?:- TIDEN UTE FÖR TIMPRIS? Bilaga: tidningenbalans.se. Balans Fördjupning #3/2015

I KARRIÄREN / I LIVET NR 5 MAJ 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Bilaga: Fördjupning #3/2015 REDOVISNING?:- TIDEN UTE FÖR TIMPRIS? s. 16 NYHETER Tummen upp för FAR Medlemmarna nöjda, visar färsk undersökning. PROFILEN Ledarskapsnörd Peter Bodin omger sig med medarbetare som vågar utmana. VÅR BYRÅ Snabbfotad byrå Korta beslutsvägar hos familjedrivna Fridhs revision och redovisning. s. 9 s. 22 s. 42

Vad får din byrå att snurra? Ska aktieägarna verkligen få veta precis allt? Ledare För mycket transparens gör att man ser sämre NORSTEDTS BYRÅ Norstedts Byrå är ett komplett verksamhetssystem för din redovisningseller revisionsbyrå. Det hjälper dig att strukturera, effektivisera och kvalitetssäkra ditt arbete. Det ger dig och dina medarbetare total överblick över era klienter och allt ni gör för dem. Vilket förstås kommer dina kunder till del. Kort sagt, Norstedts Byrå är navet hela din verksamhet roterar kring. nj.se/byrå Niclas Johansson. Produktchef Norstedts Byrå. Precis när jag börjar skriva på den här ledaren öppnas stämman i SCA. En händelse som ser ut som en tanke, för jag tänker skriva om transparens. Och är det något bolag som i år har tvingats till extra öppenhet och transparens så är det väl SCA. Förutom den ordinarie revisionen har det genomförts två granskningar inför stämman i SCA. Aktieägarna har därigenom fått ett mer omfattande beslutsunderlag än normalt. Jag noterar dock att mycket vill ha mer. Det har ju höjts flera röster för att göra ytterligare och mer heltäckande granskningar. så här skrev jag på min blogg för något år sedan: Trust me, säger James Bond till sin medföljande (ofta en så kallad Bondbrud) före hoppet från klippan eller ut ur flygplanet. Om han först hade redogjort för alla fysiska förutsättningar för hoppet hade förtroendet eller tilliten minskat. Alltför mycket kontroll och transparens leder fel. Kanske en lustig jämförelse, men är det säkert att det blir bättre med maximal öppenhet och transparens? Ska aktieägarna verkligen få veta precis allt? Jag svarar nej! Jag vill självfallet att det ska vara ordning och reda i ett företag. För förtroendet och tilliten måste beslut tåla ljuset och vara ekonomiskt och etiskt försvarbara. Men utredning på utredning riskerar att man till slut går vilse och inte ser vad som är verkligt väsentligt. Så någonstans tror jag att det finns en optimal transparens. Jag kan inte låta bli att fundera på vad som kommer att hända när revisorn från och med räkenskapsåret 2016 utvidgar sin rapportering i företag av allmänt intresse, det vill säga noterade och finansiella företag. När revisorn öppet börjar berätta om risker för fel och om sådant som varit särskilt problematiskt dyker det säkert upp nya frågetecken hos aktieägare och andra intressenter. Hur ska det hanteras i praktiken? Det finns en möjlighet som sällan utnyttjas, nämligen att aktieägarna på stämman uppdrar åt revisorn att granska särskilda områden utöver vad som följer av det ordinarie uppdraget. Det måste ju vara bättre än att i efterhand fråga revisorn varför det och det inte täcktes av revisionen. jag må vara en drömmare, men jag vill aldrig ge upp hoppet om att årsredovisningarna ska utvecklas till att bli transparenta och bra beslutsunderlag. Årsredovisningen ska berätta om företagets resa både bakåt och framåt i tiden utan att för den sakens skull behöva vara särskilt omfattande. Jag tror för egen del att tyngdpunkten efter hand kommer att flyttas från den finansiella rapporteringen till den icke-finansiella. Siffrorna förutsätts vara rätt, men det intressanta för den som konsumerar informationen måste vara att förstå hur företaget kan skapa värde på lite längre sikt. Det är också därför jag hoppas på utvecklingen mot så kallad integrerad rapportering där den finansiella informationen integreras med relevant information om styrning, hållbarhet, möjligheter och risker. Tills en sådan redovisning blir verklighet i såväl små som stora företag kan mycket ändå göras. Den stora potentialen ligger i förvaltningsberättelsen. Det kommer då och då propåer om att förvaltningsberättelsen kan tas bort i mindre företag. Det tycker inte jag, tvärtom är förvaltningsberättelsen en viktig del av reseskildringen. Redovisningskonsulter och revisorer kan här aktivt bidra till att informationen inte blir alltför knapphändig. Det bästa knepet är att sätta sig i en bekväm fåtölj, gärna med fötterna på bordet, och studera årsredovisningen ur olika perspektiv. Oj, vad man ser bra då! sedan är tillgänglighet till informationen förstås en viktig delkomponent i transparens. Vad hjälper det om årsredovisningen är perfekt i alla avseenden om ingen får se den förrän sex eller sju månader efter bokslutsdagen? Till sist konstaterar jag att även transparens har olika teman över tiden. Tidigare var ersättningar och bonusar under luppen. Nu har uppmärksamheten kring SCA gjort att kultur, moral och etik kommit högt upp på agendan. Vad blir nästa område? Jag vill aldrig ge upp hoppet om att årsredovisningarna ska utvecklas till att bli transparenta och bra beslutsunderlag. Dan Brännström är FAR:s generalsekreterare. Läs mer Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på www.danbrannstrom.se Norstedts Juridik främst för de främsta. 3

s. 9 REDOVISNING s. 22 s. 42 att tänka framåt e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Innehåll sida 33 sida 42 9 Tummen upp för FAR Medlemmarna nöjda med verksamheten, enligt färsk undersökning. 11 Pris till uppsats om förtroende Emilia Sörenson har fått Svenska revisionsakademins pris. 15 Krönika: Jan Marton Vad är kvalitet i nedskrivning av anläggningstillgångar? Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring 08-408 356 90 eller e-posta sales@e-conomic.se sida 38 Viljan att söka nya lösningar är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap i vår allt mer digitaliserade bransch. Jonas Svensson sida 22 16 Fokus: Automatiseringen del 3 Nya prismodeller förändrar branschen. 22 Profilen: Ledarskapsnörden Peter Bodin omger sig med medarbetare som vågar utmana. 30 Experten: Mikael Hagström Uppdrag: Att tolka IFRS. 32 Debatt Snälla, låt oss se bättre förvaltningsberättelser 2015! Dags att synliggöra vad pengar kostar. Därför satsar vi på det digitala också. Att arbeta tillsammans i ett familjeföretag är en livsstil. I KARRIÄREN / I LIVET NR 5 MAJ 2015 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 41 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Bilaga: Fördjupning #3/2015 på omslaget 38 Debattpanelen Tycker till om ledarskap. 42 Vår byrå Korta beslutsvägar på Fridhs revision och redovisning.?:- TIDEN UTE FÖR TIMPRIS? s. 16 NYHETER PROFILEN VÅR BYRÅ Tummen upp för FAR Ledarskapsnörd Snabbfotad byrå Medlemmarna nöjda, visar Peter Bodin omger sig med Korta beslutsvägar hos familjedrivna färsk undersökning. medarbetare som vågar utmana. Fridhs revision och redovisning. Kollage: Sandra Bergström Peter Bodin Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Experten 30 Debatt 32 Vår byrå 42 We simplify accounting 5

JESSICA THÖRN, VISMA SPCS Visma Ekonomiöversikt Från 49 kronor per månad. Bli den nya tidens redovisningsbyrå. Visma Ekonomiöversikt. Nummer 5/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling 08-506 112 41 Redaktion Lisa Bergman 08-402 75 19 Charlotta Marténg 08-506 112 49 Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Åsa Ohlsson (vik.) 070-233 64 50 Grafisk form Oh My! Omslagsbild Sandra Bergström Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB 08-545 160 63, 070-798 84 23 balans@sb-media.se Tryck Exakta ISSN 0346-8208 Prenumerationsärenden 08-506 112 00, balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga 14 900 (2014) Adress Box 6417 113 82 Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. Dags att kasta timpriset överbord? de flesta av oss sneglar väl lite på priset innan vi gör en affär? Man vill ju inte betala för mycket. Men att betala ett alltför lågt pris är kanske inte heller bra. I förlängningen kommer ingen vilja utföra en tjänst eller producera en vara som det inte går att ta vettigt betalt för. Åtminstone inte med bibehållen kvalitet. i del 3 av vår artikelserie om automatiseringen av branschens tjänster fokuserar vi på prissättningen. När maskiner gör en större del av arbetet går det fortare, alltså färre timmar per uppdrag. Och det krävs inga höga mattebetyg för att räkna ut att med timpris innebär det att all effektiviseringsvinst hamnar hos kunden. Och visst, kunden kanske blir glad. Initialt. Men vilka incitament ger det konsulten att effektivisera och utveckla arbetsprocessen ytterligare? Så i slutändan är det ju ändå kunden som drabbas. flera byråer har övergett timpriserna. I stället paketerar man tjänsterna och tar ett fast pris. Principerna kan se lite olika ut, men grunden är densamma att ta betalt för kundens upplevda värde av tjänsten. elisabeth svensson, som driver Ekonomibyrån i Halmstad, har börjat tillämpa fast pris. Men det var en lång resa, med många tankar och svåra våndor innan hon till slut tog steget. Läs mer om hur hon resonerade och vad som till slut fick henne att våga. kanske är det dags att kasta timpriset överbord? Läs och låt dig inspireras! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Chefredaktören Med timpris hamnar all effektiviseringsvinst hos kunden. 5211 Med Visma Ekonomiöversikt kan du hjälpa dina kunder att få en snabb och tydlig överblick på företagets ekonomi. Det underlättar för dig som vill vara en aktiv rådgivare och fungerar oavsett vilket bokföringsprogram ni använder. Ni loggar in säkert på datorn, surfplattan eller smartphonen var ni än befinner er. Ekonomin visas i enkla och överskådliga grafer, med jämförelser från tidigare perioder och ända ner på verifi kationsnivå. Perfekt för dig som vill presentera siffrorna på ett snyggt och lättförståeligt sätt. Och en väg till ett ännu bättre samarbete. Ring 0470-70 61 60 eller gå in på vismaspcs.se/byra. Många affärssystem är byggda för att passa de flesta. Rexor är byggt för att passa konsulter. Rexor är skapat i Sverige med spetsteknik. Bakom systemet står samma grupp eldsjälar som tog fram XOR Compact och XOR Control. Välkommen till affärssystemet för konsulter. Besök oss gärna på www.rexor.se. AFFÄRSSYSTEMET FÖR KONSULTER Vi tar ditt företagande personligt 7

Nyheter 91% hallå där... av FAR:s medlemmar tycker att FAR Akademis utbud är bra. Källa: FAR:s medlemsundersökning. Markus Sjöholm, Aalund Nordic, som tillsammans med FAR kommer att erbjuda FAR:s medlemmar möjlighet att ta reda på hur nöjda kunderna är. Vad är det för undersökning ni ska göra? FAR:s medlemmar kan betala för att låta göra en undersökning som ger en konkret bild av vad kunderna egentligen tycker om tjänsterna och förbättringspotential kring samarbetet. Mätningen brukar utgå från de 100 viktigaste kunderna och den enskilda byrån får möjlighet att se hur kundnöjdhetens utvecklas över tid, och med avstämning mot ett branschindex. Undersökningen kallas kundmonitorn, hur går den till? Den är webbaserad, består av 20 frågor och kunderna svarar anonymt. Det finns utrymme att köpa till egna frågor, exempelvis om merförsäljningsmöjligheter kring skatterådgivning. Vi kommer att börja utföra undersökningen i november. Vad får byrån veta? Man får veta vad kunderna vill ha, vilka områden man behöver bli bättre på, hur nöjda kunderna är i förhållande till branschgenomsnittet och i vilken utsträckning de rekommenderar sin byrå till andra. Varför behövs denna tjänst? Det behövs ett säljtänk i branschen. Men för att lyckas med det måste man känna till sina styrkor och svagheter och vad kunderna egentligen tycker. Vad är er erfarenhet hittills? Vi har 18 års erfarenhet av kundundersökningar inom revisionsoch redovisningsbranschen, och kundmonitorn har genomförts i Norge under 2014 i samarbete med norska Revisorforeningen, med ett lyckat resultat. charlotta marténg Noterat 1 På vilka grunder kan de göra en sådan långtgående bedömning? Om det inte fanns något tjänstesamband, vad var då syftet med att bjuda in just dessa personer till de aktuella jaktresorna? Åklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption är förvånad över utredningarna kring SCA. SvD Näringsliv 8 april 2015. EXTERN VD VÄCKTE FRÅGOR Reportaget om Baker Tilly i Helsingborg fick Revisorsnämnden, RN, att reagera. Anledningen var Baker Tillys beslut att ha en extern vd. Jag såg artikeln i och med anledning av den har jag ställt några frågor till Baker Tilly i Helsingborg. Nu ska jag analysera deras svar, säger Adam Diamant, chefsjurist på RN. Enligt de regler som finns i Sverige får vd:n för ett revisionsbolag eller ett företag som bedriver revisionsverksamhet inte vara annat än revisor. Det är mot den bakgrunden som RN reagerat på artikeln om Baker Tilly. Baker Tilly å sin sida menar att reglerna inte är anpassade efter den framtid som branschen går till mötes. Vi tror på den här modellen och att lyfta fram de unga. Det är inte säkert att den bästa revisorn per automatik är den bästa ledaren. Revisionen hos oss ligger i ett kommanditbolag och Johan Henriksson är vd för ett aktiebolag där personalen finns. I detta bolag bedrivs, enligt vårt synsätt, ingen direkt revisionsverksamhet, säger Jan Kjäll, senior partner på Baker Tilly i Helsingborg. Om RN skulle komma fram till att det handlar om otillåtet vd-skap betyder det att Baker Tilly i Helsingborg måste byta titeln på sin vd. Annars kan RN vidta disciplinära åtgärder. FÖRLÄNGD TID FÖR REVISIONSUTREDNINGEN Revisionsutredningen som skulle kommit med ett delbetänkande 1 april får förlängd tid. Nytt datum är 29 maj för den första delen som berör implementeringen av EU:s revisionspaket. Den andra delen av utredningen, om revisorernas skadeståndsansvar, har sedan tidigare fått förlängd tid till 1 oktober. KPMG SAMARBETAR MED UNG FÖRETAGSAMHET KPMG och utbildningsorganisationen Ung Företagsamhet (UF) har ingått ett treårigt samarbetsavtal på nationell nivå. KPMG blir därmed en av UF:s största partners. UF ger elever på gymnasiet möjlighet att under ett skolår prova livet som egen företagare. Samarbetet innebär att KPMG bidrar genom att vara rådgivare till UF-företag, medverka i tävlingsjuryarbete och även bidra till utveckling av utbildningar i UF:s regi. 611 De totala skatterna uppgick till 1 611 miljarder kronor 2013, en ökning jämfört med 2012 då de totala skatterna uppgick till 1 570 miljarder. Källa: Skatteverket UTREDNINGAR KRING SCA VISAR ATT LAGAR OCH POLICYS FÖLJTS Rapporteringen runt SCA i media ledde till att två oberoende granskningar tillsattes. Dessa presenterades i början av april. Den ena har genomförts av PwC och den andra av Svante Forsberg, Deloitte, samt Johan Munck, före detta justitieråd. Granskarna fann att bolaget och dess företrädare följt svensk lag och bolagets policy, men riktade kritik mot SCA:s faktureringsrutiner och kostnader. Utredarna fann också att det inte fanns någon grund för SCA att rikta ekonomiska anspråk mot enskilda personer och att ansvarsfrihet bör beviljas för styrelsen och tidigare vd. När SCA höll sin årsstämma 15 april beviljades styelsen för SCA och avgående vd:n ansvarsfrihet och revisorn fick förnyat förtroende. Men diskussionerna var kraftiga och Aktiespararnas vd Carl Rosén var hård i sin kritik. Granskningsrapporterna är hårresande läsning, man tror knappt att det är sant. Att kalla ledningskulturen i SCA för slösaktig, gubbaktig och omodern är att ta i i underkant, sade Carl Rosén. SCA:s nye vd Magnus Groth konstaterade att förtroendet för SCA är allvarligt skadat och slog fast vikten av att ledning och styrelse föregår med gott exempel. bästa hållbarhets redovisning far delar årligen ut pris för Sveriges Bästa hållbarhetsredovisning. I år sker prisutdelningen 3 juni. Förra året fick LKAB motta priset för Bästa hållbarhetsredovisning 2013. FAR delade även ut ett 2:a pris som gick till Svensk Exportkredit, SEK, och ett 3:e pris till SCA. Vidare fick SKF och Swedfund hedersomnämnanden. I ett drygt decennium har FAR årligen utgivit priser för föredömlig icke-finansiell redovisning. Mellan åren 2008 och 2012 var tävlingen en del av Finforum men sedan 2013 är prisutdelningen ett separat event. Alla svenska företag som har granskade hållbarhetsredovisningar utvärderas av en jury. Det företag som vunnit priset föregående år ingår inte i årets utvärdering. foto: susanna berglund 86 procent av FAR:s medlemmar tycker att FAR:s medlemsrådgivning är bra. FAR:S MEDLEMMAR NÖJDA MED VERKSAMHETEN Medlemsundersökning ger positiv bild en stor majoritet av FAR:s medlemmar tycker att det är lätt att få kontakt med rätt person på FAR. Det visar den medlemsundersökning FAR låtit göra. nu är den klar. Medlemsundersökningen som SKOP har gjort på uppdrag av FAR. Närmare 1 400 av FAR:s medlemmar har valt att svara. Syftet med medlemsundersökningen är att utveckla medlemsnyttan och se att vi gör rätt saker för branschen. Vi är otroligt stolta över att så många har tagit sig tid att inte bara svara på enkäten utan även lämna fria svar med många tips och idéer, säger Lena Henriksson, kommunikationschef på FAR. FAR:s generalsekreterare Dan Brännström instämmer: Medlemsundersökningen och frisvaren är en guldgruva att gräva i för att få tips hur vi kan lyfta medlemsnyttan, säger han. nu ska enkäten, som gjordes via e-postutskick till alla medlemmar under slutet av februari och några veckor i mars, sammanställas och analyseras. Men klart är att en majoritet av FAR:s medlemmar är nöjda med sin branschorganisation. 85 procent tycker att FAR:s kundservice Lena Henriksson är bra, 82 procent har uppgett att de tycker att FAR:s medlemservice är bra och 86 procent tycker att FAR:s medlemsrådgivning är bra. Undersökningen visar även att en majoritet av medlemmarna tycker att den lokala verksamheten är viktig för medlemsnyttan och en mycket stor majoritet av medlemmarna har ganska eller mycket stor nytta av informationen i FAR:s e-postutskick. Nu ska vi gå på djupet i informationen vi fått in och kommer sedan att återkomma och presentera ytterligare resultat, säger Lena Henriksson. charlotta marténg foto: liselotte van der meis Nyheter nytt från Revisorsnämnden 750-timmarskravet Jag har fått en del frågor om det jag skrev i nr 3/2015 om kraven vid förnyelse på minst 1 500 timmars revisionsverksamhet, varav mer än 750 timmar ska ha avsett personer som enligt lag eller annan författning i en stat inom EES ska revideras av någon som har godkänts att utöva lagstadgad revision i den staten. Så länge ett aktiebolag har en revisor ska denne möta de krav och fullgöra de uppgifter som följer av aktiebolagslagen (ABL). Revision av aktiebolag utgör därför sådan revision som räknas in i de 750-timmarna. Detta gäller också revision av mindre privata aktiebolag som hade kunnat välja bort revisor och aktiebolag som i bolagsordningen visserligen valt bort revisor men för ett visst år genom stämmobeslut valt att ändå ha revisor. Ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar ska ha minst en revisor. Är det en större förening ska minst en revisor vara auktoriserad. Revision av större föreningar utgör alltså sådan revision som räknas in i de 750 timmarna. Däremot utgör revision av andra föreningar inte sådan revision (se bland annat RN:s beslut dnr 2012-23 och förvaltningsrättens i Stockholm dom i mål 9866-13). Stiftelser som enligt bokföringslagen är skyldiga att upprätta årsredovisning ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Större stiftelser ska ha en auktoriserad revisor. Revision av de angivna stiftelserna räknas in i de 750 timmarna. Revision av andra stiftelser räknas inte in. Uttalanden om riktigheten Vid tillsynsnämndens sammanträde 27 mars 2015 klargjordes i ett beslut att en revisor som i någon form gör ett uttalande om riktigheten i en uppgift som kommer från någon annan enligt god revisionssed i sitt uttalande ska göra klart vilken typ av granskning som uttalandet baseras på och med vilken grad av säkerhet som uttalandet görs (dnr 2013-1604). Uttalanden från företagsledningen I ett annat beslut från tillsynsnämnden samma dag konstaterades att det inte var tillräckligt att revisorn inhämtat ett uttalande från den ekonomiansvarige i bolaget. Det krävdes också att revisorn tog in ett uttalande från den verkställande direktören för att säkra att någon tog ansvaret för förhållanden relaterade till bolagets verksamhet. I avsaknad av sådant uttalande ansågs revisorn sakna de fullständiga revisionsbevis som krävs enligt ISA 580 (dnr 2014-1473). Anita Wickström Revisorsnämndens chef skriver om aktuella frågor och beslut i. Läs mer www.revisorsnamnden.se i 8 9

Nyheter 149 kr /månad* Missa inte framtidens redovisningstjänst! MyNumbers är en webbaserad rapport- och analystjänst, utvecklad för redovisningsbyråer och deras kunder. Tjänsten är molnbaserad med automatisk koppling mot Visma, Fortnox och SIE4. Besök oss på www.mynumbers.nu. Testa gratis med din SIE4-fil! *Pris per organisationsnummer. Max 5 användare. 11

Nyheter Ny kurs! Revisorsdagarna 2015 affärsnytta genom kundcase foto: pernilla halling Emilia Sörenson ålder: 28. bor: Göteborg. arbete: EY i Göteborg. övrigt: Uppsatsen har belönats med ytterligare ett pris Richard C. Malmsten Memorial Foundation Award för bästa uppsats inom Master of Science in Accounting. Stipendiet delas ut till de bästa masteruppsatserna inom Graduate Schools olika masterprogram vid Handelshögskolan i Göteborg. Revisorsdagarna är en ny tredagarsutbildning för dig som arbetat ett tag och som vill ta ditt arbete till nästa nivå. Upplägget bygger på riktiga kundcase, som under kursdagarna utvecklas successivt. Genom diskussion i mindre och stora grupper ges ett flertal olika åtgärdsförslag, som du som deltagare har stor nytta av i dina kundrelationer efter kursen. Gick kursen internt på KPMG 2014 och jag måste säga att det är den absolut bästa kurs jag någonsin gått! Caisa Drefeldt, auktoriserad revisor, KPMG Tid och plats Stockholm 29 september 1 oktober Lärare Johan Baeckström, auktoriserad revisor Carina Edlund, redovisningsspecialist Anders Fält, auktoriserad skatterådgivare Samtliga verksamma på KPMG. Pris 22 500 kr exkl. moms. I priset ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch och dokumentation. I priset ingår även en gemensam middag med dryck första dagen på Kungliga Myntkabinettet. Vi bjuds även på en kort visning av muséet. Medlemspris Du som är medlem i FAR får 10% rabatt på kurspriset. Läs mer och anmäl dig på farakademi.se/revisorsdagarna2015 EkonomiSveriges självklara val. I slutet av mars tog Emilia Sörenson emot Svenska revaisionsakademins pris på FAR i Stockholm. UPPSATS OM FÖRTROENDE FÅR PRIS revisionsakademins pris för bästa uppsats gick i år till Emilia Sörenson och hennes uppsats om förtroendets betydelse för en fungerande kapitalmarknad. I slutet av mars tog Emilia Sörenson emot Svenska revisionsakademins pris för bästa uppsats 2014 för uppsatsen Capital Market Trust in Managemen. An empirical study on trust in management with regard to investors risk perception and capital market effects, framlagd vid Handelshögskolan i Göteborg. Förtroende är ett högaktuellt ämne, inte minst inom redovisning och revision, vilket juryn också konstaterar i sin motivering. Sammanfattningsvis var det ämnet, uppsatsens höga kvalitet, den ärliga tolkningen av resultaten samt ett lätt och icke-akademiskt språkbruk som avgjorde juryns val. Hypotesen var att förtroendet för företagsledningen kan mätas genom ett antal kvantitativa mätbara faktorer kopplade till företaget, exempelvis spread (skillnad mellan köp- och säljkurs för aktier), handelsvolym, volatilitet i aktiekursen samt avvikelse mellan analytikers prognoser och det verkliga utfallet. emilia sörenson kunde konstatera ett visst samband mellan faktorn spread och förtroende, det vill säga att minskad spread var ett tecken på ökat förtroende för företagets ledning och därmed minskad upplevd risk. När det gäller de övriga faktorerna gick det inte att se något tydligt samband. Resultaten var inte så enkla att tyda eftersom området var mycket mer komplext än jag trodde. Jag hade bildat mig en uppfattning om att det skulle gå åt ett visst håll, men när mina tester inte alltid gick åt samma håll fick jag bredda analysen. Det var oerhört lärorikt, säger Emilia Sörenson. Valet av ämne började ta form redan under finanskrisen 2008, då förtroendet för företagsledningarna och den information de lämnade ifrån sig hamnade i strålkastarljuset. Det var ju knappast någon brist när det gäller kvantiteten information, men många var överens om att kvaliteten inte alltid var den bästa. Jag ville skriva ur ett revisionsperspektiv, alltså vikten av att en extern part granskar informationen innan den släpps till marknaden. Men då detta visade sig vara svårt att genomföra valde jag i stället att studera sambandet mellan förtroende för företagsledningen och investerares upplevda risk, då företagsledningen har en stor del i att skapa tillförlitlig och trovärdig information. förutom äran, belönas Emilia Sörenson med 50 000 kronor. I höst publicerar en artikel där Emilia Sörensen belyser de viktigaste slutsatserna i uppsatsen. Juryn delade också ut ett hedersomnämnande för uppsatsen Knowledge is Power? On Management Accountants and Their Relationship with Politicians in the Municipality of Stockholm, skriven av Jessica Dahlqvist och Ann Vilhelmsson. pernilla halling FAKTA: Svenska Revisionsakademins stipendium till Jan-Erik Gröjers minne För att stimulera intresset för studier av redovisning och revision utger Svenska Revisionsakademin tillsammans med FAR årligen ett uppsatsstipendium om 50 000 kronor för bästa uppsats framlagd vid svenskt universitet eller högskola på avancerad nivå. 13

Jan Marton Utlandskurser hösten 2015 Vad är kvalitet i nedskrivning av anläggningstillgångar? Bali 6 15 nov Årets utlandsprogram erbjuder en rad intressanta ämnen och spännande resmål. Vad väljer du? Kvalificerade frågor i ägarledda företag och koncerner redovisning, skatt och civilrätt Buenos Aires 23 oktober 2 november Kvalificerade skattefrågor Bali 6 15 november Kvalificerade bokslutsfrågor redovisning och skatt Barcelona 18 22 november Nyheter, ny praxis i aktiebolagsrätt och redovisningsfrågor gällande revisorns, styrelsens och vd:s ansvar Berlin 19 22 november Redovisningskonsultveckan 2015 Lido di Jesolo 3 10 oktober Fulltecknad Aktualitetsveckan 2015 Lido di Jesolo 5 12 oktober Fulltecknad Läs mer och anmäl dig på farakademi.se/utland EkonomiSveriges självklara val De senaste åren har avskrivningar av anläggningstillgångar debatterats flitigt i Sverige, framförallt med avseende på fastigheter ägda av bostadsrättsföreningar. Även nedskrivningar har periodvis varit omtalat, men då framför allt med avseende på nedskrivning av koncernmässig goodwill. Under senare tid har det kommit en del forskning om nedskrivningar, som ger en inblick i hur detta ganska komplexa område fungerar i praktiken. Det är oomtvistligt att något behöver göras i redovisningen när värdet på en tillgång sjunker mer och/eller snabbare än planerat. Definitionen på en redovisningsbar tillgång i enlighet med IASB:s föreställningsram är att den motsvarar framtida ekonomiska fördelar (exempelvis kassaflöden). När dessa framtida kassaflöden inte längre är sannolika är inte längre tillgångsdefinitionen uppfylld, och tillgången behöver avlägsnas från balansräkningen eller dess redovisade värde reduceras. Den stora frågan är inte att detta ska göras, utan hur man kan skriva väl fungerande standarder inom området. ett alternativ är att neutralisera frågan genom att använda en osedvanligt kort avskrivningstid. Då är redovisat värde så lågt (och kommer snart att vara noll) att eventuella nedskrivningsbehov kan ses som oväsentliga. Detta är en enkel och arbetsbesparande lösning, som förordas i BFN:s regelverk K1 och K2. Den har dock ett stort problem. Avskrivningarna kommer inte att ge en bra avspegling av förbrukningen av anläggningstillgången över tillgångens nyttjandeperiod. Därigenom uppfylls inte föreställningsramens krav på relevans och korrekt återgivande. För att få redovisning av hög kvalitet behöver vi göra avskrivningar över en neutralt uppskattad nyttjandeperiod. Detta kräver i sin tur en nedskrivningsprövning, som per definition blir bedömningsbaserad. Det är i princip omöjligt att skriva en standard för nedskrivning av anläggningstillgångar som inte kräver mycket bedömningar av redovisare och revisorer. Detta lägger ett stort ansvar på redovisare och revisorer att de bedömningar som görs verkligen är neutrala! En svårighet vad gäller kvalitet i nedskrivningar är att företagsledningar har incitament att inte redovisa dem. En nedskrivning är i någon mening ett medgivande av ett misslyckande, i det att förvärvade tillgångar inte gav den avkastning som förväntades. Det finns därför incitament att redovisa nedskrivningar när de kan skyllas på någon eller något annat. Vid byte av ledning är det lämpligt att redovisa nedskrivningar, eftersom misslyckandet kan skyllas på föregående ledning. Detsamma gäller vid kraftiga nedgångar på företagets marknader, då marknaden snarare än det egna företaget är anledningen till nedskrivningen. Ett ytterligare tillfälle då företag kan vilja redovisa nedskrivningar är när de byter strategi. Ledningen visar då att den tidigare strategin inte var lyckosam, men man är proaktiv genom att satsa på något nytt. Samtidigt gör man sig av med (skriver ned) det gamla. hur fungerar då denna bedömningsbaserade redovisning i praktiken? I ett forskningspapper från Temple University testar Gordon och Hsu nedskrivningar globalt ( Long-lived asset impairments and future operating cash flows under US GAAP and IFRS, 2014). De kommer fram till att för materiella anläggningstillgångar fungerar nedskrivningar i enlighet med IAS 36 väl, det vill säga nedskrivningarna ger en bra prognos på framtida kassaflöden. Däremot fungerar inte nedskrivning av immateriella tillgångar särskilt väl, vare sig för de med bestämbar eller de med obestämbar (exempelvis goodwill) nyttjandeperiod. För goodwill är förhållandet mellan nedskrivning och kassaflöde till och med omvänt, det vill säga en nedskrivning följs av ökade kassaflöden. Detta är en stark indikation på att goodwillnedskrivningar inte görs när de borde, utan snarare när företag byter strategi. Gordon och Hsu använder databaser för att kartlägga nedskrivningar i en stor mängd noterade företag globalt (de tittar på drygt 20 000 nedskrivningar). En helt annan typ av studie har utförts av Pettersson ( Nedskrivning av fartyg En studie av hur IAS 36 har tillämpats i europeiska rederier, doktorsavhandling, Göteborgs universitet, 2015). Hon gjorde intervjuer på tio europeiska noterade rederier, och undersökte deras nedskrivning av fartyg. Resultaten visar att företag är ovilliga att göra nedskrivningar, men att det ändå sker i många fall. Det visar sig också att den princip- och bedömningsbaserade metod som anges i IAS 36 är användbar, eftersom företagen tar hänsyn till sin unika ekonomiska situation i samband med nedskrivningsprövningen. Slutsatsen är att nedskrivning av fartyg har en acceptabel kvalitet. För materiella anläggningstillgångar verkar följaktligen IAS 36 fungera. Vad gäller immateriella tillgångar behövs ytterligare tanke på hur det ska lösas. Och kanske mer ansvarstagande för detta från redovisare och revisorer? Alternativt starkare tillsyn? Det är i princip omöjligt att skriva en standard för nedskrivning av anläggningstillgångar som inte kräver mycket bedömningar av redovisare och revisorer. Jan Marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Han skriver i vartannat nummer av. E-post jan.marton@handels.gu.se 15

Fokus: Automatiseringen del 3 Fokus: Automatiseringen del 3 hur ska vi ta betalt i framtiden? När processerna för redovisning blir mer automatiserade måste branschen ta steget bort från den traditionella timprissättningen. Och varje byrå behöver ställa sig frågan vad som är en bra prisstrategi. Detta är tredje och sista delen om automatiseringen. Del 1 återfinns i nr 10/2014, del 2 finns i nr 2/2015. Text: Åsa Ohlsson Kollage: Sandra Bergström/Shutterstock Nya prismodeller utvecklar branschen Prissättningsstrategin är inte bara en fråga i kundrelationen utan också internt inom byrån. Det säger Anna Nord och Bengt Skough, rådgivare på FAR. Historiskt har vi i branschen tagit betalt per timme. Byrån tar då en mindre risk att inte få betalt för sina nedlagda timmar, då den risken flyttas till kunden. Men eftersom risken flyttas till kunden, flyttas också eventuella effektiviseringsvinster till kunden, säger Anna Nord. När processerna automatiseras läggs inte lika många konsulttimmar på den löpande bokföringen. Men med timpris som grund för debiteringen, betalar kunderna mindre för sin redovisning än vad de gör i dag, förutsatt att inte konsulten höjer timpriset. Samtidig ökar byråns egna kostnader i och med bland annat ökade systemkostnader. Detta kommer inte att fungera i en verksamhet som redan i dag generellt inte har särskilt stor vinstmarginal, säger hon. anna nord tycker att bilden med prissättningsmodeller som kommer från de norska forskarna Levi Gårseth-Bakk och Björn Willy Åmo (se även artikeln på sidan 18) beskriver kopplingen mellan risk och intjäningsmöjligheter på ett bra sätt. I modellen pekar forskarna på sambanden mellan prissättningsstrategi och vilken utveckling som bedrivs på byrån. Bilden visar att incitamenten till förändring är mindre hos byråer med traditionell timprisdebitering. Hos byråer som arbetar med fasta priser i någon form blir effektivitet ännu viktigare. För att arbetet ska vara effektivt krävs det att personalen arbetar i processer. Byråns arbetssätt måste tydliggöras, struktureras och olika kontrollmoment måste läggas in. Möjligheterna att tjäna pengar ökar genom att ändra sättet att ta betalt men det krävs också ett förändrat sätt att styra verksamheten. i bilden nedan visas, genom den streckade pilen ovanför "timpris", att risken med timpris är större än den upplevs vara. Det beror på att det finns flera riskaspekter, bland annat att timpris ger bort investeringsvinster och värdeskapande till kunderna. Timpris ger också bristande konkurrenskraft på sikt. Bengt Skough konstaterar att den digitala utvecklingen går oerhört snabbt och att det är viktigt att ställa om sin verksamhet i tid. I många branscher är det kundernas efterfrågan som driver utvecklingen, men så är det generellt sett inte i redovisnings- och revisionsbranschen. Det går inte att förändra det traditionella sättet att ta betalt utan att byrån genomför ett antal genomgripande förändringar i sin verksamhet. Det är i denna process utvecklingen drivs framåt, säger han. Redovisning Prissättningsmodeller Koppling mellar risk, intjäningsmöjlighet och styrning? :- PRISMODELL Timlön Vinstdelning Personrelaterat Transaktionsprissättning Fast pris Effektivisering Kundselektering Hybrid/multidimensionell FOKUS OMRÅDEN (ÖVERORDNAT) Intern teknologi Intern teknologi Internt (skapa) externt (fånga) värde SATSNING/ STRATEGI Fortsätt som innan Kommunicera STYRNINGS VARIABLER Internt arbetsutnyttjande Utfaktureringsgrad Enhetskostnad Tid per enhet Alla ovanstående RISKTYP Automatisera Kundselektering Teknologihantering Struliga kunder Struliga kunder Priset för lågt Kompetens Alla ovanstående (men relativt sett lägre) Risk Timpris Fastpris Transaktionspris Hybrid BEHOV AV STYRNING Värdebaserat Intjäningsmöjligheter källa: powerpointpresentation av levi gårseth-nesbakk och björn willy åmo, 13 juni 2014. Värdebaserad prissättning Externt kundbehov Kvalitét Nöjdhet Varumärke (levererad kvalitét) källa: powerpointpresentation av levi gårseth-nesbakk och björn willy åmo, 13 juni 2014. 16 17

Fokus: Automatiseringen del 3 Fokus: Automatiseringen del 3 LÖNSAMHETEN I DEN norska redovisningsbranschen var inte god. Det var den norska branschorganisationen NARF:s intryck. Samtidigt hade NARF inte hårda fakta på det och gav två forskare uppdraget att studera redovisningsbranschen inom två områden: lönsamhet och kundrelationer. Bristande strategi och ogenomtänkt prissättning var något av det som forskarna fann.? :- Värdebaserad prissättning en modell med stor potential Redovisning de två forskarna från Handelshögskolan vid Universitetet i Nordland är Björn Willy Åmo, inriktad på entreprenörskap, uppstart av nya företag och hur de växer, samt Levi Gårseth-Nesbakk, med inriktning på redovisning och ekonomistyrning. Enkelt beskrivet tittar jag på hur man får ut mest av begränsade resurser, säger Levi Gårseth-Nesbakk. Resultatet presenterades i två rapporter som blev klara 2012 2013. En sak som vi kom fram till var att folk i branschen först och främst är fackfolk. Det innebär att det har kommit in i branschen för att de kan redovisning. Däremot har få av dem någon erfarenhet som ledare, säger Levi Gårseth-Nesbakk. Behovet av en ledarroll blir större när företaget växer, dels för att personalen behöver ledning, men också för att styra och orientera verksamheten. Som en konsekvens av bristen på ledarskap och styrning var flera av de undersökta företagen inte medvetna om vilka val de hade gjort. Det såg de två forskarna när de gjorde enkäter och djupintervjuer. Företagen hade utvecklats gradvis, många gånger utan genomtänkt plan, och hade många gånger tjänat på bättre styrning. Bristen på strategi och genomtänkt plan gällde också prissättningen. För trots att prissättningen är så viktigt för lönsamheten har den varit föga systematisk. Det finns en omedvetenhet om hur valet av pris hänger samman med styrning av företaget till exempel. Därför var också flera företag mindre lönsamma än vad de borde varit, säger Levi Gårseth-Nesbakk. i den norska redovisningsbranschen finns det många små företag: 92,5 procent av byråerna hade mindre än tio anställda år 2010. Men det finns även större kedjor. Många gånger har de bättre styrning, men trots det sliter många av dem med lönsamheten. Det är faktiskt flera mindre byråer som går bättre än kedjorna. Det dyker upp en del kostnader när byrån blir större: teambyggande, rapportering och kontroller av en karaktär som inte behövs när man bara är en handfull personer, allt sådant kostar. I ett mindre företag kan också känslan av ansvar vara större. Man sliter för att få högre effektivitet, säger Levi Gårseth-Nesbakk. Är det inte så i alla branscher då? - Vi har inte jämfört med andra branscher. Men vi vet att något som präglar branschen är att den är väldigt kvalitetsorienterad. Att kunden ska vara nöjd, det särskiljer branschen. Om vi jämför med till exempel hantverksyrken ser vi inte alls samma höga servicegrad och kvalitetsorientering. Kundrelationerna är också långa jämfört med för hantverkare. Och lönsamheten blir svårare efter hand som man blir kompis med kunden. I dag får i genomsnitt 80-84 procent av de norska företagen i branschen sina intäkter genom timpris. Med timpris finns det egentligen ingen logisk drivkraft till att arbeta effektivare. Men trots det är det många byråer med timpris som arbetar för att effektivisera. Många har varit nästan besatta av effektivisering till exempel genom att köpa it-system. Det hänger inte ihop rent logiskt att använda stora pengar på it-system som gör att byrån får högre kostnader, med konsekvensen att färre timmar kan faktureras till kunden. de två forskarna har utgått från premissen att branschen är intresserad av lönsamhet. Med andra prismodeller som fast pris, skapas ett behov av att jobba på ett annat sätt och att vara effektiv. Då är det till exempel viktigt att undvika de kunder som på norska kallas bärepåse-kunder, som kommer med alla sina kvitton osorterade i en påse. Dessa får byråerna lägga kollosalt mycket tid på, och det är en mardröm om man har fast pris. I vår undersökning frågade vi: Är ni medvetna om vem ni väljer som kunder? Och det visade sig att många har tagit emot i stort sett alla kunder som varit intresserade. Det finns också byråer som väljer bort kunder, men bara ett fåtal har en genomtänkt kundstrategi. Om man hade haft ledig kapacitet hade det inte varit konstigt. Men det var till och med så att många svarade att vi har mer än nog att göra, vi har inte tid egentligen för fler kunder. Slutsatsen är givetvis att byråerna borde selekterat kunder och välja bort till exempel de slarviga kunderna. Man kunde också tänka mer på att välja kunder i samma branscher, så att man får nytta av specialkunskaper om lagar, regler och kan använda specialsystem för en viss bransch. Då skulle man få effektiviseringsvinster. Det skulle man vinna på eftersom byråerna också säger att de vill bli goda och aktiva rådgivare även när det gäller värderingar och affärer. Då är det ännu viktigare med kundselektering. Byråerna måste fundera på vad de har för mål, och därefter välja en prismodell som hänger ihop med rätt strategi. en annan prissättningsmodell, den värdebaserade, är väldigt attraktiv. I alla fall i teorin. Den har väldigt stor potential, menar Levi Gårseth-Nerbakk. Vi kom i kontakt med en verksamhet, med cirka 25 anställda i Oslo-trakten som hade detta system och det var också den med bäst lönsamhet. Denna byrå var extremt systematisk och medveten i alla val som gjordes och hade också den mest professionella ledningen jämfört med de andra. Deras idé var, förutom att ha fasta kunder som de sköter bokföringen åt, att ge råd eller utföra avgränsade jobb som skapar värde för kunden. Redovisningsverksamheten får del av vinsten som kunden gör tack vare råden eller specialuppdraget. Denna prissättningsmodell ställer nya krav på redovisningskonsulterna. Ledaren var följaktligen mycket medveten om vem som rekryterades, och berättade följande om sin personalstrategi: Den som är världsmästare i debet och kredit är inte den som jag vill ha. Jag vill ha folk som kan dra ut på uppdrag till kunderna och prata med dem, inte de som kan skattereglerna bättre än andra. Levi Gårseth- Nerbakk berättar också att denna företagsledare var väldigt aktiv i styrningen och i att motivera personalen. Däremot gjorde han väldigt lite av själva produktionen. Det är annars ett stort problem i branschen, att den dagliga ledaren inte har tid att leda. Även i den traditionella redovisningsrådgivningen kan man tänka sig värdebaserad prissättning: Ett sätt är att gå igenom verksamheten och titta på talen och ge råd om förändrade rutiner, andra försäkringar, rabatter, leverantörer. Om en sådan rådgivningstimme kan spara mellan 50 000 och 100 000 kronor till företaget, så kan rådgivaren behålla till exempel tio procent av vinsten. Det är ett sätt att arbeta på, säger Levi Gårseth-Nerbakk. fotnot: de två studierna heter lønnsomhet i regnskapsførerbransjen: store variasjoner og muligheter bevisst satsing gir uttelling klar 2012 samt slutrapporten från 2013 tilbud og etterspørsel av tjenester i relasjonen mellom smb-kunder og eksterne regnskapsførere et spørsmål om vilje, evne og behov?. Hon gick från timpris till fast pris HON VAR TRÖTT på att ta betalt för nedlagd tid. Ju kunnigare och snabbare hon blev desto mindre pengar tjänade hon. Nu erbjuder Elisabeth Svensson enbart fast pris till sina nya kunder. Och nästan alla gamla kunder har valt fast pris också. Men det var mycket tankar och vånda på vägen dit. det är nu tolv år sedan Ekonomibyrån i Halmstad AB startades av auktoriserade redovisningskonsulten Elisabeth Svensson. Byrån har sitt kontor i Flygstaden en liten bit utanför Halmstad, ett område med köpcentrum och bra parkeringsmöjligheter för kunderna. De första åren arbetade hon ensam. Hon ville ha flexibiliteten som enmansföretaget gav. Det passade bra kände hon, särskilt eftersom hon hade småbarn. I dag har hon tre anställda redovisningskonsulter. Byråns nisch är att ha många och små kunder. Ena dagen är kunden en snickare, en annan dag en ambulerande präst. Elisabeth Svensson är nära sina kunder. Hon ser sig inte som den traditionella redovisningskonsulten, utan snarare som en som stöttar entreprenörer som bygger upp sina företag. Vi får jobba med folks drömmar och träffar kunder som brinner för sin affärside, men inte för siffror. Vi tar hand om det och det lugnar kunderna. Det är verkligen win-win. Den största utmaningen i jobbet har länge varit prissättningen. Elisabeth Svensson tyckte att den timbaserade prissättningen kändes gammaldags och förlegad. Det hade liksom ingen rim och reson för mig. Ju snabbare och duktigare jag blev, desto mindre pengar tjänade jag. Det har alltid varit självklart för mig att vara sann i min debitering. Har jobbet tagit en timme, kan jag inte sätta upp 1,5 timme. Mina kunder vet detta. Vår relation bygger på ömsesidigt förtroende. Samtidigt har hon insett att värdet för kunden är lika stort, oavsett om jobbet gått snabbare att utföra eller inte. Detta ledde till att hon började tänka mer på att det borde finnas andra sätt att ta betalt - utifrån värdet för kunden. I höstas började hon därför sätta fasta priser. Hon fick inspiration från Carola Lundgren som driver Revisionären AB i Piteå. De två träffades på en ambassadörs träff i FAR:s regi. Carola Lundgren hade kört med fasta priser i ett par år och var väldigt generös med att dela med sig av sina tankar. Elisabeth Svensson har i hög grad utgått från hennes koncept och modifierat så att det passar hennes egen verksamhet. Det kan låta enkelt i efterhand. Men jag hade väldiga våndor. Jag vände och vred, diskuterade och ältade, med maken, vänner och kollegor. det första steget i vägen till fast pris var att kontrollera vad hon debiterat sina 18 19

Fokus: Automatiseringen del 3 Sedan årsskiften tillämpar Ekonomibyrån fast pris, efter att ha testkört med några trogna kunder under hösten. Det kan låta enkelt i efterhand. Men jag hade väldiga våndor. Jag vände och vred, diskuterade och ältade, med maken, vänner och kollegor. Fokus: Automatiseringen del 3 Enkät Vad är ditt bästa tips för prissättning i en alltmer automatiserad miljö? kunder de tre senaste åren. Nästa steg var att fundera över hur hon ville jobba med kunderna. För mig var det viktigt att kunderna skulle kunna ringa utan att tänka på vad det kostade. Därför bestämde jag mig för att i mina fasta priser skulle det ingå att kunderna skulle få ringa hur mycket de vill för support, förutsatt att frågan går att lösa på max femton minuter. Vidare tänkte hon på vilket mervärde som skulle ingå i det fasta priset. Nu erbjuder hon två kostnadsfria seminarier ett på våren och ett på hösten. Det ena är mer inriktat på redovisning än det andra, som är mer socialt och kan handla om annan kundnytta så som sökordsoptimering. Om jag till exempel kan få mina kunder att förstå lite mer om balans- och resultaträkning, så slipper jag berätta samma sak för kunderna flera gånger om. Samtidigt får de möjlighet att nätverka. I det fasta priset ingår också ett digitalt nyhetsbrev, ett slags kom ihåg-brev till kunderna som Elisabeth Svensson skriver själv. I priset ingår även att kunderna kommer och träffar henne en gång om året, när verksamhetsåret varit igång i sju-åtta månader. Då ska vi diskutera hur det har gått, om det behövs investeras i något, så att företaget inte skattar bort pengar i onödan. Eftersom det personliga mötet är så viktigt för mig är det bra att baka in det i priset. När det var klart vad Elisabeth Svensson ville erbjuda, paketerade hon det och gjorde ett säljbrev. Grunden i brevet var vad som ingick, vad kunderna skulle göra själva och vad de skulle uppfylla för att det lämnade priset skulle gälla. Alla fick ett individuellt pris, men säljbrevet gjordes utifrån mallar beroende på bolagsform och storlek på företaget. Jag utgick från att alla ville ha fast pris när jag formulerade mig i brevet. Och det var faktiskt så att 80 procent av mina befintliga kunder valde fast pris. 20 procent av kunderna kände sig lite osäkra och de erbjöds att fortsätta som vanligt med löpande pris. Även dessa kunder blir inbjudna till seminarierna, men får då betala för dem. Vid årsskiftet drogs prissättning med fast pris igång på allvar, efter att ha testkörts med några trogna kunder under hösten. Nu erbjuds alla nya kunder enbart fast pris. För att sätta rätt pris till dessa nya, tittar Elisabeth Svensson på liknande kunder och företag. Men hon går också på den information hon får när hon träffar den potentiella kunden - för hon tar inga nya kunder utan att först träffat dem förutsättningslöst. Där och då ställer jag många frågor, om verksamheten och hur personen är med rutiner. Uppföljning är extra viktigt nu. Varje kund har en kalkyl och uppföljning görs i programmet Visma Advisor. På varje kund lägger hon in en planering över hur mycket tid som är beräknat. Detta följer hon upp med hur mycket tid som läggs på de olika momenten och får tydlig statistik varje månad. Därefter kan hon se om hon har rätt prissättning. Jag är också tydlig med att om kunden inte uppfyller sina åtaganden, eller om verksamheten avviker väsentligt mot planering eller tidigare år så justeras priset. Trots att många i branschen är rädda att prisa ut sig, är Elisabeth Svenssons råd att man måste våga tänka nytt: Det är inspirerande. Och jag är väldigt trött på tidspressen i den här branschen. Därför hade det inte räckt för mig att enbart sätta ett högre timpris. Då är det dessutom lockande att bara ta fler och fler kunder. FAKTA: Elisabeth Svenssons väg till fast pris: steg ett Räknade på vad kunderna kostat de senaste tre åren. steg två Tänkte igenom mervärde: fri telefonsupport, seminarium, nyhetsbrev och årligt personligt företagsmöte blev resultatet. steg tre Paketerade erbjudandet och gjorde personliga säljbrev. I dem specificerades noga vad som förväntades av kunderna för att avtalat pris skulle gälla. steg fyra Uppdaterade alla uppdragsavtal parallellt. nuläget Noggrann uppföljning av varje kund över hur mycket tid som läggs. tänk på att Förklara noga att det blir en skarv första året med fast pris, eftersom det gäller årets redovisning. Samtidigt görs alltså bokslut och deklaration för förra året till löpande pris, vilket gör att kunderna under en period får två fakturor. Jan Söderqvist, Key Account Manager, Visma Spcs De två grundläggande frågorna man måste ställa sig i en automatiseringsvärld, är vad man faktiskt levererar till sin kund och vad det är värt? Mitt råd är att undvika att ta betalt per transaktion. Detta eftersom de som levererar transaktioner och agerar underleverantörer till byrån, till exempel programvaruleverantörer, är väldigt kostnadseffektiva. Byråerna kan inte påverka priserna eller göra jobbet billigare. Kunderna kommer att jämföra själva priset per transaktion mot andra byråer och det är den som har bästa transaktionspriset som vinner, inte den som har den bästa tjänsten eller bästa konceptet. I en värld av automatisering vill man ha fast pris. Men det finns problem - för detta är en traditionell värld - kunden säger kanske enligt min revisor tar detta fem timmar. Detta möter man genom att ha ett koncept och att erbjuda ett mervärde för kunden. Om man gör parallellen med bilar, kunden betalar för slutprodukten för konceptet i till exempel Volvo S70, inte för hur lång tid det tar att bygga en Volvo S70. När vi uppnår full automation kommer förmodligen priset vara lägre än vad det är i dag. Om jag går till mig själv: Jag är skogsbrukare också, med 400-500 transaktioner per år. Hur de bokförs bryr jag mig inte ett dugg om så länge det sker på ett korrekt sätt. Däremot vill jag ha verksamhetskunskap, till exempel om vilka träd som ska fällas. Här kommer vi se en branschglidning. I framtiden kommer vi sikta på andra kunskaper än enbart ekonomi och redovisning. Ossi Sopen-Luoma, Senior Advisor, Rantalainen Risken vid timdebitering är att allt rinner iväg till kunden, när man som vi började jobba med moderna bokföringsprogram. Därför har vi börjat med fast månatlig debitering, som är baserad på ansvaret. Ju mer kunden är inblandad i processen, desto noggrannare måste vi vara i vårt uppdrag. Det påverkar priset. Vi har en fast månatlig ersättning för löpande bokföring, en för årsbokslut och påföljande deklaration och så vidare. Om det är oklart vilket pris vi ska ta, använder vi timdebitering i tre månader. Därefter sätter vi ett fast pris. Kunderna blir väldigt nöjda sen, när det vet exakt vad det kostar i månaden. Det specificeras naturligtvis noggrant vad som ingår i det fasta priset. Och om kunden hör av sig för att tala med oss debiterar vi normalt sett inget extra. Vi är glada över att det blir ett samtal och att vi kan informera varandra. Risken vid timdebitering är att allt rinner iväg till kunden. Ulla Hemmi, vd, Opus Capita AB Redovisningsbyråer och andra som utför tjänster, så som målare, tar betalt per timme. Men du som kund vet inte om du anlitar en effektiv och kunnig målare - även om du försöker gå på rekommendationer. Kunderna är totalt utelämnade. Och kunden förlorar om de anlitar en mindre kunnig och långsammare individ. I dag när enklare, rutinmässiga, regelmässiga konteringar och flöden automatiseras och robotiseras går det inte att ta betalt per timme längre. Man får börja tänka på att det man gör adderar värde i kundens verksamhet. Det kan handla om att man erbjuder fasta priser med olika mycket intelligens i olika erbjudanden. Ett bokslut till en liten och enkel verksamhet eller till ett mer avancerat bolag - det har olika värde, det finns olika mycket som man de facto kan tillföra som redovisningskonsult genom olika reserveringar och annat. Här kan man konkret påtala sitt värde: Jag kan spara åt dig genom att göra ett genomtänkt bokslut som är i linje med den utveckling du vill skapa, jag kan ge dig råd om du behöver investera. Byråerna måste börja agera mer tillsammans med kunden för verksamhetens bästa. Och därmed addera ett värde, som priset sätts efter. Klarar man inte detta så hänger man inte med i utvecklingen - då överlever man inte. Per Dahlin, Key Account Manager, Fortnox Fokus måste ligga på nyttan, på själva värdet för kunden. Att leverera ett stort kundvärde där kunderna är villiga att betala. Det är detta värde som ska prissättas, och det kan vara olika för olika kunder. För att ha ett fast pris är det viktigt att paketera ett visst antal tjänster som man erbjuder sina kunder. Det behöver inte vara ett fast pris för allt, utan man kan dela upp det och till exempel erbjuda en påminnelsetjänst för fakturor som inte blivit betalda. Det gäller alltså att hitta nyttan för kunderna, paketera och erbjuda sina kunder detta. Hela redovisningstjänsten går att erbjuda till ett fast pris. Då bör man också följa upp hur det går, vissa kommer man att göra förlust på och andra vinst. Men det gäller att ha mod! Det gäller alltså att hitta nyttan för kunderna, paketera och erbjuda sina kunder detta. 20 21

i karriären Profilen Profilen i karriären Ledarskapsnörden banar väg för medarbetarna Att alltid se möjligheterna och både våga förändra och förändras. För Peter Bodin är modernt ledarskap verklighet och inte floskler. Själv beskriver han sig som nördigt intresserad av ledarskap. Text: Charlotta Marténg Foto: Christian Gustavsson 22 23

i karriären Profilen En annons med rubriken Östersund behöver ekonomer ledde Peter Bodin in i Grant Thorntons värld 1989. Sedan dess har han varit företaget troget. Under hans ledarskap har Grant Thornton gjort en framgångsrik resa som bland annat inneburit att miljardstrecket passerats när det handlar om omsättningen och att bolaget gång på gång kniper topplaceringar i utnämningar över populäraste arbetsplatsen. Men om vi backar bandet, hur kom det sig att göteborgsfödde Peter Bodin hamnade i revisions- och rådgivningsbranschen? Entreprenörskapet har jag med mig i blodet. Jag växte upp som äldst av fyra syskon och med en mamma som var en stark entreprenör. Hennes styrka var att aldrig ge upp och att se möjligheterna, något jag har fått med mig i mitt ledarskap, säger Peter Bodin. Vi träffas i Grant Thorntons lokaler på Sveavägen i Stockholm. Peter Bodin är försenad till intervjun, och ber om ursäkt. Men om han är stressad över att dagens tidschema blivit förskjutet är det inget han visar, utan i stället utstrålar han lugn och ett hundraprocentigt engagemang i intervjun. familjen flyttade från Göteborg till Östersund, och Peter Bodin var inte särskilt studiemotiverad. I stället ägnades tiden åt alla former av idrott. Drömmen var att bli gymnastiklärare. Men så hände något. En lärare på gymnasiet i Östersund höll en inspirerande lektion om marknadsföring och något i Peter Bodin tände till, med ens visste han vad han ville göra. Från och med den lektionen blev jag studiemotiverad och fullt fokuserad på att plugga. Jag läste ekonomisk linje på högskolan, nuvarande Mittuniversitetet, med inriktning mot marknadsföring, organisationsutveckling och ledarskap och vid sidan om studierna sålde jag försäkringslösningar åt Trygg Hansa, berättar Peter Bodin. En dag såg han den där annonsen i lokaltidningen. Östersund behöver ekonomer. Det var dåvarande Lindebergs Revisionsbyrå i Östersund som sökte folk. Peter Bodin tänkte att det kunde vara spännande att gå på en anställningsintervju mest för att lära sig själva situationen. Jag var ju fast övertygad om att jag skulle jobba med marknadsföring och tänkte att intervjun kunde vara ett bra sätt att förbereda mig inför framtida anställningsintervjuer. Men ödet ville annorlunda och 24 år gammal började Peter Bodin på det som i dag är Grant Thornton. Nästa steg i ledarskapskarriären var att han blev erbjuden att vara med på en utvecklingskonferens för unga påläggskalvar inom företaget som var beredda att axla manteln och bli kontorschefer. Sagt och gjort. Peter Bodin återvände till kontoret i Östersund och kort därefter blev han kontorschef. Då var vi runt 30 personer på det kontoret, det var stort för att vara på landsbygden, minns Peter Bodin. efter två år i Östersund fick Peter Bodin erbjudandet att bli kontorschef i Göteborg. Göteborgskontoret var då relativt litet och okänt i Göteborgs näringsliv, men under åren med Peter Bodin som chef växte kontoret från cirka 20 anställda till drygt 40 anställda. Som så ofta är det inte enbart det egna engagemang som driver framåt. Det gäller även att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. När vd-jobbet på Grant Thornton blev ledigt mer eller mindre över en natt fick Peter Bodin frågan om han kunde tänka sig att ta över. Det dröjde inte många sekunder innan svaret kom: Självklart! 35 år gammal klev han in som vd för Grant Thornton. Sett till branschen i övrigt var han rekordung för en sådan post, men det är inte något han själv har reflekterat särskilt mycket över. Nej, jag har väl inte riktigt sett det så. Men visst sänder det en tydlig signal till andra inom företaget att hos oss kan man få ta tunga, ansvarsfulla roller i unga år, säger han. Att gå från kontorschef till vd är ett stort steg i karriären. Samtidigt hade det någonstans hela tiden varit målet Peter Bodin strävat mot. Att få satsa allt på ledarskapet. Jag var inte alls förberedd när jag tog över och det Peter Bodin drivs av ett stort engagemang, men han har också varit på rätt ställe vid rätt tillfälle. När vd-jobbet på Grant Thornton blev ledigt tvekade han inte på svaret om han kunde ta över. FAKTA: Peter Bodin född: i Uppsala 1961. familj: Marie och våra killar Gustav 18 år och Erik 16 år. bor: Bromma, Stockholm. intressen: Ledarskap och idrott i alla dess former. läste senast: Läser extremt mycket tidningar och olika sociala media, har nyligen börjat twittra, och läser mer och mer digitalt. drömmer om: Att fortsätta utvecklas som person och som ledare, och att få fortsätta hålla mig i god form efter att ha passerat 50 år till sommaren. 24 25

GuStav LindkviSt CarSten LyhaGen räkenskapsår vid bokföringsbrott? fakulteten, Stockholms universitet. ISBN ISBN 000-00-00 978-91-39-01691-5-00000 -0 Beställningar: Norstedts Juridik AB Kundservice 106 47 Stockholm Tel 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 Vx 08-598 191 00 e-post: kundservice@nj.se www.nj.se ISBN 978-91-39-01852-0 Gustav Lindkvist avseende direkt skatt. ser i samtliga EU-länder. ISBN 978-91-39-01823-0 ISBN 000-00-00-00000 -0 ISBN 978-91-39-20693-4 Beställningar: Norstedts Juridik AB Kundservice 106 47 Stockholm Tel 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 Vx 08-598 191 00 e-post: kundservice@nj.se www.nj.se i karriären Profilen Profilen i karriären Delaktighet är en av hörnstenarna i Peter Bodins ledarskapsfilosofi. Engagemang är den andra hörnstenen. Företrädaransvar I skatteförfarandelagen finns regler om företrädaransvar. Genom reglerna kan ställföreträdare för juridiska personer göras solidariskt med bolaget betalningsansvariga för den juridiska personens obetalda skatter. Regelverket har kritiserats. Det har bl.a. gjorts gällande att det är konkursdrivande, att det strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen, att det träffar utanför sitt ursprungliga syftemål samt att ansvaret utkrävs enligt en strikt ansvarsmodell med (alltför) små möjligheter till lindring i form av befrielse. Klart är att reglerna väcker frågor både beträffande betalningsansvarets innebörd och omfattning men också vad gäller bestämmelsernas rättsliga konsekvenser. I boken studeras det skatterättsliga företrädaransvarets innebörd, omfattning och tillämpningsområde. Bokens tyngdpunkt ligger på en kritisk granskning av ansvarets konsekvenser utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Europakonventionen är av särskild vikt för analysen, men även företrädaransvarsreglernas förhållande till de associationsrättsliga bestämmelserna diskuteras, liksom det allmännas möjlighet att kompenseras genom skadestånd för skattebortfall till följd av skattebrott. Boken vänder sig till de personer som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med företrädaransvarsfrågor: enskilda bolagsföreträdare, ombud, handläggare vid Skatteverket och domare. Skatte- och brottmål i kontantbranschen teresa simon-almendal är docent i finansrätt och verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, Juridiska ett Wolters Kluwer-företag kundservice@nj.se nj.se Skatte- och BrottmåL I kontantbranschen behandlar prövningen och bevisprövningen i skattemål om oredovisade löner och i skatte- och brottmål om oredovisade intäkter. exempel på frågeställningar som analyseras är: Vilket är det praktiska beviskravet i skattemål om oredovisade löner? Hur många kontrollbesök behöver Skatteverket göra för att vinna bifall till sin talan? Tillämpar domstolarna en omvänd bevisbörda i skattemålen? Upprätthålls den fria bevisvärderingen? Vad krävs enligt gällande rätt för att fällas till ansvar för skattebrott och bokföringsbrott? Vilken betydelse har skatteförfarandelagstiftningen och vilket eller vilka är de relevanta jämförelsemåtten vid bedömningen av huvudsaksrekvisitet? Är beviskravet uppfyllt för varje redovisningsperiod vid skattebrott och för varje Hur bör bevisprövningen gå till för bevis framtagna med hjälp av kassaregister? Hur går denna prövning till i domstolarna och upprätthålls beviskravet? Författarna gör ett stort antal ställningstaganden av materiellrättslig, processrättslig och bevisrättslig natur av betydelse för de undersökta målen. Boken vänder sig därför till alla som kommer i kontakt med skatte- och brottmål i kontantbranschen, exempelvis processförare och skattebrottsutredare vid Skatteverket, åklagare och utredningspersonal vid ekobrottsmyndigheten, ombud såväl i skatte- som brottmål samt domare, lagstiftare och företagare. Boken är även lämplig för undervisningsändamål. Gustav Lindkvist är bl.a. jur.kand. och doktorand i offentlig rätt med inriktning mot bevisfrågor i förvaltningsprocessen. han är medförfattare till böckerna Bevisprövning i mål om genomsyn och Bevisprövning i mål om osanna fakturor. Carsten Lyhagen är jur.dr. i straffrätt och har bl.a. verkat som åklagare vid ekobrottsmyndigheten samt lärare i bl.a. skattebrottskurser vid Lunds universitet. NY UPPLAGA Inkomstskattelagen, 15 u Mari Andersson, Anita Saldén Enérus, Ulf Tivéus En kommentar. Del I och del II NGB. 1914 s. 2015. Böckerna kommenterar inkomstskattelagen utförligt, paragraf för paragraf och är den enda heltäckande kommentaren till inkomstskattelagen. Förarbeten och rättsfall redovisas under särskilda rubriker, liksom hänvisningar till annan litteratur. Kommentaren är både analyserande och inriktad på att ge svar på de frågor skattejuristen möter i arbetet. 2229 kr exkl moms nr 978-913901825-4 nj.se Andra intressanta böcker: Skatte- och brottmål i kontantbranschen Gustav Lindkvist Carsten Lyhagen Företrädaransvar Teresa Simon-Almendal teresa simon-almendal Företrädaransvar Skatte- och brottmål i kontantbranschen PrövNING och BevISPrövNING I mål om oredovisade LöNer och INtäkter Börje Leidhammar Gustav Lindkvist Carsten Lyhagen GUNNAR RABE SKATTELAGSTIFTNING Företrädaransvar Teresa Simon-Almendal 2015. 643 kr exkl moms nr 978-913901852-0 nj.se Uppdaterad per den 1 januari 2015 Lagsamlingen, som nu utkommer för femtionde gången, innehåller praktiskt taget samtliga lagar på skat te området den praktiskt verksamme rådgivaren, domaren, skat te tjänstemannen eller studeranden behöver. Förutom gällande lagtext finns också äldre lagtext med för de flesta lagar I Skattelagstiftning finns alla väsentliga lagar på skatteområdet. I lagtextsamlingen ingår även lagar med EU-anknytning som fusions direktivet, moder/dotterbolagsdirektivet, ränte/royaltydirektivet och sparandedirektivet samt utdrag ur EUF-fördraget, liksom OECD:s modellavtal. Efter varje lag finns hänvisningar till propositioner och ut skotts betänkanden för samtliga lagändringar sedan 1975. Skattelagstiftning har särskilda innehållsförteckningar till inkomst skattelagen och skatteförfarandelagen samt ett lagregister och ett omfattande sakregister för hela boken. Dessutom in går ett tabellav snitt med de vanligen efterfrågade sifferuppgifterna. Där finns också tabeller över skattesat- Skatte- och brottmål i kontantbranschen Gustav Lindkvist, Carsten Lyhagen 2014. 686 kr exkl moms nr 978-913901691-5 nj.se Norstedts Juridik främst för de främsta. 15:1 G U N N A R R A B E SKATTE LAGSTIFTNING LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR SOM DE LYDER DEN 1 JANUARI 2015 50:e upplagan 15:1 Skattelagstiftning 15:1 Gunnar Rabe 2015. 580 kr exkl moms nr 978-913901823-0 nj.se ulf tivéus Tretolv Skatt på kvalificerade andelar Tretolv Ulf Tivéus 2014. 497 kr exkl moms nr 978-913901829-2 nj.se Fler titlar hittar du på nj.se första jag gjorde var att gå en ledarskapsutbildning. Jag kände en otrolig entusiasm och energi. Jag hade fått mitt drömjobb och det vägde upp vilka motgångar jag än stötte på, säger han. Samtidigt fanns fru och två små barn i Göteborg, där paret hade kvar sin bostad under Peter Bodins första tid på vd-posten. Jag dagpendlade mellan Göteborg och Stockholm, städade föräldrakooperativets dagis på nätterna, och tog vaknätter med mina barn. Så här i efterhand är det svårt att förstå att jag orkade, men jag kände en sådan enorm energi. Dessutom ska det inte stickas under stol med att Grant Thornton var ett mindre företag än i dag, och att det så klart påverkade, säger han. Efter en tids pendling flyttade familjen med till Stockholm, och Peter Bodin säger att han visserligen ägnat mycket tid åt möten periodvis, men att han alltid har haft möjlighet att vara ledig på barnens alla skollov. när man pratar med anställda inom Grant Thornton är det vissa saker som återkommer. Nästan alla nämner ledarskapet, möjligheten att bli sedd och få en chans till personlig utveckling. Något som ligger helt i linje med Peter Bodins syn på ledarskap. Det låter kanske klyschigt men jag har en stark grundsyn på att medarbetarna i ett tjänsteföretag måste komma först. Det är för mig framgångsfaktor nummer ett. Man måste ha fokus på ett gott, modernt ledarskap där de anställda kan växa och utvecklas. Om man har den inställningen kommer man att lyckas, säger han. Men bra ledarskap kräver ständigt arbete. Det går aldrig att luta sig tillbaka och konstaterat att så här har vi alltid gjort, så här kan vi fortsätta. Både människor och företag förändras. För Peter Bodins del handlar det om, som han själv beskriver det, ett näst intill nördigt intresse för ledarskap och ledarskapsutveckling. Det har inneburit att han själv både har inspirerats och avskräckts av andra ledare, läst åtskilliga böcker om ledarskap, biografier och gått en rad ledarskapsutbildningar; IFL, Harvard och Stanford för att nämna några. Man får aldrig stanna i sin utveckling. Det gäller att hela tiden ligga lite i framkant och vara med i förändringen. Som ledare är det också viktigt att inse att det inte är jag som ska tala om för mina medarbetare vad de ska göra, utan att de kan tala om för mig vad de vill att jag ska göra, säger Peter Bodin. Han pratar snarare om vad han kan lära sig av de unga på företaget, än vad de kan lära av honom. Och när han får frågan vilket råd han vill ge till alla unga där ute som drömmer om att göra samma ledarskapsresa som han själv har gjort svarar han: Jag har inget råd att ge dem, jag ger hellre råd till dem som varit med en längre tid och det är: våga förändra er. I ett modernt ledarskap måste man våga lyssna på de yngre, de har en tydlig bild över vilket företag de vill arbeta på. Och så var vi då inne på jämställdheten. I årliga undersökning brukar Grant Thornton placera sig högt upp när det gäller jämställdhet på chefsnivå, men det är en bit kvar när det kommer till jämställdheten i partnerskapet. Där har vi en del att jobba med. För mig är jämställdheten en strategisk fråga och jag tar varje tillfälle att prata om jämställdhet och visa att det är viktigt. Jag är övertygad om att ett tjänsteföretag som inte är jämställt kommer att tappa affärer, och dessutom få svårt att rekrytera kompetent personal. Så väl kvinnor som män. Jämställdhet är en viktig faktor för ett företag att nå framgång, säger Peter Bodin. Hans ledarfilosofi bygger framför allt på två saker, engagemang och delaktighet. Det vill säga att entusiasmera medarbetarna och att få medarbetare och partners att känna att de är en del av företaget. Dit når man bland annat genom öppenhet och transparens. Om man ska skapa ett bra företagsklimat För mig handlar det om att utmana sig själv och tänka annorlunda. 26 27

i karriären Profilen KVALIFICERAD REVISOR erbjuds egna uppdrag och delägarskap Mindre revisionsbyrå i Mellanskåne erbjuder dig som är nybliven kvalificerad revisor mycket goda karriärmöjligheter och egna uppdrag i samband att byrån genomför ett generationsskifte. Drivs du av en vilja att bli egen företagare och på kort tid få egna uppdrag? Låt oss avlasta dig! På Bolagsstiftarna finns vi alltid redo att leverera lagerbolag samt snabbavveckla vilande aktiebolag. Hos oss finns varken röda dagar eller lediga kvällar vi kan alltid garantera en handläggning inom 2 timmar! Ett bra ledarskap kräver ständigt arbete och Peter Bodin omger sig med människor som utmanar honom att fortsätta utvecklas. vi söker dig som är lika mycket entreprenör som revisor och som vill utveckla dig själv och byrån. rätt sökande kommer att erbjudas delägarskap som inom en period av 1 2 år kommer att fördjupas till att du blir 50% partner. går det inte att ha några hemligheter. Man måste vara öppen och där har branschen en del att jobba med. Vi på Grant Thornton strävar alltid efter att vara så öppna som det bara är möjligt, säger Peter Bodin. skriverierna kring branschen har varit många under de senaste åren. SvD:s granskning 2011, KPGM och HQ, PwC och SCA och så har vi då Grant Thornton och Kraft och kultur, där ett stort skadeståndskrav finns ställt på Grant Thornton. Peter Bodins inställning är att man inte kan styra över hur företaget och tvisten ska uppmärksammas i media, men att man måste vara så öppen det bara går. Vad vi kan göra är att möta upp media, finnas tillgängliga för kommentarer och för att lämna den information vi har. Vi kan också använda våra kanaler, bland annat vår hemsida, till att lägga ut vår syn på saken. Men vi kan aldrig styra över formuleringar eller annat i traditionell media eller social media. Branschen gör fel om den försöker styra det här i stället för att inse att det är en realitet, säger Peter Bodin och fortsätter: Ett antal exempel har visat att branschen inte är så transparent som den skulle behöva vara. Vi måste vara fullt öppna och beredda att redovisa vilka kunder vi har och hur vi agerar gentemot dem, hur vi hanterar våra medarbetare och vilka beslut vi tar. Jag som ledare går igång rejält av att tänka på det här sättet. Det utmanar mig som ledare att tänka nytt och att förändra branschen. Grant Thornton och Peter Bodin skiljer sig från de övriga stora byråerna i branschen. Själv menar Peter Bodin att det inte bara beror på honom som person, utan också på att det är lättare när man betraktas som utmanare i branschen än om man är en marknadsledande byrå. Vi är fortfarande tillräckligt små för att göra snabba förändringar, men har blivit tillräckligt stora för att ha musklerna att göra det. Och framtidens utveckling kommer att kräva ständiga förändringar. Det är Peter Bodin övertygad om, och han gillar det. Den resan vi har gjort, att gå från att vara en liten aktör till att bli en stor spelare är vi stolta över. Ska man vara ett företag som vill ligga i framkant måste man våga förändra sig. Vi har också haft den snabbaste tillväxten och skapat ett spännande varumärke. Och det jag kanske är mest stolt över är att vi i Universums undersökning rankas som Sveriges sjätte bästa arbetsplats när företagens egna anställda tillfrågas. peter bodin återkommer ofta till uttrycket att ligga i framkant och det märks att det är viktigt för honom, både i ledarskapet och i Grant Thorntons utveckling. För mig handlar det om att utmana sig själv att tänka annorlunda. Det här med ledarskap är inte så lätt. Under de femton år jag har hållit på har jag ibland fastnat i mitt ledarskap men då har jag haft människor omkring mig som vågat påpeka det, och som kunnat utmana mig att fortsätta utvecklas. Vi kan aldrig styra över formuleringar eller annat i traditionell eller social media. byrån sysslar i huvudsak med kombi-uppdrag och erbjuder sedvanliga redovisnings-och revisionstjänster. De nuvarande revisorerna har under de år revision för mindre företag varit frivillig successivt avgått från dessa mindre uppdrag medan redovisningsdelen har bibehållits. Idag är därför intäkterna från redovisningen jämförbara med revisionen. byrån har drivits på mindre ort i ca 30 år varför varumärket är väl inarbetat med goda vitsord från näringslivet och banker på orten. När nu ett generationsskifte genomförs finns det ypperliga möjligheter att fortsätta utveckla byrån, kunderna och dig själv i kompanjonskap med byråns yngre delägare. vi arbetar uteslutande med mindre ägarledda företag vilket ställer mycket stora krav på engagemang och flexibilitet. Förutom en sedvanlig revisorsroll är därför rollen som rådgivare och bollplank till både företagen och dess ägare en mycket viktig och central funktion. Du kommer att fungera som granskningsansvarig på uppdrag där du inte initial är vald revisor och därutöver även leda de auktoriserade redovisningskonsulterna. Vi tar tacksamt emot svar till mailadress: annonssvar@far.se Det viktigaste för mig är att det skall vara snabbt, tryggt och enkelt att göra affärer med oss! Bolagsstiftarna AB Box 12086, 402 41 Göteborg Tel 031-704 10 50 Fax 031-704 10 59 info@bolagsstiftarna.se 28

i karriären Experten Experten i karriären mikael hagström. Ledamot i IFRS interpretations Committee, vars uppdrag är att tolka och förtydliga redovisningsstandarder. Han arbetar som Senior Vice President och chef för Corporate Financial Reporting inom Volvokoncernen med ansvar för finansiell rapportering och intern kontroll över finansiell rapportering. Han var också ordförande för Näringslivets redovisningsgrupp från 2007 till 2014. Text och foto: Åsa Ohlsson Uppdrag: Att tolka IFRS I juli i fjol blev du ledamot i IFRS Interpretations Committee. Vad innebär det uppdraget? Det är en kommitté vars uppdrag är att tolka IFRS (International Financial Reporting Standards) när det finns behov, en slags tolkningsgrupp alltså. Själva gruppen består av 14 ledamöter med rösträtt och en ordförande. Dessa ledamöter kommer från olika intressegrupper, till exempel finns det ledamöter från de fem största revisionsbyråerna och så finns det personer från företagssidan som jag själv. Hur beslutas vilka frågor ni ska arbeta med? Vem som helst kan anmäla ärenden till kommittén, det går till och med att göra anonymt. Det kan vara en organisation eller ett företag som anmäler en fråga om hur man ska tolka en viss redovisningsstandard. Vad vi gör, med hjälp av de tjänstemän som finns på IFRS Foundation i London, är att försöka skapa oss en bild av om det verkligen finns olika tolkningar av IFRS och om det är ett utbrett problem. Detta är naturligtvis intressant för oss när vi beslutar om vi ska ta upp frågan eller inte. Vi kan sedan bestämma oss för att vi ska göra en tolkning, vi kan föreslå ett tillägg eller ändring av standardtexten till International Accounting Standards Board (IASB). Men om vi anser att frågan är för stor och komplicerad så bollar vi tillbaka den till IASB som får besluta om den ska föras till ett projekt eller liknande. Vi kan givetvis föreslå att en fråga inte tas upp, vilket kan kallas för en NIFRIC. Det är lite extra intressant med dessa frågor som vi inte tar upp, för det blir också en slags tolkning. Så det är väldigt viktigt hur vi formulerar oss även om vi alltså inte tar upp frågan. Vad arbetar ni med för frågor just nu? En fråga är hur man bokför intäkter från testaktiviteter, till exempel provbrytning vid gruvdrift. Är det en intäkt eller är det en reducerad investeringskostnad? Här hör jag till dem som vill att vi ska hålla fast vid att IFRS ska vara principbaserade, inte hamna i hur det var förr till exempel inom US GAAP med tusentals sidor med uttalande. Så i detta fall anser jag att man ska hålla fast vid att resonera kring principen - är intäkten materiell? Då redovisas den som en intäkt, annars inte. Alltså hela tiden gå tillbaka till principen, inte uttala oss om detaljer. Här i Sverige är vi väldigt starka anhängare av principbaserade standarder och på det sättet är vi en ytterlighet. I många länder vill man ha mer detaljstyrt och fler uttalanden om specifika frågor. Så vi får se hur beslutet blir. Något mer du kan berätta om? En fråga som flera företag kommer att behöva läsa om när det är klart är hur man bedömer osäkra skattepositioner. Andra frågor som berör många företag är hur man redovisar förändringar av valutakurser och redovisning av negativa räntor. Hur går själva arbetet till? Processerna är väldigt transparenta inom kommittén. Våra möten som hålls en gång varannan månad är offentliga, man kan vara där som åhörare och dokumenten skickas ut, och efter möten kommer protokoll. Alla beslut skickas ut på remiss, och när vi fattar ett beslut så fastställs det först efter en viss tid så att man kan ta hänsyn till kommentarer och synpunkter. Eftersom transparensen är så viktigt får inte vi ledamöter föra diskussioner mellan mötena utan diskussionerna ska hållas på de offentliga mötena. Men är det inte svårt att hitta tid till detta då det sker parallellt med ditt arbete som Senior Vice President? I början var det med en viss fasa jag såg alla dessa handlingar. Det är ju otroligt tekniskt i många delar och många dokument. Vi som är där från de olika företagen har inte lika mycket resurser att lägga ned på en viss fråga. Och det är klart att de som kommer från Här i Sverige är vi väldigt starka anhängare av principbaserade standarder. I juli 2014 blev Mikael Hagström ledamot i IFRS Interpretations Comittee. byråvärlden är väldigt tekniskt kunniga och har åsikter om alla punkter. Vi som kommer från företag kanske riktar in oss på vissa punkter. Men jag har också insett att frågorna kommer tillbaka till kommittén, även om vi ska vara en snabbfil så tar ett ärende hos oss 1-2 år, så man lär ju sig ärendena också. Arbetet i kommittén är både långsamt och resurskrävande - men vad ger det? När jag var ordförande i Näringslivets redovisningsgrupp så lärde vi oss att om vi ska vara med och påverka så måste man vara med tidigt i processen. Och ett problem är att de flesta inte har tid att lägga på detta under en så lång tidsperiod som det ofta är. Som ett exempel kan jag nämna att det nu sannolikt kommer en ny standard för leasing, men den har tagit 20 år! Då är det inte lätt för folk från företagssidan att sitta och kommentera år ut och år in. Frågor som IASB behandlar kan ta drygt tio år eller mer. Så trots att processen är helt transparent är det en jätteapparat att följa alla ärenden. Att välja några ärenden som verkligen intresserar och följa dem, är en möjlighet. Men om man inte gör någonting så lämnar man regelskapandet åt andra aktörer helt och hållet. Trots att processen är helt transparent är det en jätteapparat att följa alla ärenden. FAKTA: IFRS Interpretations Committee IFRS Interpretations Committees uppdrag är att kontinuerligt granska redovisningsfrågor som har uppstått angående gällande International Financial Reporting Standards (IFRS). Målet är att nå konsensus om lämpligaste redovisningssätt och ge riktlinjer åt intressenterna. Ledamöterna utses på tre år av de så kallade Trustees inom IFRS Foundations. De ledamöter som väljs ska ha insikt i de tolkningsproblem som finns inom redovisning, och ha förmågan att lösa dem. Ledamöterna kan väljas om för ytterligare period. IFRS IC tolkningar och förslag ska godkännas av International Accounting Standards Board (IASB). Kansliet finns i London där det finns anställda tjänstemän. Kommittén möts ungefär en gång i månaden, på möten som är helt öppna och som intresserade kan vara följa som publik på plats eftersom hela processen ska vara transparent och offentlig. På www.ifrs.com hittar man alla handlingar och ljudinspelningar från mötena. 30 31

i livet After work i livet foto: privat Aktuellt After work bild: shutterstock 2 av 3 har på sin arbetsplats ingen policy som reglerar när de förväntas vara tillgängliga via mail eller mobil. Det visar en undersökning som Unionen låtit göra bland tjänstemän i det privata näringslivet. CHEFER DÅLIGA PÅ FEEDBACK det är stora skillnader på hur mycket feedback chefer ger och hur mycket de tror att de ger. Det visar forskning från KTH. I en studie har chefer själva fått göra en uppskattning av vad de gör på jobbet och detta har sedan jämförts med videoinspelningar då de ägnade sig åt arbetsledning. Resultatet visar att vissa chefer trodde de ägnade så mycket som 40 procent av sin tid åt feedback, medan det egentligen var mellan noll och två procent av tiden. 46 % av svenskarna har aldrig bytt lösenord till sitt mejlkonto. Det framgår av en undersökning om gjord på uppdrag av det nordiska it-företaget Evry. 27 procent av de tillfrågade uppger också att de använder samma lösenord till flera olika sajter. Hoffice ger en känsla av samhörighet arbeta hemma, fast tillsammans med andra och hos någon annan? Det är tanken bakom nätverket Hoffice, som nu sprider sig över hela världen. Att jobba hemifrån blir mer och mer vanligt. Många upplever det som effektivt, medan vissa tycker att det kan bli lite ensamt att inte ha några kollegor att bolla idéer med eller ta en kaffe med. Just nu sprider sig konceptet att kostnadsfritt jobba hemma hos andra, med andra, över hela världen. Bakom nätverket Hoffice står en svensk Christofer Gradin Franzén. hoffice innebär att man via en särskild facebooksida bjuder hem andra till att delta i en strukturerad arbetsdag. 45-minuters arbetspass blandas med pauser och lunch och dagen avslutas med att du firar att du nått dagens mål. Låter det flummigt? Det finns en bakomliggande filosofi som vilar på flera pelare. Kollektiv intelligens, gåvoekonomi och aktionsforskning, hur kunskap Hoffice innebär att man via en särskild facebooksida bjuder hem andra att delta i en arbetsdag i sitt hem. utvecklas genom att testa hur den fungerar i verkligheten. en av dem som valt att jobba enligt Hoffice är konstnären Tia Johansson. Hoffice ger mig ett sammanhang där både gemenskap och arbetsdiciplin flödar. Jag har märkt att på Hoffice får jag mycket gjort. Jag har en grön plastficka hemma där jag lägger kontorsarbete som känns extra motigt eller tråkigt men som behöver göras och som hänger över mig. Det har varit att ringa om en utställning, reda ut bokföringstrassel och dylikt, säger hon. Utöver att Tia Johansson får mycket gjort, får hon genom Hoffice träffa människor som arbetar med helt andra saker än hon själv, och som är i andra åldrar och andra situationer. Man upptäcker snabbt att vi människor är ganska lika och har ungefär samma behov trots yttre olikheter, och det ger mig en skön känsla av samhörighet med den övriga befolkningen på planeten, även dem jag inte känner, säger hon. charlotta marténg bild: dreamstime Taktiskt tänk på isen tar Cathrine till toppen cathrine lindahl driver egen redovisningsfirma i Östersund men har en bakgrund som elitidrottare. OS-, VM- och EM-guld i curling finns på hennes meritlista. Du har tävlat i curling på elitnivå nu gör du comeback? Ja, jag har faktiskt gjort en liten comeback denna säsong. Jag har spelat några tävlingar med min syster Anette Norberg och hennes dotter Therese, samt min bästa kompis Åsa. Det gick så bra att vi ska spela elitserien igen nästa år. Någon seriös satsning är det dock inte fråga om, vi spelar bara för att det är kul. Har du varit aktiv inom curling på andra sätt? Förutom ovanstående har jag engagerat mig som juniortränare, kassör i vår klubb samt att jag är invald som spelarrepresentant i det internationella curlingförbundet något som är jätteroligt. Jag kommer nog alltid att vara engagerad i sporten på ett eller annat sätt. Varför curling? Både mamma och pappa har spelat curling och när även min syster började blev det naturligt att också jag fastnade i sporten. Curling är väldigt roligt på det sättet att du tidigt får komma ut och tävla, resa till andra orter och träffa andra curlare. Din meritlista kan göras lång, OS-guld, VM-guld, EM-guld hur har du hunnit? Jag har alltid haft en förstående arbetsgivare och periodvis har jag varit tjänstledig för att kunna satsa 100 procent. Men visst har det varit stressigt ibland att kombinera jobb, familj och elitsatsning. Som tur är har jag en make som stöttat mig till fullo. Och jag har fått göra avkall på vissa saker som umgänge med vänner, semesterresor och annat. Vilka egenskaper krävs för att bli framgångsrik? Curling kallas ibland för schack på is så du behöver ett taktiskt tänkande och ha förmågan att vara fokuserad och koncentrerad under långa perioder. Dessutom krävs det att du har en FAKTA: Cathrine Lindahl yrke: Auktoriserad redovisningskonsult. bor: Frösön. ålder: 45. familj: Make Anders och dotter Emma 9 år. intressen utöver curlingen: Innebandy, squash, golf, tennis, slalom. inspireras av: Min familj och mina vänner. Auktoriserade redovisningskonsulten Cathrine Lindahl har bland annat tagit OS-guld i curling. bra fysik och mental styrka. Det är även viktigt att du fungerar bra i grupp och kan lyfta och stötta dina lagkamrater. Vad är det absolut roligaste med curlingen? Oj, det är mycket. Att få stå överst på pallen och ta emot ett OS-guld är ju svårslaget och alla trevliga människor jag mött under åren och roliga resor och upplevelser jag haft med mina lagkamrater. Men det bästa är nog att du kan hålla på med curling hela livet, ung som gammal. Du har tidigare arbetat på Deloitte i dag har du eget företag? Sedan 2010 driver jag eget. Jag hade lite svårt att anpassa mig till en vardag med jobb på fasta tider efter att i så många år haft förmånen att fått styra min arbetstid efter träningar och tävlingar. Lösningen för mig blev att starta eget. charlotta marténg 32 33

Debatt Debatt Debatt Årsredovisningar Debattpanelen: Ledarskap På senare tid har haft flera reportage om digitaliseringen, och i detta nummer har frågan också hittat till debattsidan. Läs om hur digitaliseringen kan påverka allt från inlärning till betalningar. Och fundera på vad du själv tycker. Det är ju poängen med debattsidorna att allas och en vars röst ska höras. Vad tycker du förresten om hur förvaltningsberättelsen normalt sett hanteras? Årsredovisningar Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se Snälla, låt oss se bättre förvaltningsberättelser 2015! årsredovisningens viktigaste del, kan vara den mest förbisedda. Det menar ekonomie dr Anja Hjelström, verksam som redovisningsspecialist på EY, som efterlyser mer analytiska och informativa förvaltningsberättelser i motsats till dagens minimalistiska. får vi se bättre förvaltningsberättelser nu? frågade Caisa Drefeldt i februarinumret. Snälla, låt oss se bättre förvaltningsberättelser 2015! vill jag uppmana till nu, när det börjar bli dags att lyfta blicken inför 2015 års rapportering. Under den senaste tiden har jag, i olika sammanhang, läst ett antal årsredovisningar. Jag syftar då på de sammanhängande dokument som inkluderar en förvaltningsberättelse, den lagstadgade årsredovisningen och, i förekommande fall, koncernredovisning, tillsammans med annan information i den så kallade framvagnen. Det har ibland hänt att jag blivit ombedd att börja titta på de finansiella rapporterna innan övriga delar varit färdiga. Det är som att se på film utan ljud. Ibland innehåller det första paketet även en förvaltningsberättelse. Det är inte alltid det hjälper. I likhet med många andra, slås jag av hur minimalistiska förvaltningsberättelser ofta är. Detta beror inte alltid på en avsaknad av ambition eller öppenhet. Tvärtom, många noterade företag lämnar fylliga förklaringar till utvecklingen, men i framvagnen. En del av denna information, men inte all, återfinns även i noterna. Detta innebär att jag kan hitta delvis överlappande information på minst två, ofta tre ställen i årsredovisningen. Effekten blir både långa och svåröverskådliga dokument. I likhet med många andra, slås jag av hur minimalistiska förvaltningsberättelser ofta är. att information upprepas på flera ställen i en årsredovisning är en av de frågor som för närvarande diskuteras inom ramen för IASB:s Disclosure Initiative. Vid en första anblick kan det tyckas självklart all information om ett och samma fenomen borde samlas på en och samma plats. Något motsägelsefullt, är en viktig invändning att detta kan medföra att information fragmenteras och blir mer svårbegriplig. Tänk dig till exempel en förvaltningsberättelse som i stort sett består av hänvisningar till olika noter där detaljerad information finns. En annan invändning handlar om att det blir svårare att identifiera och avgränsa dokument. Detta kan till exempel vara relevant för att bestämma vilken information som omfattas av revisionskrav. En tredje invändning handlar om tillgänglighet. Denna hänger ihop med idén om att tillåta korsreferenser till information i andra, från årsredovisningen fristående, dokument. Svenska företag har ju till exempel redan möjlighet att lämna en fristående bolagsstyrningsrapport. När IASB i somras diskuterade problemet med att information upprepas i en årsredovisning noterades inledningsvis att några standarder öppnar upp för att lämna vissa upplysningar utanför de finansiella rapporterna. Ett exempel är information om karaktär och omfattning av risker som härrör från finansiella instrument. IASB var då försiktigt positiv till att införa en generell princip om att IFRS-information får lämnas i andra delar av det sammanhängande dokumentet där de finansiella rapporterna finns. Ett sådant uttalande skulle kunna lösa en del av problemen med vad som kan upplevas som onödiga upprepningar av samma information i årsredovisningens olika delar. Jag kan dock inte se att det skulle lösa problemet med intetsägande förvaltningsberättelser. En vanlig förklaring till varför dessa tenderar att vara minimilistiska, trots att relevant information lämnas i framvagnen, brukar koka ner till att förvaltningsberättelsen, men inte framvagnen, omfattas av revision. Om det sedan handlar om att hålla nere revisionskostnaderna eller om att revisorerna inte skulle godkänna vissa skrivningar, framgår inte. Jag skulle dock vilja uppmuntra till att tänka precis tvärtom. Externa parter läser årsredovisningar bland annat på grund av att de är reviderade. Att lämna informationen i förvaltningsberättelsen gör troligtvis att den upplevs som mer tillförlitlig. Ytterligare en förklaring till varför förvaltningsberättelser ser ut som de gör kan vara att vi saknar en tydlig uppfattning om dess syfte. Syftet med en årsredovisnings olika delar och vilken slags information som bäst lämnas i dess olika delar är också frågor som för närvarande diskuteras av IASB. på ett konkret plan har jag lite häpet konstaterat att det inte finns någon egentlig kompletterande normgivning beträffande utformningen av förvaltningsberättelser för IFRS-företag. IASB har visserligen publicerat ett Practice Statement om Management Commentary. Dess status som källa till vägledning förefaller dock vara låg. I brist på annan vägledning ligger det i och för sig nära till hands att argumentera för att IFRSföretag minst borde följa den vägledning som ges i RedR 1 för K3-företag. Handen på hjärtat står det dock inte så mycket där. Högre krav borde dessutom ställas på rapporteringen från företag med värdepapper som handlas på en reglerad marknad. Personligen anser jag att syftet med förvaltningsberättelsen är att ge ledningens syn på utvecklingen av verksamhetens resultat, kassaflöden och finansiella ställning. Jag föredrar också en analytisk beskrivning. Då räcker det inte att konstatera att årets resultat är X Mkr, vilket är en ökning/minskning om Y%. Då handlar det om att koppla detta utfall till uttalade strategier och målsättningar, om att upplysa om sådana förhållanden som är viktiga för förståelsen av utfallet, såsom effekten av olika faktorer på utvecklingen i olika delar av verksamheten. Personligen uppskattar jag även när berättelsen tydligt belyser sambanden mellan lönsamhet, finansiell ställning och tillväxt. De finansiella rapporterna bör ge en översikt av resultatet och kassaflödet för perioden och ställningen vid slutet av perioden. Noterna till de finansiella rapporterna bör vara rika på detaljer för den som är intresserad av en djupare analys och förståelse. En bra framvagn, slutligen, bör ta sikte på dem som inte känner företaget, genom att beskriva verksamheten i större detalj till exempel dess produkter, produktionsresurser och marknader men även ledningens strategier och målsättningar. Redogörelsen för utvecklingen under den senaste perioden bör dock fokuseras till förvaltningsberättelsen, som rätt använd kanske är årsredovisningens viktigaste del. Anja Hjelström är ekonomie dr och redovisningsspecialist på EY. 34 35

Debatt Debatt Lagerbolag Köp ett lagerbolag av oss idag. Under dagen kan du lämna ett startklart aktiebolag till din kund. Köp ett lagerbolag av oss så slipper du och din upp dragsgivare väntetiden hos Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger färdiga för start. Varför ska du köpa just av oss? Här får du tre skäl: Firmabesked direkt! Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet. Vi känner Bolagsverket Du får ny firma utan onödig fördröjning tack vare bra förhandsbedömningar och egen praxisbank. Alla våra medarbetare har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket). Vi säljer inte till vem som helst Vi vill endast sälja till seriösa förvärvare. Våra lagerbolag kan därför bara köpas av advokatbyråer, revisionsbyråer samt på rekommendationer. Ring oss redan idag. 060-16 81 50 BOLAGSRÄTT SUNDSVALL AB Box 270 Tullgatan 18 851 04 Sundsvall Tfn 060-16 81 50 Email info@bolagsratt.se Hemsida www.bolagsratt.se www.nilssongrafiskform.se Replik på Caisa Defeldt Därför satsar vi på det digitala också caisa drefeldt tog i nr 4/2015 upp frågan om en allt mer digitaliserad värld och vad det betyder för bland annat böckers framtid och hur det påverkar våra utbildningar. Det pratar vi gärna mer om! far:s samlingsvolym kom ut första gången i slutet av 1970-talet och har följt många ekonomer genom ett helt yrkesliv. FAR Online i sin nuvarande form är förvisso betydligt yngre, men är ändå i dag huvudalternativet för många när det gäller våra informationsprodukter. Men det är innehållet som är det viktiga, inte formen, och hur vi vill ta del av det innehållet skiljer sig från person till person. Det innebär att vi i vårt utbud ska ha produkter och tjänster som dels passar den som likt Caisa Drefeldt alltid vill ha en Samlingsvolym inom synhåll, dels den som alltid vill veta att informationen finns ett par knapptryck bort. Vi ser inte att det inom överskådlig tid skulle bli så att det ena konkurrerar ut det andra; snarare kommer de finnas parallellt under lång tid. Och båda varianterna har fler förtjänster än vi har utrymme att räkna upp här. i utbildningssammanhang vet vi att en växande skara vill använda sina datorer eller läsplattor. Ibland för att komma åt FAR Online, ibland för att anteckna eller använda dem som miniräknare. Det finns också en efterfrågan om att få kursdokumentationen digitalt, och på så vis bli helt papperslös. Vissa av våra utbildningar, som nyhetswebbinarier om skatter, finns rent av bara tillgängliga via nätet. Den digitala utvecklingen ställer krav på oss alla. En kursdeltagare som sitter med sin Hur vi vill ta del av innehållet skiljer sig från person till person. dator måste ha självdisciplin och inte sitta och svara på mejl mitt under en föreläsning, då vet vi att inlärningen drabbas. En lärare kan inte bara säga att definitionen av ett mindre företag finns på sid. 425 i samlingsvolymen, utan måste förtydliga vad det faktiskt är (1 kap. 3 ÅRL i detta exempel) för att deltagaren ska kunna hitta både i böcker och digitalt. Och som företag måste vi se till att infrastrukturen funkar på kurslokalerna för både lärare och kursdeltagare. Vi är övertygade om att det här i grund och botten är något bra, att alternativen är berikande. Vårt mål är att fler får möjligeter att välja lösningar som passar dem, vare sig det är fysiskt eller digitalt. Carin Jonsson Produktchef Utbildning FAR Akademi. David Nylund Affärsområdeschef Förlag FAR Akademi. Betalningar Dags att synliggöra vad pengar kostar såväl kontanter som kort kostar pengar för handlaren att hantera. Genom transparent prissättning av olika betalsätt kan vi få till en förändring. Det skriver Thor Johnsson, verksamhetsutvecklare på Hogia. finansbolag och banker måste se till att komma överens avseende kreditköp så att infrastrukturen harmonierar och det skapas ett gränssnitt mot kassaregistren. Det ska inte krävas flera QR-koder, kortläsare eller annan hårdvara för att kunna hantera alla på marknaden tänkta betallösningar. Det är också viktigt att vi får in fler aktörer så det blir konkurrens kring betalningar. Som konsument ser man sällan eller aldrig vilken kostnad de olika betalsätten genererar, även om man givetvis alltid är med och betalar för hanteringen. enligt svensk handel är bankkort billigast för handeln följt av kontanter och betalkort. Korthanteringen kostar pengar i form av kostnader för olika betalterminaler, inlösen och kvittorullar (som då inte gäller som kvitto). En betalterminal kostar cirka 400 kronor per månad och uppåt (priserna varierar). Utöver detta behöver handlaren ett inlösenavtal med exempelvis sin bank. Här betalar handlaren en avgift per köp samt, vid köp med kreditkort, procent på belopp. Kontanter kostar också pengar i form av kostnader för hanteringen av pengar förutom rånrisken i själva hanteringen. Dessutom lägger handlarna tid på att räkna dessa kontanter som ju inte heller är speciellt miljösmarta med tanke på transporter av sedlar och mynt runtom i Sverige. Utöver detta är det i dag svårt att få in pengarna på banken då banken märkligt nog Det är alltid vi som konsumenter som får betala för butikens kostnader. inte vill hantera kontanter. Här är det positivt att regeringen talar om att reglera detta och tvinga bankerna att återuppta hanteringen av kontanter. Positivt är också att EU ser över kostnaden för kortbetalningar med ambitionen att kostnaden ska sänkas. samtidigt utvecklas nya betalsätt. Senast var Apples satsning på mobila betalningar där du kopplar dina befintliga kort till telefonen, vilket är smart. Det förenklar köpet och man slipper bära omkring på flera olika kort. Nackdelen med denna lösning är att ytterligare en aktör ska in och ta betalt för betalningar, ovanpå en gammal struktur. Bankerna har också tagit fram ett nytt system, Swish, som nu även fungerar för företag. Nackdel med Swish är att det, likt kortbetalningar, är en dyr lösning. Inlösenavgiften för handlaren är hög och direkt jämförbar med kortinlösen. Totalt sett blir det betydande belopp som handlare, och till slut du och jag som konsumenter, får betala. Detta är dolda kostnader som konsumenten inte ser. Jag menar att det borde finnas jämförpriser för betalningar i butik. Det vill säga, betalar jag kontant kostar det x och betalar jag med kort kostar det y, betalar jag med mobil kostar det z och så vidare. Då kan jag som konsument göra ett aktivt val och kanske också få vara med och dela på den minskade kostnaden, sett till att jag väljer ett betalsätt som kostar mindre. Kanske kunde man i priset för att betala med kontanter lägga till kostnaden för miljöpåverkan? Med mer transparens ökar också möjligheten för alla att mer aktivt kunna påverka utvecklingen mot smartare och billigare samt säkrare betalningar. det finns också lösningar som tänker helt nytt, exempelvis SEQR där kunden betalar via sin mobil genom en så kallad QR-kod. Detta system rundar gamla cementerade system. På Hogia ser vi positivt på mobila betalningslösningar där kunden betalade för sitt inköp via QR-kod eller liknande. Kunden skulle få elektronisk avräkning och pengarna skulle dras direkt från kundens konto. Handlaren skulle slippa betala för gamla cementerade strukturer som inte gagnar kunden och detta skulle även sänka kostnaden för handlaren. Helt enkelt ett system som är mer modernt och mer miljövänligt. Det är alltid vi konsumenter som får betala för butikens kostnader. De som i dag tar alla pengarna är bankerna, som gärna vill vara först med ny teknik, men inte tumma på sina gamla strukturer. Nu väntar vi spänt på vem som ska ta fram framtidens betallösning som sänker kostnaden och ger ett mervärde för slutkund och handeln. Thor Johnsson är verksamhetsutvecklare på Hogia. 36 37

1 1 Debatt Fördjupning Debattpanelen Carola Lundgren, godkänd revisor, ägare Revisionären AB, Piteå I dag ska personalen ha roligt på jobbet. Och frihet. Kunna påverka. Flexa. Distansarbeta. Min pappa skulle ha blivit väldigt förvånad om sådana saker vägdes in överhuvudtaget. Det nya ledarskapet innebär att hitta en bra balans så att man som ledare kan jobba mot de uppsatta målen utan att hamna på villovägar för att man vill ta hänsyn till personalgruppens tankar och idéer. Jag lyssnar på min personal, på deras idéer och synpunkter. Vi har årligen ett strategimöte där vi bland annat diskuterar förbättringar vad avser kund- och personalvård och kvalitetsarbete. Vi sätter agendan tillsammans. Personalen arbetar i grupper och ger förslag till åtgärder. Allt protokollförs och följs upp. Självklart har vi utvecklingssamtal där jag får feedback för att förbättra mitt ledarskap. Jag har själv haft chefer under stor del av mitt liv. När jag var anställd saknade jag ibland att bli lyssnad på. Jag upplevde att vissa av cheferna var trångsynta och inte tog sitt ledarskap på allvar. Tidigare ville jag gärna vara all personal till lags men nu har jag förstått att det inte är likställt med att vara en bra ledare, så det får jag kämpa med. En förändrad bransch kräver ett nytt ledarskap Veronica Blom, auktoriserad revisor, Tönnerviks Horwath, Malmö HUR SER DETTA NYA LEDARSKAP UT? I en förändringsprocess är ett tydligt ledarskap extra viktigt och att samtliga i organisationen strävar mot samma mål. För att uppnå detta måste kommunikationen fungera. Nyckeln i allt ledarskap är att motivera medarbetarna. I en tid med mycket förändringar krävs det ännu mer. En del individer hoppar gärna, medan andra måste puttas över kanten. Det gäller att hitta metoder för att få med sig alla. VAD GÖR DU FÖR ATT BLI EN BÄTTRE LEDARE SJÄLV? Jag har utbildat mig en del inom ledarskap, bland annat FAR:s byråledarutbildning, och jag försöker hålla mig uppdaterad avseende de förändringar som spås inom branschen. Jag vill ha mina visioner klargjorda för att kunna inspirera andra. Man kan alltid lära sig att kommunicera och lyssna bättre. Det är viktigt att vara en bra förebild. Jag tror att en bra ledare ska vara öppen och våga vara sig själv. VAD ÄR DET SVÅRASTE MED ATT VARA EN BRA LEDARE? Ville gärna vara all personal till lags. Det är lätt att tappa fokus, särskilt under tidspress. Då kan man lätt glömma målsättningarna och arbetar därför med fel saker. Under stress är det lätt att falla tillbaka i gamla invanda mönster. Alla individer vill bli sedda och det är viktigt att ge feedback för att styra den enskilda medarbetaren rätt. Jag glömmer ibland att höja blicken och uttrycka det jag känner eller tycker. Våga vara sig själv. tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se Jonas Svensson, ordförande FAR och partner EY, Stockholm/Uppsala Det nya ledarskapet behöver vara nyfiket, framåtriktat och förändringsbenäget. Viljan att söka nya lösningar är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap i vår allt mer Att söka nya lösningar. digitaliserade bransch. Att värna om medarbetarna har alltid varit viktigt men att se dem även i den snabba förändring som vi nu upplever är viktigare än någonsin. Jag försöker vara framåtlutad och aktivt se möjligheter och inte problem. Att aktivt föra dialog med medarbetare och intressenter är viktigt liksom att avsätta tid för att vara en bra ledare. Lika viktigt är att medarbetare ges tid att bli ledda. Jag tror att tidsbrist ofta är orsaken till ett dåligt ledarskap. Ledarskap handlar om att utveckla och inspirera individer. Vi är alla olika och ledarskapet behöver individanpassas på ett klokt och aktivt sätt, vilket är komplicerat och ofta svårt. Det är också lätt att vara en problemlösare i stället för att bedriva ett aktivt ledarskap. Fördjupning författare: Senaste artiklarna på webben Fördjupningsartiklar publiceras i fördjupning en bilaga som medföljer vartannat nummer av. Fördjupningsartiklar publiceras dessutom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redovisning, revision, skatt och affärsrådgivning. FUNDERAR DU PÅ ATT SKRIVA EN FÖRDJUPNINGS- ARTIKEL? Hör av dig till chefredaktör Pernilla Halling: pernilla.halling@far.se 08-506 112 41 Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se anders palm Att granska och värdera pensionsåtaganden samt kritik mot räntan i PRI-systemet Pensionsfrågor anses ofta komplicerade och svåra. Ändå behandlas de tämligen styvmoderligt i bokföringen. De flesta individuella pensionslöften ska värderas försäkringstekniskt. Otydligheter om innehållet måste då först redas ut. Anders Palm tar i denna artikel upp en del att då tänka på samt frågor om värdering. författare: jesper käck Redovisningsrättsliga begrepp och redovisning som avtalsinnehåll De senaste årtiondena har rättsområdet redovisningsrätt utvecklats snabbt. Bara under de senaste åren har flera doktorsavhandlingar och läroböcker i redovisningsrätt skrivits. I denna artikel belyser Jesper Käck hur redovisningsrätten påverkar avtal. Artikeln bygger på en masteruppsats framlagd vid Linköpings universitet. författare: pernilla lundqvist Redovisningsutredningens slutbetänkande Redovisningsutredningen har presenterat sitt slutbetänkande som innehåller ett antal förslag till ändringar i årsredovisningslagen, ÅRL, årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL, samt för försäkringsföretag, ÅRFL. Utredningens utgångspunkt har varit att föreslå förenklingar på redovisningsområdet, framförallt för mindre företag. En av de största förändringarna är att en ny företagskategori införs, mikroföretag. I denna artikel redogör Pernilla Lundqvist för de huvudsakliga föreslagna förändringarna i slutbetänkandet. 38 39 3 Överföring av rörelse från bolag i likvidation Leif Malmborg Caroline Aggestam-Pontoppidan 5 Nästa steg i utvecklingen av EPSAS 10 Ansvarsgenombrott finns det principer så kallat ansvarsgenombrott enligt svensk rätt? 13 Delbetänkande till ändrad ÅRL klart 16 Vart är revisionen på väg? Henrik Karlström Pernilla Lundqvist Filip Cassel Fördjupning #2/2014 3 EU:s beslutsfattare redo för European Public Sector Standards (EPSAS) 6 Utvecklingen av intern styrning och kontroll reflektioner utifrån uppdaterat ramverk Caroline Aggestam Pontoppidan Olof Arwinge, Torbjörn Wikland 9 Rörelseförvärv enligt IFRS 3, åttonde året och inte blir det bättre Björn Gauffin, Sven-Arne Nilsson 15 Parallella världar Prosolviadomen och det aktiebolagsrättsliga skadeståndsansvaret Carl Svernlöv Fördjupning #1/2014 20 Progressiva avskrivningar på byggnader är det tillåtet vid tillämpning av K2/K3? 22 Vattenfalls stiftelseåtertag vad säger tryggandelagen? FAR:s policygrupp för redovisning Anders Palm 24 Prosolvia och normskyddsläran 27 Externa revisorers utvärdering av internrevisionen Bo Svensson Fredric Olsson Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se SRF Utbildning Kunskap i praktiken KARRIÄR INOM REDOVISNING? NU STARTAR SRF YRKESUTBILDNINGAR DIN VÄG TILL AUKTORISATION! Utbildningar på högskolenivå. Bygg ditt eget program och arbeta vid sidan av studierna kursstarter från maj. Redovisningskonsult SRF (diplomkurs) Redovisningskonsult SRF intensiv Auktoriserad Redovisningskonsult Mer information och aktuella kursdatum hittar du på srfutbildning.se Boka och läs mer på srfutbildning.se