiska 9 834 216
Sida 8(14) livsmedel i den utsträckning man skulle önska. Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen; måltal 2016: 40 % Under 2014 måste ett nytt tag om kemikalierna på naturbruksförvaltningen göras. KLARA är infört men används inte på alla skolor fullt ut. Dessutom måste nya mål och handlingsplaner för kemikaliearbetet tas fram. 3. Personal Inom personalområdet kommer verksamheten att fokusera på tre områden under 2014: 1) Fortsatt anpassning till GY 2011, 2011 års skollag samt skapa förutsättningar för gymnasiearbetet. 2) Anpassning av personalstyrkan till rådande budgetförutsättningar och uppdraget om spets som RUN tagit. 3) Insatser för att möta kraven på lärarbehörighet och lärarlegitimation. Arbete med strukturförändringar och effektiviseringar kopplat till budgetanpassningar. Utifrån lägre marknadsandelar måste förvaltningen anpassa verksamheten till en mindre budget. Omställningsarbete har pågått under en längre tid men ytterligare förändringar under 2014 är nödvändiga. Vi arbetar med ett aktivt omställningsarbete men kommer troligen att behöva varsla medarbetare. Uppdraget från RUN innebär en tydligare spetsprofilering av skolorna och tydligare krav på att genomföra kompetenscentrauppdraget. Förändringarna som det vässade uppdraget från RUN innebär tillsammans med uppdraget att vara ett stöd för näringarnas tillväxt och utveckling kräver fördjupad och breddad yrkeskompetens hos förvaltningens yrkeslärare. För att möta detta uppdrag pågår en kompetensinventering tillsammans med näringen och utifrån denna görs en kompetens- och bemanningsplan för samtliga skolor. Det kommer att leda till ett omfattande kompetensutvecklings- och omställningsarbete. Skollagens krav på behörighet och legitimation för lärare är något vi måste anpassa oss till. I samband med detta förändringsarbete förväntas det bli övertaligheter och det kommer att finnas ett fortsatt stort behov av personalomställning inom förvaltningen. Medelåldern är relativt hög och antalet år som anställda inom förvaltningen är i de flesta fall fler än 10 år. Förvaltningen har gjort en personalomställningsplan och en tidsplan för i vilken takt man ska utföra de olika momenten. Totalt sett står förvaltningen inför stora behov av att förändra kompetensstrukturen på medarbetarna i kombination av ett omfattande omställningsarbete utifrån budgetförutsättningar 3.1 Förvaltningens medarbetarmål Regiongemensam medarbetarenkät
Sida 9(14) Under hösten 2013 har vi nu för första gången varit delaktiga i den regiongemensamma medarbetarenkäten. Där fick förvaltningen totalt en svarsfrekvens på 79%. Internt varierade svarsfrekvensen mellan 62-88% ute på skolorna. Skolorna kommer inom kort få ta del av sitt resultat och utifrån detta skriva en handlingsplan och sätta mål. Målen kommer att följas upp under 2014. Behörighet, kompetens och engagerad personal Medarbetarnas kompetens och utveckling är en av de viktigaste hörnstenarna i verksamheten. Med kompetensutveckling menar vi att växa i yrkesrollen som individ, som grupp och som organisation Kompetens är förmågan att hantera en situation, att handla, att reflektera och att se framåt. Lärare ska vara behöriga för att få tillsvidareanställas inom den offentliga skolan enligt skollagen. Inom förvaltningen ligger behörighetsnivån på ca 57 % för lärarpersonal och betydligt lägre för instruktörer. Detta är en stor utmaning för förvaltningen då skollagen ställer krav på behörighet för att få fastanställas som lärare. Från 1 juli 2015 ska lärare dessutom ha en lärarlegitimation för att få sätta betyg. Förvaltningen har därför ett stort utvecklingsarbete framför sig för att säkerställa 100 % behörighet för berörda lärare och att säkerställa att vi har legitimerade lärare som har rätt att sätta betyg. Skolverket avgör om en lärare har rätt att bli legitimerad. En behörig lärare får inte med självklarhet en legitimation. Vissa lärare har idag svårt att få besked av Skolverket om de kommer att få en legitimation och vad som krävs för att få legitimation i ett visst ämne. Kravet för legitimation gäller initialt inte yrkeslärarna men förvaltningens mål är att alla lärare ska uppnå behörighet för de ämnen de undervisar i. På sikt avser förvaltningen att arbeta för att alla lärare uppnår legitimation inom de ämnen de undervisar i. - 2016 har varje skola 100 % behöriga lärare För att bli ett attraktivt kompetenscentra behöver vi höja nivån på vår kompetens kring forskning och utveckling. FoU handlar om att finna och tillämpa ny kunskap. Det handlar om aktiv konsumtion, produktion av ny kunskap samt att upprätta strukturer för att tillgodose verksamheternas krav på implementering av nya forskningsrön. - 2014 har varje skola minst 2 forskningskompetenta lärare För att nå dessa mål inventeras den pedagogiska kompetensen och förvaltningen försöker bidra till att utöka och förbättra denna och även säkerställa att övrig personal har rätt kompetens. 5. Ekonomi Naturbruksförvaltningen har inlett en omfattande översyn av verksamheten. Det har lett till att organisationsförändringar har genomförts vilket medför ökade kostnader, bland annat inom personalområdet, under omställningsperioden. Fler förändringar kommer att verkställas under 2014. Åtgärderna görs främst för att öka kvaliteten i uppdragen kring undervisning och regional utveckling men kommer också på sikt att få en positiv inverkan på förvaltningens
Sida 10(14) ekonomi. 5.1 Ekonomiskt resultat Verksamheten står inför flera ekonomiska utmaningar i form av konkurrens, låga marknadsandelar, barnkullar med få elever, anläggningar med stort underhållsbehov, delvis omodern utrustning samt en näring i snabb förändring. För att möta omvärldens förväntningar på en attraktiv utbildningsmiljö behöver flera förändringar genomföras. Det uppdrag och förutsättningar som regionutvecklingsnämnden lämnat till naturbruksstyrelsen för 2014 innebär möjlighet att möta dessa utmaningar på ett kraftfullt sätt. Satsningar på underhåll, ändamålsenliga lokaler och effektiv mobil teknik skall ge skolorna en stark bas att erbjuda elever/studenter och näringen en attraktiv arena för utbildning, utveckling och samverkan. De omfattande omställningsåtgärderna kommer att innebära påfrestningar på förvaltningens ekonomi under 2014. Det medför också att en kostnadseffektivare verksamhet etableras där tydliga rutiner för ekonomisk planering och uppföljning fortsatt är i fokus. Verksamheten kommer därför parallellt med förändringsarbetet att prioritera finansiell stabilitet. Naturbruksstyrelsens övergripande mål i ekonomiperspektivet är en ekonomi i balans och för budgetåret 2014 innebär det att ett nollresultat skall uppnås. Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) 1312 1308 1412 Statsbidrag 1,0 2,1 0,9 Erhållna bidrag 124,8 126,4 133,0 Övriga intäkter 170,5 170,6 170,1 Verksamhetens intäkter 296,3 299,1 304,0 Personalkostnader -176,5-178,9-173,0 Övriga kostnader -113,1-113,3-123,5 Avskrivningar -6,0-6,0-6,7 Verksamhetens kostnader -295,5-298,2-303,1 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,8-0,8-0,9 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 Det omställningsarbete som påbörjats omfattar bland annat flera ombyggnads- och underhållsprojekt på skolorna. Finansieringen är inte färdigutredd men det kan komma
Sida 11(14) att påverka omsättningen för 2014. Förändringsarbetet kan också medföra ekonomisk påverkan under 2014, till exempel avseende förändringar i elevvolym och personalkostnader, som kan komma att avvika från budgeterade nivåer. 5.3 Eget kapital Vid ingången av 2013 var det egna kapitalet + 2,4 mnkr. Prognostiserat resultat för 2013 är noll. Det budgeterade resultatet för 2014 är noll. För 2014 planeras ingen användning av eget kapital vilket innebär att utgående eget kapital per 2014-12-31 prognostiseras till +2,4 mnkr. 5.4 Investeringar Ett av våra viktigaste konkurrensfördelar är våra anläggningar. För att byggnader, arbets/studiemiljöer och elevrum skall hålla en hög och bra nivå kommer satsningar att göras under 2014. Målet är att göra byggnader mer funktionella och att höja standarden. Tillsammans med Västfastigheter har förvaltningen inlett ett större projekt som omfattar både ny-, ombyggnads- och underhållsdelar och sträcker sig över perioden 2014-2016. Den sammantagna investeringsnivån avseende utrustningsinvesteringar under 2014 uppskattas till 11 mnkr. Fördelningen bedöms bli enligt nedan: Under 2014 planeras investeringar i datorer/läsplattor för elever/studenter och pedagogisk personal. Detta görs för att förbättra skolornas lärplattform och erbjuda eleverna en modern och mobil pedagogik baserad på digital teknik. Dessa investeringar bedöms till 5 mnkr. Inköp av mobila simulatorer med hög kapacitet med sikte på körträning av tyngre jord- och skogsbruksmaskiner/fordon planeras. Detta kommer att ge positiva ekonomiska såväl som miljömässiga effekter. För 2014 bedöms investeringsnivå avseende dessa satsningar till 1 mnkr. Beroende av hur långt våra fastighetsprojekt hinner genomföras under året kommer investeringar i utrustning och möbler i lektionssalar och andra lärmiljöer att göras. Bedömningen är att dessa investeringar kommer att uppgå till 2 mnkr. Övriga utrustningsinvesteringar exempelvis i miljö- och energiteknik, fordon, maskiner och redskap bedöms till 3 mnkr för 2014. REGIONFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Naturbruksstyrelsen kommer att arbeta aktivt med de mål som berör verksamheten. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Naturbruksförvaltningen använder idag en stor mängd fossilfri energi. Uppvärmning av samtliga skolor sker i normalläget med förnybara energislag. Dock har man under årens lopp
Sida 12(14) haft problem på Dingle och Strömma vilket gjort att man fått sätta in olja för uppvärmningen vid vissa extrema temperaturer samt när man sotat ut pannorna. Det senare har speciellt gällt Strömma men på senare tid har man lyckats korta ner tiderna för detta. När det gäller fossila bränslen för transporter behöver fortfarande mycket göras. Genom att föra bok på alla resor med bil och buss kommer en analys av situationen genomförs under året med syftet att korta längderna och optimera laster av elever och material. Då elevantalet är mindre i år än på många år förväntas nedgången kunna bli betydande. För tunga fordon, traktorer och skördare finns inte så många alternativa bränslen. På traktorsidan finns det idag två i hela Sverige som går på biogas och en av dessa går på Uddetorp. Dessutom håller man på Uddetorp på med att fortsätta ett projekt från några år sedan om att undersöka RME som ett framtida bränsle. På förvaltningen pågår ett arbete tillsammans med Tenstar AB om att ta fram simulatorer för lantbruksmaskiner. Dessa kommer att användas på alla skolorna och kommer att leda till att mindre diesel behöver användas. Naturbruksförvaltningen är en av de förvaltningar som ligger högst på listan över ekologiska livsmedel och några skolor var med och delade på miljöstipendiet för detta. Under 2014 måste ett nytt tag om kemikalierna på naturbruksförvaltningen göras. KLARA är infört men används inte på alla skolor fullt ut. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare I samverkan med Västfastigheter kommer ett flertal investerings- och underhållsprojekt att genomföras på skolornas byggnader och anläggningar under perioden 2014-2016. I samband med detta kommer stort fokus att läggas på att öka tillgängligheten för elever, studenter, besökare och personal. Målet är att samtliga skolor skall uppnå förbättrad tillgänglighet när denna satsning är genomförd. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Naturbruksförvaltningens omorganisation påverkar också hur vi ses som arbetsgivare. När den nya organisationen satt sig hoppas vi att Naturbruksförvaltningen ses som en arbetsplats där medarbetarna kan utvecklas, känna sig trygga och har möjlighet att påverka. Med ny teknik och nya tankesätt vill vi uppfattas som en modern arbetsgivare i vårt sätt att arbeta med it, utvecklingsfrågor och kommunikation. Då förvaltningen genomgår en stor omorganisation med eventuella personalnedskärningar kommer strävan i detta vara att erbjuda all kvarvarande personal heltidsanställningar. Inom förvaltningen har vi ett stort antal visstidsanställningar, många av dessa är tillfälligt anställda elever vilka får möjlighet till arbetslivserfarenhet. Dessa visstidsanställda kommer finnas kvar men i övrigt ska antalet visstidsanställda minska. Antalet chefer inom förvaltningen har minskats vilket gett större möjligheter att nå ut till alla chefer om vikten av ledarskapsutbildningar och genustänk. Målet är att alla chefer ska genomgå utbildningen i genuskompetent ledarskap men även andra chefsutbildningar inom kort. När cheferna genomgått dessa är målet att andelen anställda med individuell
Sida 13(14) kompentensutvecklingsplan ska öka och närma sig 100% under 2014. När resultatet från medarbetarenkäten blir kända får förvaltningen utifrån detta ta ställning till vad som bör göras för att nå regionens mål om delaktighet och arbetsmiljö. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Naturbruksförvaltningen kommer att arbeta aktivt med de uppdrag som lämnats av regionfullmäktige till verksamheten. Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Organisationen runt arbetet med ekonomi och uppföljning håller på att förändras i naturbruksförvaltningen. Under 2014 kommer fler centrala resurser att finnas tillgängliga på ekonomiområdet för analysarbete samtidigt som fler löpande arbetsmoment kommer att köpas av Regionservice. Detta skall medföra ökat utrymme för ekonomiskt informativt stöd för beslutsfattare samtidigt vi ökar kvaliteten i uppföljningsarbetet. Förändringarna syftar också till att eventuella obalanser upptäcks tidigare för att kunna åtgärdas. Verksamheten har idag en ekonomi i balans och naturbruksstyrelsens övergripande ekonomiska mål är att det fortsatt skall vara så. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Naturbruksverksamheten kommer att arbeta aktivt med att nå förbättrade resultat inom de områden som vårt uppdrag omfattar. Verksamheten har därför arbetat på att ta fram bättre mått för våra huvuduppdrag, det pedagogiska arbetet med elever och regionutveckling. Större fokus kommer därför att läggas på vår samverkan med näringen och på mått som anger elevernas lärande och utveckling. Produktionsbaserade mått som utgår från driftsenheternas resultat kommer att tonas ned. För att stödja denna utveckling kommer satsningar att göras på vår pedagogiska kompetens. Dessutom har nya tjänster som utbildningssamordnare tillsats i syfte att möta näringens behov av arbetskraft. Detta har formulerats i VAD-mål för verksamheten enligt denna sammanställning: Branschsamverkan - Natur(bruks)college införs på samtliga skolor 2015 - Under läsåret 2013/2014 skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen - Under läsåret 2013/2014 etableras kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna - 2014 har varje skola minst 2 forskningskompetenta lärare - 2016 har varje skola 100 % behöriga lärare - 2014 har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola
Sida 14(14) Nöjda elever - 2016 har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret 2012/2013-2018 har skolorna inga avhopp - 2013 har skolorna 100 % nöjda elever Sammantaget skall de nya målen bidra till en tydligare styrning ge skolorna möjlighet till bättre mått på hur effektivt verksamheten bedrivs.