Naturbrukskansliet Anneli Ekh

Transkript

1 KALLELSE Naturbrukskansliet Handläggare Datum Anneli Ekh Naturbruksstyrelsens ledamöter Sammanträde med naturbruksstyrelsen Tid: Onsdagen den 30 oktober klockan enligt program nedan och därefter middag med utdelning av minnesgåvor till anställda. Plats: Park Inn Bjertorp Slott, Kvänum. Vägbeskrivning: intill E20 mellan Vara och Skara. Sväng av E20 c:a 5 km norr om Vara vid skylt Bjertorp Slott Ledamot med förhinder meddelar detta till naturbrukskansliet. Telefon , mail anneli.ekh@vgregion.se Enligt uppdrag Anneli Ekh Bilagor Föredragningslista jämte handlingar Program Samling och lunch (ev allergier meddelas till kansliet) Sammanträde enligt föredragningslistan Kaffe forts sammanträde Utdelning av minnesgåvor till anställda Middag POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Skövde Hertig Johans gata 6 Växeln naturbrukskansliet@vgregion.se

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med naturbruksstyrelsen den 30 oktober 2013 Plats: Bjertorps Slott, Kvänum Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare, förslag Per Andersson Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Föregående protokoll 2. Anteckningar från presidiemötet 3. Skrivelse från de borgerliga ledamöterna NS Diarienummer NS Budget 2014 Diarienummer NS Friskoleremiss Diarienummer RS Internkontrollplan Diarienummer NS Kvalitetsdialogerna Anmälningsärenden och delegationsbeslut Diarienummer NS Övriga frågor Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: S:t Helenagatan 5B Skövde Telefon: Webbplats: E-post:

3 Föredragningslista från naturbruksstyrelsen, (2) Informationsärenden A. Investeringar bygg/utrustning/underhåll B. Målgruppsanalys Diarienummer NS C. Handlingsplan excellenta skolor Diarienummer NS D. Skrivelse från Hushållningssällskapet Diarienummer NS E. Kansliorganisation F. Regionkansliets projekt Lättlästa handlingar Rune Hegland Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 NS Naturbruksstyrelsens sammanträde den 30 oktober 2013 Vi vill lämna följande synpunkter på hur övergången till spetsalternativet skall göras. RUN anger i sina beslutspunkter bl.a. att omställningen skall ske under åren vilket gör att vi inte behöver ha för bråttom att förändra inriktningarna på skolorna. Grunden för våra skolor är tillgången till mark, skog och djur utöver vår kunniga personal. Vi ser det därför som en långsiktig nödvändighet att om en skola skall vara kvar skall det vara lantbruksutbildning på skolan, den utbildningen behöver inte ske på det sätt som sker nu utan det kan ske i form av lärlingsutbildning eller kanske i samarbete med en entreprenör som arrenderar skoljordbruket. Allt för att kunna anpassa undervisningen även till små elevgrupper. Styrelsen har tidigare varit inne på att skolorna specialiseras men att elever kan få distansundervisning och vissa veckor ha undervisning på en annan skola där specialkunskap finns. Vi tror också att eleverna inte är så benägna att söka till en skola för långt bort, därför är det viktigt att lantbruksinriktningarna finns som idag men att eleverna säkert är benägna att flytta senare i utbildningen. Vi föreslår att dessa frågor utreds och föreslår därför att inriktning lantbruk finns kvar på Dingle och Strömma ett år till i väntan på utredningens resultat. Vi föreslår också att skogsinriktningen på Uddetorp är kvar. Vi tror att Uddetorp är attraktiv som skogsskola och inser att utifrån skogsbranschens behov av arbetskraft behöver vi ha två skogsskolor. Christer Eliasson Mikael Staxäng Torbjörn Bergman Erik Johansson

5 Naturbrukskansliet Handläggare Datum Diarienummer Martin Andersson NS PM Budget 2014 Naturbrukskansliet har upprättat förslag till budget Naturbruksstyrelsen föreslås besluta: att fastställa budget för 2014 i enlighet med förslaget och överlämna den till regionstyrelsen, samt att förklara paragrafen för omedelbart justerad POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Skövde Hertig Johans gata 6 Växeln regionenshus.skovde@vgregion.se

6 Sida 1(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen Detaljbudget 2014 Naturbruksstyrelsen Sammanfattning Naturbruksförvaltningens vision är: "Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet". Som landets största anordnare av naturbruksutbildning avser vi också att bli bäst. Som en del i Västra Götalandsregionen finns stora möjligheter att nå dit. Med denna ansats kommer vi att genomföra förändringar i verksamheten som syftar till att förbättra våra elever/studenters utveckling och resultat, effektivisera uppdraget kring regionutveckling, höja vår kompetens och samverka mer kring forskningsprojekt. Flera förändringar avseende både verksamhet, personal och investeringar kommer att påverka oss under Naturbruksstyrelsen har som mål att utveckla: tydligt profilerade skolor, attraktiva och moderna lokaler, digital teknikutveckling i framkant, en långt gången samverkan mellan skolorna och med de gröna näringarna, en harmonisering av lednings-, administrations- och organisatoriska resurser samt införa ett processorienterat kvalitetsarbete. Naturbruksförvaltningen kommer också i samverkan med näringen att arbeta strategiskt på att höja naturbruksutbildningarnas och de gröna näringarnas status. Några av förvaltningens mål är att kompetensen skall höjas bland våra medarbetare och att forskning skall knytas till skolorna. En stor satsning görs på vuxenutbildning och för att möta vårt uppdrag kring regionutveckling. Mål har också satts för att nå en marknadsandel på ungdomsgymnasiet på 2,9 % 2016, en dubblering av antalet yrkeshögskoleutbildningar 2015, en utökning av vuxenutbildningen med 200 % och en utveckling av kompetenscentrauppdraget för att bli mötesplats, mäklare och motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. För att få bättre mått för verksamheten har förvaltningen gemensamt för alla skolorna tagit fram ett antal VAD-mål. Dessa utgör kvalitetsmått för lärandeprocessen inom skolan och syftar till att följa upp att de nationella målen som finns i statliga styrdokument följs. Måtten följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet, och är ett av de underlag som används för planering av åtgärder såväl kort- som långsiktigt. Utifrån lägre marknadsandelar måste förvaltningen anpassa verksamheten till en mindre budget. Omställningsarbete har pågått under en längre tid men ytterligare förändringar under 2014 är nödvändiga. Vi arbetar med ett aktivt omställningsarbete men kommer troligen att behöva varsla medarbetare. Uppdraget från RUN innebär en tydligare spetsprofilering av skolorna och tydligare krav på att genomföra kompetenscentrauppdraget. Förändringarna som det vässade uppdraget från RUN innebär tillsammans med uppdraget att vara ett stöd för näringarnas tillväxt och utveckling kräver fördjupad och breddad yrkeskompetens hos förvaltningens yrkeslärare.

7 Sida 2(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen Ekonomiskt kommer 2014 att bli ett tufft år men vi räknar med att ha en budget i balans inför Målet är att vi kommer att ha en stark och efterfrågad verksamhet från och med Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Naturbruksstyrelsen får årligen ett uppdrag från regionutvecklingsnämnden (RUN). I detta uppdrag anges tre huvudområden för naturbruksstyrelsens arbete: - att arbeta med ungdomsgymnasium - att arbeta med vuxenutbildning på olika sätt - att vara ett stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling i regionen Verksamheten har definierat huvuduppdraget som: LÄRANDE och motor i UTVECKLING av de gröna näringarna. De delar av uppdraget som omfattar skolverksamhet styrs dessutom av skollagar och de anvisningar som skolverket ger ut. Naturbruksstyrelsen har i dialog med RUN redovisat det uppdrag om översyn av relevanta framtidsfrågor som gavs i uppdraget för Målet för verksamheten under 2014 och de kommande åren skall vara att fullfölja utvecklingen av profilerade skolor med tydliga inriktningar av utbildningsinnehållet. Syftet skall vara att organisationsförändringarna skall tillgodose både elevers valmöjligheter av inriktningar inom naturbruksprogrammet och näringarnas tillväxt och kompetensförsörjningsbehov. Naturbruksstyrelsen har som utförare detaljansvaret för att skapa en hållbar och effektiv organisation för verksamhetens utveckling. I detta ansvar ingår både utvecklingsåtgärder och effektiviseringar av skolornas verksamhet så att budgetmedel utnyttjas effektivt och att strategiska investeringar görs med långsiktig varaktighet. Uppdraget omfattar även att harmonisering sker med skolornas planering för att möjliggöra nära samverkan både avseende elever och personal. Inom ramen för detta uppdrag utformas skolorna mot färre men med spetsade inriktningar/utgångar, ökad kompetens, forskningsanknytning, teknik i framkant och en energi- och miljömässigt hållbar utveckling. Förändringarna avser också att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi för att garantera skolornas överlevnad. När det gäller att fungera som motor för utveckling och tillväxt av de gröna näringarna har verksamheten stor potential och goda förutsättningar att utvecklas. För att erövra rollen som mötesplats, mäklare och motor för den regionala utvecklingen och tillväxten av de gröna näringarna kommer verksamheten arbeta aktivt med omvärldsbevakning, behovsinventering och identifiering av vilka aktörer som utgör marknaden. En inventering av de gröna näringarnas stöd-, utbildnings-, inspirations- och nätverksbehov skall göras. Med denna

8 Sida 3(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen utgångspunkt är ambitionen att fördjupa analysen över vilka insatser som krävs av verksamheten för att tydligare kunna stimulera, stödja och driva de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. 2.2 Verksamhetens mål Naturbruksstyrelsen har som mål att utveckla: tydligt profilerade skolor, attraktiva och moderna lokaler, digital teknikutveckling i framkant, en långt gången samverkan mellan skolorna och med de gröna näringarna, en harmonisering av lednings-, administrations- och organisatoriska resurser samt införa ett processorienterat kvalitetsarbete. Naturbruksförvaltningen kommer också i samverkan med näringen att arbeta strategiskt på att höja naturbruksutbildningarnas och de gröna näringarnas status. Naturbruksförvaltningen genomgick under våren 2013 en utredning om relevanta framtidsfrågor. Den visade en verksamhet med lång tradition, mycket nöjda elever och engagerade medarbetare. Samtidigt blev det tydligt att det i takt med ett allt lägre elevantal och därmed en krympande ekonomi behöver genomföras stora förändringar för att bibehålla och öka kvalitet och kompetens för att bättre nå målen i de nationella styrdokumenten och ägarens krav på verksamheten. Utredningen har pekat på förbättringsområden och på prioriteringar som behöver göras för att nå en bättre måluppfyllelse. Detta arbete kommer att vara i fokus under de närmsta åren. En framgångsfaktor i förvaltningens arbete mot måluppfyllnad är det systematiska kvalitetsarbetet. Detta tar sin utgångspunkt i skolans styrdokument, och styrelsen kommer under 2013 ta beslut om plan för internkontroll och systematiskt kvalitetsarbete. Ett prioriterat område under 2014 är att arbeta med huvudprocessen och dess resultat. Huvudprocessen är formulerad till Lärande och motor i utveckling av de gröna näringarna. Utvecklingsområden under 2014 är att befästa den nya organisationen, med arbetslag formade runt elevernas lärande. En förvaltningsgemensam pedagogisk plattform är under införande. Rutinbeskrivningar för olika delar av arbetet kring eleverna är framtagna och ska implementeras. Form och flexibilitet för de vuxnas lärande ska utvecklas ytterligare, bl.a. genom digitala studiehandledningar. Dessa ska också ge eleverna inom gymnasieskolan ett större utbud och möjlighet att ta del av kompetens som finns på andra skolor inom förvaltningen. Andra utvecklingsområden under 2014 är harmonisering av läsår och schemaläggning och utveckling och harmonisering av lärmiljöerna (läromedel, tekniskt utrustning och lokaler). Arbetet är påbörjat under 2013 och kommer att fortlöpa under de närmsta åren framåt. Under våren 2013 har en gemensam vision och gemensamma VAD-mål arbetats fram inom förvaltningen. Mål har också satts för en marknadsandel på ungdomsgymnasiet på 2,9 % 2016, en dubblering av antalet yrkeshögskoleutbildningar 2015, en utökning av vuxenutbildningen med 200 % och en utveckling av kompetenscentrauppdraget för att bli mötesplats, mäklare och motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Den vision

9 Sida 4(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen som förvaltningen har enats om är en verksamhet i världsklass med syfte på år Visionen är Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. Enligt skollagstiftningen skall VAD-mål fastställas av verksamheten inför varje läsår. För att skapa bra förutsättningar för en harmonisering av processerna har rektorsgruppen valt att ta fram gemensamma VAD-mål för samtliga skolor. De VAD-mål som är framtagna är tidssatta från läsåret 2013/2014 och framåt, och kommer att utvärderas årligen. VAD-målen är framtagna utifrån en gemensam prioritering om vad som behöver göras, vad som är viktigast att genomföra och vad som är mest bråttom. VAD-mål: Elevernas resultat - Alla elever på naturbruksprogrammet ska nå en yrkesexamen Elevernas/de studerandes meritvärde ska höjas till 16,5 poäng till vt Alla YH-elever tar ut ett examensbevis Branschsamverkan - Naturcollege införs på samtliga skolor Under läsåret 2013/2014 skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen - Under läsåret 2013/2014 etableras kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola Nöjda elever har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret 2012/ har skolorna inga avhopp har skolorna 100 % nöjda elever 2.3 Insatser för kommunikation Allt börjar med kvaliteten på vår verksamhet. Bilden av vår verksamhet vårt varumärke/våra varumärken - påverkas av många faktorer, såväl internt som externa. En av de allra viktigaste faktorerna för att attrahera nya elever handlar om vår kvalitet, nuvarande elevers resultat och vilket skick våra skolor är i. Därför är vårt interna förbättringsarbete den allra viktigaste faktorn för att lyckas attrahera fler elever till våra gymnasieutbildningar, att få näringen att se oss som en bra och kunnig

10 Sida 5(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen samarbetspartner och att omvärldens bild av oss är så positiv som vi önskar. Det interna förbättringsarbetet är grunden för våra externa kommunikationsinsatser, då vi påverkar omvärldens bild av oss med allt från hur vi möter våra olika målgrupper (nuvarande elever, föräldrar, blivande elever, besökare, näringen osv), till hur våra webbplatser ser ut, vår marknadsföring, hur vi svarar i telefon, skyltning, vad som skrivs om oss i media osv. Varumärkesstrategi Marknadsföringsinsatser under 2014 fokuseras på att först landa i en övergripande varumärkesstrategi som enar förvaltningen under ett och samma namn. Dessutom har marknadsföringsarbetet centraliserats under hösten 2013 och rutiner för vad som ska ske centralt och lokalt ska vara klart i början av året. Därefter ska en ny grafisk profil produceras som omfattar allt från skyltning, annonsering till webblayout och visitkort. Under året ska den grafiska profilen förverkligas i verksamheten, vilket bland annat innebär att skolorna skyltas om, nya webbplatser byggs upp, nytt mässmaterial produceras för centralt och lokalt bruk och mallar tas fram för lokalt informationsmaterial. Hur vi ska arbeta med marknadsföring av vuxenutbildningen ska också utredas under året. Verksamhetens digitala närvaro ses över under året, inte enbart ur ett varumärkesperspektiv, utan också utifrån målgruppernas behov och effektiviseringar i innehåll. Dessutom påbörjas arbetet med en strategi för sociala medier. Inför gymnasievalet 2015 Under hösten 2014 arrangerar skolorna "öppet-hus" och informationsdagar för allmänhet och blivande elever. Vi kommer också att synas på utvalda mässor för att berätta om våra utbildningar och med annonsering riktad till högstadieelever som ska söka till gymnasiet. Kampanjplaneringen kommer att utgå mer från målgruppsanalyser och därmed fokusera mer på digital närvaro än tidigare. Vi marknadsför också vår verksamhet på högstadieskolor, mässor, ridklubbar, hundklubbar etc. Vissa skolor bjuder också in intresserade högstadieelever till exempelvis läger och prova-på-dagar under höstlovet. Elevdialog Dialogen med vår viktigaste målgrupp - våra befintliga elever - fungerar väl och finns i olika forum. Styrelse och förvaltningsledning träffar elevråden minst två gånger om året, vid en gemensam elevrådsdag under hösten samt vid kvalitetsgranskningarna av skolorna under våren. 2.4 Rättighetsfrågor Samtliga chefer skall genomgå Västra Götalandsregionens jämställdhetsutbildning och har i uppdrag att under 2014 fortsatt bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Inom förvaltningen skall

11 Sida 6(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen ett målmedvetet arbete ske för att utjämna könsbetingade löneskillnader. Vid anställningar efterfrågas personal från det underrepresenterade könet för att utjämna könsfördelningen inom arbetslagen. Förvaltningens likabehandlingsplan anger grunden för vårt arbete mot diskriminering av elever. I planen anges att "Arbetsmiljön för elever vid naturbruksgymnasierna i VG-regionen ska alltid präglas av att ha en atmosfär som gör att varje individ känner sig trygg, respekterad, uppmärksammad och aldrig diskriminerad oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder". Naturbruksstyrelsen följer upp efterlevnaden på skolorna löpande bland annat vid årliga kvalitetsdialoger med skolledning, personal och elever. I samverkan med Västfastigheter kommer ett flertal investerings- och underhållsprojekt att genomföras på skolornas byggnader och anläggningar under perioden I samband med detta kommer stort fokus att läggas på att öka tillgängligheten för elever, studenter, besökare och personal. Målet är att samtliga skolor skall uppnå förbättrad tillgänglighet när denna satsning är genomförd. Inom förvaltningen ses positivt på att elever och medarbetare med annat geografiskt ursprung och annan kultur söker sig till våra skolor. 2.7 Prestationer Kvalitetsmått för lärandeprocessen inom skolan syftar till att följa upp att de nationella målen som finns i de statliga styrdokumenten och förvaltningens egna VAD-mål nås. Måtten följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet, och är ett av de underlag som används för planering av åtgärder såväl kort- som långsiktigt. Målen för betygsmåtten är satta i nivå med förvaltningens VAD-mål, vilka är tidssatta till att nås till Mått Andel elever som lägst når målen för kursen (betyget E/G*) i samtliga avslutade kurser 100 Genomsnittligt meritvärde på betygssatta kurser för samtliga årskurser 16,5 Andel elever på det nationella programmet i gymnasieskolan som når yrkesexamen 100 Andel avhopp 4 Genomströmning inom fyra år 94 *E inom inom gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildning, G inom YH. Ett av naturbruksstyrelsens kvantitativa prestationsmått mäts i antalet elevveckor inom de olika utbildningsformerna. Elevunderlaget för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har Mål

12 Sida 7(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen sjunkit senaste åren vilket medfört att antalet elevveckor har stagnerat. Förvaltningen genomför nu en omorganisation för att öka attraktionskraften bland de unga och beräknar att elevveckorna för 2014 bland ungdomssutbildningarna sjunker även detta år för att sedan öka igen kommande år. Stora satsningar görs också på vuxenutbildningarna och där hoppas vi öka antalet elevveckor ytterligare under planperioden även om vi där till stor del är beroende av YH myndighetens beslut. De stora satsningar som görs inom landsbygdsutvecklingsuppdraget bidrar till en ökad budgetvolym inom uppdragsutbildningarna. Totalt sett befarar vi dock en minskning med ca 65 årselever 2014 innan trenden vänder. Skola Naturbruksprog Gymnasial rammet i vuxenutbildnin gymnasieskola g * Budget 2014 Föränd ring Budget 2014 Förän dring YH o KY utb Budget 2014 Förän dring Gymnasiesärsk ola och särvux Uppdrag Budget 2014 Förän dring Budget 2014 Förän dring Budget 2014 Totalt Förän dring Uddetorp Sötåsen Sparresäter Dingle Nuntorp Strömma Svenljunga BYS Summa Miljömål Användningen av fossil energi i den egna verksamheten: mål för 2014: 35 % Naturbruksförvaltningen använder idag en stor mängd fossilfri energi. Uppvärmning av samtliga skolor sker i normalläget med förnybara energislag. Dock har man under årens lopp haft problem på Dingle och Strömma vilket gjort att man fått sätta in olja för uppvärmningen vid vissa extrema temperaturer samt när man sotat ut pannorna. Det senare har speciellt gällt Strömma men på senare tid har man lyckats korta ner tiderna för detta. När det gäller fossila bränslen för transporter behöver fortfarande mycket göras. Genom att föra bok på alla resor med bil och buss kommer en analys av situationen genomförs under året med syftet att korta längderna och optimera laster av elever och material. Då elevantalet är mindre i år än på många år förväntas nedgången kunna bli betydande. För tunga fordon, traktorer och skördare finns inte så många alternativa bränslen. På traktorsidan finns det idag två i hela Sverige som går på biogas och en av dessa går på Uddetorp. Dessutom håller man på Uddetorp på med att fortsätta ett projekt från några år sedan om att undersöka RME som ett framtida bränsle. På förvaltningen pågår ett arbete tillsammans med Tenstar A Bom att ta fram simulatorer för traktorer. Dessa kommer att användas på alla skolorna och kommer att leda till att mindre

13 Sida 8(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen diesel behöver användas. Ekologiska livsmedel; mål för 2014: 35 % Naturbruksförvaltningen är en av de förvaltningar som ligger högst på listan över ekologiska livsmedel och några skolor var med och delade på miljöstipendiet för detta. Under 2013 kommer man dock inte att nå upp till målet om 35 % vilket gör att detta ligger kvar för Anledningarna är flera. Det finns några skolor som kommit mycket långt medan några inte på samma sätt har tagit till sig detta arbete och under 2014 kommer extra fokus sättas på några för att höja förvaltningens värde. Man signalerar från några skolor om att det är det högre priset som framför allt gjort att man inte kommit högre. De skolor som ligger allra högst signalerar att det i perioder är mycket svårt att få tag på ekologiska livsmedel i den utsträckning man skulle önska. Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen; måltal 2014: 40 % Under 2014 måste ett nytt tag om kemikalierna på naturbruksförvaltningen göras. KLARA är infört men används inte på alla skolor fullt ut. Dessutom måste nya mål och handlingsplaner för kemikaliearbetet tas fram. 3. Personal Inom personalområdet kommer verksamheten att fokusera på tre områden under 2014: 1) Fortsatt anpassning till GY 2011, 2011 års skollag samt skapa förutsättningar för gymnasiearbetet. 2) Anpassning av personalstyrkan till rådande budgetförutsättningar och uppdraget om spets som RUN tagit. 3) Insatser för att möta kraven på lärarbehörighet och lärarlegitimation. Arbete med strukturförändringar och effektiviseringar kopplat till budgetanpassningar. Utifrån lägre marknadsandelar måste förvaltningen anpassa verksamheten till en mindre budget. Omställningsarbete har pågått under en längre tid men ytterligare förändringar under 2014 är nödvändiga. Vi arbetar med ett aktivt omställningsarbete men kommer troligen att behöva varsla medarbetare. Uppdraget från RUN innebär en tydligare spetsprofilering av skolorna och tydligare krav på att genomföra kompetenscentrauppdraget. Förändringarna som det vässade uppdraget från RUN innebär tillsammans med uppdraget att vara ett stöd för näringarnas tillväxt och utveckling kräver fördjupad och breddad yrkeskompetens hos förvaltningens yrkeslärare. För att möta detta uppdrag pågår en kompetensinventering tillsammans med näringen och utifrån denna görs en kompetens- och bemanningsplan för samtliga skolor. Det kommer att leda till ett omfattande kompetensutvecklings- och omställningsarbete. Skollagens krav på behörighet och legitimation för lärare är något vi måste anpassa oss till. I samband med detta förändringsarbete förväntas det bli övertaligheter

14 Sida 9(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen och det kommer att finnas ett fortsatt stort behov av personalomställning inom förvaltningen. Medelåldern är relativt hög och antalet år som anställda inom förvaltningen är i de flesta fall fler än 10 år. Förvaltningen har gjort en personalomställningsplan och en tidsplan för i vilken takt man ska utföra de olika momenten. Totalt sett står förvaltningen inför stora behov av att förändra kompetensstrukturen på medarbetarna i kombination av ett omfattande omställningsarbete utifrån budgetförutsättningar 3.1 Förvaltningens medarbetarmål Regiongemensam medarbetarenkät Under hösten 2013 har vi nu för första gången varit delaktiga i den regiongemensamma medarbetarenkäten. Där fick förvaltningen totalt en svarsfrekvens på 79%. Internt varierade svarsfrekvensen mellan 62-88% ute på skolorna. Skolorna kommer inom kort få ta del av sitt resultat och utifrån detta skriva en handlingsplan och sätta mål. Målen kommer att följas upp under Behörighet, kompetens och engagerad personal Medarbetarnas kompetens och utveckling är en av de viktigaste hörnstenarna i verksamheten. Med kompetensutveckling menar vi att växa i yrkesrollen som individ, som grupp och som organisation Kompetens är förmågan att hantera en situation, att handla, att reflektera och att se framåt. Lärare ska vara behöriga för att få tillsvidareanställas inom den offentliga skolan enligt skollagen. Inom förvaltningen ligger behörighetsnivån på ca 57 % för lärarpersonal och betydligt lägre för instruktörer. Detta är en stor utmaning för förvaltningen då skollagen ställer krav på behörighet för att få fastanställas som lärare. Från 1 juli 2015 ska lärare dessutom ha en lärarlegitimation för att få sätta betyg. Förvaltningen har därför ett stort utvecklingsarbete framför sig för att säkerställa 100 % behörighet för berörda lärare och att säkerställa att vi har legitimerade lärare som har rätt att sätta betyg. Skolverket avgör om en lärare har rätt att bli legitimerad. En behörig lärare får inte med självklarhet en legitimation. Vissa lärare har idag svårt att få besked av Skolverket om de kommer att få en legitimation och vad som krävs för att få legitimation i ett visst ämne. Kravet för legitimation gäller initialt inte yrkeslärarna men förvaltningens mål är att alla lärare ska uppnå behörighet för de ämnen de undervisar i. På sikt avser förvaltningen att arbeta för att alla lärare uppnår legitimation inom de ämnen de undervisar i har varje skola 100 % behöriga lärare För att bli ett attraktivt kompetenscentra behöver vi höja nivån på vår kompetens kring forskning och utveckling. FoU handlar om att finna och tillämpa ny kunskap. Det handlar om

15 Sida 10(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen aktiv konsumtion, produktion av ny kunskap samt att upprätta strukturer för att tillgodose verksamheternas krav på implementering av nya forskningsrön har varje skola minst 2 forskningskompetenta lärare För att nå dessa mål inventeras den pedagogiska kompetensen och förvaltningen försöker bidra till att utöka och förbättra denna och även säkerställa att övrig personal har rätt kompetens. 4. Övrigt 5. Ekonomi Naturbruksförvaltningen har inlett en omfattande översyn av verksamheten. Det har lett till att organisationsförändringar har genomförts vilket medför ökade kostnader, bland annat inom personalområdet, under omställningsperioden. Fler förändringar kommer att verkställas under Åtgärderna görs främst för att öka kvaliteten i uppdragen kring undervisning och regional utveckling men kommer också på sikt att få en positiv inverkan på förvaltningens ekonomi. 5.1 Ekonomiskt resultat Verksamheten står inför flera ekonomiska utmaningar i form av konkurrens, låga marknadsandelar, barnkullar med få elever, anläggningar med stort underhållsbehov, delvis omodern utrustning samt en näring i snabb förändring. För att möta omvärldens förväntningar på en attraktiv utbildningsmiljö behöver flera förändringar genomföras. Det uppdrag och förutsättningar som regionutvecklingsnämnden lämnat till naturbruksstyrelsen för 2014 innebär möjlighet att möta dessa utmaningar på ett kraftfullt sätt. Satsningar på underhåll, ändamålsenliga lokaler och effektiv mobil teknik skall ge skolorna en stark bas att erbjuda elever/studenter och näringen en attraktiv arena för utbildning, utveckling och samverkan. De omfattande omställningsåtgärderna kommer att innebära påfrestningar på förvaltningens ekonomi under Det medför också att en kostnadseffektivare verksamhet etableras där tydliga rutiner för ekonomisk planering och uppföljning fortsatt är i fokus. Verksamheten kommer därför parallellt med förändringsarbetet att prioritera finansiell stabilitet. Naturbruksstyrelsens övergripande mål i ekonomiperspektivet är en ekonomi i balans och för budgetåret 2014 innebär det att ett nollresultat skall uppnås.

16 Sida 11(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) Statsbidrag 1,0 2,1 0,9 Erhållna bidrag 124,8 126,4 133,0 Övriga intäkter 170,5 170,6 169,2 Verksamhetens intäkter 296,3 299,1 303,1 Personalkostnader -176,5-178,9-171,2 Övriga kostnader -113,1-113,3-124,3 Avskrivningar -6,0-6,0-6,7 Verksamhetens kostnader -295,5-298,2-302,2 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,8-0,8-0,9 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 Det omställningsarbete som påbörjats omfattar bland annat flera ombyggnads- och underhållsprojekt på skolorna. Finansieringen är inte färdigutredd men det kan komma att påverka omsättningen för Förändringsarbetet kan också medföra ekonomisk påverkan under 2014, till exempel avseende förändringar i elevvolym och personalkostnader, som kan komma att avvika från budgeterade nivåer. 5.3 Eget kapital Vid ingången av 2013 var det egna kapitalet + 2,4 mnkr. Prognostiserat resultat för 2013 är noll. Det budgeterade resultatet för 2014 är noll. För 2014 planeras ingen användning av eget kapital vilket innebär att utgående eget kapital per prognostiseras till +2,4 mnkr. 5.4 Investeringar Ett av våra viktigaste konkurrensfördelar är våra anläggningar. För att byggnader, arbets/studiemiljöer och elevrum skall hålla en hög och bra nivå kommer

17 Sida 12(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen satsningar att göras under Målet är att göra byggnader mer funktionella och att höja standarden. Tillsammans med Västfastigheter har förvaltningen inlett ett större projekt som omfattar både ny-, ombyggnads- och underhållsdelar och sträcker sig över perioden Den sammantagna investeringsnivån avseende utrustningsinvesteringar under 2014 uppskattas till 11 mnkr. Fördelningen bedöms bli enligt nedan: Under 2014 planeras investeringar i datorer/läsplattor för elever/studenter och pedagogisk personal. Detta görs för att förbättra skolornas lärplattform och erbjuda eleverna en modern och mobil pedagogik baserad på digital teknik. Dessa investeringar bedöms till 5 mnkr. Inköp av mobila simulatorer med hög kapacitet med sikte på körträning av tyngre jord- och skogsbruksmaskiner/fordon planeras. Detta kommer att ge positiva ekonomiska såväl som miljömässiga effekter. För 2014 bedöms investeringsnivå avseende dessa satsningar till 1 mnkr. Beroende av hur långt våra fastighetsprojekt hinner genomföras under året kommer investeringar i utrustning och möbler i lektionssalar och andra lärmiljöer att göras. Bedömningen är att dessa investeringar kommer att uppgå till 2 mnkr. Övriga utrustningsinvesteringar exempelvis i miljö- och energiteknik, fordon, maskiner och redskap bedöms till 3 mnkr för REGIONFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Naturbruksförvaltningen använder idag en stor mängd fossilfri energi. Uppvärmning av samtliga skolor sker i normalläget med förnybara energislag. Dock har man under årens lopp haft problem på Dingle och Strömma vilket gjort att man fått sätta in olja för uppvärmningen vid vissa extrema temperaturer samt när man sotat ut pannorna. Det senare har speciellt gällt Strömma men på senare tid har man lyckats korta ner tiderna för detta. När det gäller fossila bränslen för transporter behöver fortfarande mycket göras. Genom att föra bok på alla resor med bil och buss kommer en analys av situationen genomförs under året med syftet att korta längderna och optimera laster av elever och material. Då elevantalet är mindre i år än på många år förväntas nedgången kunna bli betydande. För tunga fordon, traktorer och skördare finns inte så många alternativa bränslen. På traktorsidan finns det idag två i hela Sverige som går på biogas och en av dessa går på Uddetorp. Dessutom håller man på Uddetorp på med att fortsätta ett projekt från några år sedan om att undersöka RME som ett framtida bränsle. På förvaltningen pågår ett arbete tillsammans med Tenstar A Bom att ta fram simulatorer för traktorer. Dessa kommer att användas på alla skolorna och kommer att leda till att mindre

18 Sida 13(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen diesel behöver användas. Naturbruksförvaltningen är en av de förvaltningar som ligger högst på listan över ekologiska livsmedel och några skolor var med och delade på miljöstipendiet för detta. Under 2014 måste ett nytt tag om kemikalierna på naturbruksförvaltningen göras. KLARA är infört men används inte på alla skolor fullt ut. Dessutom måste nya mål och handlingsplaner för kemikaliearbetet tas fram. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare I samverkan med Västfastigheter kommer ett flertal investerings- och underhållsprojekt att genomföras på skolornas byggnader och anläggningar under perioden I samband med detta kommer stort fokus att läggas på att öka tillgängligheten för elever, studenter, besökare och personal. Målet är att samtliga skolor skall uppnå förbättrad tillgänglighet när denna satsning är genomförd. Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Naturbruksförvaltningens omorganisation påverkar också hur vi ses som arbetsgivare. När den nya organisationen satt sig hoppas vi att Naturbruksförvaltningen ses som en arbetsplats där medarbetarna kan utvecklas, känna sig trygga och har möjlighet att påverka. Med ny teknik och nya tankesätt vill vi uppfattas som en modern arbetsgivare i vårt sätt att arbeta med it, utvecklingsfrågor och kommunikation. Då förvaltningen genomgår en stor omorganisation med eventuella personalnedskärningar kommer strävan i detta vara att erbjuda all kvarvarande personal heltidsanställningar. Inom förvaltningen har vi ett stort antal visstidsanställningar, många av dessa är tillfälligt anställda elever vilka får möjlighet till arbetslivserfarenhet. Dessa visstidsanställda kommer finnas kvar men i övrigt ska antalet visstidsanställda minska. Antalet chefer inom förvaltningen har minskats vilket gett större möjligheter att nå ut till alla chefer om vikten av ledarskapsutbildningar och genustänk. Målet är att alla chefer ska genomgå utbildning i genuskompetent ledarskap men även andra chefsutbildningar inom kort. När cheferna genomgått dessa är målet att andelen anställda med individuell kompentensutvecklingsplan ska öka och närma sig 100 % under När resultatet från medarbetarenkäten blir kända får förvaltningen utifrån detta ta ställning till vad som bör göras för att nå regionens mål om delaktighet och arbetsmiljö.

19 Sida 14(14) Datum Diarienummer NS Naturbruksstyrelsen REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Organisationen runt arbetet med ekonomi och uppföljning har förändrats. Under 2014 kommer fler centrala resurser att finnas tillgängliga på ekonomiområdet för analysarbete samtidigt som fler löpande arbetsmoment kommer att köpas av Regionservice. Detta skall medföra att vi ökar kvaliteten i uppföljningsarbetet och att eventuella obalanser upptäcks tidigare för att kunna åtgärdas. Verksamheten har idag en ekonomi i balans och naturbruksstyrelsens övergripande ekonomiska mål är att det fortsatt skall vara så. Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet Verksamheten har arbetat på att ta fram bättre mått för våra huvuduppdrag, det pedagogiska arbetet med elever och regionutveckling. Större fokus kommer därför att läggas på vår samverkan med näringen och på mått som anger elevernas lärande och utveckling. Produktionsbaserade mått som utgår från driftsenheternas resultat kommer att tonas ned. För att stödja denna utveckling kommer satsningar att göras på vår pedagogiska kompetens. Dessutom har nya tjänster som utbildningssamordnare tillsats i syfte att möta näringens behov av arbetskraft. Detta har formulerats i VAD-mål för verksamheten enligt denna sammanställning: Branschsamverkan - Naturcollege införs på samtliga skolor Under läsåret 2013/2014 skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen - Under läsåret 2013/2014 etableras kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola Plattform för forsning och utveckling inom de gröna näringarna har varje skola minst 2 forskningskompetenta lärare har varje skola 100 % behöriga lärare har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola Nöjda elever har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret 2012/ har skolorna inga avhopp har skolorna 100 % nöjda elever Sammantaget skall de nya målen bidra till en tydligare styrning ge skolorna möjlighet till bättre mått på hur effektivt verksamheten bedrivs.

20 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Naturbrukskansliet Handläggare: Liselott Möll Telefon: E-post: Till naturbruksstyrelsen Förslag till yttrande över betänkandet Friskolorna i samhället (SOU 2013:56) Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Föreslå Regionstyrelsen att lämna remissvar enligt följande. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen har beretts möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet Friskolorna i samhället. Regionstyrelsen avger regionens yttrande. Naturbruksstyrelsen handlägger yttrandet och lämnar förslag till yttrande till regionstyrelsen. Västra Götalandsregionen uppfattning är att förslagen i remissen är bra, och är positiv till en långsiktig överenskommelse som syftar till att ytterligare stärka kvalitet och barn och ungdomars möjlighet till en bra utbildning. Redovisning av förslag Utgångspunkter i remissen är att friskolorna har kommit för att stanna. Kommittén anser att möjligheten att välja skola är av stort värde, både för den enskilde eleven och för att stimulera utvecklingen inom skolväsendet. Kommittén vill se en fungerande mångfald av aktörer i skolan. Det är kommitténs uppfattning att möjligheten för friskolor att gå med vinst ska finnas kvar men att det nu finns anledning att göra förändringar i regelverket så att det blir tydligt att möjligheten till vinst alltid är förenad med krav på god kvalitet. Kommittén föreslår att Skolinspektionen ska pröva den enskilde huvudmannens vandel och ekonomiska skötsamhet, samt att huvudmannen har ett seriöst och långsiktigt intresse för att bedriva utbildning. Västra Götalandsregionen anser det viktigt att friskolorna har ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet för att säkra elevernas utbildning och kvaliteten på utbildningen. En bedömning av huvudmannens intresse och ekonomiska förmåga är viktigt för att i samhället behålla ett förtroende för friskolesektorn, men framförallt så att de föräldrar och elever som är intresserade av att söka sig till en friskola kan förlita sig till att det bedrivs en stabil, långsiktig verksamhet där eleverna kan slutföra sin utbildning, som också ekonomiskt klarar av vissa variationer i elevunderlaget. Det är också viktigt att dessa Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: S:t Helenagatan 5B Skövde Telefon: Webbplats: E-post: naturbrukskansliet@vgregion.se

21 Datum Diarienummer RS (3) kontroller är kontinuerliga även efter ett godkännande att bedriva friskola för att under utbildningens gång säkra huvudmannens förmåga och intresse att bedriva fortsatt utbildning. Förslaget om stärkt samverkan mellan friskolor och lägeskommun är positivt. Förslaget innebär ett reglerat (tvingande) samråd mellan friskolan och kommunen efter Skolverkets godkännande men före etableringskontrollen. Det är dock inte tydligt i förslaget vad syftet med samrådet är, vilka effekter man kan räkna med att samrådet har inför friskolans etablering, och vilken status samrådet har, förutom att den ska genomföras. För gymnasieskolor föreslår kommittén att närliggande kommuner ska ha tillfälle att delta i samrådet. Det vore önskvärt att förslaget även innefattar de huvudmän som lägeskommunen har samverkansavtal med avseende gymnasieutbildning då en ny skola påverkar samtliga elevers möjlighet till gymnasieval i ett samverkansområde. Det är viktigt att kontrollsystem för de skolor som barn och ungdomar söker sig till, oavsett om det är offentliga eller fristående skolor, syftar till att säkerställa barns och ungdomars rättssäkerhet, trygghet och bästa möjliga utbildning. Ur det perspektivet, liksom det faktum att de fristående skolorna är skattefinansierade och bedriver myndighetsutövning, fyller ett stärkt meddelarskydd för anställda i fristående skolor, liksom en ökad öppenhet, och offentlighet, en viktig funktion. Förslaget om ett nytt gemensamt nationellt system för information om och jämförelser av skolor är positivt för elevers och föräldrars möjligheter att ta ställning till de skolor de funderar på att söka till. Redan idag rapporterar skolor uppgifter till olika instanser löpande under året, och den administrativa bördan för skolor diskuteras ofta. Det är viktigt att ett nytt nationellt system i så stor utsträckning som möjligt bygger på redan tillgänglig statistik, att de uppgifter som samlas in är relevanta, är lättförståeliga för den som ska läsa och tolka informationen, och att en strävan i den ytterligare information som kommer att efterfrågas är att den inte ska öka på skolornas administrativa börda mer än nödvändigt. Kommittén föreslår en skärpning av Skolinspektionens användning av föreläggande, genom en skyldighet att koppla föreläggandet till ett vite om det avser brister som allvarligt har försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. Det är viktigt att, så som kommittén resonerar i utredningen, användningen av vite bör utformas så att skyldigheten att direkt fatta ett beslut om vitesföreläggande inträder om föreläggandet avser brister som allvarligt försvårar elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen. I remissen föreslås möjligheter för Skolinspektionen att vid återkommande brister, som påtagligt påverkar förutsättningarna för eleverna att nå kunskapsmålen för utbildningen, ska en särskild analys av lärarresurserna på skolan göras. En sådan analys ska kunna ligga till grund för åtgärder som inkluderar förändringar i lärarresursernas storlek och/eller disposition. Den finns en risk att en åtgärd om förändringar i lärarresurserna blir ett trubbigt verktyg för Skolinspektionen att använda, då det, som kommittén också anger, inte finns någon reglering av lärartätheten. Flera faktorer påverkar elevernas kunskapsresultat förutom lärartätheten. Exempel på sådana faktorer är att lärare har adekvat utbildning och kompetens, den pedagogik som används, lärarnas förmåga att individualisera och möta eleverna utifrån där de befinner sig, skolans arbete med stöd till elever och skolans förmåga att styra resurserna efter elevernas behov.

22 Datum Diarienummer RS (3) Kommitténs förslag om ett snabbspår för godkännande vid byte av huvudman för fristående skolor om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till elevernas möjligheter att fullfölja sin utbildning är relevant. Likaså att en huvudman kan ha möjlighet att skjuta upp starten av en skolverksamhet ett kalenderår efter godkännande, om det ger större förutsättningar för huvudmannen att få en utbildning med högre kvalitet och färre brister i samband med igångsättning av verksamheten. Västra Götalandsregionen ställer sig bakom kommitténs förslag om en utredning om det ska införas krav reglering av bolagsverksamhetens syfte i det fall ett bolag avser att bedriva utbildning. I utredningen förs ett resonemang om skolors utrymme för nytänkande och innovation. Det är väsentligt att ett sådant utrymme finns inom det svenska skolväsendet oavsett huvudman, för att främja utveckling och barns och ungdomars möjlighet att inom skolan få en så bra utbildning som möjligt och en bra grund till ett fullödigt liv som människa och medborgare. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Skickas till Frida Bjurström, regionkansliet

23 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer NS Naturbrukskansliet Handläggare: Liselott Möll Telefon: E-post: Till Naturbruksstyrelsen Internkontrollplan och systematiskt kvalitetsarbete Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. områden för intern kontroll avseende huvudmannens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet fastställs 2. delredovisning av områdena för intern kontroll görs till första styrelsemötet Den slutliga redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet görs efter läsårsslutet och redovisas på det första styrelsemötet efter sommaren Sammanfattning av ärendet Vid naturbruksstyrelsens sammanträde , 22, fick kansliet i uppdrag att utveckla det samlade kvalitetsarbetet inom förvaltningen i samverkan med skolorna. Kansliet har tagit fram en plan för det systematiska kvalitetsarbetet som har förankrats med rektorer. Planen är ett levande dokument som utvärderas och uppdateras årligen. Vid naturbruksstyrelsens sammanträde fick kansliet i uppdrag att ta fram en internkontrollplan utifrån planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Motivering Bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete återfinns i 4 kap. 3 8 Skollagen. Huvudmannens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet innebär: - att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen - inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen uppfylls - det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras - om det framkommer att det finns brister i verksamheten ska nödvändiga åtgärder vidtas - skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål på utbildningen ska finnas. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att arbeta med ständiga förbättringar. Styrelsens plan för internkontroll av det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa genomförandet av kvalitetsarbetet utifrån det ansvar åligger huvudmannen i skollag och gymnasieförordning. Utgångspunkter i det systematiska kvalitetsarbetet är att följa upp och utvärdera ledning och styrning av utbildningen, arbetssätt och metoder som syftar till en ökad måluppfyllelse utifrån de nationella styrdokumenten och utifrån förvaltningens mål, och att följa upp elevernas kunskapsresultat. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar också till att följa upp och utvärdera Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

24 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Diarienummer RS XX-ÅÅÅÅ 2 (3) de områden som särskilt åligger huvudmannen, klagomål på utbildningen samt kränkande behandling. Under läsåret 2013/2014 omfattar naturbruksstyrelsens internkontroll av det systematiska kvalitetsarbetet nedanstående områden. Den samlade dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret finns i kvalitetsredovisningen, som från och med läsåret 13/14 upprättas läsårsvis på huvudmannanivå (skolorna har sedan tidigare upprättat kvalitetsredovisningen läsårsvis, förvaltningens kvalitetsredovisning följt kalenderåret). Område Uppföljning och analys av skolornas måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Prioriterade utvecklingsområden och identifierade insatser som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. Synpunkter och klagomål som elever/studerande eller vårdnadshavare lämnar på utbildningen. (SL 4 kap. 7-8 ) Uppföljning av rutin för anmälan till huvudmannen av kränkande behandling (SL 6 kap. 10 ) Uppföljning av beslut om avstängningar (SL 5 kap. 17, 19 ) Uppföljning av skolornas arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling (SL 6 kap. 6-9 ) Uppföljning av skolornas hantering av avgifter (SL 15 kap. 17, 17 kap. 17, 20 kap. 7 ). Uppföljning av rektors beslut om att utbildning för elev på ett nationellt program i sitt innehåll får avvika för vad som annars gäller för programmet (SL 16 kap. 14, 19 kap. 13 ). Beslut om att utbildning på nationellt program fördelas på längre tid än tre år (SL 16 kap. 15 ) respektive fyra år (17 kap. 17 ) Uppföljning av rektors mottagande och antagning till naturbruksprogrammet, yrkesinriktat individuellt program och yrkesintroduktion (SL 16 kap. 36, 43-44, 47-48, 17 kap. 14, 21 ) samt till programmet för skog, mark och djur (17 kap. 29 ) enligt delegeringsordningen. Uppföljning av att APL-platser uppfyller de krav som finns för utbildningen och omfattning av APL som förläggs till skolan (GyF 4 kap. 12 ) Uppföljning av antal undervisningstimmar per kurs, gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete, samt fördelning av undervisningstiden över läsåren (GyF 4 kap. 22 ) Återrapportering Kvalitetsredovisningen Delredovisning vid årsbokslutet Kvalitetsredovisningen Delredovisning vid årsbokslutet Kvalitetsredovisningen Delredovisning vid årsbokslutet Kvalitetsredovisningen Delredovisning vid årsbokslutet Kvalitetsredovisningen Delredovisning vid årsbokslutet Kvalitetsredovisningen (uppföljning av likabehandlingsplanen) Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen Delredovisning vid årsbokslutet Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen

25 Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Diarienummer RS XX-ÅÅÅÅ 3 (3) Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef

26 Naturbrukskansliet Handläggare Datum Diarienummer Anneli Ekh NS Anmälningsärenden till naturbruksstyrelsen Protokollsutdrag från arvodesberedningen 43: Uppräkning av årsarvode från och med 1 november 2013, Dnr RS Protokollsutdrag från regionfullmäktige 128: Slutrapport kemikaliestrategin, Dnr RSK Protokollsutdrag från regionfullmäktige 133: Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen, Dnr RS Protokollsutdrag från regionfullmäktige 136: Uppförandekod för leverantörer, Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen 225: Revidering av planeringsanvisningarna för budget 2014 vad gäller tidplanen för interna överenskommelser om service, Dnr RS Delegationsbeslut Presidiet Förvaltningschef Controller POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Skövde Hertig Johans gata 6 Växeln regionenshus.skovde@vgregion.se

27 Dnr NS Målgruppsanalys DJUPINTERVJUER AV ELEVER SOM VALT BORT NATURBRUKSFÖRVALTNINGENS SKOLOR UNDER VÅREN 2013 Naturbrukskansliet 14 oktober 2013

28 Målgrupp för analysen I detta arbete har de elever som någon gång under gymnasievalet 2013 valt någon av naturbruksskolorna men sedan valt bort skolan identifierats. Dessa har ringts upp och tillfrågats om de kan tänka sig att svara på frågor om deras val. De som har svarat ja, har intervjuats utifrån en intervjumanual. Intervjuerna har tagit ca minuter och svaren har sammanställts. Totalt utgjordes målgruppen av knappt 230 individer och ca 50 har djupintervjuats, dvs drygt 20 %. Bakgrundsfaktorer Respondenterna bor till stor del på landsbygden 66,6 %, 22,2 % bor i en stad och 11,1 % bor i ett samhälle. Mammorna arbetar i stor utsträckning inom vård och omsorg (31 %) administration (18 %) eller pedagogiska yrken (25 %) medan papporna jobbar inom industri (45 %) eller inom administrativa yrken (24 %) i stor utsträckning. Endast ca 20 % av vårdnadshavarna arbetar inom de gröna näringarna. Frågeställningar VAD VÄLJER DE ISTÄLLET FÖR OSS Respondenterna har istället för att börja på någon av Naturbruksförvaltningens skolor valt att börja på: Program Andel Bygg och anläggningsprogrammet 27 % Naturbruksprogrammet (andra huvudmän än VGR) 22,1 % (varav 13,3 % hästinriktning) Samhällsvetenskapsprogrammet 13,2 % Fordons och transportprogrammet 11 % Teknikprogrammet 8,8 % Naturvetenskapsprogrammet 4,4 % Restaurang och livsmedelsprogrammet 4,4 % Hotell och turismprogrammet 4,4 % Vård och omsorgsprogrammet 4,4 % SIDA 1

29 VAD HADE KRÄVTS FÖR ATT VÄLJA OSS I FÖRSTA HAND? Respondenterna lyfter här fram olika områden som betydelsefulla. Skolorna och internaten Skolornas skick och internaten är viktiga frågor för de potentiella eleverna. Underhåll, upplevelsen av det allmänna intrycket och upplevelsen av hur moderna skolorna är anges som mindre attraktiva faktorer. Bland de elever som väljer naturbruksskolorna är ofta internatet något som avgjort för skolans fördel. Bland dem som väljer bort skolorna ses däremot internaten som ett skäl till det (22,2 %). Frågor som respondenterna lyfter är internatens skick (underhållsnivå, fräschhet ), rykten om alkohol, droger, om att ungdomar utifrån dras till internaten och omställningen att flytta hemifrån. Några lyfter att föräldrarna inte kan tänka sig att deras barn bor på internaten, andra att de själva inte kan tänka sig det. Som en konsekvens av oviljan att bo på internat blir skolans läge och avståndet till skolan avgörande för dessa elever. Kommunikationerna till och från skolan anges dock bara varit det avgörande för 2,2 % att välja bort skolan. Noteras bör att flera av de elever som angett att avståndet till skolan varit avgörande, nu går på skolor utanför regionen som de ansett vara mer attraktiva. Mer fokus på inriktningen Respondenterna anger i flera fall att de önskar ett större fokus på inriktningen än de upplevt att de skulle få på någon av Naturbruksförvaltningens skolor. Om detta är en signal på hur vårt fokus ser ut i verkligheten eller om det handlar om den bild vi ger besökarna under öppet hus och andra besök är svårt att säga. Flera respondenter säger dock att de fått intrycket att skolan velat få dem intresserade av att välja om till inriktningen lantbruk istället för att ge dem information om den inriktning de varit intresserade av. Bristande information Exempelvis har ett par elever angett att de skulle valt Uddetorp om där hade funnits hästinriktning (vilket är den största inriktningen på skolan) och eftersom de inte upplevde att Uddetorp erbjöd den möjligheten valde en annan naturbruksskola utanför regionen istället. En respondent säger sig ha valt Svenljunga om där hade funnits en jaktinriktning, vilket det gör. Någon respondent anger att det inte fanns någon möjlighet att få högskolebehörighet på skolan som skäl till att den valde om. Ca var tionde respondent anger att bristande information om tänkbara yrken efter utbildningen var skälet till att de valde bort skolan. Flera respondenter upplevde att det var för lite information om Naturbruksskolorna ute på grundskolorna och att Studie och yrkesvägledarna var negativa och kom med värderande synpunkter på Naturbruksskolorna. Mer praktiska moment i utbildningen Ca tio procent av respondenterna säger att de skulle ha valt någon av naturbruksskolorna om det hade varit ett större inslag av praktiska moment i utbildningen. De efterfrågar en större grad av ämnesintegration. Ytterligare 10 % säger att de skulle valt skolan om de upplevt att den inriktning de var intresserade av i högre grad präglade de teoretiska kurserna. SIDA 2

30 Praktiska förutsättningar Förutom det egna boendet lyfts möjligheten eller upplevelsen av bristande möjlighet att ta med hund och häst till skolan som ett skäl till att välja bort Naturbruksförvaltningens skolor. Fler stallplatser för hästar 4,4 %, möjlighet att ha hund med på rummet och möjlighet att ta körkort under utbildningen är exempel på önskemål. VILKEN VAR DEN VIKTIGASTE FAKTORN FÖR VALET AV UTBILDNING? Respondenterna anger möjligheten till jobb direkt efter utbildningen som en mycket viktigt faktor. En tredjedel säger att det var en avgörande faktor till att de valde en annan utbildning än Naturbruksprogrammet. Möjligheten att läsa vidare efter gymnasiet var också en viktig faktor och drygt 15 % angav att det var skälet till att de valde bort Naturbruksprogrammet. Närheten till hemmet var betydelsefullt för ca 7 %, medan en intressant, bra och rolig utbildning var viktigt för ca en tredjedel av respondenterna. Några procent angav att de hellre ville studera i eller nära en stad, andra att Naturbruksprogrammet inte skulle utgöra den bästa vägen mot framtidsmålet. Några respondenter (ca 10 %) angav att de ville ha mer praktisk träning (till exempel mer fokus på ridning) vilket de inte upplevde att de skulle få på Naturbruksförvaltningens skolor. Det finns också bilder om vad det är för personer som söker sig till våra utbildningar och deras betygsnivå, hur de är, beter sig etc. Det är bilder som inte gynnar skolorna och deras attraktivitet. HUR SÖKTE RESPONDENTERNA INFORMATION OM VÅRA SKOLOR Ca två tredjedelar av respondenterna har sökt sig till öppna hus och olika typer av besöksdagar på skolorna. En tredjedel har vänt sig till Studie och yrkesvägledaren för att få information om våra skolor. Internet har varit en viktig källa för en dryg tredjedel av respondenterna liksom elever som redan går på våra skolor. Föräldrar, syskon, släktingar och kompisar har varit viktiga källor för ca en tredjedel. Mässor däremot angavs som en viktig källa av endast 5 % och broschyrer och informationsblad av ca 15 % av respondenterna. VIKTIGASTE INFORMATIONSSKÄLLAN På frågan om vilken som var den allra viktigaste informationskällan anger en tredje del att SYV har varit avgörande. Öppna hus, besöksdagar, internet, föräldrar, syskon och kompisar får ca 10 % vardera. Noteras att mässor inte nämns som den viktigaste källan för någon enda respondent och broschyrer, reklam och annan information tillsammans endast får några få procent. SOCIALA MEDIER Samtidigt som respondenterna inte anger sociala medier som en viktig källa ovan anger de att de till drygt 95 % kollar upp saker via Facebook, drygt hälften följer och kollar upp saker via Instagram, 75 % använder Youtube som källa och en fjärdedel Twitter. SIDA 3

31 VAD FÖLJER RESPONDENTERNA PÅ SOCIALA MEDIER Underlaget har varit för litet för att kunna dra några slutsatser för varje enskild grupp men musik och musiksidor besöks frekvent av ca 40 % av respondenterna, ca 10 % spelar dataspel via sociala medier, ca 15 % använder sociala medier för att lära sig nya saker (instruktions och informationssidor) ca 5 % vardera besöker lantbruks eller jaktsidor, videobloggar och humorsidor. BLOGGAR Ca 40 % följer regelbundet någon blogg. Det är framförallt tjejer som gör det och olika häst, mode och livsstilsbloggar dominerar. FRITIDSINTRESSEN Bland respondenternas intressen märks ett starkt djurintresse. Hela 90 % anger något djurintresse (drygt 42 % häst, 18 % husdjur, 9 % lantbruksdjur, allmänt djurintresse 20 %). Jakt och fiske är också ett stort intresse, ca 16 %, liksom fordon 16 % och fotboll dryga 22 %. Ca 50 % av respondenterna uppger att de regelbundet besöker fackmässor som Elmiamässan, Göteborg Horse Show, Falsterbo Horse Show etc. BESÖK PÅ VÅRA SKOLOR Ca två tredjedelar av respondenterna har besökt våra skolor under valperioden. Flest besök har Svenljunga 16 % och Uddetorp 14 % haft medan Dingle och Sötåsen haft en färre besökare med ca 7 % vardera. Strömma och Nuntorp har haft ca 10 % vardera och Sparresäter endast 2 %. GRADERINGSFRÅGOR Respondenterna ombads att gradera hur viktiga olika frågor var för deras val av skola. En helt oviktig faktor gavs en etta och en mycket viktig faktor en fyra. 1= Helt oviktigt, 2= Mindre viktigt, 3=Viktigt, 4=Mycket viktigt. Ju högre medel en fråga fått ju viktigare är den för respondenterna. Ett snitt över 2,5 anger alltså att en fråga anses viktig av fler än 50 % av respondenterna. Faktor Medel Utbildningen leder till högskolebehörighet 3,02 Utbildningen leder till SLU behörighet 2,57 Utbildningen leder till behörighet motsvarande naturvetenskapsprogrammet 2,44 Skolans resultat är höga 3,08 Skolan håller en hög kvalitet (byggnader, lokaler etc upplevs moderna) Utbildningen upplevs modern 3,71 Skolan har en pedagogisk som upplevs modern 3,66 3,71 SIDA 4

32 Lärarna är erkänt duktiga inom sina områden 3,55 Du får lätt jobb efter utbildningen 3,6 Utbildningen leder till jobb direkt efter gymnasiet 3,15 Föräldrar tycker att utbildningen är bra 2,57 Kompisar tycker att utbildningen är bra 1,66 Du får en egen dator under utbildningen 2,2 Skolan använder avancerad teknik och moderna maskiner 2,6 Utbildningen innehåller tillräckligt med praktiska moment 3,42 Internationellt utbyte erbjuds under utbildningen 2,64 Det finns möjlighet att arbeta utomlands efter avslutade studier 2,71 Skolan ligger nära och det är möjligt att pendla 2,75 Det är möjligt att ta med ett husdjur till skolan 2,08 Det är möjligt att ta med en häst till skolan 2,42 Du kan fortsätta att träna en idrott på skolan 2,95 Bra internetuppkoppling även kvällstid 2,97 Att det erbjuds bra och varierade fritidsaktiviteter 3,12 ASSOCIATIONER Respondenterna fick frågan vad de tänker på när de hör ordet naturbruk. Respondenterna kunde svara mer än en sak. Ca 50 % tänkte främst på lantbruk, att bruka jorden och att vara bonde. Ca 35 % tänkte på djur och boskap, medan ca 10 % tänkte på hästar. Ca 30 % tänkte på naturen och ca 15 % på traktorer. 20 % tänkte på skog och skogsbruk, ca 7 % på jakt och fiske. Drygt 2 % tänkte på frihet. ASSOCIATIONER KRING SKOLORNA Generellt var associationerna positiva kring skolorna. Synpunkter som endast representeras av en respondent redovisas inte. Associationer Dingle Knappt 20 respondenter hade några associationer kring Dingle. 4 upplevde skolan som bra och intressant, ett par respondenter att skolan ligger långt borta, ett par att den ligger nära. Associationer Svenljunga 15 respondenter hade associationer kring Svenljunga. Drygt hälften uppgav orden: bra skola, trivsel och intressant, några uppgav skog, kul internat och bra lärare. SIDA 5

33 Associationer Strömma 9 respondenter hade associationer kring Strömma. 4 av dessa uppgav orden: bra skola, trivsel och intressant, två hade positiva kommentarer om internatet och två angav att vänner rekommenderat skolan. Associationer Nuntorp 13 respondenter hade associationer kring Nuntorp. Drygt hälften av dessa uppgav att det upplevs som en bra skola, ett par angav att de hade bekanta som gick på skolan och att skolan har en bra hästutbildning. Associationer Uddetorp Bra skola uppgav ca 50 % av de 19 personer som hade associationer kring Uddetorp. Fina lokaler tyckte tre och lika många kände någon som gått på skolan. 20 % av respondenterna visste att skolan erbjöd en lantbruksutbildning. Associationer Sötåsen 19 respondenter kände till och hade associationer kring Sötåsen. 20 % av dessa associerade skolan med en bra skola, 15 % hade kompisar som gick där, 10 % trodde att där fanns skogsbruksutbildning. Associationer Sparresäter Ingen av respondenterna hade några associationer kring Sparresäter. ANDRA INRIKTNINGAR ÄN VI ERBJUDER IDAG På frågan om gymnasievalet hade påverkat som vi hade någon annan inriktning än vad vi har idag svarade 9 % att en fiskeinriktning hade gjort att de valt oss och 22 % att en mejeriinriktning hade varit avgörande. FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL Respondenterna fick också frågan om det fanns något de ville bidra med till vårt förbättringsarbete. På den frågan fick vi många kommentarer. De tyckte bland annat att vi måste vara tydligare i vår kommunikation om vad vi erbjuder för utbildningar, bli tydligare med vad varje skola gör bra och att de behöver få bättre information från SYV:anra kring våra utbildningar. De upplevde att vi måste erbjuda fräschare lokaler och en mer modern teknik, en pedagogik som påminner mer om den i grundskolan, samt att förbindelserna till och från skolorna behöver förbättras. De efterlyste en större valfrihet att välja kurser på olika skolor, möjlighet till övernattning på helgerna och ett trevligare bemötande vid besök och öppet hus. De upplevde att elever som informerar om skolorna behöver visa på ett bättre uppförande och att vi behöver synas på rätt forum och i fler digitala kanaler. De efterfrågar också mer praktik, ämnesintegration och fler lektioner ute i driftmiljön. SIDA 6

34 Sammanfattning och slutsatser En avgörande fråga för Naturbruksförvaltningen framöver är att säkerställa att skolorna och dess internat upplevs som attraktiva och trygga. Elever och deras vårdnadshavare behöver känna att internaten är trevliga platser att bo på där man som vårdnadshavare med förtroende kan lämna sin ungdom i trygga händer. Fritiden och de aktiviteter som erbjuds på kvällar behöver anpassas för individuella behov så att det går att gå på våra skolor även om man satsar på en idrott på fritiden. Skolornas underhåll behöver ses över och de behöver successivt moderniseras för att upplevas som attraktiva. Vi behöver säkerställa att vi ger en korrekt information både om vad skolorna erbjuder och om vilka möjligheter som finns efter avslutade studier. Arbetet med att ge Studie och yrkesvägledarna bättre underlag för sin information och en korrekt bild av vårt avtal med kommunerna måste fortsätta. Viktigaste källan för att informera sig om våra utbildningar är besök på våra skolor. Det gör att vi måste se över hur vi möter och informerar besökare på olika typer av öppna hus och besöksdagar. Vi måste bli bättre på att möta besökarnas intresse, säkerställa att vi alltid ger ett trevligt och professionellt intryck och att vi visar på de möjligheter med praktiska inslag i utbildningen som vi erbjuder. Vår närvaro på sociala medier behöver bli mer strategisk med potentiella elever som en tydlig målgrupp. Internet som informationskälla är central varför vi måste ta ett samlat grepp om våra webbsidor och göra dem mer attraktiva och informativa för potentiella elever och deras föräldrar. Vi måste arbeta vidare med vårt förändringsarbete så att vi upplevs som moderna och aktuella skolor som ger rätt kunskaper inför framtida studie och arbetsliv. Områden som måste ses över är lärandeformer, ämnesintegration, teknik och kompetens. Skolornas resultat är viktiga och kommentarer om vem och vilka som söker sig till våra skolor måste bemötas och bilden måste förändras. Vi behöver se över hur vi kan erbjuda utbildning inom fiske och mejeri framöver. Internationalisering är ytterligare ett område som vi kan lyfta fram mer och profilera i vår marknadsföring. Associationerna kring ordet naturbruk har en tonvikt vid lantbruk. Vi behöver fundera över om det är bra eller om det är en begränsande faktor. Slutligen behöver vi arbeta på hur vi kan synliggöra möjligheterna till arbete efter studierna på ett bättre och tydligare sätt. SIDA 7

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55