Ansvar för jobben 2011 års ekonomiska vårproposition

Relevanta dokument
Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Penningpolitiskt beslut April 2015

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Möjligheter och framtidsutmaningar

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Utvecklingen fram till 2020

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Inledning om penningpolitiken

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Konjunkturrådets rapport 2018

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Inledning om penningpolitiken

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Utmaningar på arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Är finanspolitiken expansiv?

Kommentar till Moderaternas valbudget. Magdalena Andersson

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Svensk finanspolitik 2013

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Ett Sverige som håller ihop

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Ekonomiska förutsättningar

Finanspolitiskt handlingsutrymme internationellt och i Sverige

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Höstbudget för Presentation av budgetpropositionen för 2020 Finansminister Magdalena Andersson 18 september Finansdepartementet

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Tre synpunkter på skattesänkningar

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Ekonomiska bedömningar

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 juni Finansdepartementet

Inledning om penningpolitiken

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Morgondagens arbetsmarknad

Transkript:

Ansvar jobben 2011 års ekonomiska vårproposition 14 april Finansminister Anders Borg Vårproposition 2011 Ansvar jobben

Återhämtning i en orolig värld Återhämtningen på fastare mark Asien, USA, Latinamerika, Nordeuropa Men allvarliga risker kring offentliga finanser Betydande sanering i stora ekonomier, vilket håller tillbaka återhämtningen Portugal, Irland och Grekland har redan begärt nödlån 2011 Ansvar jobben

Stora underskott svårar framtida stabiliseringspolitik Finansiellt sparande 2011, procent av BNP. Källa: OECD Economic Outlook, november. 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-9 -10 Euro15 USA Japan 2011 Ansvar jobben

Bister ekonomisk verklighet Sverige Ett svårt ekonomiskt läge vid nästa kris Hög skuldsättning svårar stabiliseringspolitik Underskottsländer särskilt utsatta Brutala och instabila finansmarknader källa till oro Tilltagande konkurrens från bland annat Kina och Asien utmaning Sverige Kinas världsmarknadsandel har tiodubblats sen början på 1980-talet och nu större än både USA och Tyskland Kinesiska och asiatiska etag allt mer direkta konkurrenter till svenska etag 2011 Ansvar jobben

Vilket understryks av höga skuldnivåer Skuldnivå 2012 i procent av BNP. Källa: OECD Economic Outlook 88, november. 250 250 200 200 150 150 100 100 50 50 0 0 Not: OECD:s skuldmått skiljer sig jämt med definitionen av EU:s Maastrichtskuld. OECD:s skuld är t.ex. värderad till marknadsvärde medan Maastrichtskulden är värderad till nominellt värde. Dessutom finns andra tekniska skillnader mellan skuldmåtten. JPN GRC ITA IRL ISL BEL USA PRT FRA GBR HUN CAN DEU AUT ESP NLD ISR POL FIN SVN DNK CZE SVK NOR NZL SWE CHE KOR LUX AUS EST 2011 Ansvar jobben

Bister ekonomisk verklighet Sverige Ett svårt ekonomiskt läge vid nästa kris Hög skuldsättning svårar stabiliseringspolitik Underskottsländer särskilt utsatta Brutala och instabila finansmarknader källa till oro Tilltagande konkurrens från bland annat Kina och Asien utmaning Sverige Kinas världsmarknadsandel har tiodubblats sen början på 1980-talet och nu större än både USA och Tyskland Kinesiska och asiatiska etag allt mer direkta konkurrenter till svenska etag 2011 Ansvar jobben

Försörjningsbalans Procentuell ändring. BP11 inom parentes 2011 2012 2013 2014 2015 Privat konsumtion 3,5 (3,3) 3,9 (3,6) 4,0 (3,4) 3,3 (3,0) 2,7 (2,5) 2,2 (-) Offentlig konsumtion 2,6 (1,2) 0,9 (0,7) 0,6 (0,3) 0,6 (0,5) 0,6 (0,5) 0,2 (-) Investeringar 6,3 (5,3) 10,4 (8,1) 8,8 (7,1) 6,4 (6,2) 4,8 (5,1) 3,7 (-) Lagerbidrag 2,1 (1,8) 0,0 (-0,1) -0,3 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (-) Export 10,7 (10,7) 9,2 (7,5) 7,0 (6,5) 7,0 (6,6) 6,4 (6,3) 6,7 (-) Import 12,7 (12,1) 9,1 (7,5) 7,3 (6,7) 6,6 (6,4) 6,5 (6,3) 6,0 (-) BNP 5,5 (4,8) 4,6 (3,7) 3,8 (3,4) 3,6 (3,3) 2,8 (2,8) 2,7 (-) 2011 Ansvar jobben

Nyckeltal Procentuell ändring. BP11 inom parentes 2011 2012 2013 2014 2015 BNP 5,5 (4,8) 4,6 (3,7) 3,8 (3,4) 3,6 (3,3) 2,8 (2,8) 2,7 (-) Produktivitet i näringslivet, kal. korr. 3,9 (2,8) 2,8 (2,8) 2,4 (2,6) 1,9 (1,9) 1,6 (1,8) 2,0 (-) Arbetade timmar, kal. korr. 1,9 (1,9) 1,9 (1,1) 2,0 (1,4) 1,8 (1,5) 1,3 (1,3) 0,6 (-) Sysselsättning 1,1 (1,0) 2,5 (1,1) 1,4 (1,2) 1,3 (1,3) 1,1 (1,2) 0,6 (-) Arbetslöshet 8,4 (8,4) 7,3 (8,0) 6,6 (7,4) 5,8 (6,7) 5,2 (6,0) 4,9 (-) Löner, KL 2,5 (2,5) 2,6 (2,6) 3,2 (3,1) 3,4 (3,3) 3,5 (3,4) 3,5 (-) KPI, årsgenomsnitt 1,2 (1,2) 2,5 (1,5) 2,0 (1,9) 2,8 (2,4) 2,7 (2,6) 2,4 (-) KPIF 2,0 (2,0) 1,1 (0,9) 1,2 (1,2) 1,9 (1,9) 2,1 (2,2) 2,1 (-) TCW-index 124 (125) 119 (123) 120 (122) 121 (122) 121 (122) 121 (-) Reporänta 1,25 (1,25) 2,25 (2,25) 3,25 (3,25) 3,75 (3,50) 3,75 (3,75) 3,75 (-) BNP-gap -3,8 (-3,3) -1,9 (-2,5) -0,7 (-1,6) -0,1 (-1,1) 0,1 (-0,5) 0,0 (-) 2011 Ansvar jobben

Sysselsättningsökningar i många branscher Sysselsättningsökning, -2015, i tusentals personer. Näringslivet + 290 Varuproducerande branscher + 50 därav: Industrin + 20 Byggindustri + 30 Tjänsteproducerande branscher + 240 därav: Handel + 40 Hotell, restaurang, transport & kommunikation + 20 Företagstjänster + 120 Hushållstjänster + 70 Offentliga myndigheter + 30 därav: Kommuner & Landsting + 40 Ekonomin totalt + 320 2011 Ansvar jobben

Riskbilden: Viktigt följa utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Starkare återhämtning på kort sikt? Indikatorer starka både produktion och arbetsmarknad Risk överhettning framöver om återhämtningen blir snabbare? Stigande tillgångspriser och en på sikt ohållbar skulduppbyggnad Sämre fungerande arbetsmarknad med stigande resursutnyttjande Utvecklingen i Japan, Nordafrika och Mellanöstern är bekymmersam Den globala konjunkturåterhämtningen och finansmarknaderna kan påverkas De statsfinansiella problemen i omvärlden 2011 Ansvar jobben

Starkare offentliga finanser Finansiellt sparande per sektor. Procent av BNP. BP11 inom parentes 2009 2011 2012 2013 2014 2015 Staten -0,8-0,5 0,1 1,7 2,7 3,5 4,4 (-1,0) (-1,6) (-0,6) (1,0) (2,2) (3,0) Ålderspensionssystemet 0,2 0,2 0,4 0,3 0,2 0,2 0,1 (0,2) (0,1) (0,4) (0,2) (0,1) (0,0) Kommunala sektorn -0,3 0,1-0,2-0,2-0,1-0,1-0,1 (-0,4) (0,2) (-0,2) (-0,2) (-0,2) (-0,1) Offentliga sektorn -0,9-0,3 0,3 1,8 2,8 3,6 4,4 (-1,2) (-1,3) (-0,4) (1,0) (2,0) (2,9) 2011 Ansvar jobben

Växande reformutrymme Visst reformutrymme bedöms uppstå redan 2012 ökar successivt fram till 2015 Hotfull omvärld kräver ansvarsfull politik Säkra överskott in nästa lågkonjunktur Inteckna inte ett osäkert utrymme i hand Fortsatt behov av säkerhetsmarginal 2011 Ansvar jobben

Vägen till full sysselsättning är krävande Prognosen ställer krav på En fortsatt stark återhämtning och efterfrågeutveckling i Sverige och omvärlden Strukturreformer som lägger grunden en bättre fungerande ekonomi 2011 Ansvar jobben

Regeringens politik minskar jämviktsarbetslösheten Procent 12 10 8 6 4 2 0 12 10 8 6 4 2 0 1980Q1 1982Q1 1984Q1 1986Q1 1988Q1 1990Q1 1992Q1 1994Q1 1996Q1 1998Q1 2000Q1 2002Q1 2004Q1 2006Q1 2008Q1 Q1 2012Q1 2014Q1 2016Q1 2018Q1 2020Q1 Jämviktsarbetslöshet Jämviktsarbetslöshet exkl. politik Faktisk arbetslöshet Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 2011 Ansvar jobben

Sjunkande arbetslöshet Åren 2011-2015 är prognos. Procent av arbetskraften 12 10 8 6 4 Procent av arbetskraften 12 10 8 6 4 2 0 15-74 år, officiell def. 16-64 år, tidigare def. 2 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2012 2014 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 2011 Ansvar jobben

Svensk ekonomi i omställning: stora utmaningar arbetsmarknaden Arbetsgivare Rekrytera i en miljö av låg arbetslöshet Arbetsmarknaden Ansvarstagande parter som levererar en väl fungerande lönebildning Arbetstagare Krav på ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet samt högre sökfrekvens 2011 Ansvar jobben

Uppgifterna framöver Värna de offentliga finanserna och bygga upp överskott in nästa nedgång Fler i arbete gör att tillväxten kommer fler till del Utbildning som utjämnar livschanser och stärker vår konkurrenskraft En god sjukvård och äldreomsorg tryggar sammanhållningen Minskade risker i det finansiella systemet säkrar en stabil utveckling 2011 Ansvar jobben

Skatteslagen Ökade drivkrafter arbete Förstärkt jobbskatteavdrag, höjd gräns uttag av statlig inkomstskatt, sänkt skatt pensionärer och utomlands bosatta Förbättrat etagsklimat Förenklad expertskatt, utökad avdragsrätt etags utgifter forskning och utveckling, 3:12-etagare, enskilda näringsidkare Miljö Förlängd nedsättning av månsvärde vissa miljöbilar Höjd punktskatt på alkohol och tobak Not: Dessa slag remitteras idag som en beredelse in det slutliga arbetet med Budgetpropositionen 2012. 2011 Ansvar jobben

Höga tröskeleffekter hinder fler i arbete Vid arbetslöshet, procent 140 120 100 2006 80 60 40 20 0 Decil 1 Decil 2 Decil 3 Decil 4 Decil 5 Decil 6 Decil 7 Decil 8 Decil 9 Decil 10 Anm.: Decildelning efter arbetsinkomst på individnivå. Källa: Bilaga 12, LU2011. 2011 Ansvar jobben

Förslag om sänkta skatter på etagande Förändring expertskatten Experter från utlandet ska med automatik anses uppfylla villkoren skattelättnad om de har en månadslön överstigande 2 prisbasbelopp (85 600 kronor i 2011 års värden) Reglerna blir enklare och tillämpningen mer utsebar etagen och individerna Företagens avdragsrätt utgifter forskning och utveckling Utvidgas till att avse inte bara utgifter som har samband med kärnverksamheten utan även utgifter av rimligt intresse verksamheten i stort Tillgången till sådan forskning och utveckling ökar enskilda etags möjligheter att driva verksamheten rationellt och gynnar näringslivet i allmänhet Förändringar i 3:12-reglerna Ett tak hur mycket utdelning som beskattas som tjänsteinkomst ins (jfr. dagens tak kapitalvinster) Schablonbeloppet i enklingsregeln höjs till 2,75 inkomstbasbelopp För att stimulera nyetagande och enkla ägarna Förändring enskilda näringsidkare Räntan s.k. positiv räntedelning höjs med en halv procentenhet För att bibehålla balansen i beskattningen av delägare i fåmansetag och enskilda näringsidkare 2011 Ansvar jobben

Förslag om sänkt skatt pensionärer Sverige ska vara ett bra och tryggt land att åldras i Regeringen har tre år i rad sänkt skatten de som fyllt 65 Även in 2012 bedömer regeringen att det finns skäl att gå vidare i ambitionen att bättra pensionärernas välfärd Regeringen eslår att skatten pensionärer sänks med ytterligare 2,3 miljarder kronor genom att det höjda grundavdraget stärks För en garantipensionär innebär det en skattesänkning med ca 950 till 1 200 kronor per år För inkomster mellan ca 135 000 och 430 000 kronor per år blir skattesänkningen ca 1 200 till 1 500 kronor per år 2011 Ansvar jobben

Sveriges utmaningar: välfärd Fler i arbete minskar klyftorna Översyn av sjuksäkringen Sjukvård och äldreomsorg av högsta möjliga kvalitet Ett effektivt rättsväsende 2011 Ansvar jobben

Sveriges utmaningar: finansiell stabilitet Finanssektorn ska inte tillåtas sätta ekonomin i gungning Viktigt att genoma ebyggande åtgärder, att hantera de risker som finns Den snabba ökningen i hushållens skuldsättning och fastighetspriserna Stor finansiell sektor Bankernas internationella expansion 2011 Ansvar jobben

Sverige har en stor finansiell sektor Banktillgångar i hållande till BNP 2009 800% 700% 600% 500% 400% 300% 200% 100% 0% Genomsnitt Lettland Finland Ungern 2011 Ansvar jobben Italien Grekland Belgien Luxemburg Portugal Österrike Irland Tyskland Frankrike Spanien Danmark Sverige Nederländerna Storbritannien Schweiz

Kapitaltäckningskrav ökad finansiell stabilitet Flera delar med höjda kapitaltäckningskrav Minskar risken framtida finansiella kriser genom stärkt ägaransvar Ökar troendet bankens finansiella ställning och minskar därmed refinansieringsrisken Inverkar positivt på bankens utlåningsverksamhet Dämpar hushållens efterfrågan på krediter och bankernas risktagande Regeringen har eslagit övergångsregler att undvika tillfälligt sänkta kapitaltäckningskrav Regeringen kommer att pröva olika vägar att skärpa kapitaltäckningskraven utöver vad som kommer att gälla när Basel III implementeras 2011 Ansvar jobben

Uppgifterna framöver Värna de offentliga finanserna och bygga upp överskott in nästa nedgång Fler i arbete gör att tillväxten kommer fler till del Utbildning som utjämnar livschanser och stärker vår konkurrenskraft En god sjukvård och äldreomsorg tryggar sammanhållningen Minskade risker i det finansiella systemet säkrar en stabil utveckling 2011 Ansvar jobben