EKONOMIFÖRVALTNING startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Innehållsförteckning INLEDNING... FÖRETAGETS LÖNSAMHET.... Avkastning.. Täckningsbidragsberäkning 5. Den kritiska punkten. 5. Täckningsbidragsexempel... 7.5 Möjligheterna att påverka lönsamheten. Prissättning.. Prissättning med hjälp av prissättningskoefficient..... Prissättningskoefficienter i tabellform... Prissättning i praktiken.. 5 FÖRETAGETS INVESTERINGSVERKSAMHET... Allmänt om investeringar.. Investeringsterminologi. Investeringskalkyler. 7.. Pay back- metoden.. 7.. Nuvärdemetoden..... Annuitetsmetoden.. 7 FÖRETAGETS FINANSIERING. Allmänt om finansiering. Några centrala finansieringsbegrepp.. Finansieringsmarknaden. 5. FÖRETAGETS PLACERINGSVERKSAMHET. 5. FÖRETAGETS BETALNINGSTRAFIK... Olika betalningssätt.... Girering..... Check och bankväxel 7.. Betalkort.. 7. Betalning via nätet.... startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
INLEDNING För allt beslutsfattande i anslutning till företagsverksamhet är det skäl att sträva till så rationella och välmotiverade beslut som möjligt. Att hushålla med knappa resurser anses traditionellt utgöra en eftersträvansvärd princip i allt ekonomiskt beslutsfattande. Detta gäller både sammanslutningar som eftersträvar möjligast stor vinst och organisationer vilkas verksamhet inte i första hand strävar till ett stort ekonomiskt överkott. Ekonomiförvaltningen är ett omfattande begrepp som innefattar en stor del av de funktioner som berör företagets ekonomi. Extern och intern redovisning, bokföring, kostnadsberäkning, lönsamhetsbedömning, investeringskalkylering, skatteplanering m.m. ingår som centrala delar i ekonomiförvaltningen. I detta avsnitt avgränsas ekonomiförvaltningen till behandling av endast vissa kraftigt avgränsade områden i anslutning till lönsamhetsbedömning, investeringskalkylering samt mycket kortfattad behandling av finansieringsoch placeringsverksamhet samt betalningstrafik. I behandlingen ingår ett flertal exempel och övningsuppgifter med lösningar utförda med hjälp av kalkylprogrammet Excel. Genom att aktivera (dubbelklicka) programmet är det möjligt att i detalj se uträkningarna i respektive cell. I materialet ingår också källhänvisningar till olika webbsidor. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
FÖRETAGETS LÖNSAMHET Lönsam verksamhet är en förutsättning för företagets verksamhet på lång sikt. På kort sikt kan det vara acceptabelt att lönsamheten är låg eller t.o.m. negativ. Lönsamheten kan mätas på flera olika sätt. Det enklaste sättet är att mäta lönsamheten utgående från vinsten. Ett företag är desto lönsammare ju större dess vinst är. För att kunna göra jämförelser med t.ex. andra företag i branschen är det skäl att relatera vinsten till någon produktionsfaktor, t.ex. investerat kapital. Den redovisade vinsten för en räkenskapsperiod kan man påverka på flera olika sätt med bl.a. bokföringstekniska lösningar. Systematisk planering av företagets verksamhet förutsätter budgetering av verksamheten, såväl resultatbudget som mera detaljerade delbudgeter för olika funktioner i företaget. I samband med bokföring ger t.ex. resultatbudgeten en möjlighet att månads-, kvartals- eller halvårsvis följa med hur resultatet för räkenskapsperioden håller på att utvecklas. För mera information och exempel om budgetering hänvisas till: www.wasa.shh.fi/redovisning/budgeter.htm. Budgeten bör fungera som ett instrument för att styra och följa med företagets utveckling mot uppsatta mål. Budgeten är egentligen en sammanställning av målsättningarna uttryckta i ekonomiska termer. I praktiken är budgetering i mindre företag inte obligatoriskt men utgör däremot en förutsättning för effektiv och systematisk verksamhet.. Avkastning Resultatet för en räkenskapsperiod är kort uttryckt skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna. Avkastningsprocenten för investerat kapital visar hur mycket det investerade kapitalet har avkastat (procentuellt). Vinsten + räntor för lån beräknas i procent av summan av ägarnas investeringar och lånen. Vinst + räntor Avkastningsprocent för investerat kapital = -------------------------- x Investerat kapital startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
. Täckningsbidragsberäkning En användbar metod för resultatbedömning och analys av företagets lönsamhet och verksamhetsförutsättningar är den s.k. täckningsbidragsmetoden. Utgående från den kan man bilda sig en uppfattning om vad som skulle hända vid förändringar i kostnads- eller intäktsstukturerna och samtidigt kan man erhålla underlag för prissättningen. Täckningsbidragskalkylen är användbar för enskilda produkter eller produktgrupper, avdelningar eller verksamheter. Det är dock skäl att konstatera att kalkylen baseras på vissa antaganden om fördelning av kostnader. I praktiken är det inte helt entydigt hur man delar upp kostnaderna på fasta kostnader och rörliga kostnader. Täckningsbidragskalkylen i sin enklaste form utgår från den förenklade resultaträkningsmodellen: Omsättning - Rörliga kostnader Täckningsbidrag - Fasta kostnader Resultat Täckningsbidraget (fi: kate, myyntikate) utgörs alltså av omsättningen subtraherad med de rörliga kostnaderna. De rörliga kostnader är kostnader som är beroende av försäljningsvolymen. Täckningsbidraget skall täcka företagets fasta kostnader samt den vinst som företaget uppnår/förväntas uppnå. Täckningsbidraget kan uttryckas i euro eller i % av omsättningen. När man från täckningsbidraget subtraherar de fasta kostnaderna erhålls företagets resultat. Med fasta kostnader avses kostnader som är relativt beroende av försäljningsvolymen. I praktiken kan det visserligen utgöra en tolkningsfråga om en viss kostnad är rörlig eller fast.. Den kritiska punkten Kritisk försäljning eller den kritiska punkten är benämningen för den försäljningsvolym eller omsättning vid vilken företagets resultat för perioden är noll, varken vinst eller förlust. Säkerhetsmarginal benämns skillnaden mellan den verkliga omsättningen och den kritiska punkten. Säkerhetsmarginalen kan vara positiv eller negativ och kan beräknas i euro eller i antal, volym (st) eller i % av den verkliga omsättningen. startaeget.fi och Göran Kainberg (5/)..
Nyckeltalen i samband med täckningsbidragskalkylen kan användas i samband med planering av företagets verksamhet (budgetering) men kan lika väl användas i efterhand för analys av verksamheten. För åskådliggörande av täckningsbidragsmetoden används ofta en grafisk framställning i form av en lönsamhetsfigur. totalintäkt totalkostnad totalintäkt totalkostnad vinst rörliga kostnader förlust fasta kostnader säkerhetsmarg vinstkurva kritisk volym verkl volym volym, st, omsättning Figur : Lönsamhetsfigur Kommentar till figur : De fasta kostnaderna är oberoende av försäljningsvolymen och ritas i figuren parallellt med omsättningen (volymen). Totalkostnadskurvan startar på kostnadsaxeln från nivån för de fasta kostnaderna och ritas parallellt med de rörliga kostnaderna. De rörliga kostnaderna startar från noll och ökar i takt med omsättningen. Försäljningsintäktskurvan startar från noll (ingen försäljning = inga inkomster) och ökar i takt med försäljningsvolymen (mängd x pris). I skärningspunkten mellan totalinkomstkurvan och totalkostnadskurvan ligger den kritiska punkten, dvs. resultatet = noll. Vid en omsättning lägre än den kritiska punkten (projicerad på omsättningsaxeln) är resultatet en förlust och vid en omsättning som är högre än den kritiska omsättningen är resultatet = vinst. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Utgående från lönsamhetsfiguren kan en täckningsbidragskurva (-linje) ritas. Linjen skär omsättningskurvan i nivån för den kritiska volymen och startar från fast kostnad men på minussidan. Antag att den verkliga omsättningen är större än den kritiska punkten. Då utgör skillnaden mellan den verkliga försäljningen och den kritiska omsättningen den sk. säkerhetsmarginalen. Säkerhetsmarginalen kan också beräknas i procent av omsättningen. Formeln är då: säkerhetsmarginal Säkerhetsmarginalprocent = ----------------------- x omsättning Den kritiska punkten kan beräknas på olika sätt men en relativt användbar formel är: Fasta kostnader Den kritiska punkten = --------------------------------- x Täckningsbidragsprocent. Täckningsbidragsexempel Exempel Ett nystartat företag Oy Startett Ab producerar bara en produkt, maskinen A Man beräknar att sälja maskiner under det första verksamhetsåret. De rörliga kostnaderna/st beräknas bli: Material 75 Löner 7 Övriga RK Företagets fasta kostnader beräknas till och försäljningspriset till 7 per styck. Beräkna resultatet vid aktuell verksamhetsvolym, samt kritisk punkt och säkerhetsmarginal (volym,, %). Rita även ett resultatdiagram och illustrera grafiskt den kritiska punkten och säkerhetsmarginaler. startaeget.fi och Göran Kainberg (7/)..
M Lönsamhetskalkyl TI -5, % - 5 TK KRP= 5 57 st SM % SM fasta kostn st KRP st Lösning till Exempel startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Exempel EFG-market är ett företag med en försäljning per månad på. Den genomsnittliga täckningsbidragsprocenten är 5 och de fasta kostnaderna per månad 5. Affärsinnehavaren har planer på att utöka självbetjäningen. Försäljningen skulle mängdmässigt (t.ex. st) förbli oförändrad, men varornas försäljningspriser borde sänkas med 5 %. De fasta kostnaderna skulle kunna sänkas med per månad. Blir ändringen lönsam? Försäljning,. Täckningsbidrag 5% Fasta kostnader 5,. Lönsamhetskalkyl Före förändring Efter förändring Omsättning,.,. -rörliga kostnader -5,. -5,. obs. Oförändrad! Täckningsbidrag 5,.,. -fasta kostnader -5,. -7,. Resultat 5,.,. Slutsats: Nej. Resultatet skulle försämras med euro. Lösning till exempel startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Exempel Företaget FGH säljer äppelträd. Försäljningspriset är /st. De fasta kostnaderna per år uppgår till. De rörliga kostnaderna per äppelträd är 7,5. Beräkna nollpunktsvolym (eller den kritiska försäljningen) och gör en täckningsbidragskalkyl och diagram (figur). Fasta kostader Förs.pris/st rk/st Täckningsbidrag Täckningsbidrags% Kritisk fösäljning, Kritisk fösäljning, st, 7,5,5 %, totalintäkt, totalkostn. vinst *= 7 *7,5+= 55 förlust fasta kostn. st KRP antagen försäljning Lönsamhetsfigur till exempel startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
.5 Möjligheterna att påverka lönsamheten De flesta företag strävar till att förbättra lönsamheten, på kort och/eller lång sikt. I praktiken är detta emellertid inte alltid så enkelt. Alternativen är att öka intäkterna och minska kostnaderna. Genom att höja försäljningspriserna eller genom att sälja flera enheter ökar företagets försäljningsintäkter. Problemet är emellertid att prishöjningar oftast leder till minskning av antalet sålda enheter. Efterfrågans priselasticitet avgör vad som händer med försäljningsintäkterna när priset ändras. För att kunna bedöma lönsamheten och dess utveckling vid prisförändringar måste man känna till hur efterfrågan påverkas och om eventuellt också kostnadsstrukturen ändras. Genom att sänka de fasta kostnaderna kan man enkelt påverka lönsamheten under förutsättningen att kostnadssänkningen inte negativt påverkar försäjningen. Täckningsbidraget påverkas dock inte av en sänkning av de fasta kostnaderna. En sänkning av de rörliga kostnaderna under förutsättning att försäljningspriset inte sänks leder däremot till ett höjt täckningsbidrag. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
. Prissättning Vid prissättningen av produkterna måste varje företagare beakta såväl marknadssituationen som kostnaderna för de produkter man saluför. Då man använder täckningsbidraget som underlag för prissättningen erhålls priset genom att addera de rörliga kostnaderna och täckningsbidraget. Täckningsbidraget bör vara så stort att det täcker de fasta kostnaderna och dessutom den vinst som uppställts som mål. I samband med fastställandet av försäljningspriset är man i praktiken tvungen att beakta marknadssituationen/konkurrensen på marknaden. I kalkylsammanhanget är det också skäl att påminna om mervärdesskatten som sätts till det kalkylerade försäljningspriset utan moms. Rörliga kostnader + täckningsbidrag =Försäljningspris (utan moms) + Moms (%, 7%, %) Försäljningspris (inkl. moms) Om man har en klar uppfattning om täckningsbidragsprocenten (TB%) för en produkt kan försäljningspriset (utan moms) beräknas enligt följande formel: * Rörligakostnader Försäljningspris( exkl. moms) = ( TB%) Exempel Om anskaffningsutgiften för en vara är 5 och den som mål uppsatta täckningsbidragsprocenten är 55 blir enligt ovanstående formel varans försäljningspris utan moms Försäljningspris (exkl.moms) = ( x 5 )/(-5 555,5 Försäljningspriset (inkl. moms %) blir då 555,5 x, ===> 77,7 startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
.. Prissättning med hjälp av prissättningskoefficient För prissättning inom detaljhandeln är användningen av den s.k. prissättnings-koefficienten en enkel och allmänt använd metod. Prissättningskoefficienten bygger på antagandet att man känner till den önskade täckningsbidragsprocenten. För olika täckningsbidragsprocenter är det praktiskt att i tabellform ange motsvarande prissättningskoefficient. Formeln för prissättningskoefficienten: Pr issättningskoefficient = täckningsbidragsprocent Försäljningspriset (exkl. moms) beräknas därefter enligt följande formel: Försäljningspris = anskaffningsutgift x prissättningskoefficient Försäljningspriset (inkl.moms) = anskaffningspris x prissättningskoefficient x moms-faktor Prissättningskoefficienten kan också anges så att den inkluderar moms. och beräknas då: prissättningskoefficient (exkl,moms) x ( + moms%/) Exempel 5 Prissättning m h a prissättningskoeffcient. Täckningsbidrag = % Moms % Inköpspris (=rörlig kostnad) Prissättningskoefficient (inkl moms) = *((/(-))*(+/)) startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
TB % Moms % Koefficient (exkl moms.),57 Koefficient (inkl. moms.),757 Inköpspris, Försäljn.pris (inkl.moms) 5,.. Prissättningskoefficienter i tabellform: Täcknings- Prissättningskoefficienbidragsprocent (exkl.moms) Prissättningskoefficient (inkl.moms) Prissättningskoefficient (inkl.moms) Prissättningskoefficient (inkl.moms) % 7 % % 5,5,,,,,55,, 5,75,5,75,7,5,55,5,5 5,,7,5,,,7,7,5 5,55,7,,5,7,,5, 5,,,7, 5,,,, 55,,7,,,5,5,5,7 5,57,57,,57 7,,7,, 75,,,, 5,, 5,5 5, Exempel: inköpspris (=rörlig kostnad), täckningsbidrag 7 % moms % försäljningspris (inkl.moms), (=*,7) kontrollräkning:, -, 5, ====> 7 % startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
.. Prissättning i praktiken Den ovan beskrivna prissättningsmetoden med hjälp av prissättningskoefficient är ytterst förenklad och användbar endast i vissa situationer. Marknadssituationen, produktens livscykel, olika förväntningar om framtiden m.m. är faktorer som har avgörande betydelse för prissättningen. I synnerhet i tillverkningsföretag med flera olika produktgrupper och produkter baseras fastställandet av försäljningspriset ofta på detaljerad information om produktionskostnaderna. I samband med analys av produktionskostnaderna är det skäl att påpeka att det finns många olika metoder för fördelning av olika kostnader, t.ex. samkostnader för produktutveckling, administration, marknadsföring mm. Som exempel på dylika kalkylmetoder kan nämnas kostnadsslags- och kostnadsställekalkylering, normalkalkyl, divisionskalkyl, minimikalkyl, ABCkalkyl (activity-based-costing) m.m. startaeget.fi och Göran Kainberg (5/)..
FÖRETAGETS INVESTERINGSVERKSAMHET. Allmänt om investeringar Investeringsverksamheten spelar en central roll i företagets verksamhet, såväl på kort som på lång sikt. Kostsamma investeringarna utgör ofta en förutsättning för företagets fortsatta verksamhet och är därför också med tanke på konkurrenssituationen såväl kvalitativt som kvantitativt och ur lönsamhetssynvinkel oundvikliga. Alla investeringsbeslut borde föregås av någon form av bedömning av hur mycket totalkostnader investeringen totalt kommer att förorsaka och vilka intäkter eller alternativt kostnadsbesparingar som man kan uppskatta att investeringen leder till. I praktiken står ofta många olika investeringsalternativ till förfogande och de som fattar de avgörande besluten borde vara väl förtrogna med de faktorer som påverkar investering lönsamhet. För att på förhand kunna bedöma en investerings lönsamhet måste man göra vissa antaganden om bl.a. kalkylränta, investeringens ekonomiska livslängd, förväntade intäkter och kostnader under olika perioder, eventuellt utrangeringsvärde (restvärde, skrotvärde ). Det kan löna sig att sätta ner både tid och resurser på att sammanställa relevant bakgrundsinformation inför viktiga investeringsbeslut. Många förhastade investeringsbeslut som baserats på bristfälligt beslutsunderlag har haft ödesdigra konsekvenser för företagsverksamheten.. Investeringsterminologi. Kalkylränta Den räntesats som används av ett visst företag vid investeringskalkylering och i andra kalkylsammanhang.. Nuvärde Dess storlek bestäms bl.a. av den allmänna räntenivån, låneräntan på den lånemarknad som står företaget till buds eller av den ränta företaget förlorar genom att använda egna sparpengar. Med hänsyn till den osäkerhet och risk som i regel förknippas med investeringar, brukar kalkylräntan väljas ganska högt i de allra flesta fall. Belopp som utfaller vid en annan tidpunkt omräknas till ett nuvärde med hjälp av en faktor som tar hänsyn till räntan och tiden. Förfarandet kallas diskontering och till hjälp har man särskilda tabeller med framräknade diskonteringsfaktorer.. Grundanskaffningskostnaden antingen en engångskostnad i början av investeringstiden eller kostnad som måste erläggas inom en kort tid startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
. Investeringstiden är den tid som man uppskattar att man drar nytta av investeringen 5. De årliga bruttointäkterna är de löpande bruttointäkter investeringen medför per år. De årliga kostnaderna är de kostnader investeringen medför per år 7. De årliga nettointäkterna är skillnaden mellan de årliga bruttointäkterna och de årliga kostnaderna. Den inre räntefoten är den räntefot enligt vilken nuvärdet för (de förväntade) nettointäkterna är lika stort som anskaffningsutgiften. Investeringens restvärde är dess värde vid investeringsperiodens slut. Ofta antas restvärdet vara noll. (utrangeringsvärde). Beräkningsmetoder de vanligaste metoderna för bedömning av en investerings lönsamhet är nuvärdemetoden, annuitetsmetoden, återbetalningstidsmetoden (pay off period) och internräntemetoden.. Investeringskalkyler.. Pay back- metoden Pay back- metoden (eller Pay off) är den enklaste metoden för bedömning av en investerings lönsamhet. Metodens enda fördel ligger i att den är enkel att använda. Metoden tar inte hänsyn till att ett belopps verkliga värde i en beslutssituation beror på när beloppet betalas in eller ut. I det följande behandlas endast nuvärdemetoden och annuitetsmetoden... Nuvärdemetoden Nuvärdemetoden innebär att man diskonterar (omräknar) samtliga intäkter och kostnader till anskaffningstidpunkten, dvs. investeringstidens början, enligt en vald kalkylränta. startaeget.fi och Göran Kainberg (7/)..
Investeringen är lönsam om nuvärdet (begynnelsevärdet) av intäkterna (inklusive det neddiskonterade restvärdet av investeringen) är större än eller lika med nuvärdet av kostnaderna. Om man jämför olika investeringsalternativ sinsemellan är den investering mest lönsam där skillnaden mellan nuvärdet för nettointäkterna och grundanskaffnings-kostnaderna är störst. Formler: Beteckningar: G=grundinvestering r=kalkylränta i decimalform n=år v=/(+r) n = diskonteringsfaktor S=restvärde I=årliga bruttointäkter K=årliga kostnader A=årligt överskott (intäkter kostnader) Lönsamhetskriterium: A *v + A *v + + A n *v n + S*v n G Enligt ovanstående formel bör det sammanlagda neddiskonterade värdet av de årliga inkomstöverskotten adderat med det neddiskonterade restvärdet (år n) och subtraherat med grundinvesteringen vara positivt för att investeringen skall vara lönsam. Ju större talet är, desto mera lönsam är investeringen vid antagen kalkylräntenivå. Om det årliga överskottet antas vara konstant kan lönsamheten beräknas enligt formeln: n ( + r) A* + S*v n n G r *( + r) startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
startaeget.fi och Göran Kainberg (/).. Diskonteringsfaktorn (v)=/(+r) n för olika kalkylräntor kan uttryckas i tabellform: Tabell A n r 5% % % % % 5% % % 5% %,5,,5,,,5 7,7,,,7,7,,57, 5,77,75,7,,,57,,,7,75,77,575,,577,5,55 7,7,7,75,,55,577 5,557, 5,,5 5,75,77,5,,57,7,7,,7,,7,7, 7,5 7,5,,7,,,7 7,7,5,5,5,5 5,75,,7,7,5 7,7,7,5 7,5,,,,5 7,77 7,5,,5,5 5,,,,5,,,,,55,,55, 7,7,,5,7 7,75,5,57,,5,7,,,5,5,55,55, 7,7,,5,,7,,7,,5,,77,, 7,5,,,5,,55 7,,,,,,5 5,77,,5 5,,7 7,5,,7,,5,,5,5,5, 5,,7,,,77,5, 5,5 7,,7,7 7,7,5,,5,5 7,5,5,55,5,5 5,7,,,5,75,,,57,5,7,5,,7 7,,,,,7,,5,,,,5,,5,5
5 7 5 5,5,, 5,7,,7,7,5,,,,,,57,,5,5,,7 5,,,5,7,,5, 7,, 5,,,,,7,,,,,,, Exempel I ett företag planerar man att köpa en maskin till sin tillverkningsavdelning. Man har tre alternativ; maskin A, B eller C. Alternativen borde rangordnas enligt lönsamhet under förutsättning att man väljer kalkylräntan %. Investeringsutbetalningen och de inbetalningsöverskott som förväntas för resp. alternativ, framgår av följande uppställning: Maskin Investeringsutbetalning ( ) Inbetalningsöverskott ( ) år år år år år år 5 år A 7 B 7 C 7 Pay back- metoden. Genom att summera inbetalningsöverskotten kan man lätt se vilken maskin som har den kortaste återbetalningstiden (pay off-tid). Man adderar helt enkelt tills man nått summan 7. Lösning: Maskin A + + = års pay back. Maskin B + + + / = ½ års pay back. Maskin C + + + = års pay back-tid. Pay back- metodens utslag blir således att Maskin A är det bästa alternativet eftersom det alternativet har den kortaste återbetalningstiden. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
.. Nuvärdemetoden De framtida inbetalningsöverskotten multiplicerar man med en räntefaktor enligt tabell A. Tidsmässigt tänker man sig att utbetalningen för grundinvesteringen inträffar i slutet av år noll medan inbetalningsöverskotten inträffar i slutet av år, år år o.s.v. Summan jämförs med investeringsutbetalningen (som ges minustecken). Är "nettot" positivt rangordnas alternativen och det som har det högsta nettonuvärdet genomförs. Blir det ett negativt netto bör inte investeringen alls genomföras. Lösning: Man räknar i företaget med en kalkylräntesats på %. Maskin A *, + *,77 + *,7 + *, + + *,57 + *,57-7 = -7. Maskin B *, + *,77+ *,7 + *,55 + + *,57 + *,5-7 = 7 7. Maskin C *, - 7 =. Enligt nuvärdemetoden ska man således välja maskin B. Detta alternativ ger det högsta nettokapitalvärdet. Lägg märke till att maskin A som med Pay back- metoden fick den kortaste återbetalningstiden (dvs var bäst!) - nu, enligt nuvärdemetoden, inte bör genomföras alls eftersom dess nettonuvärde är negativt. Exempel I ett industriföretag har man planer på att ersätta ett relativt manuellt arbete med en mer maskinell variant. Inför investeringsbeslutet har man ställt samman följande uppgifter: Manuellt Maskinellt Maskininköp - Löneutbetalningar 5 5 Övriga driftsutbetalningar 5 Maskinens livslängd beräknas till år och skrotvärdet därefter (restvärdet) till. Beräkna vilken tillverkningsmetod som är bäst enligt nuvärdemetoden. Kalkylräntan antas vara 5 %. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Lösning: Årliga kostnadsbesparingar: 5 + 5 - (5 + ) =. Nuvärdesumman av dessa år - blir: *,77 = grundinvesteringen Total nettobesparing: 7 Då värdet är positivt lönar sig investeringen. Förklaring till hur faktorn,77 kan beräknas: formel: n ( + r) A* n r *( + r) täljaren,5 -,577 nämnaren,5*,5,57,5 =,577,775 startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Övningsuppgifter. Använd nuvärdemetoden för att bestämma vilken maskin som är bäst, alternativ A eller alternativ B. Kalkylräntan % används. Restvärdet är noll för båda maskinerna. Alternativ A B Grundinvestering Livslängd 5 år år Årliga inbetalningsöverskott 5. Beräkna nuvärdena av följande konkurrerande investeringsalternativ. Alternativ A B G (grundinvestering) milj.,5 milj. A/år (inbetaln.överskott/år) milj., milj. n (ekonomisk livslängd) år 5 år S (restvärde) milj. noll kalkylräntesats %. I ett företag övervägs vilket av nedanstående investeringsalternativ som bör genomföras; (eller båda - om finansiellt möjligt). Alfa Beta Grundinvestering (utbetalning) Inbetalningsöverskott per år 5 Ekonomisk livslängd år 7 år Restvärde Kalkylräntesats % % startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
. Vilken av de båda investeringarna nedan är den mest fördelaktiga vid en räntesats av 5 %? alt. A alt. B Grundinvesteringen 5 Årliga inbetalningsöverskott Ekonomisk livslängd år 5 år Restvärde 5 5. Endast en av maskininvesteringarna nedan kan företas p.g.a. finansiella restriktioner. Du ska avgöra vilken av dem som ska genomföras. Kalkylräntan bestämmer Du själv!! maskin A maskin B Grundinvestering Inbetalningsöverskott /år /år Restvärde Noll Ekonomisk livslängd år 5 år Ovanstående fem uppgifter kan även lösas med hjälp av annuitetsmetoden. Ett kalkylprogram som Excel kan användas eller man använder sig av en tabell över annuitetsfaktorer. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Lösning till övningsuppgifterna 5. A bäst med NV = 7 (B=5 55). B bäst med NV = c (A=c. 7 ). Alfa bäst med NV = 77 Beta NV =. B bäst med NV = 7 5 (A= ) 5. A bäst vid räntesatser mellan och 5 %. Lönsamheten försvinner vid ca % kalkylränta för alt A, vid ca, % för alt. B (nuvärde = ). Alternativ % 5 % % % 5 % A 5 5 - - B 7 7 - -5 Lösningar i excel till ovanstående övningsuppgifter. Genom att dubbelklicka en cell i tabellen får man fram excel, och därefter kan man dubbelklicka en viss cell för att se beräkningen. Lösning till övningsuppgift A B Grundinvestering Livslängd,år 5 Årliga inbetalningsöverskott 5 annuitetsfaktor,, Nuvärdet av respektive investering 7 5 55 startaeget.fi och Göran Kainberg (5/)..
Lösning till övningsuppgift Alternativ A B G (grundinvestering) 5 A/år (inbetaln.överskott/år) n (ekonomisk livslängd), år 5 S (restvärde) kalkylräntesats % nuvärde 7 Lösning till övningsuppgift : Alfa Beta Grundinvestering (utbetalning), Inbetalningsöverskott per år, 5 Ekonomisk livslängd,år 7 Restvärde,, Kalkylräntesats % % Nuvärde 77,5,5 startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Lösning till övningsuppgift alt. A alt. B Grundinvesteringen 5 Årliga inbetalningsöverskott Ekonomisk livslängd, år 5 Restvärde 5 Kalkylränta 5 % Nuvärde 7 5.. Annuitetsmetoden Med annuitetsmetoden granskar man lönsamheten på årsnivå. Utgångsläget är att man känner till de årliga intäkterna och kostnaderna. Också anskaffningsutgiften och det eventuella restvärdet fördelas per år, dvs. ändras till annuiteter. Kostnadsannuitet beräknas som summan av annuiteten av grundanskaffningen och annuiteten av de årliga kostnaderna. Intäktsannuiteten beräknas som summan av annuiteten för restvärdet och annuiteten av de årliga intäkterna. Lönsamhetsvillkor: Investeringen är lönsam om intäktsannuiteten är minst lika stor som kostnadsannuiteten enligt den valda kalkylräntan. Ju större skillnad mellan intäkts- och kostnadsannuitet är, desto mera lönsam är investeringen. Beräkningen av intäkts- och kostnadsannuiteterna kan man utföra på olika sätt. Ett alternativ är att man först beräknar nuvärdena och sedan bestämmer motsvarande annuiteter. Om man endast är intresserad av lönsamheten kan man beräkna enbart skillnaden mellan intäkter och kostnader på årsnivå. Den annuitet som motsvarar nuvärdet räknar man på samma sätt som annuiteten för ett annuitetslån. startaeget.fi och Göran Kainberg (7/)..
Exempel Grundanskaffningskostnaden för en maskin är och de årliga kostnaderna är. Den årliga bruttointäkten beräknas vara 7 och restvärdet. Utred investeringens lönsamhet med annuitetsmetoden då investeringstiden är år och kalkylräntefoten %. Det sammanlagda nuvärdet för de årliga nettointäkterna det årliga överskottet: 7 =, x,x, = 57 Restvärdet omräknat till nuvärde x (/, ) = 5 Intäkternas nuvärde 7 Grundanskaffningskostnaden Skillnad 7 Skillnaden mellan intäkter och utgifter per år: 7 x, x, = 5, Investeringen är alltså lönsam enligt avkastningskravet %. Exemplet kan också lösas så att intäkts- och kostnadsannuiteterna beräknas separat och sedan beräknas skillnaden mellan dem: Restvärdets nuvärde = 5 Restvärdet per år 5 5 x, x, =, Årliga bruttointäkter 7 Intäktsannuiteten 755 startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Grundanskaffningskostnaden per år, x, x, = Årliga kostnader Kostnadsannuiteten 7 Skillnaden mellan intäktsannuiteten och kostnadsannuiteten 5 Beräkningarna i ovanstående exempel underlättas med hjälp av de matematiska funktionerna i Excel. Mer information om investeringsmetoderna hittar man på t.ex. följande webbsida: http://www.iml.lth.se/kurser/mio/material/investeringar/fof_inv.pdf och på finska på följande adress: http://myy.helia.fi/~taaak/talous/investointi.htm Uppgift Hur mycket lönar det sig att betala för ett investeringsobjekt som under sex år ger en årlig intäkt på 5 och förorsakar kostnader per år för och man vill ha minst en,5 %:s avkastning på det investerade kapitalet? Restvärdet antas vara noll. Uppgift Är en :s investering lönsam om den under år ger en årlig intäkt på och förorsakar 5 :s kostnader per år. Man vill ha minst en %:s ränteavkastning. Uppgift Ett industriföretag behöver tilläggsutrymmen. Företaget kan välja mellan alternativen att hyra (AltH) eller att bygga nytt (AltB). För AltH är den beräknade årshyran. AltB: Byggnadskostnader, brukstid år och restvärdet % av byggnadskostnaderna. Årliga uppvärmnings- och underhållskostnader skulle uppgå till 5 per år. Vilket alternativ är förmånligare vid en kalkylränta på % pa (per annum)? startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Lösning till uppgift I 5, K, A 5, r,5 % S n Nuvärdet=, Lösning till uppgift G, I, K 5, A, r % n Nuvärdet=, investeringen är lönsam startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Lösning till uppgift AltH AltB Åshyra, Byggn,kostnader, Årskostnader 5, Brukstid, år Kalkylränta % Restvärde, Annuitetsfaktorn, Nuvärdet av totalkostnaderna,, Slutsats: alternativet att bygga är fördelaktigare. Genom att välja olika kalkylräntor kan man pröva sig fram till vid vilken kalkylränta de olika alternativen är jämbördiga. Om man ersätter % med % är alternativen ungefär lika dyra. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
FÖRETAGETS FINANSIERING. Allmänt om finansiering Företagsfinansiering är en central del av företagandet. Ordnandet av finansieringen bör därför ha hög prioritet i företagsverksamheten. Det är följaktligen viktigt att man i varje företag har helt klart för sig vem som ansvarar för finansieringsfrågorna och på vilka villkor. Viktiga delområden (samtidigt ofta också problemområden) är:. varifrån kommer företagets pengar. hur mycket pengar behövs. hur skall pengarna räcka till (i alla situationer). vad är priset för pengarna? Huvudregeln är att ju större andel eget kapital man har desto lättare är det att ordna företagets finansiering; det är lättare att tjäna pengar om man har pengar. Företagets kapital kan alltså delas upp i två huvudgrupper: eget och främmande kapital. Det egna kapitalet är det kapital som ägaren eller ägarna tillskjutit och som är varaktigt placerat i företaget. Den vinst som företaget gör kan läggas till det egna kapitalet medan främmande kapital är företagets kapital under en lånetid. I praktiken finns det följande fyra betydelsefulla finansieringsalternativ som en företagare har att tillgå:. Intern finansiering a. Företagets interna finansiering via verksamheten m.m. b. Företagets aktiekapital, eget kapital, tidigare perioders vinst m.m. c. Övrig intern finansiering.. Skuld (främmande kapital) a. Banklån b. Andra lån av försäkringsbolag, leverantörer m.m.. Företagsstöd a. Av den offentliga sektorn utdelade medel b. Av andra erhållna subsidier. Andra finansiella källor a. Leasing b. Factoring m.m. Den vanligaste formen av främmande kapital är banklån. För främmande kapital betalar man ränta medan det egna kapitalet ger intäkter i det fall att företaget ger vinst. Till eget kapital räknar man även riskkapital (eng. venture capital), dvs. det kapital som kapitalplacerare tillför företagen. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
En annan indelning av företagets totalfinansiering kan vara indelningen i a) inkomstfinansiering och b) kapitalfinasiering -eget kapital -främmande kapital -kortfristigt -långfristigt. Några centrala finansieringsbegrepp: Inkomstfinansiering: Eget kapital Främmande kapital Driftskapital Soliditet Likviditet det som återstår av försäljningsinkomsterna efter avdrag av de löpande utgifterna för företagets verksamhet det kapital som företagets ägare investerat i företaget de lån och andra krediter som företaget får av banker och andra kreditgivare de pengar (det kapital) som ligger bundna vid företagets dagliga verksamhet ett företags förmåga att klara av sina långfristiga förbindelser ett företags förmåga att betala löpande utgifter, kallas också betalningsförmåga Finansieringsfrågorna och problemen förknippade med finansieringen varierar kraftigt mellan olika företag inom samma bransch och i synnerhet mellan företag av olika storlek. För många nyetablerade finländska företag har Finnvera Oy visat sig ha en viktig roll, förutom som finansieringskälla också som en viktig informationskälla. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Från Finnvera Oy:s webbsidor hittar man utmärkt information om bl.a.. Finansieringsbehov -eget kapital -investeringar -driftskapital -utvecklingsfinansiering -finansiering av internationalisering. Planering av finansiering och säkerheter -företagsanalys -planering av säkerheter. Ansökan om finansiering Ovanstående uppgifter behandlas skilt för de olika företagstyperna: a) nyetablerade företag b) små och medelstora företag c) storföretag webbsida: http://www.finnvera.fi/index.cfm?lang= I en omfattande studie över Entreprenörskap och utveckling gjord vid Åbo akademi ingår detaljerade uppgifter om faktorer som berör företagens finansiering. Studien finns på nätet på webbsidan: http://www.abo.fi/instut/aronia/publications/entrep.pdf De frågor som berör finansieringen finns på sidorna 5. Notera speciellt faktorerna som inverkar på bankdirektörernas lånebeslut (s. ).. Finansieringsmarknaden Svenskspråkig information om finansmarknaden finns på Finlands banks hemsidor: http://www.bof.fi/swe/_rahoitusmarkkinat/index.stm Via dessa sidor kan man hitta information och länkar till sidor som berör den finländska finansieringsmarknaden. Bankföreningens hemsidor innehåller också detaljerade uppgifter om finansieringsmarknaderna, men till stor del endast på finska och engelska. http://www.pankkiyhdistys.fi/rahoitusmarkkinat En informativ stordiaserie (på finska) om den finländska finansieringsmarkanden finns på följande webbsida: http://www.pankkiyhdistys.fi/sisalto/upload/pp/rahoitusmarkkinat_kalvosarja.p pt För den som har närmare vill bekanta sig med finansieringsfrågor kan hänvisas till följande gedigna verk (på finska ca. 5 sidor): http://yritysjulkaisut.wsoy.fi/www/tuotelue.nsf/yjluettelo/5--7- startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
5. FÖRETAGETS PLACERINGSVERKSAMHET En viktig del av ett välskött företags ekonomifunktion utgör också placeringsverksamheten, dvs hur man placerar de penningbelopp som av olika orsaker inte för tillfället behövs för att upprätthålla likviditeten. Att beakta i detta sammanhang är - hur länge ett visst kapital kan bindas - möjligheterna och kostnaderna för att utnyttja ett kapital som är bundet som t.ex. en tidsbunden deposition - riskerna med placeringen - kan placeringen utnyttjas som säkerhet vid eventuella lån - medför placeringen stamkundsförmåner - m.m. Under de senaste åren har utbudet av placeringsobjekt utökats kraftigt såväl för privatpersoner som för företag och organisationer. Via t.ex. bankernas placeringsrådgivare får man information om olika alternativa placeringsformer. Alla bankgrupper har också informativa hemsidor om sina placeringsalternativ. Bland de vanligaste formerna för placeringar kan nämnas - tidsbundna depositioner - obligationer - debenturer - fondplaceringar - optionslån - aktier - mm För tilläggsinformation om placeringar hänvisas till - bankernas hemsidor - http://www.pankkiyhdistys.fi/ - http://www.bof.fi/swe/5_tilastot/5._tilastografiikkaa/5.._korot/ - http://www.hex.fi/ startaeget.fi och Göran Kainberg (5/)..
. FÖRETAGETS BETALNINGSTRAFIK Med betalningstrafik avses förmedlingen av pengar från en betalare till en betalningsmottagare. Under de senaste årtiondena har det skett stora, nästan revolutionerande, förändringar i betalningssätten. Hela tiden har dock bankerna spelat en central roll men trots alla kriser och radikala tekniska framsteg är bankernas roll fortfarande synnerligen viktig. Traditionella betalningssätt är: kontant, girering, check, bankväxel och olika betalkort. Speciellt användningen av olika betalkort har ökat markant. Bankerna erbjuder idag sina företagskunder, liksom också privatkunder, praktiska, förmånliga och säkra datorbaserade bankförbindelser för skötsel av betalningstrafiken. Kassaapparaterna har utvecklats till långt automatiserade terminaler med inbyggda system för registrering av försäljningen inom minuthandeln. Övergången till en helt virtuell (pappersfri) skötsel av företagets ekonomifunktioner är kanske bara en tidsfråga. Finland hör till ett av de mest progressiva länderna i detta hänseende. Strukturförändringen inom området är i full gång. Trots att e-fakturering, nätbanksalternativ och helt pappersfria bokföringsverifikat blivit allt vanligare är fortfarande traditionella betalningssätt och bankens kontoutdrag viktiga dokument när man vill följa med ett företags betalningstrafik.. Olika betalningssätt.. Girering Gireringssystemet förmedlar betalningar och betalningsinformation mellan företag, myndigheter och hushåll. Girering är ett öppet system vilket innebär att bankkunderna alltid kan nå varandra oavsett val av bank. Girosystemets höga tillgänglighet ställer mycket stora krav på säkerhet och kvalitet. Bankerna och bankkunderna ställer krav på att betalningar och betalningsinformation skyddas men också att de kommer fram i tid till rätt mottagare. För detaljerade uppgifter om gireringssystemet hänvisas till följande finskspråkiga www-sida: http://www.pankkiyhdistys.fi/sisalto/upload/pdf/tsopas.pdf startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..
Anmärkning: i slutet av dokumentet finns länkar till webbsidor med information om: - Girosymboler - modeller för giroblanketter - kontonummersystemet - IBAN internationella kontonummer - Kontroll av referensnummer - Allmänna villkor för inhemska betalningsförmedlingar. I samma länkförteckning finns en intressant, tvåspråkig fakturamodell med inbyggda räknefunktioner http://..5.5/sisalto/upload/pdf/wordlasku.rtf För girobetalningarna har kunderna flera olika alternativ; betalning över disk(dyr), betalning via betalningstjänst, direktdebitering, betalning via betalautomat mm. Tilläggsinformation om dessa hittas på bankernas hemsidor och i bankernas broschyrer... Check och bankväxel Check och bankväxel är betalningssätt för både privatpersoner och företag och kan jämföras med kontanter. Innehavaren av ett checkkonto uppmanar med sin check banken att betala checkens belopp till den mottagare som anges på checken. Checkar används av privatpersoner eller av företag med checkkonton med eller utan kredit. Beträffande användningen av checkar är det skäl att känna till de föreskrifter som gäller bl.a. inlösning och överföring av checkar. Bankväxlar används i t.ex. situationer då det av säkerhetsskäl är bäst att inte transportera stora penningsummor. En bankväxel utställs av banken och banken förbinder sig att betala det belopp som anges på växeln till en given person... Betalkort Med betalkort avses bankkort, kreditkort, kombinerade bank- och kreditkort samt de kort som används som hjälpmedel, t.ex. bankautomatkort. Terminologin är beträffande bankkort en aning oklar. (Hänvisning: http://www.kotus.fi/svenska/reuter//.shtml) Utmärkt material (på svenska) om betalkort finns i bankföreningens publikationer: startaeget.fi och Göran Kainberg (7/)..
http://www.pankkiyhdistys.fi/sisalto/upload/svenska/bkbktext.pdf och med bilder på olika betalkort: http://www.pankkiyhdistys.fi/sisalto/upload/svenska/kuvasto.pdf. Betalning via nätet Bankernas utbud av elektroniska tjänster och betalning via nätet har i Finland utvecklats i snabb takt. En av de främsta orsakerna är att man velat få ner kostnaderna för skötsel av betalningarna. Serviceavgifterna för traditionella banktjänster upplevs av många småföretagare som relativt höga. Behovet av inbesparingar i personalkostnader har lett till att man såväl från bankernas sida som från kundernas sida aktivt utvecklat betalningsalternativen via nätet. Därigenom har man inom företagen också kunnat effektivera verksamheten och göra inbesparingar i personalkostnaderna. Beroendet av bankernas öppettider har minskat. En uppfattning om hur betalningstrafiken utvecklats i Finland får man från Bankföreningens publikationer: http://www.pankkiyhdistys.fi/svenska/index.html De olika bankgrupperna erbjuder idag sina kunder ungefär identiska lösningar på problemen inom sektorn betalningstrafik. För noggrannare information om de olika bankernas servicepaket hänvisas till deras hemsidor: http://www.nordea.fi/ http://www.osuuspankki.fi/ http://www.aktia.fi/ http://www.alandsbanken.fi/index.htm m.fl. startaeget.fi och Göran Kainberg (/)..