Så har strukturfonderna förändrat Bergslagen. I spåren av strukturförändande projekt Göran Hallin, Örebro, 7 april 2017

Transkript

1

2 Så har strukturfonderna förändrat Bergslagen I spåren av strukturförändande projekt Göran Hallin, Örebro, 7 april 2017

3 ESI-fonderna i Bergslagen Exempel på bestående resultat Spår av strukturell förändring Hinder och möjligheter bortom 2020

4 ESI fonderna i Bergslagen

5 Flera fonder olika typer av resurser En mix av resurser för regional utveckling och tillväxt De tre viktigaste fonderna är ERUF, ESF och Jordbruksfondens program för Landsbygdsutveckling. Alla delar ska inte ses som ett regionalt utvecklingskapital Fonderna kompletteras också med andra utvecklingsresurser Via EU: Horizon 2020 (forskning och innovation) Nationella resurser: regionala tillväxtmedel (1.1 och regionalt investerade), företagsstöd, forsknings- och utvecklingsresurser. Regionala resurser För Bergslagslänen beräknar vi att det totala regionala tillväxtkapitalet för 2016 uppgick till kr per invånare. ESI-fonderna svarade för ungefär hälften av detta.

6 ESI fondernas omfattning och andel av totala medel för regional utveckling, 2016 Dalarna ESI: 369 mkr Andel av tot: 58% Värmland ESI: 325 mkr Andel av tot: 55% Gävleborg ESI: 305 mkr Andel av tot: 52% Örebro ESI: 186 mkr Andel av tot: 46% Västmanland ESI: 152 mkr Andel av tot: 44%

7 Tillväxtmedel per capita,

8 Så här används ESI-fonderna i Bergslagen (förra programperioden) ERUF Norra Mellansverige ERUF Östra Mellansverige ESF Östra Mellansverige Näringslivssamverkan Entreprenörs- och innovationskultur Infrastruktur Exempel: Triple Steelix Paper Province SLIM Infrastruktur-regionförstoring Innovationsstödstrukturen Entreprenörs- och innovationskultur Infrastruktur Näringslivssamverkan Exempel: Automation region Robotdalen Kompetensutveckling Omställning efter finanskrisen Få strukturförändrande projekt Mildrade konsekvenserna av finanskrisen

9 Utmaning: Bergslagen som region Svårt att följa upp en region som Bergslagen Bergslagen tjugotre kommuner, fem län, två programområden Utvärderingar och annan dokumentation följer dessa andra logiker Många av projekten berör bara delvis bergslagskommunerna svårt bortse från den administrativa och den funktionella regionens logik I Dalarna ingår regioncentrum men i övriga län inte Få projekt/insatser spänner över flera län och programområden

10 Exempel på bestående resultat

11 Triple Steelix: Exempel på att bygga innovations- och samverkansstrukturer med styrkeområdena som utgångspunkt Samverkan mellan företag, akademi och samhälle i Bergslagen Sedan 2004 skapat en samverkansstruktur med utgångspunkt i stålindustrin i Bergslagen För de små och medelstora företagen i Bergslagen betyder Triple Steelix: Direkt tillgång till bred kunskap om stål och stålförädling Tillgång till ett stort kontaktnät Möjlighet att låta nya idéer testas av forskare Hjälp att utveckla affärsstrategi, produktion och marknadsföring För regionen som helhet betyder Triple Steelix: Tillväxt i företagen som leder till ekonomisk tillväxt Konkurrenskraftiga företag och därmed tryggare jobb Långsiktiga satsningar på forskning och teknisk utveckling Vinnovafinansieringen viktigast i genomsnitt 12% av Vinnväxtinitiativens finansiering från ESI-fonderna I hjärtat av Bergslagen

12 Hallstahammar Promotion En serie projektfinansiering bygger struktur Med en finansiering på drygt 40 miljoner från ESF och 10 miljoner egen finansiering har mer än 1500 personer i nästan 200 företag kompetensutvecklats. Detta i syfte att stå starkare på arbetsmarknaden och att kunna utföra sina arbetsuppgifter i företagen på ett bättre sätt. Det här kompetensutvecklingsarbete har också stärkt samverkan som sker för att utveckla företagsklimatet. HP samlar nätverkens och företagens frågor och arbetat tillsammans med kommunen för att lösa dessa på för orten bästa sätt. Det här har gett ett resultat där Hallstahammar gått från att vara en av Sveriges 40 sämsta kommuner till en av Sveriges 40 bästa kommuner att driva företag Handelsplats Hallstahammar Handelsplats Surahammar Nystart HP 1-5

13 Almi invest AB Investeringar som berör företag i Bergslagen

14 Infrastruktur & Besöksnäring Insatser för regionförstoring, besöksnäring och näringsliv Investeringar i resecentra i Falun, Mora, mfl. Elektrifiering: Kristinehamn - Nykroppa Stegvis utveckling av Bergslagspendeln Kombiterminaler Väginvesteringar på flera håll Utredningar om ny flygplats Sälen Utvecklingen av Destination Dalarna Värdskap Internationalisering

15 Socialfonden: Räddade jobb under finanskrisen Varselutlysningarna under finanskrisen Under finans- och varselkrisen gjordes särskilda utlysningar för Socialfondens kompetensutveckling. Bara i ÖMS fick över 25 större projekt stöd för kompetensutveckling som en följd av finanskrisen många i Bergslagskommunernas traditionella styrkeområden Effekterna av detta är svåra att bedöma Insatserna uppges ha räddat många jobb, samtidigt som vi ska se att industrisysselsättningen i Bergslagen minskade snabbare än i jämförbara kommuner

16 Spår av strukturell förändring

17 Hur går det då för Bergslagen? Fortsatt svag befolkningsutveckling Nattbefolkning Förändring i nattbefolkning ,2 %/år i Bergslagen + 0,45%/år i Referenskommunerna +1,08% år i Sverige +0,26 0,68%/år i Bergslagslänen Åren efter finanskrisen som drar isär! Bergslagen Referenskommuner

18 Hur går det då för Bergslagen? Långsammare utveckling av tjänstesektorn Förändring i antalet sysselsatta i tjänstenäringarna ,32 %/år i Bergslagen + 0,63%/år i Referenskommunerna +1,44%/år i Sverige +0,53 1,00%/år i Bergslagslänen Bergslagen har samma tillväxttakt som referenskommunerna sen 2007

19 Hur går det då för Bergslagen? Mindre negativ industriutveckling i Bergslagen Förändring i industrisysselsättningen ,4 %/år i Bergslagen - 1,14 %/år i Referenskommunerna - 0,98 % år i Sverige - 0,42 1,1 %/år i Bergslagslänen Men finanskrisen drabbar Bergslagen hårdare! Antal anställda i tillverkningsindustrin Bergslagen Referenskommuner

20 Slutsatser Bestående kluster- och nätverksstrukturer, som stärker konkurrenskraften hos näringslivet både i och utanför Bergslagskommunerna Stärkt kompetens och räddat industrijobb under finanskrisen Stärkt besöksnäringen, särskilt i Dalarna Skapat starka innovationsmiljöer men flera finns utanför Bergslagskommunerna Ökad tillgänglighet stärker regionens förutsättningar men har inte förmått vända befolkningsutvecklingen Påverkat strukturomvandlingen främjat smart industri men förmår ej skapa tillräcklig förnyelse I tjänstesektort Snabbat på bredbandsutbyggnaden och skapat förutsättningar för företag på landsbygden

21 Hinder och möjligheter bortom 2020

22 Utmaningar och möjligheter bortom 2020 Bibehålla tillräckligt med resurser Stärka möjligheterna för projekt på tvärs över länsoch programgränser Motverka strukturella nackdelar - Kanalisera resurserna för nyindustrialisering men också nya tjänster Fortsätta att skapa möjligheter för strategiska investeringar i infrastruktur och besöksnäring Fortsätta skapa resurser för innovation utanför de stora städerna

23 Göran Hallin