Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011
Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att de efterprojekttiden blir fortsatt anställningsbara med förbättrad yrkeskompetens. Efter projekttiden ska de bättre kunna kommunicera med de äldre/funktionsnedsatta, anhöriga och kollegor, uttrycka sig, föra vidare information, dokumentera och ta emot instruktioner och delegering. Utbildningen ska leda till att kursdeltagarna får stärkt självkänsla, social förmåga samt lättare kan delta i kompetensutveckling och arbetsplatsens utveckling.
Mål på organisationsnivå Projektet ska medföra att arbetsplatserna utvecklar och använder hållbara strukturer, arbetssätt och modeller som ökar medvetenheten och förutsättningarna för att förbättra arbetsplatsens kommunikation, både muntligt och skriftligt. Syftet är att utforma en språkutvecklande arbetsplats. Projektet ska utveckla långsiktiga samverkansformer mellan svenska som andraspråk och Omvårdnadsprogrammet inom kommunal vuxenutbildning.
Pedagogiska mål Inom projektets ram ska arbetsplatsintegrerade och språkutvecklande pedagogiska modeller, förhållnings- och arbetssätt utarbetas och prövas. Modeller, arbetssätt och förhållningssätt utgår från kunskaper om andraspråksinlärning och främjar språkutveckling för andraspråkstalarna. Arbetsplatsen ska på ett mångsidigt sätt nyttjas för att stärka effekterna av genomförda utbildningar i svenska och yrkeskompetens.
Utvärderingens upplägg Fas A Förutsättningar och ingångsdata Fas B Process Fas C Resultat i relation till projektets mål
FAS A: Förutsättningar och ingångsdata
Utbildningen inom SpråkSam hösten 2009 Arbetsplatser: 21 Antalet deltagare per arbetsplats: mellan 1 och 35 Antal undervisningsgrupper: 39 Antal deltagare per undervisningsgrupp: mellan 3 och 12 Undervisningstid: 3 timmar per vecka Lärare: vårdlärare 16 lärare i svenska som andraspråk/ 14 sfi-lärare
Mitt i verksamheten Omvårdnadsboende, Äldreboende Arbetsplatsens utbildningsmiljö Lika men ändå olika Hemtjänst Liten kontakt med svenska språket på arbetsplatsen Hemtjänst, Personliga assistenter
Praktiska förutsättningar för utbildningen Deltagarnas förutsättningar att delta i utbildningen Individens och arbetsplatsens behov Lokaler
Kartläggning Bakgrundsuppgifter Deltagarnas och lärarnas bedömning utifrån Europarådets skala för självbedömning oktober 2009 Individuella studieplaner
Antal deltagare Augusti 2009: December 2009: 353 deltagare 309 deltagare Kvinnor: 80 % Män: 20 %
Ålder
Arbete inom vård, antal år 0 6 år: 21 % 7 9 år: 31 % 10 eller mer: 48 %
Modersmål Antal modersmål: 51 varav de största var: Tigrinja 19 % Amharinja 12 % Spanska 9 % Arabiska 9 %
Utbildningsbakgrund ursprungsland 0 9 år 37,5 % 10 12 år 38 % 13 år < 24,5 %
Utbildning i Sverige Hela Omvårdnadsprogrammet 22 Procentandel En eller flera kurser ur omvårdnadsprogrammet 39 Svenska som andraspråk A eller B 2 Vuxengymnasiet Sfi eller Svenska som andraspråk 14 den grundläggande vuxenutbildningen Ingen eller oavslutad utbildning 16 Annan utbildning 6
Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (Skolverket 2007) http://www.skolverket.se/sb/d/2622 /
Europarådets referensnivåer för språkfärdighet Deltagarna i SpråkSam genomförde under projektperioden Självskattningar vid tre tillfällen: vid utbildningens början maj 2010 dec 2010 Lärarna i SpråkSam gör vid samma tidpunkter separata motsvarande bedömningar av deltagarnas kunskaper i svenska.
Sfi i relation till referensnivåerna Användare på nybörjarnivå Självständig användare Avancerad användare A1 A2 B1 B2 C1 C2 Sfi D (TISUS)
Språkfärdighetsprofil Färdighet A1 A2 B1 B2 C1 C2 Hörförståelse Läsförståelse Samtal och muntlig interaktion Muntlig produktion Skriftlig färdighet
En bedömning gjord utifrån skalan för självbedömning ger en översiktlig - men relativt ytlig bild av kunskaperna. För de allra flesta kursdeltagarna var det första gången (hösten 2009) de gjorde en sådan självbedömning. För många av lärarna var det också första gången (hösten 2009) de använde europarådets skala som utgångspunkt för bedömning av deltagares kunskaper och färdigheter.
Språklig nivå och arbete inom vård och omsorg (K. Mattsson m.fl. Bearbetad av I. Skeppstedt) C1-C2, är nivåer där andraspråkstalaren språkligt bör fungera utmärkt i de allra flesta situationer i arbetet inom vård och omsorg. B2, är en nivå där andraspråkstalaren språkligt bör kunna fungera i de flesta situationer i arbetet inom vård och omsorg. B1, är en nivå där andraspråkstalaren språkligt bör kunna fungera i många situationer i arbetet inom vård och omsorg, men inte i alla. A1-A2, är för låga nivåer för att andraspråkstalaren språkligt ska kunna fungera tillfredsställande i arbetet inom vård och omsorg.
A1 A2 %-andel deltagare Läsförståelse Samtal och muntlig Interaktion Skriftflig färdighet Deltagarnas skattningar 32 32 54 Lärarnas bedömningar 43 33 64
B1 %-andel deltagare Läsförståelse Samtal och muntlig Interaktion Skritflig färdighet Deltagarnas skattningar 28 34 22 Lärarnas Bedömningar 27 35 26
Sammanfattning: Andraspråkstalare Övervägande kvinnor Deltagargruppen Många års erfarenhet av arbete inom vård och omsorg De flesta (88 %) kom från länder utanför Europa. Många talade språk som ligger relativt långt från svenska.
Deltagarnas yrkesutbildning Cirka 20 procent hade slutbetyg från Omvårdnadsprogrammet Cirka 40 procent hade betyg från en eller flera kurser ur Omvårdnadsprogrammet Cirka 40 procent saknade grundutbildning inom vård
Deltagarnas språkliga kompetens Relativt hög språklig kompetens i samtliga färdigheter Relativt hög muntlig kompetens, saknade grundläggande läs- och skrivkunskaper Låg språklig kompetens i samtliga färdigheter Låg muntlig kompetens, saknade grundläggande läs- och skrivkunskaper
Individuella behov Repetera mina kunskaper från Omvårdnadsprogrammet och utöka mitt ordförråd Jag behöver bli bättre på att dokumentera Jag behöver mer kunskaper så att jag kan göra nya saker och inte bara hjälpa till med maten och på toa
Individuella studieplaner Exempel på mycket generella mål: Lära mig mer svenska Träna på att tala och skriva Göra språkövningar Mer grammatik, prepositioner Bli bättre på dokumentation Kunskap om vården
Individuella studieplaner Exempel på mer preciserade mål: Kunna läsa och skriva korta meddelanden på mejl Kunna skriva avvikelserapporter Kunna läsa högt för brukarna Kunna göra beställningar eller boka tid per telefon Bli bättre på att skriva dagliga rapporter Få bättre kunskap om demenssjukdomar Få kunskap om livet i Sverige på 1900-talet för att kunna ha bättre samtal med brukarna
Fas B: Process Deltagande i nätverksträffar Besök på arbetsplatser och i undervisningen Intervjuer med ett antal lärare och deltagare Deltagar- och lärarenkät Självskattning och lärarbedömning
FAS B OCH C Utbildningen inom SpråkSam hösten 2010 Mål på individnivå Mål på organisationsnivå Pedagogiska mål
Utbildningen inom SpråkSam hösten 2010 Arbetsplatser: 24 Antal undervisningsgrupper: 37 Antal deltagare: 290 Lärare: vårdlärare 14 sfi-lärare 14
Mål på individnivå Bedömningar av deltagarnas språkliga kompetens utifrån Europarådets referensnivåer för språkfärdighet Genomförda kurser Språkliga och yrkesmässiga framsteg i förhållande till ingångskunskaperna Självkänsla och medvetenhet
Europarådets referensnivåer för språkfärdighet
Europarådets referensnivåer för språkfärdighet
En undervisningsgrupp - hösten 2009 och hösten 2010
Med betyg avklarade kurser Sfi/ svenska som andraspråk Sfi: Kurs B 10 Kurs C 7 Kurs D 8 Svenska som andraspråk: SVA (grundlägg.) 5 SVA A (vuxengymn.) 4 Kurser ur Omvårdnadsprogrammet Vård och Omsorgsarbete 23 Social omsorg 11 Geriatrik 7 Medicinsk grundkurs 3 Lindrande vård 4 Arbetsmiljö 1 Summa kurser 34 Summa kurser 49
Deltagarnas framsteg i förhållande till sina ingångskunskaper
Måluppfyllelse Mål på individnivå Målet var satt innan det fanns tillräcklig kunskap om deltagarnas bakgrund och ingångskunskaper. Med den kunskapen måste resultaten av utbildningen anses som goda och att målen på individnivå följaktligen har nåtts.
Utbildningsmiljön Mål på organisationsnivå Arbetsplatsen som utbildningsmiljö Förutsättningar att närvara och delta i utbildningen Lokaler
Mål på organisationsnivå Samarbete och samverkansformer
Måluppfyllelse Mål på organisationsnivå Det fanns inga konkreta planer från utbildningsanordnarna och arbetsplatserna om ett fortsatt samarbete. Någon enhet hade startat och ett par hade planer på ett samarbete mellan svenska som andraspråk och Omvårdnadsprogrammet. Inga andra konkreta långsiktiga planer fanns. Målet kan därför inte anses vara uppnått.
Pedagogiska mål Arbetsplatsintegrerad och språkutvecklande utbildning
Arbetssätt och metoder Att arbeta med dilemman eller problembaserat. Att arbeta med rollspel för att träna muntliga situationer på arbetsplatsen. Att arbeta med arbetsplatsens olika genrer. Att arbeta med portföljmetodik. Att arbeta med datorn som redskap vid grundläggande läsoch skrivinlärning. Att arbeta ute i verksamheten vissa pass med handledning. Att arbeta teoretiskt och praktiskt.
Måluppfyllelse Pedagogiska mål Samtliga lärare har arbetat arbetsplatsintegrerat och alla har använt arbetsplatsen material. Många arbetssätt och metoder har använts, gamla beprövade som anpassats och nya arbetssätt som utvecklats under projektet. Lärarna har genom nätverksträffar, handledning och möjlighet att åka på studieresa fått kompetensutveckling och stöd. De pedagogiska målen i projektet måste anses som väl uppfyllda.
Slutsatser och förslag
Framgångsfaktorer Arbetsplatsförlagd utbildning Att ta med sig. Arbetsplatsförlagd utbildning bör finnas där verksamhet pågår. Lokalerna måste vara funktionella.
Framgångsfaktorer Deltagarnas förutsättningar och behov Att ta med sig. En kartläggning av deltagarnas ingångskunskaper och behov bör vara gjord innan målen för utbildningen sätts. För deltagare som önskar läsa mot betyg bör krav på tid att göra uppgifter och inläsning finnas inlagda.
Framgångsfaktorer Samarbete Att tänka på Sfi-lärare bör ha kunskap i både att undervisa högutbildade deltagare och deltagare som saknar grundläggande läs- och skrivkunskaper. En vårdlärare med ämneskunskaper i svenska som andraspråk skulle ensam kunna undervisa kursdeltagare som har relativt god språklig kompetens.
På vej med Språket arbejde, livshistorie och sproglœring, Ministeriet for flygtinge, invandrare och integration, Danmark
SpråkSam