Tjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning

Vindkraftspark Tjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning April 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 1.1 ANMÄLAN OM ÄNDRAD VERKSAMHET 1.2 PRESENTATION AV BOLAGET 1.3 VARFÖR VINDKRAFT 1.4 TIDPLAN 1.5 BESKRIVNING AV UTREDNINGSGRUPPEN 3 3 3 4 4 2 OMFATTNING, UTFORMNING OCH LOKALISERING 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING 7 3.1 ALLMÄNT OM OMRÅDET 3.2 NATURMILJÖ 3.3 FRILUFTSLIV 3.4 KULTURMILJÖ 3.5 FÅGEL 7 7 8 8 8 4 BESKRIVNING AV PROJEKTETS OLIKA FASER 8 4.1 ANLÄGGNINGSSKEDET 4.2 DRIFTSKEDET 4.3 AVVECKLINGSSKEDET 8 8 10 5 PÅVERKAN 11 5.1 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR 5.1.1 VISUELL PÅVERKAN 5.1.2 LJUD 5.1.3 SKUGGOR 5.2 KULTURMILJÖ 5.3 FRILUFTSLIV OCH REKREATION 5.4 NATURVÄRDEN 5.5 FÅGEL 5.6 DÄGGDJUR 11 11 12 12 13 13 13 13 14 6 SAMRÅD 14 7 KONTAKT 14 8 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR 15

2

1 BAKGRUND 1.1 ANMÄLAN wpd Onshore Tjurhöjden AB planerar för en vindkraftanläggning med 2 vindkraftverk med en sammanlagd uteffekt av 4 MWpå fastigheten Mången 1:2,Tjurhöjden, i Karlstad kommun. Bolaget erhöll bygglov avseende två vindkraftverk med effekten 2 MW och 78 meter navhöjd samt garage/förråd i november 2008 (Beslut 2008-11-17, Ärendenr BL 2007-0058). Miljöanmälan har ingivits till kommunens miljönämnd den 12 februari 2007 (av den tidigare ägaren Gunnar Bjurbäck). Miljönämnden har i beslut daterat den 29 augusti 2007 10 godkänt anmälan och angivit vad som ska gälla för verksamheten. wpd Onshore Tjurhöjden AB har efter förvärv av projektet anmält ändrade ägarförhållanden och miljönämnden har i beslut 2008-12- 09 angivit att tidigare beslut skall gälla även för den nya ägaren. Marknaden har nu utvecklat sig så att det är möjligt att öka elproduktionen och därmed utnyttja platsen mer optimalt genom att placera två vindkraftverk med en högre navhöjd, 108 meter, på samma plats. Dessutom har det lägre elpriset medfört att vindkraftverk med en navhöjd på 78 meter inte längre är ekonomiskt lönsamma på denna plats. wpd Onshore Tjurhöjden AB har därför ansökt om nytt bygglov med anledning av vindkraftverkens ökade navhöjd. Detta dokument utgör en bilaga till den nya miljöanmälan med anledning av ökad navhöjd. 1.2 PRESENTATION AV BOLAGET Projektet att etablera en vindkraftpark på Tjurhöjden drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Tjurhöjden AB (wpd). wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftprojekt, bland annat onshoreprojekten Videbäcksmåla, Tandsjö och Stormossen samt offshoreprojektet Storgrundet. Videbäcksmåla ligger i Kalmar län, övriga i Gävleborgs Län. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 200 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 1 600 MW och en investeringsvolym på 1,6 miljarder euro. Vi är idag cirka 300 medarbetare över hela världen. 1.3 VARFÖR VINDKRAFT Vinden är oändlig och kan användas som energikälla. Den är gratis, skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för kolkondens, 3

storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Jämför man med de energikällor som räknas som förnybara ger endast viss nyanlagd vattenkraft billigare el då inga skatter, avgifter och bidrag är medräknade. Och medräknat dessa är vindkraftselen billigast. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Regeringens nya planeringram för vindkraft är 30 TWh till år 2020 1. En utbyggnad till 30 TWh medför investeringar på drygt 150 miljarder kr och skulle ge cirka 20 000 varaktiga arbetstillfällen per år. 1.4 TIDPLAN Vindkraftspark Tjurhöjden planeras att uppföras under år 2009 med start av byggnation under juni månad. 1.5 BESKRIVNING AV UTREDNINGSGRUPPEN wpd Onshore Tjurhöjden AB Pontus Löfstrand Hans Ohlsson Maria Röske Angelica Widing Civilekonom Energiingenjör Jur kand Fil kand Miljövetenskap 1 Idag produceras cirka 1,8 TWh i Sverige 4

2 OMFATTNING, UTFORMNING OCH LOKALISERING Tjurhöjden ligger cirka 30 kilometer nordost om Karlstad i Värmlands län, se figur 1. Området ligger på en höjd öster om sjön Mången. Närmaste bostad (fritidshus) är belägen cirka 750 meter från vindkraftverken. En annan byggnad är belägen cirka 630 meter meter från vindkraftverken men denna är inte bebodd. Öster om området finns ett naturreservat med värde för det rörliga friluftslivet. Inom hela området bedrivs idag skogsbruk. Figur 1. Vindkraftsparkens lokalisering. Karta: Översiktskartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19788. Två vindkraftverk planeras att anläggas. Vindkraftverkens placering framgår av figur 2. Avståndet mellan verken är cirka 300 meter. Avståndet mellan vindkraftverken är optimerat med hänsyn till vindkraftverkens verkningsgrad. 5

Figur 2. Vindkraftverkens placering och befintlig väg. Karta: Terrängkartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19793. wpd:s planer baseras på vindkraftverk med en uteffekt om 2 MW och en totalhöjd på 149 meter. Vindkraftverken kommer att förses med hindermarkering enligt Luftfartstyrelsens regler. Vindkraftverket Enercon E82, är det vindraftverk som kommer att användas, se bilaga 1. Totalhöjden för vindkraftverken blir 149 meter med spetsen på rotorbladet när den nått sin högsta punkt. Detta bland annat för att undvika vitt blinkande ljus som krävs för hindermarkering över 150 meter enligt Luftfartstyrelses föreskrifter. Två stycken 2 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på cirka 10,5 GWh, eller 10,5 miljoner kwh, och skulle räcka för att försörja cirka 2 000 hushåll med hushållsel. Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd kommer att sökas härför. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och följa allmäna rekommendationer beträffande magnetfält med mera. Vindkraftsparken planeras att anslutas via en 12 kv-kabel till det befintliga ställverket vid Hultebyn som ägs av Fortum Distrubution AB. Avståndet från vindkraftsparken till ställverket är cirka åtta kilometer. 6

3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 ALLMÄNT OM OMRÅDET Området för de planerade vindkraftverken är beläget på en höjd med ung/avverkad skog. Omgivningarna består till stor del av produktionsskog med inslag av sjöar. Det dominerade trädslaget är gran. Landskapet är lätt kuperat. Området omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. 3.2 NATURMILJÖ Området innefattar få motstående intressen. Området är dock lokaliserat cirka 450 meter väster om ett område av riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Samma område utgör även Naturreservat enligt 7 kap. 4-8 miljöbalken och Natura-2000 område (Brattforsheden, ID: SE0610178). Naturreservatet är av riksintresse för naturvården och upptaget i Karlstads kommuns naturvårdsprogram som ett område av naturvärdeklass 1. Syftet med naturreservatet är i första hand att bevara de geologiska formationerna men även att bevara området för det rörliga friluftslivet. Natura 2000-området är upptaget i regeringens förteckning över naturområden som bör beredas skydd som särskilt bevarandeområde enligt rådets habitatdirektiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. I den allra största delen av området bedrivs idag skogsbruk, med särskild naturvårdshänsyn. Figur 3. Översikt Naturreservat/Natura 2000-område, streckad markering. Karta: Terrängkartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19793. 7

3.3 FRILUFTSLIV Området i vindkraftverkens närhet är av betydelse för friluftsliv och rekreation. Vid sjön Mången finns en välbesökt badplats och i anslutning till naturvårdsreservatet finns populära vandringsleder. Som ovan nämnts är ett av syftena med naturreservatet just att bevara det rörliga friluftslivet. 3.4 KULTURMILJÖ Området där vindkraftverken planeras är beläget cirka 900 respektive 1 100 meter norr om gränsen för kulturreservatet Krigsflygfält 16 Brattforsheden. I övrigt hyser inte platsen några kända värden för kulturmiljön. 3.5 FÅGEL Inventering av rovfågel inom ett område med en kilometers radie för de planerade vindkrafverken har gjorts. Inventeringen genomfördes under tre dagar, dels genom metodisk genomgång av området, dels genom rovfågelspaning från två fasta platser. Två ormvråkar observerades inom området på hög höjd. Observationer av enstaka ormvråkar gjordes också på stort avstånd, långt utanför aktuellt område. 4 BESKRIVNING AV PROJEKTETS OLIKA FASER 4.1 ANLÄGGNINGSSKEDET De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En 18-19 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs cirka fem veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Redan befintliga vägar kommer vid behov förstärkas och en ny väg på toppen av höjden kommer att anläggas fram till platsen för vindkraftverken, se bilaga 6. 4.2 DRIFTSKEDET Vindkraftverken fungerar helt automatiskt och producerar energi när det blåser cirka 4-25 meter/sekund. Blåser det mer än 25 meter/sekund ändras rotorbladens lutning till noll 8

grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal effekt nås redan vid 13 meter/sekund. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från eventuell växellåda, pumpar och fläktsystem. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är schwichande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig, se bilden nedan. Beräkningen baseras på ljudemission från rotornavet. Ljudemissionen mäts när det blåser cirka 8 meter/sekund på 10 meters höjd vilket är det förhållande då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som beräknas höras från vindkraftverken. Figur 4. Ljudberäkning. Karta: Terrängkartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19793. Det närmaste huset (vilket dock inte är bebott) ligger 630 meter från parken och enligt beräkningen väntas ljudnivån där uppgå till 39,4 db(a) vid åtta meter/sekund på tio meters höjd, se bilaga 3. Vid lägre vindhastigheter kommer ljudnivån att sjunka och vid högre vindhastigheter kommer bakgrundsbruset såsom lövprassel och vindens ljud att överrösta vindkraftverken. Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar skuggor. wpd har utfört skuggberäkningar beträffande den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftanläggningen. Vid beräk- 9

ningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader. Utförda skuggberäkningar visar att det teoretiska maximala antalet timmar med skuggpåverkan inte kommer att överstiga riktlinjen på 30 timmar teoretisk skuggtid per år vid några bostäder eller fritidshus, se figur 5 nedan och bilaga 4. Då beräkningen av teoretisk skuggtid utgår ifrån ett s.k. worste case-scenario kommer dock skuggtiden i praktiken alltid att bli mindre än den angivna tiden. Figur 5. Skuggberäkning. Karta: Terrängkartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19793. I enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47), kommer vindkraftverken markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en driftcentral. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon någon eller högst ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 4.3 AVVECKLINGSSKEDET Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från vindkraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 10

5 PÅVERKAN Vindkraftparken kommer att påverka omgivningen på olika sätt under olika faser av projektet. Nedan redogörs för hur vindkraftparken kommer påverka människor, flora och fauna. 5.1 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR 5.1.1 Visuell påverkan Vid all etablering av vindkraftverk sker en påverkan på landskapsbilden. Hur detta upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och, eftersom upplevelsen är subjektiv, vem som tillfrågas. Landskapet kring området där vindkraftparken planeras är relativt kuperat och till stor del täckt av skog. Från många platser kommer skogen medföra att vindkraftverken helt eller delvis skyms. Från andra sidan sjön Mången kommer dock vindkraftverken synas relativt väl. Påverkan på landskapsbilden bedöms här som måttlig, alternativt stor. I bilaga 2 presenteras fotomontage som visar hur etableringen kommer att se ut från olika platser. För att tydliggöra skillnaden mellan den tidigare beviljade navhöjden 78 meter och den aktuella navhöjden 108 meter finns visualiseringar avseende båda nivåerna i bilagan. Vindkraftverken med 108 meters navhöjd har en rotordiameter på 82 meter, vilket ger en total höjd på 149 meter. Figur 6. Fotopunkter. Visualiseringar, se bilaga 2. Karta: Fastighetskartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19789. 11

Exempel på fotomontage, fotopunkt 2, 108 m navhöjd. För samtliga fotomontage, se bilaga 2. 5.1.2 Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller under en begränsad tid. Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Nivån 40 db(a) (naturvårdsverkets riktvärde) kommer att innehållas vid närmaste bostadshus. 40 db(a) motsvarar ljudet från ett modernt kylskåp. För beräkningar av ljudet, se kapitel 4.2 och bilaga 3. Då avståndet till närmaste hus är relativt långt väntas ljudet från vindkraftverken främst påverka förbipasserande. Inga människor väntas dock stadigvarande uppehålla sig i vindkraftverkens närhet. Påverkan på grund av ljud väntas sammanfattningsvis bli liten. 5.1.3 Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar skuggor som kan vara besvärande. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och maximalt 30 minuter per dag. Detta skall säkerställa att den faktiska skuggtiden inte överstiger åtta timmar per år och 30 minuter per dag 2. wpd har utfört skuggberäkningar beträffande den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftanläggningen, se kapitel 4.2. och bilaga 4. Utförda skuggberäkningar visar att det teoretiska maximala antalet timmar med skuggpåverkan inte kommer att överstiga riktlinjen på 30 timmar teoretisk skuggtid per år. 2 Boverket. Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. 2008. 12

Då beräkningen av teoretisk skuggtid utgår ifrån ett s.k. worste case-scenario kommer dock skuggtiden i praktiken alltid att bli mindre än den angivna tiden. Påverkan på grund av skuggor väntas därför bli liten. 5.2 KULTURMILJÖ Området för vindkraftverken och de planerade vägarna hyser inga kulturvärden. Cirka en kilometer söder om området är dock kulturreservatet Krigsflygfält 16 Brattforsheden beläget. Stiftelsen Krigsflygfält 16 har ingen erinran mot uppförande av anläggningen, se vidare avsnitt 6 och bilaga 7. 5.3 FRILUFTSLIV OCH REKREATION En vindkraftanläggning påverkar inte tillgängligheten till ett område. Däremot kan vindkraftverken påverka människors upplevelse av området. Miljöförvaltningen i Karlstads kommun har i tjänsteskrivelse 2007-08-13 angående den tidigare ansökan (navhöjd 78 meter) bedömt att det rörliga friluftslivet kommer att påverkas negativt i viss grad genom att vindkraftverken blir synliga från badplatsen och vandringsleder inom naturreservatet. Den negativa inverkan på det rörliga friluftslivet bedöms dock inte vara av sådan art att det utgör ett hinder för vindkraftsetableringen. wpd konstaterar således att påverkan på rekreation och friluftsliv väntas bli måttlig. 5.4 NATURVÄRDEN Påverkan på flora och fauna beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftparken och i begränsad omfattning vid anläggande av vissa kompletterande vägarbeten. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken förväntas floran och faunan påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när arbetena väl är avslutade. Området där vindkraftverken placeras innefattar inga naturreservat, biotopskydd eller Natura 2000-områden och inga kända skyddade arter har identifierats. De höga naturvärdena i områdets närhet (Brattforshedens naturreservat och Natura 2000- området) är främst av geologisk karaktär och störs inte av vindkraftverken. Den befintliga vägen genom naturreservatet kommer att användas för transport av vindkraftverken till platsen. Vägen behöver breddas med tre meter vid infarten, se ritning på karta i bilaga 6. Ingen grävning, schaktning, sprängning eller trädfällning kommer att bli nödvändig inom naturreservatet. Vägen norr om reservatet förstärks och breddas på några ställen. En grusväg byggs från den befintliga vägen fram till vindkraftverken (utanför reservatet), se bilaga 6. Påverkan på naturvärden väntas sammanfattningsvis bli ringa. 5.5 FÅGEL Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan är liten. Det är sällan som flyttande fåglar kolliderar med ett vindkraftverk, de väljer oftast en bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden. Häckande småfågelarter riskerar vanligtvis inte heller att kollidera med vindkraftverken då de i allmänhet flyger lågt. 13

Vissa rovfågelarter, till exempel Kungsörn, riskerar att dock kollidera med vindkraftverk under jakt. En sammanställning har visat att få studier uppskattar mortaliteten till över en individ/vindkraftverk och år. Fåglarna verkar inte undvika att rasta eller häcka på platser där vindkraftverk står, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart. I regel är habitatförstöring inget problem för landbaserad vindkraft, såvida inte lokaliseringen sker inom skyddade områden. Inventering av rovfågel inom ett område med en kilometers radie för de planerade vindkraftverken har gjorts (se bilaga 5). Slutsatsen av denna blev att det förekommer få rovfåglar i området. Då området inte heller är särskilt skyddat med hänsyn till fågellivet väntas påverkan på fågellivet i området bli liten. 5.6 DÄGGDJUR Vilda och tama däggdjur störs generellt inte av vindkraftverk. 6 SAMRÅD I samband med tidigare bygglovsprövning har Karlstad kommun genomfört samråd med närboende inom cirka en kilometers radie. Ingen deltagare hade då något att erinra. Samråd har skett angående eventuell påverkan på kulturreservatet Krigsflygfält 16 Brattforsheden. Stiftelsen Krigsflygfält 16 har ingen erinran mot uppförande av anläggningen då vindkraftverken är belägna utanför flygsäkerhetsradien om 2 700 meter från flystråkens centrumpunkt. Samråd har även skett med Brattforshedens flygklubb som inte haft några invändningar, se bilaga 7. Samråd har tidigare skett med Försvarsmakten och LFV Flygtrafiktjänsten gällande den lägre totalhöjden och dessa har inte haft något att erinra. Remissförfrågan avseende vindkraftverkens ökade totalhöjd har sänts till Försvarsmakten och LFV Flygtrafiktjänsten samt aktuella telecombolag. Samråd genomförs med Länsstyrelsen enligt 12 kap 6 miljöbalken gällande breddning av befintlig väg i Brattforshedens naturreservat/natura 2000-område. 7 KONTAKT wpd Onshore Tjurhöjden AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm 08-501 091 50 Angelica Widing a.widing@wpd.se wpd Scandinavia AB 08-501 091 72 14

8 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Ritning vindkraftverk Visualiseringar Ljudutbredning Skuggutbredning Rovfågelsinventering Platser och vägar Remissvar och synpunkter 15