Granskning av arbetet med att stärka barns rättigheter 2012

Granskning av arbetet med att stärka barns rättigheter 2012 KOMMUNREVISIONEN

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2012 Norrköpings kommun Granskning av arbetet med att stärka barns rättigheter

Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och avgränsning... 4 2.3. Revisionsfrågor... 4 2.4. Revisionskriterier... 5 2.5. Metod... 5 3. Barnkonventionen i Sverige... 5 3.1. Vad innebär barnkonventionen för barn i Sverige?... 5 3.2. Vad innebär barnkonventionen för Sveriges kommuner?... 6 4. Barnkonventionen i styrningen... 7 4.1. Uppdrag enligt reglemente... 7 4.2. Budget 2012... 7 4.3. Kommunstyrelsen... 7 4.4. Barn- och ungdomsnämnden... 9 4.5. Socialnämnden...10 4.6. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden...12 4.7. Vård och omsorgsnämnden...14 4.8. Kultur och fritidsnämnden...15 4.9. Bygg- och miljönämnden...16 4.10. Tekniska nämnden...17 4.11. Stadsplaneringsnämnden...17 4.12. Överförmyndarenheten...18 4.13. Gymnasienämnden...18 5. Samlad bedömning utifrån revisionsfrågorna...19 5.1. Svar på revisionsfrågorna...19 5.2. Identifierade förbättringsområden...21 Källförteckning...22 1

1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Norrköpings kommun granskat arbetet med att stärka barns rättigheter. Granskningens syfte är att belysa och bedöma i vilken utsträckning kommunstyrelsens och samtliga nämnders arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i FN:s barnkonvention, riksdagens strategibeslut och fullmäktiges mål. Granskningen fokuseras på arbetet inom socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Några mer uttalade mål för att stärka barns rättigheter, har inte fastställts i budget 2012. I målområdet Den barnvänliga staden finns dock flera mål som rör barn samt att åtgärder mot barnfattigdom är en prioriterad fråga i budgeten. Nämnderna har inte i sina uppdragsplaner fastställt några mål eller riktlinjer med bäring på barnkonventionen. Barn- och ungdomsnämnden respektive socialnämnden hänvisar dock i sina uppdragsplaner till FN:s barnkonvention. I vård- och omsorgsnämndens uppdrag till verksamheten betonas att barnperspektivet ska tillämpas. Även tekniska nämnden hänvisar till ett barnperspektiv. Endast arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden omnämner barnfattigdomen i sin uppdragsplan, trots den precisering som fullmäktige gett om en handlingsplan för arbetet med att begränsa barnfattigdomen. Vi ser det som angeläget att samtliga nämnder vidtar åtgärder utifrån fullmäktiges precisering om en handlingsplan för att begränsa omfattningen av barnfattigdomen och effekterna för enskilda. Ingen av de granskade nämnderna refererar till riksdagens strategibeslut om förverkligande av FN:s barnkonvention om barnets rättigheter i Sverige och den har inte heller omsatts i några handlingsplaner. Ingen nämnd refererar till det allmänna nämndreglementet. En generell rekommendation till alla nämnder är att fastställa mer precisa mål och uppdrag utifrån barnkonventionen samt att ta fram strategier för att förankra och levandegöra barnkonventionen i verksamheten. Medverkan i Sveriges Kommuners och Landstings projekt om att bland annat ta fram en projektplan för hur kommunen arbetar med barnkonventionen bör kunna ligga till grund för det fortsatta arbete som Norrköpings kommun behöver vidta. Då målen inte preciserats i någon större utsträckning anges inte heller några direkta mätetal. En bättre redovisning från nämndernas sida behövs utifrån tydliga mål och mätetal samt redovisning av vad som faktiskt genomförs. Kommunstyrelsens styrning och uppföljning av nämndernas arbete utifrån barnkonventionen bör stärkas så att styrelsen inom ramen för sin uppsikt i större utsträckning tillförsäkras att nämndernas arbete utgår från barnkonventionen. Nämnderna vidtar åtgärder och aktiviteter i olika utsträckning för att stärka barns delaktighet och inflytande samt att fånga upp deras synpunkter. Det initiativ som tagits, och det arbete som sker, med Norrköpings sociala investeringsfond är positivt liksom ambitionen att ta fram en handlingsplan för att begränsa effekterna av barnfattigdom. Åtgärder för att ta reda på vad som är bäst för barnen i planeringen av verksamheten förekommer i viss utsträckning. Mest uttalade åtgärder sker inom barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden. Inom skolan genomförs elev/brukarundersökningar som till viss del har bäring på barnkonventionens intentioner. De tillsynsbesök som görs på nämndens uppdrag, 2

bland annat utifrån vad som framkommer i elevenkäterna, är positivt. Socialnämnden har hämtat in barn och ungas synpunkter vad gäller placeringar. Några systematiska konsekvensanalyser genomförs inte, vilket bör övervägas. Checklistor/ konsekvensbeskrivningar har tagits fram inom ramen för hållbar utveckling, vilka dock inte förefaller användas i någon större utsträckning. Några exempel på hur unga som resurs tas tillvara i beslutsfattandet finns. De verksamheter som ofta möter barn uppmärksammar de olika livsvillkor som barn kan ha. Barns och ungas synpunkter vid myndighetsutövning beaktas inom främst socialnämnden. Utbildning i barnkonventionen genomförs inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt socialnämnden. Någon systematisk utbildning av personalen sker dock inte i kommunen, vilket vi ser som angeläget. Identifierade förbättringsområden utifrån den genomförda granskningen: Fastställ konkreta mål, mätetal och riktlinjer samt strategier för att levandegöra och förankra barnkonventionen i verksamheten i enlighet med det allmänna nämndreglementet. Utveckla rapporteringen av måluppfyllelsen och vilka åtgärder som faktiskt vidtas. Vidta åtgärder utifrån fullmäktiges precisering om en handlingsplan för att begränsa omfattningen av barnfattigdomen och effekterna för enskilda. Ta fram strategier alternativt använd de barnchecklistor som tagits fram för att bevaka att barns rättigheter säkerställs i alla beslut och verksamheter där barn kan vara berörda. Överväg systematiska barnkonsekvensanalyser eller liknande åtgärder i enlighet med vad som uttalas i den nationella strategin. Kommunstyrelsen bör inom ramen för sin uppsikt stärka sin styrning och uppföljning av nämndernas arbete utifrån barnkonventionen. Överväg former för att säkerställa att personalen kontinuerligt utbildas/fortbildas om barnkonventionen och dess genomförande. Överväg ytterligare former för att stärka barn och ungas inflytande och ta tillvara dem som resurs i beslutsfattandet. Se över de olika medborgar/brukarundersökningar som görs och dess bäring på barns röster och överväg kompletterande frågor utifrån barns och ungdomars perspektiv. 3

2. Inledning 2.1. Bakgrund Revisorerna har i sin revisionsplan för 2012 bedömt det angeläget att genomföra en granskning av arbetet med att stärka barns rättigheter. Barn och ungas livsvillkor påverkas i mångt och mycket av beslut som fattas i kommunen. Skola, fritid, samhällsplanering och social omsorg är några av de verksamheter som har stor inverkan på barns och ungas vardag. I FN:s Barnkonvention finns en universell definition av barns mänskliga rättigheter. Sverige ratificerade Barnkonventionen år 1990. Essensen i barnkonventionen när det gäller kommunal verksamhet är följande: Att barn har mänskliga rättigheter precis som vuxna och att barn har rätt att inte bli kränkta, t.ex. i skolan, i kontakt med vården och liknande. Att beslut kan ha särskilda konsekvenser för barn eftersom de är en utsatt grupp som är helt beroende av de vuxna och samhället. Därför bör kommunen systematiskt genomföra konsekvensanalyser för barn vid beslutsfattande. Kommunen bör även se till att barn omfattas av brukarundersökningar i alla verksamheter. Att vid myndighetsutövning som särskilt berör barn höra barnets röst. Sveriges riksdag antog i december 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter. Strategin vänder sig bland annat till kommunerna och tar upp arbetsmetoder, styrning och kompetensutveckling. Nämnderna i Norrköpings kommun ska enligt det allmänna nämndreglementet beakta intentionerna i FN:s barnkonvention. I kommunens budget för 2012 finns mål som rör barn inom främst målområdena Utbildningsstaden och Den barnvänliga staden. Några uttalade mål för att stärka barns rättigheter finns inte. Av de preciseringar som getts för nämndernas arbete framgår dock att det är viktigt att invånarna kan påverka sin vardag och att de har möjlighet att delta i den offentliga dialogen. Vidare att förutsättningar ska skapas för en jämställd fritid för flickor och pojkar samt att nämnderna ska arbeta för att begränsa omfattningen av barnfattigdomen. En av de prioriterade satsningarna i budgeten är en utbyggd förskola. 2.2. Syfte och avgränsning Granskningens syfte är att belysa och bedöma i vilken utsträckning kommunstyrelsens och nämndernas arbete följer de intentioner om barns rättigheter som anges i FN:s barnkonvention, riksdagens strategibeslut och fullmäktiges mål. Granskningen avser kommunstyrelsen och samtliga nämnder (inkl. överförmyndaren) med undantag för valnämnden. Granskningen fokuseras på socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden och avser 2012. 2.3. Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Vilka mål, uppdrag, riktlinjer har fastställts med bäring på barnens roll? Hur mäter nämnderna måluppfyllelse för dessa mål, uppdrag och riktlinjer? Utbildas personalen i barnkonventionen och dess innehåll? 4

Har riksdagens antagna strategi omsatts i någon handlingsplan/motsvarande? Hur tar nämnd/förvaltning reda på vad som är bäst för barn i planeringen av verksamheten? Görs systematiska konsekvensanalyser utifrån ett barnperspektiv? Hur tas unga som resurs tillvara i beslutsfattandet? Vilka brukarundersökningar som genomförs är riktade till barn? Hur tar nämnd/förvaltning hänsyn till de olika livsvillkor som barn kan ha beroende på kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, socioekonomiska förutsättningar och liknande? Hur inhämtas och beaktas barns och ungas synpunkter vid myndighetsutövning inom förskola, skola och socialtjänst? 2.4. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Granskningen utgår i huvudsak från följande revisionskriterier: FN:s Barnkonvention Riksdagens strategibeslut (proposition 1997/98:182) Kommunens budget 2012 Kommunens allmänna nämndreglemente (ANR) 2.5. Metod Granskningen bygger på intervjuer och dokumentstudier. Som stöd för analysen har ett antal frågor om åtgärder för barns bästa ställts genom e-brev till samtliga nämnder. Samtal har därutöver skett med flera nämnder/kontor för att får in svar och dokumentation till dessa. Granskade dokument framgår av källförteckning. Intervjuer har genomförts med: Ekonomi- och styrningskontoret; folkhälsocontroller. Utbildningskontoret; sakkunniga inom barn- och ungdomsnämnden samt stödsamordnare. Arbetsmarknadskontoret; chef respektive verksamhetschef ekonomiskt bistånd Socialkontoret; programsekreterare respektive enhetschef södra myndighetskontoret. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 3. Barnkonventionen i Sverige 3.1. Vad innebär barnkonventionen för barn i Sverige? Barnkonventionen handlar om staters ansvar för barnens rättigheter. Att en stat har hög levnadsstandard hos befolkningen eller god tillväxt innebär inte automatiskt att barnens rättigheter tillgodoses. När Sverige ratificerade konventionen år 1990 följdes det av en skyldighet att utveckla strategier för att sätta den i verket. Alla personer under 18 år räknas enligt konventionen som barn. I Sverige innebär det cirka två miljoner människor, eller en knapp fjärdedel av befolkningen. Ibland använder myndigheter kategoriseringen barn, ca 0-12 år och unga, ca 13-18 år (eller upp till 20 år), för att synliggöra de olika livsfaser som det innebär att vara i endera kategorin. 5

Barnkonventionen utgår från att barndomen är en viktig period i livet. Det är då vi fostras till samhällsmedborgare, vi har också ett stort behov av att vara trygga för att växa upp och bli ansvarstagande vuxna. Genom barnkonventionen stärks barnet, såväl i familjen som i samhället. I Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, den s.k. nationella strategin, framhålls att alla samhällsaktörer måste arbeta aktivt för att synliggöra barn som grupp och att arbeta med ett barnperspektiv. I Sverige har myndigheten Barnombudsmannen i uppdrag att bevaka hur barnkonventionen följs. 3.2. Vad innebär barnkonventionen för Sveriges kommuner? I den nationella strategin fastslås att kommuner bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa införlivas i den kommunala verksamheten. Detta kan man göra genom att ha särskilda barnplaner, barnkonsekvensanalyser, barnchecklistor eller liknande. Den nationella strategin menar också att kommuner och landsting bör erbjuda sin personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande. Barns och ungas vardag präglas mycket av kontakter med kommuner och landsting. De möter den offentliga sektorn i förskolan, skolan, vården, kollektivtrafiken, i de kommunala bostäderna med mera. Ett barn som växer upp i en familj som inte fungerar är beroende av stöd från samhället. Barnkonventionen är ett led i att säkra att barnets rättigheter tas tillvara i kontakten med kommuner och landsting. Det finns tre centrala principer i barnkonventionen som har särskild betydelse för kommuner. Det gäller bestämmelserna om att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3), om varje barns rätt att komma till tals i alla frågor som rör henne eller honom (artikel 12) och om skyldigheten att vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen (artikel 4). Artiklarna skapar några grundläggande principer som ska genomsyra all kommunal verksamhet: BARNET 1. Mänskliga rättigheter: Barn har mänskliga rättigheter precis som vuxna, och därmed rätt att inte bli kränkta, t.ex. i skolan, i kontakt med vården och liknande. Det handlar exempelvis för kommunen om att förebygga diskriminering och mobbning. 2. Barnkonsekvensanalys: beslut kan ha särskilda konsekvenser för barn eftersom de är beroende av de vuxna och samhället. Därför bör kommunen genomföra konsekvensanalyser för barn vid beslutsfattande. Kommunen bör även se till att barn omfattas av brukarundersökningar i alla verksamheter. 3. Barnets röst ska höras: När kommunen bedriver myndighetsutövning mot barn är det viktigt att barnets röst får höras, att detta dokumenteras och tas med vid beslutsfattande. Barns och ungas röster bör även höras som en naturlig del av den kommunala demokratin. Skola, förskola, omsorg, socialtjänst Beslut på förvaltningsnivå, bostadsplanering, samhällsplanering, trafikplanering, miljö samt kultur och fritid - Generella beslut Bilden till höger beskriver vilka verksamheter i kommunen som ligger barnet nära, och vilka som ligger längre ifrån. Alla verksamheter påverkar barnet. Vissa nämnder har ett riktat uppdrag att arbeta med barn som målgrupp, som skolan, socialtjänsten, kultur- och fritid samt omsorg (exempelvis om funktionshindrade barn och unga). Barnets livsvillkor kan påverkas lika mycket av beslut som är fattade inom politikområden som inte i första ledet är riktade mot dem, som samhällsplanering, miljöarbete, trafiksäkerhet och bostadspolitik. 6

4. Barnkonventionen i styrningen 4.1. Uppdrag enligt reglemente Enligt det allmänna nämndreglemente som fastställts av kommunfullmäktige (januari 2003) ska nämnderna, inom alla områden i den kommunalt finansierade verksamheten, beakta intentionerna i FN:s barnkonvention. 4.2. Budget 2012 Av kommunens sex målområden i budget 2012 är det två målområden Utbildningsstaden och Den barnvänliga staden som mer uttalat rör barn. Målen handlar om att: ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter (mål 9) kommunen ska utveckla bra livs- och lekmiljöer för barn (mål 11) antalet barn och ungdomar som placeras i HVB-hem ska minska (mål 12) andelen barn som lever i hushåll med långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska (mål 13). Kommunfullmäktige anger årligen ett antal preciseringar som nämnderna ska ta hänsyn till i sina uppdragsplaner. Vad gäller område Hållbar utveckling framgår att verksamheterna ska bidra till en handlingsplan för hur de ska arbeta för att begränsa omfattningen av barnfattigdomen och effekterna för enskilda. Vidare sägs att det är viktigt att invånarna kan påverka sin vardag och att de har möjlighet att delta i den offentliga dialogen. Några mer uttalade mål för att stärka barns rättigheter framgår dock inte av budgeten. 4.3. Kommunstyrelsen Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen Styrande för arbetet är fullmäktiges mål om utbildningsstaden och den barnvänliga staden samt hållbar utveckling och åtgärder mot barnfattigdom. En handlingsplan för arbetet mot barnfattigdom ska vara klar till 2013, enligt precisering Hållbar utveckling 2012. Det sker enligt intervjuad en tydlig satsning på att minska utsattheten och skillnaderna mellan barn och ungas förutsättningar. Norrköpings brottsförebyggande råd arbetar enligt en framtagen handlingsplan. Prioriterade insatser för barn och unga är bland annat insatser i skolan med livsstilskunskap/undervisning i skolan, minska barn och ungdomars utsatthet, stärka självkänslan, temadagar om alkohol/droger och ökat föräldrastöd. Sedan 2011 sker åtgärder för att bland annat motverka långvarig arbetslöshet genom Norrköpings sociala investeringsfond. Kommunstyrelsen har beviljat medel till fyra insatser, bland annat Alla barn i skolan, med syfte att minska skolfrånvaron samt Servicetrainee, med syfte att öka arbetskraftsdeltagandet bland personer med ekonomiskt bistånd. Norrköping medverkar i en nationell barnhälsomiljöundersökning, ett samarbete med SCB och Folkhälsoinstitutet. Något resultat har ännu inte presenterats. 7

Mätning av måluppfyllelsen En hållbarhetsredovisning tas fram vartannat år, med redovisning av bland annat barn i ekonomiskt utsatta hushåll, utbildningsnivå, tandhälsa hos barn, kost och rörelse samt ungas ängslan, oro eller ångest. Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad är bäst för barnen I arbetet med områdesutveckling beaktas barnens bästa i stadsplanering, utformning av lekplatser och miljö samt satsningar på fritidsaktiviteter. Arbetet sker i samverkan mellan bland annat folkhälsocontrollern, stadsbyggnadskontoret och civila samhället. Konsekvensanalyser Inom ramen för arbetet med hållbar utveckling har tidigare checklistor tagits fram för konsekvensbeskrivning, bland annat ur ett barnperspektiv. Första frågan i denna är Påverkar detta beslut barnen? Samverkan med andra och medverkan i projekt Tillgänglighetsfrågor ska fokuseras, vilket intervjuad ser som angeläget. Folkhälsocontrollern har ett brett samarbete inom kommunen med förskolan, skolan, fritidsgårdar, social omsorg men även med andra aktörer, myndigheter som Landstinget i Östergötland och civila samhället som med BRIS, unga KRIS och Rädda barnen etc. Samverkan sker även inom trygghetsgruppen och med rådet för funktionsnedsatta. Vård- och omsorgsnämnden har föreslagit kommunstyrelsen att tillgänglighetsfrågor ska få ett politiskt inriktningsdokument, vilket intervjuad ser som angeläget. Utbildning i barnkonventionen Någon utbildning uppfattas inte ha skett inom kommunstyrelsens kontor under senare år. Hur unga tas som resurs vid beslutsfattande Medborgardialoger förekommer samt elevråd. Detta anses dock påtagligt kunna utvecklas ur bland annat ett lokalt påverkansperspektiv där forum och kanaler redan finns. Att släppa in barn och ungdomar i de befintliga strukturer/nätverk som finns inom skolan, fritidsgårdar etc. ses som väsentligt. Hur tas hänsyn till barns olika livsvillkor Frågan ingår i arbetet med barnfattigdom. Kultur och fritid genomför kostnadsfria aktiviteter med syfte att bland annat utjämna skillnader i socioekonomiska förutsättningar. Olika åtgärder vidtas ur ett fysiskt tillgänglighetsperspektiv. Ett projekt inom den sociala investeringsfonden rör ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En arbetsgrupp finns med fokus på skadeprevention ur barns perspektiv. Trygghetsvandringar sker, bland annat med barn och unga, där de beskriver sin väg och var otrygga miljöer upplevs finnas. Ungdomar har själva medverkat i detta och skrivit en rapport som lämnats till stadsbyggnadskontoret. Vår bedömning Det initiativ som tagits, och det arbete som sker, med Norrköpings sociala investeringsfond är positivt liksom arbetet med en handlingsplan för att begränsa effekterna av barnfattigdom. Kommunstyrelsen bör dock fastställa mer precisa mål och uppdrag utifrån barnkonventionen. Samtliga nämnder arbetar inte systematiskt och konsekvent utifrån barnkonventionen, vilket framgår av senare avsnitt. Kommunstyrelsens styrning och uppföljning av nämndernas arbete utifrån barnkonventionen bör därför stärkas så att styrelsen inom ramen för sin uppsikt i större utsträckning tillförsäkras att nämndernas arbete utgår från barnkonventionen. 8

4.4. Barn- och ungdomsnämnden Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen FN:s barnkonvention är styrande dokument för barn- och ungdomsnämnden och har enligt uppgift funnits med i nämndens uppdragsplan sedan 2003. Den har dock inte föranlett några preciserade mål eller uppdrag och upplevs enligt de intervjuade inte längre som levande. Riksdagens strategibeslut med syfte att förverkliga FN:s barnkonvention om barnets rättigheter i Sverige (proposition 1997/98:182) är enligt de intervjuade inte känd och har inte heller omsatts i någon handlingsplan. Nämnden har dock stort fokus på barnen och dess rättigheter enligt de intervjuade. I skollagen finns flera mål som har bäring på barnkonventionen rörande bland annat hänsyn till barnets bästa, lika värde, inflytande och delaktighet samt trygghet och arbetsro. Handlingsplan finns mot diskriminering och kränkande behandling. Mätning av måluppfyllelsen Mätning av måluppfyllelsen ska ske genom ett nytt verktyg för systematiskt kvalitetsarbete Qualis. I dess olika steg ingår bland annat elevernas delaktighet, arbetsro och trygghet samt likabehandling. Tidigare års modell med kvalitetsredovisningar utgår därmed. Någon uppföljning av verksamhetsmålen sker inte vid delårsrapporten i augusti utan denna är fokuserad på den ekonomiska uppföljningen. En muntlig information om verksamheten lämnades dock vid nämndens möte i augusti. Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad är bäst för dem Enligt de intervjuade finns en ökad medvetenhet om barns/elevers delaktighet. Elevens synpunkter lyfts fram i de åtgärdsprogram som tas fram enligt nya rutiner/blanketter. Vid de tillsynsbesök som utbildningskontoret genomför på uppdrag av nämnden inhämtas även barnens/elevernas synpunkter. Fokus vid de senaste besöken var bland annat arbetsro med basis i de enkäter som genomförts. Skolenkäter genomförs i årskurs 5 och 8, men inte med direkt koppling till barnkonventionen. Utifrån de synpunkter som framkommer vid elevenkäterna tas åtgärder fram och besök genomförs i skolor (ex. arbetsron). Brukarundersökningar genomförs på fritidsgårdarna och livsstilsundersökningar har genomförts till elever i årskurs 8 och årskurs 2 i gymnasiet. Inom ramen för Qualis genomförs också enkäter till barn och elever. Skolsköterskorna ska ha tre planenliga samtal med eleverna. Nämnden genomför också besök i verksamheten. Konsekvensanalyser För några år sedan togs ett par barnkonsekvensanalyser fram i samband med en checklista för hållbar utveckling. Det var dock ingen som frågade efter dem, varför de lades ned. Vid beslut om nedläggning av skolor under 2011 ingick frågan om hur beslutet påverkade barnen. Samverkan med andra och medverkan i projekt Samverkan är ett prioriterat område inom barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden och en uttalad samverkan sker exempelvis inom projektet Alla barn i skolan (ingår i den sociala investeringsfonden). De båda nämnderna har också haft ett gemensamt möte inför 2013. Ett särskilt samverkansorgan (SSP) finns också där även polisen ingår. Utbildningskontoret ingår i projekt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kunskapsspridning till barn och unga. I projektet ingår att ta fram en projektplan för hur 9

kommunen arbetar med barnkonventionen. Enligt de intervjuade torde denna medverkan resultera i ett uppdrag från nämnden och finns med på ärendelistan inför kommande möten. Utbildning i barnkonventionen Medarbetarna har inte fått någon utbildning i barnkonventionen under de tre senaste åren. Tankar finns dock på en sådan utifrån medverkan i SKL projektet. Hur unga tas som resurs vid beslutsfattande Enligt de intervjuade finns många exempel på barn och ungas delaktighet i verksamheten i vardagen. Elevråd och skolråd finns samt att elevriksdag har anordnats på några skolor i ett av skolområdena. Kommunen medverkar även i SKL projektet Unga + beslutsfattare = Sant. Hur tas hänsyn till barns olika livsvillkor Enligt intervjuade bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Skillnader i socioekonomiska förutsättningar beaktas genom fördelning av strukturpeng. Hur inhämtas och beaktas barn och ungas synpunkter vid myndighetsutövning Vid rektors beslut om anpassad studiegång är åtminstone de äldre eleverna delaktiga samt vid elevhälsokonferenser. Vid beslut om sent mottagande i särskola är också barn/elev delaktiga. Vår bedömning Barn- och ungdomsnämnden bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika möjligheter samt att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Positivt är även samarbetet med socialnämnden och samverkan kring projektet Alla barn i skolan. Även om barnets bästa ställs i fokus i skollag innebär det inte med automatik att arbetet i praktiken genomsyras av barnkonventionens intentioner. Barn- och ungdomsnämnden bör därför se till att mer precisa mål och uppdrag ges utifrån barnkonventionen samt utvecklar en strategi för att förankra och levandegöra barnkonventionen i verksamheten. Medverkan i SKL:s projekt med syfte att bland annat ta fram en projektplan för hur kommunen arbetar med barnkonventionen bör kunna ligga till grund för det fortsatta arbete som Norrköpings kommun behöver vidta. Det är angeläget att personalen utbildas i barnkonventionen och utvecklar former för att lyssna på barnen/eleverna och ytterligare beakta deras synpunkter i planering etc. Vidare bör konsekvensanalyser övervägas. De tillsynsbesök som görs på nämndens uppdrag, bland annat utifrån vad som framkommer i elevenkäterna, är positivt. Elev- och brukarundersökningarna kan dock ses över och kompletteras med frågor med bäring på barnkonventionens intentioner. 4.5. Socialnämnden Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen I socialnämndens uppdragsplan från år 2012 framgår att arbetet med barn och unga ska utgå från FN:s barnkonvention. Mål som har utformats rörande barn och ungdomar är exempelvis att minska antalet HVB placerade barn och unga jämfört med år 2011, att antalet barnfamiljer som vräks ska minska jämfört med år 2011 och att ungdomar ska minska sitt alkoholintag jämfört med år 2011. Socialnämnden deltar i Psynk-projektet kring sociala investeringar. Projektet är en fortsättning på arbetet med Modellområde. 10

Mätning av måluppfyllelsen Mätningar genomförs av antalet barn som är placerade i HVB hem månadsvis och resultatet redovisas i nämnden vid varje nämndsammanträde samt presenteras i kommunens delårsrapport och årsredovisning. Vidare genomförs mätningar som ger ett underlag för hur målet att antalet barnfamiljer som vräks ska minska uppfylls. Resultatet redovisas vid ett tillfälle varje år eller när nämnden efterfrågar resultatet. Åtgärder enligt nämndens interkontrollplan redovisas för nämnden vid två tillfällen per år. Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad som är bäst för dem Norrköping har utvecklat en egen modell Barnets röst för hur samtal med barn ska föras vilket ingår i förvaltningens utbildningsprogram. Utbildningen genomförs även i andra kommuner. Samtalet som riktar sig till barn är föremål för en doktorsavhandling som undersöker i vilken utsträckning som barn kommer till tals vid utredningar som rör dem. Förvaltningen tar reda på vad som är bäst för barnen i planeringen av verksamheten genom bland annat samverkansorganisationen Vasen. I denna sker samverkan för alla barn och ungas bästa med syfte att arbeta med förebyggande, tidiga, snabba och långsiktiga insatser samt för att alla barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, god hälsa och goda utbildningsresultat. Arbetet sker även genom Modellområdet, som utarbetats av SKL med syfte att synkronisera alla insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. Inom ramen för detta beaktas frågor som rör planering för barn och ungas bästa. I de verksamheter som riktar sig till barn inom socialförvaltningen tas barnens bästa i beaktande vid planeringen genom de dialoger som förs med barn och unga. I samband med uppföljningen rörande HVB-placeringar sker även en brukarundersökning som är riktad till de ungdomar som varit placerade. I projektet SkolFam, där samverkan sker mellan socialtjänsten och skola för att kartlägga och individanpassa insatser för placerade barns lärande, ingår att ta reda på vad barnen anser om det stöd som erhållits. Konsekvensanalyser Förvaltningen arbetar utefter BBIC modellen och en metod som utgår från boken Barnets röst vilket innebär att konsekvensanalys genomförs vid varje ärende som riktar sig till barn. Samverkan med andra och medverkan i projekt Socialkontoret har flera samverkansprojekt som på olika sätt syftar till att förbättra insatser för barn och unga. Samverkan ses som en möjlighet och förutsättning för att arbetet med barns rättigheter ska få genomslagskraft. Exempel på samverkansforum är Vasen, Norrköpings brottsförebyggande råd, Wreta och Läns-SLAKO. Utbildning i barnkonventionen Socialkontoret genomför ingen utbildning av personalen specifikt utifrån barnkonventionen. Utbildningar genomförs dock beträffande BBIC samt samtalsmetodik rörande barn som utgår från boken Barnets röst. Utbildningarna genomgås av samtliga nyrekryterade socialsekreterare som handlägger barnärenden. Hur unga tas som resurs vid beslutsfattande För närvarande sker inget arbete med att ta tillvara ungas resurser i beslutsfattandet. I Norrköpings brottsförebyggande råd finns en trygghetsgrupp som i sina riktlinjer beskriver att de har för avsikt att förbättra formerna för dialog och inflytande med barn och unga. Vidare tas ungas åsikter i beaktande vid utredningar rörande barn och unga. 11

Hur tas hänsyn till barns olika livsvillkor Praktiserandet av BBIC modellen innebär att varje ärende prövas utifrån barnets specifika behov och livsvillkor. Vidare avsätter socialnämnden varje år pengar till koloniverksamheten vilket innebär att hänsyn tas till barns olika livsvillkor. Hur inhämtas och beaktas barn och ungas synpunkter vid myndighetsutövning Synpunkter vid myndighetsutövning inhämtas genom metodiken i BBIC och samtalmetoden som riktas till barn. Vår bedömning Norrköping har utvecklat en egen modell för hur samtal med barn ska föras och som ingår i förvaltningens utbildningsprogram. Vi ser detta som mycket positivt. Vidare används samtalsmetodiken BBIC vilket bland annat innebär att hänsyn tas till barns olika livsvillkor och att konsekvensanalyser genomförs i varje ärende beträffande barn och unga. Socialnämnden bör dock ta fram mer precisa mål och uppdrag utifrån barnkonventionen samt utveckla en strategi för att förankra och levandegöra barnkonventionen i verksamheten. Det är väsentligt att åtgärder vidtas för att ytterligare få in barn och ungas synpunkter i planering av verksamheten etc. samt att fler brukarundersökningar riktade till barn och ungdomar övervägs. 4.6. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden arbetar utifrån barnperspektivet i socialtjänstlagen. Någon direkt hänvisning till FN:s barnkonvention görs inte i nämndens styrdokument utan man utgår från att socialtjänstlagens barnperspektiv ligger i linje med intentionerna i barnkonventionen. Tills stöd för arbetet finns ett dokumenterat arbetsmaterial. I ett av de prioriterade målen i nämndens uppdragsplan för år 2012 anges att barnfattigdomen ska minska om barnfamiljer i större utsträckning klarar sin egen försörjning. Vidare ska barnfamiljer som avslutar ett ekonomiskt bistånd öka under år 2012 jämfört med år 2011. I verksamhetsplanen är ett av uppdragen att utrikesfödda barnfamiljer ska prioriteras vad gäller ekonomiskt bistånd. Av hushållen som avslutar ett ekonomiskt bistånd ska andelen utrikesfödda barnfamiljer öka under år 2012 jämfört med år 2011. I nämndens uppdragsplan finns ett utvecklingsområde som syftar till att samtliga verksamheter ska utveckla arbetssätt för att bättre tillämpa barnperspektivet i handläggningen av ärenden. Den målgrupp som kontoret främst möter är de vuxna. För att även fånga barnets perspektiv ställs frågor till de vuxna om barn finns och deras behov i så fall. Mätning av måluppfyllelsen Måluppfyllelse för uppdragsplanens mål redovisas löpande varje månad till nämnden. Det preciserade uppdraget beträffande ekonomiskt bistånd, att utrikesfödda barnfamiljer ska prioriteras, redovisas inför nämnden efter sex respektive tolv månaders verksamhet. Detsamma gäller målet att verksamheter ska utveckla arbetssätt för att bättre tillämpa barnperspektivet i handläggningen. Detta mål ses inte som mätbart vilket är ett utvecklingsområde. Måluppfyllelse för kommunfullmäktiges övergripande mål, att andelen barn som lever i hushåll med långvarigt beroende av försörjningsstöd ska minska, redovisas i kommunens delårsrapport per den 31 augusti och i årsredovisningen. 12

Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad som är bäst för dem Då kontorets målgrupp främst är vuxna har inte några systematiska metoder för att lyssna på barnet framtagits. De brukarundersökningar som genomförs är endast riktade till vuxna. Konsekvensanalyser I varje enskilt ärende ska en konsekvensanalys genomföras utifrån ett barnperspektiv. Det är socialsekreterarnas yrkeskompetens som styr hur konsekvensanalysen genomförs i varje enskilt ärende. Förvaltningen tillämpar inte någon specifik metod på området. Samverkan med andra och medverkan i projekt Samverkan sker med socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden. Utbildning i barnkonventionen Erfarenhetsutbyten rörande barnkonventionen genomförs med stöd av kompetens inom det egna kontoret. Arbetsmarknadskontoret uppmuntrar även medarbetarna att delta på föreläsningar som har koppling till barnkonventionen. Samtliga nyanställda får en introduktionsutbildning bestående av en genomgång av de styrdokument som är aktuella, vilka uppdateras varje halvår. Flera anställda har även deltagit på en föreläsning av Tapio Salonen som forskar i socialt arbete och som har goda kunskaper om barnfattigdom. Inom ekonomiskt bistånd har utbildning skett om bland annat barnkonventionen i samband med utbildningsinsats som omfattade två halvdagar under våren år 2011. Vid utbildningen fick all personal dokumentation om barnkonventionen, socialiseringsprocessen, BBIC samt annan dokumentation om barnperspektiv och ekonomiskt bistånd. För att tillämpa de kunskaper som erhållits har enheten arbetat i tvärgrupper med fallbeskrivningar. Hur unga tas som resurs vid beslutsfattande Unga tas inte som resurs i beslutsfattandet utan ungas röster förmedlas via föräldrarna. Hur tas hänsyn till barns olika livsvillkor Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har i sin budget avsatt medel för att öka jämställdheten. Personalen har genomgått en utbildning beträffande diskrimineringsgrunderna. Enligt intervjuade kan handläggarna i större utsträckning uppmärksamma barns olika livsvillkor i de utredningar som genomförs. Uppdrag ungdom har haft en projektledare som i dialog med ungdomar tagit reda på ungdomars uppfattning rörande hur arbetslösheten kunde minska. Arbetet med att belysa barns situation i de grundutredningar som görs i varje nytt ärende inom ekonomiskt bistånd har enligt de intervjuade utvecklats under senaste året. Tills stöd för arbetet har personalen i arbetsgrupper arbetat med barnperspektivet och hur man ska tänka kring bemötande, samverkan och dokumentation. Nämnden har fastställt ett vägledningsdokument för ekonomiskt bistånd som anger att man ska vara generös vid bedömningen av bistånd rörande exempelvis cykel till barn och examenskostnader. Hur inhämtas och beaktas barn och ungas synpunkter vid myndighetsutövning Ungas synpunkter beaktas inte vid myndighetsutövningen eftersom bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd kommuniceras med de vuxna i hushållet och inte med barnen. Vår bedömning Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden bör ge mer precisa mål och uppdrag utifrån barnkonventionen. Uppdraget till samtliga verksamheter att utveckla arbetssätt för att bättre tillämpa barnperspektivet i handläggningen av ärenden ser vi som angeläget. Vidare bör 13

konsekvensanalyser övervägas samt att fråga om barnets perspektiv tas med i brukarundersökningar. Personalen utbildas i frågor rörande barnkonventionen. Hänsyn tas till barns olika livsvillkor genom olika former av insatser. 4.7. Vård- och omsorgsnämnden Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen I vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för år 2012 betonas vikten av bemötande av alla ålderskategorier, dvs. inget specifikt beträffande barn och unga. I uppdragsplanen finns olika utvecklingsområden och ett av målen är att utveckla kvaliteten och innehållet i de verksamheter som vänder sig till ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättningar. Målet har en utgångspunkt i en handlingsplan som antogs av vård- och omsorgsnämnden i mars år 2012. I nämndens uppdrag till verksamheten betonas att barnperspektivet måste beaktas. I uppdraget till LSS-verksamheten och socialpsykiatrin framgår, vilket även betonas i LSS-lagstiftningen, att barnets bästa ska sättas i förgrunden vid alla insatser eller åtgärder som rör barn. Barn och ungdomar ska i ökad utsträckning komma till tals, blir lyssnade till och ska kunna utöva inflytande över insatsernas genomförande. Förvaltningen ska arbeta fram en handlingsplan med riktlinjer för hur förvaltningen som helhet ska arbeta med analyser och bedömningar utifrån barns bästa. Utifrån denna handlingsplan ska varje verksamhet/enhet ta fram rutiner för sitt eget arbete. Mätning av måluppfyllelsen Varje verksamhetsområde inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde är skyldiga att i sina kontinuerliga uppföljningar till nämnden beskriva hur man följer upp de krav och mål som nämnden ställer på dem. Någon förvaltningsövergripande utvärdering utifrån barnperspektivet har inte genomförts. Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad är bäst för dem Inom kommunala rådet för funktionshindersfrågor (KRF) finns en speciell ungdomsgrupp som leds av en tjänsteman från vård- och omsorgskontoret. Gruppen träffas regelbundet och diskuterar olika frågor med inriktning på barn och ungdomar. Nämnden/kontoret har därutöver många kontakter med de olika funktionshindersföreningar som finns i Norrköping, där unga medlemmars synpunkter kan inhämtas. Några brukarundersökningar som riktas direkt och enbart till barn har inte genomförts, däremot frågas alltid barn och ungdomar i uppföljningar och undersökningar av verksamheter som vänder sig till barn och ungdomar. Konsekvensanalyser Vid förändringar i verksamheter som direkt berör barn och ungdomar sker risk- och konsekvensanalyser. Exempel på detta är utökning av platser vid korttidshem för barn och ungdomar samt förändring och utveckling av ett resurscentrum för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utbildning i barnkonventionen Utifrån vård- och omsorgsnämndens krav, om utveckling av kvaliteten och innehållet i verksamheter som speciellt riktar sig till barn och ungdomar, har barnperspektivet stått i fokus under år 2012. Vägledning för nämndens verksamheter kommer att antas av nämnden i december år 2012. Under framtagande av detta dokument har personal parallellt erhållit information och utbildning kring barnkonventionen. 14

Hur unga tas som resurs vid beslutsfattande Genom den ungdomsgrupp som finns inom KRF samlas ungdomars synpunkter in och finns med i det material som sedan ligger till grund för beslut med samma utsträckning som övriga synpunkter. Hur tas hänsyn till barns olika livsvillkor Vård- och omsorgsnämndens insatser är riktade till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. I de årliga planeringsförutsättningarna som nämnden gör inför sitt budgetarbete sker en analys av barn och ungdomars livsvillkor för dessa målgrupper. Hur inhämtas och beaktas barn och ungas synpunkter vid myndighetsutövning I vägledningen kring barnperspektivet tydliggör nämnden de krav som de har på sin myndighetsutövning när det gäller att beakta synpunkter från barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vår bedömning Ett tydligt barnperspektiv finns i nämndens uppdragsplan och riktlinjer till verksamheten. I den vägledning som ska tas fram för 2013 ser vi det som angeläget att mer precisa mål anges för arbetet. Brukarundersökningar riktade till barn och ungdomar bör övervägas. Ungdomsgruppen inom det kommunala rådet för funktionshindersfrågor ser vi som ett gott exempel på hur nämnden lyssnar på barn och unga och tar reda på vad som är bäst för dem i planeringen av verksamheten. 4.8. Kultur- och fritidsnämnden Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen Barn- och ungas tillgång till kultur- och fritidsverksamhet är prioriterad av nämnden. Alla verksamheter inom förvaltningen är direkt och indirekt riktade till barn. Kulturskolan, är i sin helhet riktad mot barns tillgång till kultur. Tillgången till attraktiva tider i de idrottsanläggningar som förvaltningen hyr ut är prioriterade för barn enligt särskilda uthyrningsprinciper. Hyresbeloppen är även starkt subventionerade. Nämnden ger generellt ekonomiskt stöd till föreningar som bedriver verksamhet för barn och unga. Särskilda satsningar görs för att öka barns- och ungas aktiva medverkan i föreningsstyrelser. Mätning av måluppfyllelsen I anvisningar för nämndens budgetuppföljning och bokslut anges hur och med vilken frekvens uppföljning ska ske. I den löpande verksamheten sker utvärdering av olika insatser, genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad är bäst för dem Nämnden/kontoret lyssnar på barnen för att ta reda på barns preferenser när det gäller den egna fritiden genom så kallade fritidsvaneundersökningar. Den senast undersökningen genomfördes år 2008 och resultatet utgör ett av flera underlag för verksamhetsplaneringen. Nämnden anser att det är viktigt att få återkoppling från brukare och inte minst från alla barn och unga. Eftersom nämndens verksamhet är frivillig är det ultimata måttet, på om verksamheten är bra och fungerar, att barn och unga deltar. Att även stämma av preferenser med andra än brukare blir därför viktig för att planera för framtida utveckling av verksamheten. För närvarande anses detta vara ett utvecklingsområde för nämnden. Konsekvensanalyser En konsekvensanalys som anges är att avgifter för deltagande i Kulturskolans verksamhet kan verka hindrande för särskilt utsatta barn och unga att ta del av verksamheten. 15

Nämnden verkar för att idrottsföreningar ska starta aktiviteter för sina medlemmar som motverkar mobbning. Särskilt stöd utgår till studieförbundet SISU för att genomföra sådana aktiviteter. Utbildning i barnkonventionen Någon särskild utbildning i barnkonventionen har inte genomförts. Det förutsätts att andemeningen i FN:s barnkonvention är allmänt känd av den del av förvaltningens personal som berörs. När det gäller föreningslivet initierar och stödjer kontoret insatser som syftar till att stärka barns rättigheter. Etik, moral och fair play är genomgående teman. Hur unga tas som resurs vid beslutsfattande I samband med medborgarförslag från unga medborgare har förvaltningen vid ett antal tillfällen bjudit in förslagsställaren till en diskussion. Ungdomars preferenser har varit direkt styrande för verksamheten vid Norrköpings Kulturhus. En särskild och enkelt administrerad bidragsform snabbt ungt stöd finns för att stödja utvecklingsidéer från unga. Biblioteket ska starta en ny verksamhet i ett köpcenter som är tänkt att möta barn och ungdomar på deras villkor. Hur tas hänsyn till barns olika livsvillkor Att undanröja hinder för att alla barn och unga ska kunna ta del av offentligt finansierad verksamhet inom idrott/fritid och kultur anses vara en självklarhet för förvaltningens dagliga arbete. Nämnden ser sig i viss mån ha en kompensatorisk roll i samhället. Sett över en längre tidsperiod konstateras dock att andra politikområden inom kommunen har ansetts som mer prioriterade i arbetet med dessa frågor. Vår bedömning Kultur- och fritidsnämnden bör se till att mer precisa mål och uppdrag ges utifrån barnkonventionen samt utveckla en strategi för att förankra och levandegöra barnkonventionen i verksamheten. Vi ser det som angeläget att personalen utbildas i barnkonventionen. Formerna för att lyssna på barnen/ungdomarna kan ytterligare utvecklas samt att beakta deras synpunkter i planering etc. Vidare bör konsekvensanalyser övervägas samt medborgarundersökningar med syfte att fånga upp preferenser med andra än dagens brukare. 4.9. Bygg- och miljönämnden Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen Det finns inga specifika mål med bäring på barnkonventionen utan det uppges inrymmas i de övergripande målen. Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad är bäst för dem Bygg- och miljönämnden följer de lagstiftningar som styr verksamhet som PBL, Miljöbalken, bostadsanpassningslagen, livsmedelslagstiftning och lagar inom fastighetsbildning. Nämnden har möjlighet att beakta barnens villkor i exempelvis plansamråd. Inom bostadsanpassning förekommer ärenden som gäller barn men där har behovet alltid utretts av arbetsterapeuter. Barns synpunkter beaktas vid olika typer av tillsyn på förskolor och skolor. Om utövaren följer de regelverk som finns så gynnar det brukarna som är barnen i detta fall. Några konsekvensanalyser rörande barn och ungdomar genomförs inte. Det har inte genomförts någon utbildning rörande barnkonventionen i förvaltningen. Då förvaltningen är lagstyrd ses det som svårt att använda unga som en resurs vid beslutsfattandet. 16

Vår bedömning Bygg- och miljönämnden bör ge mer precisa mål och uppdrag utifrån barnkonventionen samt utveckla en strategi för att förankra och levandegöra barnkonventionen i verksamheten i de fall så är tillämpligt. Vi ser det som angeläget att personalen utbildas i barnkonventionen och utvecklar former för att lyssna på barnen/ungdomarna och ytterligare beakta deras synpunkter i planering etc. Vidare bör konsekvensanalyser utifrån barn och ungas perspektiv övervägas. 4.10. Tekniska nämnden Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen I nämndens uppdragsplan finns ett fokusområde med barnperspektivet; bra och fler lekplatser, säkrare trafikmiljöer. I visionen för trafiksäkerhet värnas särskilt barnens säkerhet. Mål finns om att minska antal svårt skadade barn under 16 år på det kommunala vägnätet samt mål för arbetet med säkra skolvägar. Vidare finns mål och servicedeklaration beträffande skolskjutsar utifrån skollagen och dess barnperspektiv. Servicedeklarationen följs upp i en årlig enkät till målsman. Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad är bäst för dem Nämnden har alltid ett barnperspektiv i planeringen, utifrån kontorets olika professioner, men också utifrån fokusområdet. Hur tas hänsyn till barns olika livsvillkor Nämnden har alltid ett barn- och tillgänglighetsperspektiv. Förvaltningen genomför inga konsekvensanalyser beträffande barn och ungdomar. Någon utbildning har inte genomförts inom förvaltningen rörande barnkonventionen. Unga tas inte som resurs vid beslutsfattandet. Barn och ungas synpunkter inhämtas inte vid myndighetsutövning. Vår bedömning Vi ser det som angeläget att personalen utbildas i barnkonventionen och utvecklar former för att lyssna på barnen/ungdomarna och ytterligare beakta deras synpunkter i planering etc. Vidare bör konsekvensanalyser utifrån barn och ungas perspektiv övervägas. 4.11. Stadsplaneringsnämnden Styrdokument och mål med bäring på barnkonventionen Stadsplaneringsnämnden har inte några mål med bäring på barn och unga i de planer som utformas. Nämnden bevakar barnens roll via alla kända och dokumenterade lagar, riktlinjer och policys som gäller planeringen av den fysiska miljön. Metoder för att lyssna på barnen och ta reda på vad är bäst för barnen Samråd och dialog sker med skolbarn i tillämpliga fall när det finns möjlighet. Det förekommer att barn får vara med och planera med klossar eller rita hur barnen själva vill se en framtida stadsdel. Hur unga tas som resurs vid beslutsfattande Barnen tas med tidigt i planeringen av vissa områden där det är relevant, exempelvis vid planering av gång och cykelstråk till en skola etc. De är inte med i beslutsfattandet utan bidrar med idéer. 17

Hur tas hänsyn till barns olika livsvillkor Nämnden planerar för blandade stadsdelar och tar hänsyn till den enskilda människans frihet genom att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Vidare verkar nämnden för en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Någon utbildning beträffande barnkonventionen genomförs inte och unga och barns synpunkter beaktas inte vid myndighetsutövning. Det genomförs inga konsekvensanalyser rörande barn och unga. Vår bedömning Stadsplaneringsnämnden bör ge mer precisa mål och uppdrag utifrån barnkonventionen samt utveckla en strategi för att förankra och levandegöra barnkonventionen i verksamheten. Vi ser det som angeläget att personalen utbildas i barnkonventionen och utvecklar former för att lyssna på barnen/ungdomarna och ytterligare beakta deras synpunkter i planering etc. Vidare bör konsekvensanalyser utifrån barn och ungas perspektiv övervägas. 4.12. Överförmyndarenheten Arbetet inom överförmyndarenheten rör främst myndighetsutövning utifrån föräldrabalken. Handläggning sker enligt fastlagda rutiner samt med en noggrann dokumentation i verksamhetssystemet Wärna. Överförmyndaren avser att med utgångspunkt i de frågor som ställts genom denna granskning ta upp en diskussion kring hur arbetet behövs respektive kan utvecklas utifrån barnkonventionen. Vår bedömning Överförmyndarenheten bör i sitt utvecklingsarbete ta barnkonventionen i beaktande. 4.13. Gymnasienämnden Gymnasienämnden/utbildningskontoret har inte inkommit med något material till denna granskning, trots påminnelser. I gymnasienämndens uppdragsplan framgår att skolornas verksamhet ska präglas av ett lärande där alla får kunskap och insikt om alla människors lika värde, lär sig att respektera varandras olikheter och tar hänsyn till allas rätt att uttrycka och bli respekterad för sina åsikter. Alla skolor ska systematiskt arbeta för att stärka elevernas inflytande avseende såväl det egna lärandet och arbetsmiljön, som över skolövergripande frågor. Elevråden ska stärkas och utvecklas och eleverna ska uppmuntras till att bruka sitt inflytande, påverka och engagera sig inom demokratiområdet såväl inom som utom skolan. Några hänvisningar till FN:s barnkonvention finns inte i nämndens uppdragsplan. 18