AVESTA 2020. Bil. 2. År 2020 ska vi vara 25 000 invånare! * * * * *



Relevanta dokument
AVESTA Bil. 2. År 2020 ska vi vara invånare! * * * * *

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

Behörig/a firmatecknare är: 5. Stödets utbetalande. 6. Moms. 7. Projektledare och kontaktpersoner Avesta Avesta.

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Ansökan projektstöd Region Dalarna

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

1(8) Tillväxtstrategi

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Sammanträdesprotokoll

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Plan för näringsliv och arbete

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

version Vision 2030 och strategi

Näringslivsstrategi 2015

Projekt Avesta Lägesrapport 3

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren

Tillväxtstrategi för Halland

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Österåkers kommuns styrdokument

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsprogram 2018

Gävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar

Bergslagsakademin presenterar Bergslagen2030 en konferens om samverkan och sociala innovationer för en hållbar framtid Vi står inför flera

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Avesta.se. kommuninfo nr. Något fantastiskt kommer att hända

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

identifiera

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

Verksamhetsplan

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Så har strukturfonderna förändrat Bergslagen. I spåren av strukturförändande projekt Göran Hallin, Örebro, 7 april 2017

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Verksamhetsplan

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Lokal näringslivsutveckling

Länsstyrelsens länsuppdrag

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Näringslivsprogram för Gnesta kommun ett handslag för strategiska åtgärder med sikte mot 2020

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

Strategi för digitalisering

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen

Förverkliga din företagardröm!

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Sveriges bästa företagsklimat 2025

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Småland med öarna

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Vision för Alvesta kommun

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Näringslivsstrategi , Västerviks kommun

Näringslivs. Antagen av kommunfullmäktige den 8 februari 2007policy

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av november 2013

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Transkript:

Bil. 2 AVESTA 2020 År 2020 ska vi vara 25 000 invånare! För att Avesta år 2020 skall vara en dynamisk tillväxtregion, krävs ett breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar behöver göras på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapas och såväl nya som befintliga företag och ges förutsättningar att växa. Samarbetet mellan skola, gymnasium och akademi tillsammans med Avesta kommuns företag förstärks, vilket gör att kompetensförsörjningen för nyanställningar vid pensionsavgångar under kommande år ska kännas tryggad. Infrastrukturmässigt har Avesta kommun ett starkt läge, men infrastrukturen behöver stärkas såväl vad gäller transporter av gods som persontrafik, med andra ord både väg och järnväg. Pendlingsmöjligheter är allt viktigare på både kort och lång sikt och måste förstärkas. Boendemiljöer behöver förnyas och nybyggnation behöver fortsätta, inledningsvis med fortsatt kommunala investeringar. Marknadsföringen av Avesta för boende och för företagsetableringar behöver förstärkas på ett innovativt sätt, så att fler väljer att flytta till Avesta med ett bra geografiskt läge, bra infrastruktur, bra skola, bra handel och en bra regional arbetsmarknad. * * * * * Detta projekt bygger på att bryta ut delar av ovan fokusområden och utveckla dessa i projektform för att sedan med förnyat mervärde övergå i ordinarie arbetsuppgifter. Projekten kommer att genomsyra alla kommunala förvaltningar och bolag. Genom kommunens kommunikationsplattform Arena Avesta, med representanter från företag, banker och handeln, finns ett naturligt samarbetsforum och projektstöd. En marknadsplats i Koppardalen skapas i aktiv samverkan mellan högskola företag, nybörjare erfarna företagare, ung gammal, män kvinnor, forskning-produktion och etnicitet som skapar det nya Avesta. Med dessa insatser kommer Avesta att vara en tillväxtmotor för utvecklingen i den funktionella regionen. 1

Bakgrund Arbetstillfällen och befolkningstrend Totalt sedan oktober 2011 har företag i Avesta och Hedemora varslat 660 arbetstillfällen, vilket utgör 8 % av den totala mängden arbetstillfällen. Sedan 1963, då Avesta kommun var nära 30 000 invånare, har invånarantalet stadigt sjunkit. På drygt 35 år har kommunen tappat nära 7 500 personer, fram till 2011-12-31 då invånarantalet var 21 486 personer. Den kraftiga befolkningsminskningen kan till stor del förklaras av nedgången i antal arbetstillfällen. År 1990 fanns i Avesta 12 460 arbetstillfällen, som under 2000-talet sjunkit till ca 10 200. Under senare delen av 2010-talet har Avesta deltagit i framtagande av gemensamma befolkningsprognoser tillsammans med Region Dalarna och SCB. Den sista prognosen, framtagen 2010 och sträcker sig fram till 2030, visar på ett nettotapp över perioden på ca 1000 personer eller storleksordningen 50 personer per år i snitt. Siffrorna är baserade på den höga invandring Avesta kommun hade mellan 2005 och 2009 och detta har börjat vika sista åren. Det finns tillsammans med den uppkomna situationen på arbetsmarknaden anledning till oro för Avestas kommande befolkningsutveckling om inga åtgärder vidtas. Samtidigt förändras situationen då den demografiska kurvan visar på ett stort behov av arbetskraft under den närmaste tiden. De stora varsel som Outokumpu lade under hösten 2011 har nu börjat ge effekt i Avesta och uppsägningarna har inletts. Slutresultatet blev att antalet arbetstillfällen minskat med 213 st. Efter sommaren kommer Outokumpu att ha 641 anställda. Även Stora Enso Fors AB har pågående diskussioner om uppsägningar i storleksordningen ca 40-50 personer. De indirekta effekterna hos underleverantörer, service, transporter, handel m.m. uppgår till betydande antal, totalt ca 1800 om omräkningsfaktor 1:3 används. Det är därför viktigt att inleda ett omfattande arbete för att vända trenden. För att lyckas nå målet 25 000 invånare år 2020, krävs ett långsiktigt, strategiskt och målmedvetet arbete där kommunens gemensamma ansträngningar i samspel med Region Dalarna, lokala företag och flera andra aktörer, med kraft strävar i samma riktning. Avesta kommuns arbete med att utarbeta den kommunövergripande strategin, inleddes i samband med Outokumpus varsel i oktober. Arbetet har bland annat inneburit framtagande av målbild, nulägesanalys samt operativa åtgärder i bred dialog med såväl Outokumpu, övrigt lokalt näringsliv, Arbetsförmedling, Länsstyrelse, Region Dalarna som politiker och tjänstemän i brett samförstånd. Vid ett besök av Näringsdepartementet i februari 2011 presenterades kommunens arbete och strategi för att vända den uppkomna situationen till en offensiv satsning Avesta 2020 (se bil. 3). Denna strategi har nu vidareutvecklats och ligger till grund för vår ansökan, där vissa delar bryts ut för att med önskvärd medfinansiering från Region Dalarna kunna ta fart och få genomslag. I vårt utvecklingsarbete kommer vi att arbeta på bred front med såväl Outokumpu som lokala, regionala och nationella aktörer för att vända den uppkomna situationen till något positivt för Avesta och regionen. Kommunens företagsbild Företagsbilden i Avesta kommun domineras av två stora företag, Outokumpu Stainless AB och Stora Enso Fors AB. Trots att kommunens arbetstillfällen är ungefär lika fördelade mellan den privata 2

tjänstesektorn, den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin, är beroendet av de två stora industriföretagen Outokumpu och Stora Enso Fors AB stort. Den privata tjänstesektorn utgör en något mindre andel i Avesta än vad denna sektor utgör i riket respektive övriga Dalarna, samtidigt som tillverkningsindustrin med sin dryga tredjedel av arbetstillfällena ligger högre än för Dalarna och riket i övrigt. Kommunen är därför i behov av ett breddat näringsliv, med högre andel privat tjänstesektor samt nya företag med nya produkter/tjänster och en högre andel nyföretagande. Detta för att få en långsiktig hållbarhet och kunna säkra tillväxt och välfärd. Konsekvensen måste bli både en förnyelse av näringslivet och en förstärkning av befintliga företag. De omvärldsanalyser som genomförts sedan början av 2000-talet har gett oss värdefull insikt och kunskap om nödvändigheten av att ytterligare utveckla och bredda vårt näringsliv. Nyföretagande Stöd vid start av företag sker i Avesta via Avesta NyföretagarCentrum, som drivs som en stiftelse inom Jobs and Society och finansieras av Avesta kommun, Gamla Byn AB, ortens bägge större företag och ett stort antal mindre företag. Totalt bidrar c:a 70 företag till verksamheten varje år. Huvuddelen går till att finansiera en rådgivare på halvtid. Totalt startas c:a 120 företag varje år i Avesta och 40-60% av dessa går via NyföretagarCentrum. Nyföretagarcentrum Sverige och Bolagsverket levererar årligen statistik på antalet startade företag per 1000 invånare i Sveriges kommuner. 2011 var detta tal för Avesta 4,9 företag vilket gav en 168:e plats bland alla Sveriges kommuner. Motsvarande siffror var 2010 5,3 och 121:a plats. Snittsiffrorna för alla Sveriges kommuner var 2011 7,3 företag per 1000 invånare och för 2010 var motsvarande siffra 6,8. Dessa siffror visar tydligt en nödvändighet för Avesta att bryta trenden och åter öka nyföretagandet. Av de 46 företag som via NyföretagarCentrum startades 2011, startades 60 % av kvinnor. För att nå våra mål krävs kraftfulla satsningar både vad gäller kvinnors och mäns företagande. För att nå målet 25 000 invånare år 2020 behöver satsningar inom följande fokusområden göras: Koppardalen som tillväxtmotor Här hittar Du den innovativa och lättillgängliga marknadsplatsen för dig som vill starta eget eller vill växa i ditt företagande. Avesta kommun har tillsammans med andra finansiärer under lång tid målmedvetet arbetat med att utveckla Koppardalen, Avesta Jernverks gamla produktionsområde, numera omvandlat till Avesta kommuns framtidsområde för innovation, kultur, näringsliv, sport och kommunikationer. Avesta kommun har tillsammans med regionala och nationella medfinansiärer satsat ca 250 Mkr sedan början av 1990-talet för utveckling av området med regionalt genomslag. Kommunens långsiktiga tillväxtsatsning i Koppardalen har bidragit till företagsetableringar och en strukturomvandling som är pågående. Verket har med Avesta Art fått nationellt renommé och genom årlig förevisning av samtidskonst och seminarieserier bidrar kulturen till områdets attraktivitet. Projektet kommer att 3

stärka Koppardalens regionala roll för näringslivsutveckling, event, konferenser och kompetensutvecklingsinsatser. Projektcentrum blir den gamla Grovplåtsbyggnaden vid Dalälven i Koppardalen. Här skapas den innovativa miljö och mötesplats som delprojekten behöver för maximalt genomslag. Inkubatorverksamhet i samverkan med företag och högskola (för inkubator, se särskild beskrivning fokusområde 1.) Genom kontakter med högskola och universitet bereds möjlighet i Grovplåten till studerandeplatser ex-jobb, samt kvalificerade uppdragsutbildningar som matchas mot företagens behov. Förstärkt nyföretagarservice, i samverkan med Avesta NyföretagarCentrum m.fl. (se särskild beskrivning fokusområde 2.) Skolans UF-företag får en bas i Grovplåten (stödjande projekt som drar nytta av miljön) Avestas bruksanda behöver förändras i den mån att ett nytt entreprenöriellt tänkande införs genom extrainsatser i skola och gymnasium. Detta ska genomsyra gymnasiets program, vilket kommer att få genomslag på alla UF-företag som bildas. UF-företagen får en bas i Koppardalen i en innovativ miljö av befintliga företag samt nyföretagande, vilket stärker UFföretagets verksamhetsbild. (UF= ung företagsamhet) Entreprenörsutbildning skapas (i samverkan med Entreprenörskolan Leksand?) (se nedan under Nyföretagarservice, fokusområde 2.) Förstudie för att utveckla Verkets (den gamla järnbrukshyttan) möjligheter att bli en högkvalitativ och funktionell regional anläggning för event och konferenser. profilområden som genomsyras av teknik, IT samt industriell design inom områdena outdoor, trä, rostfritt, service/underhåll. Fokusområde 1: Avesta Inkubator i Koppardalen Här skapas ett centrum som stöd för framväxten av hållbara innovationer i samverkan mellan kommun, näringsliv och akademi I Grovplåtsbyggnadens lokaler i Koppardalen, förbereds nu för lokalisering av Avesta Inkubator. Här kraftsamlar kommunen långsiktigt genom skapandet av ett innovationscentrum som stöd för framväxten av hållbara innovationer i samverkan med näringsliv och akademi. Tyngdpunkten kommer att ligga på: Outdoor, trä, rostfritt, service och underhåll. Verksamheten ska genomsyras av teknik IT och industriell design. Här sker samverkan med det lokala och regionala näringslivet. 4

För den enskilde företagaren som inte ser att lönsamheten medger att anställa en person, kan önskvärd tillväxt vara detsamma som ökad lönsamhet. Givetvis gör ökad lönsamhet att företagaren står starkare, men samtidigt måste en satsning göras vad gäller de företag som har möjlighet att växa och skapa arbetstillfällen. Avesta Inkubator syftar till att bättre kunna stödja framväxten av nya drivande företag, samt att dra nytta av erfarenheter från redan etablerade företag genom god benchmarking. Genom denna satsning skapas också förutsättningar för utveckling av innovationssystem. Det är viktigt att grogrund för innovationsprocesser är belägna där centrum för behoven finns. För en breddad företagsbas måste fokus ligga på ett diversifierat och kunskapsbaserat företagande. Avesta behöver fler nya företag med ökad förädlingsgrad, nya produkter, tjänster och innovationer. Redan befintligt samarbete med IUC, ALMI och Triple Steelix stärks genom projektet. En satsning måste göras för att finna och stötta de företag som har möjlighet och lust att växa i omsättning och arbetstillfällen. Studiebesök görs till andra Inkubatorer Genom kontakter med högskola och universitet bereds möjlighet i Grovplåten till studerandeplatser exjobb, samt kvalificerade uppdragsutbildningar som matchas mot företagens behov. Fokusområde 2: Utvecklad Nyföretagarservice Med aktiva insatser ska nyföretagarservicen utvecklas ytterligare för att möta behovet av stöd och ännu bättre ta tillvara befintliga företags kunskap och engagemang Entreprenörskap uppstår i möjligheter som kommer vid en förändring. Många kanske ser förändringen men entreprenören både ser och driver den möjlighet till affärsidé som den uppkomna förändringen ger. Entreprenörskap är grunden för ett hållbart näringsliv. Det är i första hand i de små företagen som arbetstillfällen kommer att skapas. Ett särkskilt delprojekt för Kvinnors Företagande fokuserar på att hjälpa kvinnor med entreprenöriella tankar. Utvecklad nyföretagarservice kommer att arbeta förutsättningslöst som stöd för bägge könen. Här behöver personella resurser tillföras för att stimulera och öka det låga nyföretagandet i Avesta. Genom samverkan med Arbetsförmedlingen och Avesta Hedemora undersöks för närvarande möjligheten att använda de arbetsmarknadspolitiska medlen på ett mer innovativt sätt, där medlen används i ett tidigare skede och på ett friare sätt. Genom Utvecklad Nyföretagarservice förstärks befintlig Avesta Nyföretagarcentrum, tillsammans med projekt för Kvinnors företagande. Utvecklad Nyföretagarservice med företagskontakter som förstärker möjligheten för nya arbetslösa att få stöd om man vill starta eget. Utveckla mångfaldsperspektivet. 5

Enterprenörsutbildning som en del av Utvecklad Nyföretagarservice Avesta är en bergslagskommun med en bruksanda som i många hänseenden betyder att man inte ska sticka ut och starta eget utan hellre vara anställd. Detta kan vara en av flera tänkbara anledningar till att nyföretagandet inte ökat under rådande arbetsmarknadsläge. Kontakt med entreprenörsutbildningen blir en start för dem som vill utvecklas och få kunskap om entreprenöriella faser, vilket i förlängningen kan leda fram till företagsamhet eller stärka redan befintliga företag. Förstudie kring intresse och förslag från olika aktörer till hur en idéverkstad/entreprenörsutbildning skulle kunna tillskapas Skapa en hållbar idéverkstad/entreprenörsutbildning i Koppardalen i anslutning till Inkubatorn. Mad Lab skapas, idéverkstaden blir en kreativ miljö och mötesplats för skapande. Idé från Studiebesök till Manchester. Mad Lab är en gemensam plats för människor som vill göra intressanta saker - en plats för nördar, konstnärer, formgivare, illustratörer, hackare, tänkare, innovatörer och lediga drömmare, ett självständigt FoU laboratorium. Fokusområde 3: Utveckla kvinnors företagande Stimulera kvinnors idéer som grund för tillskapande av nya företag med särskild tonvikt på icke traditionella kvinnliga affärsidéer, exempelvis med naturvetenskaplig och teknisk inriktning. Företagarna har i mars 2012 kommit med en rapport om kvinnors företagande totalt. I Avesta var 2011 28,6% av nyföretagarna kvinnor vilket renderade en 109:e plats i Sverige. Under de senaste åren har dock kvinnor varit i majoritet av de som startat företag genom Avesta NyföretagarCentrum, så en förbättring är på gång även om det går långsamt, och även om procentsatsen av är bra så är det framförallt antalet företag som bör öka. Projektet som får sin bas i Koppardalen, och därför kan samverka med Nyföretagarservice och Avesta NyföretagarCentrum, ska fokusera på etablering av kvinnors företagande som bidrar till en omställning av vår näringslivsstruktur. Fokusområdet Utveckla kvinnors företagande syftar till att skapa ett kvinnligt resurscentrum i Koppardalen. Här etableras tillsammans med nyföretagarservice en idéverkstad med syfte att ta fram idéer till start av lönande företag. Engagerade kvinnor i Avesta utgör stommen. Innovationsprocesser startas i denna miljö som med stöd kan leda till nya företag. Spridningskonferens kring projektets erfarenheter kommer att anordnas. Särskild tonvikt ska läggas vid att stötta kvinnor med naturvetenskapligt, tekniskt intresse. Här fokuseras också på samarbete med ex. Outokumpus FoU-avdelning som stödjande miljö. För att uppnå en kritisk massa behöver detta resurscentrum få ett regionalt genomslag. 6

I den gamla Grovplåtsbyggnaden i Koppardalen, där idag flertalet företag etablerat sig, finns under två år projektet Kvalitets Lab, som syftar till att ge kvinnor som går i företagartankar inspiration att starta, samt att ge redan befintliga företagare kunskap om hur de ska komma från nuvarande läge i sitt företagande till önskat läge. (Ett projekt med medfinansiering av Region Dalarna). Kvinnligt resurscentrum skapas Nätverk nya mötesplatser Utveckling och utökning av nuvarande satsning på kvinnors företagande Fokusområde 4: Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser Lyfta fram Avesta som ort och visa på Avestas fördelar som bostads- och etableringsort. Avesta kommuns regionala läge med stark infrastruktur har inte inneburit önskad näringslivsutveckling under den senaste högkonjunkturen. Detta trots kommunens centrala roll i den regionala arbetsmarknad, som även inkluderar norra Västmanland och södra Gästrikland. För att kommunen ska kunna göra insatser med rätt ansats behövs en utredning som visar hur kommunen på bästa sätt ska rikta sina insatser för ökad tillväxt för att vara ett bra stöd för befintligt näringsliv. Under de senaste 15 åren har 3 marknadsföringsprojekt genomförts i Avesta kommun, främst med inriktning att locka till företagsetableringar. Projekten har haft, såsom vi ser det idag, ett innovativt anslag efter den tid då de genomfördes. Nu behöver vi genom tillförande av resurser, utforma en metodik som ger riktad effektiv marknadsföring mot önskvärda, målgrupper av potentiella företagare. I ett initialt skede måste en utredning även visa vad som gör företag flyttbenägna. En selektering behöver göras för att nå profilområden som: teknik, IT, industriell design, rostfritt, trä och outdoor. Hur ser en marknadsföring av idag ut som hittar våra målgrupper? När vi vet det, kan marknadsföringsuppdraget ske i samarbete med upphandlad byrå. Kommunen har genom att låta ca åttiotalet medarbetare medverka i Sveriges kommuner och Landstings utbildning Förenkla helt enkelt fått insyn, samt tagit fram en handlingsplan (se bilaga) som syftar till att öka förståelsen för företagande, samt förenkla företagares kontakt medkommunen. Handlingsplanen har formats i projektform och genomförs samtidigt som projekt Avesta 2020. En del i handlingsplanen har varit inrättande av en fast handläggargrupp för att snabbt kunna prioritera de områden som företagaren behöver hjälp med vid nyetablering eller vid ett utvecklingsskede av företaget. Detta får ses om en förstärkt näringslivsinsats utöver Tillväxt Avestas ordinarie arbete, då den är tvärsektoriell. Utredning behövs som visar hur kommunen på bästa sätt ska rikta sina insatser för att vara ett bra stöd för befintligt näringsliv och därigenom få ett mer efterfrågestyrt utvecklingsarbete i den kommunala organisationen. Marknadsföringsuppdrag sker i samarbete med upphandlad byrå. Modell tas fram i samverkan med befintliga företagarnätverk, för att stärka företagens kunskap genom gemensamt lärande om affärsutvecklingsstöd, regionala mötesplatser, myndighetsstöd m.m. 7

Fokusområde 5: Infrastruktur Möjliggöra en attraktiv arbetspendling med kollektivtrafik och transportmöjligheter på väg och järnväg. En viktig del av den nödvändiga regionförstoringen vad gäller arbetsmarknaden i Dalarna och för Avestas del även till intilliggande län, är att ständigt förbättra och marknadsföra möjligheter till arbets-och studiependling. Under hela 2000-talet har Avesta haft en positiv nettoinpendling. De tre kommunerna i topp är Hedemora, Norberg och Sala. Från Avesta pendlar man till Hedemora, Borlänge och Stockholm. Avestas geografiska läge (Dalarnas bästa) innebär pendlingsavstånd till stora tillväxtcentra förutsatt fortsatta kraftfulla satsningar på kollektivtrafik. Stockholm växer med ca 1,5 % per år, och även Västerås, Gävle, Borlänge och Ludvika har stark tillväxt. I ett kort perspektiv är det viktigt att uppsagd personal har möjlighet att bo kvar med sin familj och pendla till nya arbeten, även om det i det långa perspektivet är viktigt att arbeta på att nya försörjningsmöjligheter skapas i Avesta kommun, vilket detta projekt arbetar för. I TFK:s förstudie från 2008 anges att Pendling över länsgräns är idag begränsad. Avesta och Hedemora har avståndsmässigt en potential att ta del av arbetsmarknaderna i Uppsala och Västerås. Ludvika kan med kortare restider nå arbetsmarknaderna i Örebro och Västerås. Dessutom bör det finnas möjligheter att ytterligare utöka pendlingen mellan Falun/Borlänge och Gävleborg. För näringslivet i Avesta och Ludvika är det av mycket stor vikt att kunna rekrytera högutbildad arbetskraft från dessa regioner. Dalarna är redan en av Sveriges tillväxtmotorer och för att kunna bidra ännu mer för landets utveckling är det nödvändigt med snabba satsningar på infrastrukturen. Att satsa på Dalarna är bra för Sverige, säger Region Dalarnas ordförande Leif Nilsson i ett uttalande. Avesta kommun har ett strategiskt läge som knutpunkt mellan godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan, samt Rv 68 och 70. Att fortsätta fokusera på pendlingsmöjligheter genom kollektivtrafik är av mycket stor vikt, som ovan anges, i konkurrensen om framtida arbetskraft. Det är också viktigt i ett medflyttarperspektiv, samt möjliggör för invånare att bo kvar efter en uppsägning och söka arbete i regionen. Redan idag ser vi effekterna av ökade drivmedelspriser som innebär att såväl näringsliv som offentlig sektor har svårigheter med rekrytering. Pendlingen till arbete i intilliggande län har en utvecklingspotential. Idag ser vi också att ungdomar i Horndal och Fors, på grund av förbättrade pendlingsmöjligheter på tåg, väljer en gymnasium- eller högskoleplats i Gävle. Avesta kommun arbetar efter ett hela-resan-perspektiv, med ständiga förbättringsdiskussioner med trafikhuvudmännen, samt lokalt inom kommunen. Den 18 juni i år inleds en försöksperiod av kostnadsfritt resande på lokalbussar. Förutom att det knyter samman kommundelarna är det också en förbättring för tågtrafikanter vid byte av transportslag. För att ytterligare förstärka pendlingsmöjligheter byggs också en ny parkeringsplats för bilar i Krylbo vid Avesta-Krylbo järnvägsstation. 8

Tillsammans med den kommande expansionen från gruvindustrin och 27000 nya bäddar i Malung- Sälen kommer att fortsätta sätta stark press på en redan hårt trafikerade tåg- och vägsträckor som nått taket. Storstädernas expansion gör även att stråket mot Mälardalens städer Uppsala Stockholm/Arlanda Västerås fortsätter att vara viktigt, både vad gäller arbets- och studiependling. Sammantaget behöver Avesta kommun fortsätta arbetet att utveckla möjligheterna till pendling för en förstorad studie- och arbetsmarknadsregion Innovativa informations- och utredningsinsatser behövs för att marknadsföra Avesta som en pendlingsort. Avesta kommun förstärker möjligheterna till pendling för en förstorad studie- och arbetsmarknadsregion Fokusområde 6: Medflyttandeprojekt En medflyttare får genom projektet möjlighet att finna ett arbete i regionen genom utveckling av nätverk för regionens arbetsplatser. Avesta deltar i ett lokalt/regionalt nätverk mellan företags personalchefer där man ser över möjligheterna till stöd medflyttande vid jobbsök. Arbetet behöver förstärkas och metodik finnas även för att lokalt bygga sociala nätverk och möjlighet till snabb integrering av nyinflyttade. Genom aktiva mottagningsinsatser till nyinflyttade, i samspel med bl.a. föreningslivet, ska möjligheter erbjudas att snabbt komma in i samhällsgemenskapen. Samarbete sker med kringliggande kommuner. Metodik för helhetsbilden ska tas fram: Kommunen framstår som intressant för arbetssökande, (både för ensamstående, par och familjer). Partner får hjälp att hitta arbete och sociala nätverk gör att hela familjen vill flytta till Avesta. Organisation: Hela projektet genomsyras av ett brett engagemang från Avesta kommuns alla chefer och medarbetare där totalt drygt hundratalet medarbetare är engagerade. Styrgrupp och delprojektansvariga: Avesta kommuns koncernledningsgrupp Projektledning: Koordinator: Adm.personal: Respektive delprojekt (fokusområde) leds av utsedda projektledare. Projektkoordinator tillsätts genom egen personal Egen personal 9

Sammanfattning Avesta kommun tar regionens uppkomna befolknings- och arbetsmarknadsutveckling på stort allvar och har sedan i höstas inlett ett långsiktigt seriöst arbete med att vända trenden. Ovan beskrivna fokusområden siktar på att med Koppardalen som tillväxtmotor göra satsningar både vad gäller nyföretagande, nyetableringar av företag, marknadsföring, medflyttar- och mottagarservice, stöttande näringslivsresurser och infrastruktur. Avesta Inkubator kommer att förstärka stödet till företag med tillväxtpotential. Fokusområdenas genomförande kommer att engagera och påverka såväl kommunal personal som övriga invånare, samtidigt som åtgärderna inom handlingsplanen för SKL s projekt Förenkla helt enkelt, med tydligt näringslivsfokus, inleds (se bilaga). Lokala företag har deltagit aktivt i förberedande diskussioner, och kommer under projektets gång att delfinansiera för dem intressanta aktiviteter som äger rum inom projektets fokusområden. Vid sidan av detta kommer även företagens deltagande i form av arbetstid att noteras vilket stärker ansökan men finns inte angivet som indirekt medfinansiering. Aldrig tidigare har en satsning av motsvarande storlek genomförts i Avesta kommun! Nu växlar vi upp!! 10