Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda, Stockholm och Gotlands län FHDBF, Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med Föräldrar VIS, SDUR, DHB Östra och verksamhetschef Anna-Lena Christensson Österberg var inte närvarande. Det var första gången FHDBF var med på mötet. 1 Inledning och presentation Tolkcentralen (TC) hälsade alla välkomna till årets andra samverkansmöte. Det var många som inte kunde komma till samverkansmötet denna gång. 2 Föregående minnesanteckningar Genomgång av föregående minnesanteckningar. Inga kommentarer gjordes. 3 Verksamhetsuppföljning, statistik Statistik från januari till och med april 2014, med jämförelsetal från 2013, delades ut. 8939 beställningar har inkommit, vilket är 144 st fler än ifjol. 0,3% färre beställningar har kunnat utföras än ifjol, vilket ger en brist på 2,4% jämfört med tidigare 2,1%. TC tycker att denna siffra är relativt låg. Självklart önskar man dock att allt kunde utföras och har full förståelse för att det ställer till med problem när man blir utan tolk. Bristen för barndomsdöva har varit 2,3% mot 1,7% förra året. För dövblinda har bristen varit 3,1% jämfört med tidigare 1,7%. Störst skillnad mot ifjol är bristen för vuxendöva, den har minskat med hela 8,2%; från 11,4% till endast 3,3% i år. Detta är mycket glädjande. Det finns fler vuxendövtolkar nu, vilket möjliggör att fler kan få tolk. Man har sedan tidigare kunnat se trenden att en stor tolkbrist har medfört att antalet beställningar minskat och TC tror att det kommer att bli tvärtom nu; alltfler beställningar kommer att inkomma. Antalet besök till TCs öppna mottagning för telefontolkning har nästan halverats. Endast 67 besök har gjorts, jämfört med 113 året innan. En möjlig anledning är att alltfler glömmer bort att möjligheten finns att komma på TCs öppna mottagning. SDF sa att en annan bidragande faktor kan vara att många arbetar de tider då telefontolken finns på plats. TC svarade att det finns möjlighet att kontakta TC och göra en tolkbeställning för att ringa ett samtal. FSDB sa att det också troligtvis kommer färre nu eftersom TC inte ligger i anslutning till DBA och Dövblindteamet längre. TC kommer att göra en enkätundersökning för att ta reda på vad tolkanvändarna tycker om de tider som telefontolken finns på plats. Om man kommer fram till att någon ändring ska göras så kommer detta att bli aktuellt först till nästa upphandling eftersom TC har ett avtal som gäller fram till dess med det tolkbolag som utför telefontolkningen. 1

TC kunde ge glädjande besked om att antalet beställningar som avbokats sent har fortsatt att minska. Med sena avbokningar avses avbokningar inom 24 timmar från att uppdraget skulle ha utförts. Det gäller även uppdrag som har blivit avbokade på plats. För dessa uppdrag får tolkbolagen ersättning. TC arbetar aktivt med att minska antalet sena avbokningar. I år har siffran för sent avbokade uppdrag minskats med 361 st, 1433 st jämfört med tidigare 1794 st. 361 färre tolktimmar motsvarar ca 270 000 kr, pengar som därmed istället kan användas till mer tolkning. Dessutom är det slöseri med resurser om ett uppdrag missas och en annan tolkanvändare inte får tolk när behov finns. Även sjukvårdsmottagningar missar att avboka. I de fall där en och samma mottagning har missat att avboka flera gånger så har TC kontaktat mottagningen. Påminnelser skickas också ut till tolkanvändarna om de har missat att avboka ett uppdrag och tolken kommer dit utan att tolkanvändaren dyker upp. Det har hittills upplevts som att TC har fått en positiv respons för påminnelserna, många av tolkanvändarna har varit snabba med att återkomma och tacka för påminnelsen. Vi fortsätter alla att arbeta gemensamt för att minska de sena avbokningarna. 69 akuta uppdrag under beredskap har utförts, vilket är 10 st fler än ifjol. Med uppdrag under beredskap menas tolkbeställningar inom hälso- och sjukvård, polis och soc som behöver göras akut när TC har stängt. Mottagningarna ska känna till vart de ska vända sig när TC inte har öppet. Tolkanvändaren kan själv ringa TC via förmedling när man t ex är på väg in till ett sjukhus. Man ringer då till TCs vanliga nummer och kopplas via knappval 3 vidare till Vårdguiden som har hand om beställningarna. Skulle det bli något tekniskt problem med TCs telefonväxel så kan man även ringa Vårdguidens direktnummer 1177. Bildtelefonförmedlingen har dock inte öppet dygnet runt. Om det är ett akut läkarbesök rekommenderar TC att man åker direkt till mottagningen och ber att de beställer tolk, då kan också mottagningen avgöra vilken tid man kommer att få träffa läkaren och beställa tolken till den tiden. Mottagningarna har skyldighet att boka tolk. SDR berättade att det hänt de 3-4 senaste veckorna att flera har åkt till närakuten och sagt att de behöver tolk, men blivit nekade till detta. Personalen på mottagningarna har svarat att de inte kan boka tolk eftersom deras chef har sagt att det är för dyrt. TC svarade att detta tyvärr handlar om okunskap hos mottagningarna. Mottagningarna vet helt enkelt inte om att det inte kostar dem någonting att beställa teckenspråkstolk. Det har skett något missförstånd där mottagningarna blandar ihop språktolkar med teckenspråkstolkar och mottagningarna måste därmed ha fått för sig att det även kostar att boka teckenspråkstolk. SDF erbjöd sig att hjälpa till genom att vara med och informera mottagningarna. Genom att ge konkreta fallbeskrivningar så kan det bli lättare för mottagningarna att förstå vikten av att de bokar tolk, när de får höra om problem som uppstått när döva inte har fått någon tolk under sitt besök. TC uppmanar alla som drabbats att kontakta Marianne Risberg och berätta vad som hänt. Det är bra för TC att veta vilka mottagningar det gäller, så att man kan ta tag i problemet. Tolkbrist dag- respektive kvällstid: DAG KVÄLL Totalt 1,7% 0,7% Teckenspråkiga 1,5% 0,8% Dövblinda 2,6% 0,5% Vuxendöva 3% 0,1% TC ser en tendens att ju senare man bokar, desto större är bristen. 43 % av de bristade uppdragen under perioden var beställningar som inkom inom 48 timmar från att uppdraget skulle utföras. Om man bokar i så god tid som möjligt, så är chansen som störst att det går att 2

ordna tolk. Bokar man tolk med kort varsel så ökar risken att tolkbolagen redan är fullbokade. SDF frågade hur man ska göra när man får ett ärende som man behöver tolk till med kort varsel. TC svarade att man alltid ska testa att boka tolk även om det är nära inpå. En stor del av de sena tolkbeställningarna går trots allt att lösa. Om det är någonting som är extra viktigt så är det bra att betona detta när man beställer, TC kan då skicka en extra vädjan till tolkbolaget och hålla extra bevakning och prioritera det uppdraget om det skulle bli någon tolk ledig som fått ett återbud. Ifall man vill känna sig mer säker på att det kommer tolk till ett speciellt ändamål så kan en god idé vara att undersöka om det finns möjlighet att boka in ett senare datum. Som en information har NYSAM, ett företag som tar fram jämförande siffror över olika verksamheter i landet, utkommit med en rapport från tolkverksamheterna i landet 2012. Där går att utläsa hur många procent av tolktimmarna Stockholms TC utför inom de olika kategorierna: Arbetsplatsrelaterade uppdrag 39% Fritidsrelaterade uppdrag 35% Sjukvårdsrelaterade uppdrag 20% Samhällsservicerelaterade uppdrag 6% Kommentar: Med minnesanteckningarna följer NYSAMs uppdaterade rapport för 2013. 4 Aktuell information Från 1 november i år ska nya avtal med tolkbolag för vuxendöva upphandlas. I denna upphandling ingår även upphandling av tolk på distans. TC kan inte ge någon vidare information om upphandlingen ännu eftersom sekretess råder. FHDBF informerade om att de har skapat en annons, Teckenspråk för alla, vars syfte är att kämpa för att alla skolor i hela Sverige ska ges möjlighet att erbjuda undervisning i teckenspråk, både grundskolor och gymnasieskolor. En namninsamling skulle inlämnas till politikerna veckan därpå. Vid tidpunkten för samverkansmötet hade man fått in över 700 namnunderskrifter. Det fanns en länk på en hemsida där man kunde gå in på och skriva under. Anledningen till att man driver denna fråga är att alltfler opererar in CI, vilket gör att färre använder teckenspråk. Man vill kämpa för att bibehålla teckenspråket och att sprida det mer. TC har skannat in annonsen och skickat ut den till tolkbolagen och satt upp den i väntrummet, så att så många som möjligt har kunnat ta del av den. 5 Intresseorganisationernas frågor SDF tog upp att det ibland har upplevts som konstigt när TC har ringt upp beställningens kontaktperson och frågat vad uppdraget handlar om. Kontaktpersonen har undrat varför inte TC istället har frågat tolkanvändaren detta. SDF menade därför att det är viktigt att TC förklarar varför man ringer, t ex säger att man behöver en dagordning så att tolkarna kan förbereda sig. TC svarade att anledningen kan också vara att man behöver utreda vem som står för tolkkostnaden; det händer att man behöver ringa för att ta reda på mer av den anledningen. I de fall tolkbolagen har kontaktuppgifter kan också de har skäl till att ringa för att förbereda sitt uppdrag SDF frågade varför det har hänt att TC inte har tagit emot en beställning när viss information har saknats. De undrade om man inte kan ta emot en preliminär beställning när man vet på ett ungefär vilken tid och plats det blir. TC svarade att man får in många beställningar som inte är kompletta och att det har varit en hel del problem när man har tagit emot dem. Det händer att 3

TC lägger ner ett stort jobb på att höra av sig till beställaren och söka efter den information som behövs, men ändå inte lyckas få in alla uppgifter. Frågan är då vems ansvar det är att TC ska få in de uppgifter som behövs för att tolkningen ska gå att genomföra. Genom att inte ta emot beställningen så lägger TC ansvaret på beställaren att ta reda på de uppgifter som behövs för att kunna boka upp tolkar. I vissa fall kan dock TC ta emot beställningen, om tillräckliga uppgifter finns för att man ska kunna leta tolk till uppdraget. Det kan till exempel gälla när man har en tolkbeställning som sträcker sig över en dag. Ifall en tolk inte har några andra tolkuppdrag den dagen, kan det till en början räcka med att veta ungefär vilken plats uppdraget kommer att vara på för att tolken ska kunna bokas in. Ibland kan TC behöva mer information för att kunna bedöma vem som är betalningsansvarig. Är det någon annan än Landstinget som ska stå för kostnaden så tas beställningen i regel emot direkt av ett tolkbolag istället eftersom TC annars bara blir en slags mellanhand. Det förekommer dessutom tolkavtal mellan tolkbolag och andra uppdragsgivare som gör att beställningen måste gå direkt till ett visst tolkbolag. FSDB sa att det var bra med den lathund som fanns tidigare om allt som man ska tänka på när man bokar tolk. Denna var en bra hjälp när man ville försäkra sig om att man har fått med alla uppgifter. TC svarade att det kan vara bra att ge ut en sådan lathund igen. SDF sa att man har haft en het diskussion om betalningsansvar. Många känner att det har gått för långt och att de inte vill bli inblandade i vem som ska stå för tolkkostnaderna. Man vill bara kunna boka tolk och få en tolk. Flera har sagt att de inte vill behöva berätta exakt vad tolkuppdraget gäller. De tycker att det är jobbigt att behöva svara på olika frågor och de känner en oro över om de kommer att få tolk eller inte. Många skriver också på Facebook att de inte får någon tolk för att deras chefer inte vill betala. Man upplever att det fungerade bättre tidigare. TC berättade att det som resulterade i utredning efter utredning var att tolkcentraler runt om i landet såg en andra typer av tolkbeställningar. Förändringen har skett allteftersom samhället har utvecklats. Tolkcentraler i landet ville veta om de olika beställningarna ingick i Landstingets ansvar. Man tillsatte bl a den utredning om vardagstolkning och en rapport Begreppet vardagstolkning kom vid årsskiftet 2008-2009. I rapporten tog man upp vad som ingick i landstingets ansvar, vardagstolkning, och vad som skulle finansieras av en annan betalare samt vad som var en gråzon. Det har nu gått sju år sedan utredningen startades. Anledningen till att man noga utreder betalningsansvaret är att man vill försäkra sig om att pengarna ska räcka till vardagstolkningsuppdrag. Vinsten är att det möjliggör mer tolkning för de enskilda döva när pengarna endast används till de uppdrag som gäller vardagstolkning, genom att andra har betalningsansvar för övriga uppdrag. Syftet med frågorna som TC ställer är att man ska kunna bedöma detta. Alla som har ansvar ska ta sitt ansvar gällande betalning av tolk, detta gäller inte bara Landstinget. TC kontaktar arbetsplatser som beställer tolkar frekvent för att gå igenom och utreda vad som är vardagstolkning och vad de ska boka tolk till direkt via ett tolkbolag och betala själva. TC skriver därefter ett dokument för överenskommelsen som både TC och arbetsplatsen kan använda och ha som underlag i samband med tolkbeställningarna. Detta dokument sparar arbete både för beställaren och för TC. Beställaren kan använda överenskommelsen som en guide för om tolken ska bokas via TC eller direkt via ett tolkbolag. TC behöver inte utreda och ställa frågor vid de ärenden som redan står i överenskommelsen. För tolkkostnaden till uppdrag inom t ex arbetslivet som inte ingår i vardagstolkningen kan arbetsgivare söka pengar hos Arbetsförmedlingen. SDF sa att man kan känna sig orolig och utsatt när arbetsplatsen får betala för tolken i vissa sammanhang. Trots att TC inte kan göra någonting åt situationen så blir det lätt så att man skyller på TC. TC svarade att det behövs mer pengar om man ska kunna utföra fler uppdrag än de som idag ingår i Landstingets ansvar. Man har talat med beställaren och tyvärr finns inte 4

mer pengar att tillgå. Om TC tog emot alla beställningar, skulle man tvingas prioritera mellan uppdragen när pengarna inte räckte. Detta skulle leda till att färre fritidsuppdrag genomfördes, då dessa skulle prioriteras lägst. HRF framförde att det är problematiskt att det kostar för skolorna att ha tolk vid utvecklingssamtal. Barnen blir drabbade av att föräldrarna inte hör. SDF frågade hur det har gått med planerna inför upphandlingen av skrivtolkar med modellen först till kvarn ; att det tolkbolag som först tackat ja till ett uppdrag får det uppdraget. TC svarade att detta gällde inför den nya upphandlingen av skrivtolkar. Tolkbolagen fick möjlighet att lämna synpunkter på denna modell och det framgick att bolagen kände en stor oro inför en sådan modell. TC valde då att inte använda den modellen. Med den nya upphandlingen av vuxendövtolkar kommer en möjlighet för en tolkanvändare att i större utsträckning kunna önska en specifik tolk eller tolkbolag. Detta enligt lagändringar som skett. Det går dock inte att införa under en pågående avtalsperiod som innebär att manfår vänta till nästa upphandling av tolkbolag ska ske. De pågående övriga tolkavtalen som finns kommer att förlängas i ytterligare ett år, dvs t o m 2015-10-31. 6 Övrigt Man har haft som tradition att ha samverkansmöten fyra gånger per år. Till nästa möte uppmanar TC alla deltagare att fundera över om de tycker att detta är lagom eller om de önskar ett annat upplägg. Är det lagom med fyra möten eller vill man ha färre möten? Vid nästa samverkansmöte tar deltagarna gemensamt ett beslut om hur det ska bli nästa år. En ledarhund kommer med till mötet nästa gång om det går bra för alla deltagare. Om någon är allergisk så behöver detta meddelas i god tid innan till TC. TC tackade alla som deltagit i samverkansmötet. Alla önskades en riktigt trevlig sommar och hälsades välkomna till nästa möte, som blir den 11 september kl 13.30 15.30. Vid protokollet: Linda Lehrmark 5