Barn- och elevhälsoplan 2013-2015

SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och elevhälsoplan 2013-2015 Till stöd för ledning och personal inom förskolor, förskoleklass, skolor och fritidshem i Säffle kommun Fastställd av förvaltningschef 2013-09-01 förebyggande hälsofrämjande lärmiljöer utveckling & relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

Innehållsförteckning Inledning... 3 Barn- och elevhälsouppdraget... 3 Barn- och utbildningsnämndens ledstjärnor... 4 Synen på lärande... 6 Lärmiljö lärprocesser... 6 Lärande och hälsa... 6 KASAM Känsla av sammanhang... 7 Hälsofrämjande grundsyn... 7 Barn- och elevhälsoarbetets inriktning i Säffle kommun... 8 Ledarskapet i barn-/elevgrupp... 9 Perspektivbyte... 9 Elevhälsans personal... 10 Hur ska barn- och elevhälsoteamen arbeta?... 10 Barn- och elevhälsoteam i Säffle... 11 Uppföljning och utvärdering... 11 Övergripande förvaltningsgemensamma rutiner och arbetsformer... 11 2

Inledning Syftet med en övergripande BARN- och ELEVHÄLSOPLAN för barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att skapa en gemensam syn på elevhälsa från förskola till gymnasiet. Planen beskriver ett förhållningssätt och en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende var i verksamheten man befinner sig. Med skola avses i detta dokument förskola, fritidshem, förskoleklass, grund- och grundsärskola samt gymnasie- och gymnasiesärskola. Barn- och elevhälsouppdraget Barn- och elevhälsa är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs för att skapa ett positivt arbetsklimat i skolan och undanröja hinder för varje enskilt barns/enskild elevs lärande och utveckling. Barn- och elevhälsa ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Skolans uppdrag är att skapa goda lärmiljöer som stimulerar, utmanar och stödjer varje barns och elevs utveckling mot målen. Barn- och elevhälsoplanen grundar sig på de intentioner och viljeinriktningar som finns beskrivna i skollagen 2010:800 (prop. KUNSKAP, VALFRIHET OCH TRYGGHET 2009/10:165) som i detta hänseende har sin grund i propositionen HÄLSA, LÄRANDE OCH TRYGGHET 2001/02:14. Elevhälsouppdraget finns invävt i det mesta av skolans vardagliga arbete och utgår från några bärande dokument som alla på skolan ska vara förtrogna med: o Barnkonventionen o Skollagen 2010:800 o Elevhälsopropositionen 2001/02:14 o Läroplanerna - Läroplan för förskolan, Lpfö 98 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 - Läroplan för grundsärskolan, Lgrsä 11 - Läroplan för gymnasieskolan, Gy 11 - Läroplan för gymnasiesärskolan, utarbetas f.n. 3

Barn- och utbildningsnämndens ledstjärnor 1 Barn- och utbildningsnämnden har i sin mål- och verksamhetsplan för 2012-2015 formulerat 12 prioriterade ledstjärnor för utbildningsverksamheten i Säffle kommun som utgår från att samtliga anställda präglas av en grundläggande värdering om att barnens och elevernas framgång är skolans ansvar. Ledstjärnorna har definierats och getts en praktisk innebörd som ska utgöra underlag för att bedöma verksamhetens kvalitet. Inkludering Fokus på lärprocesserna Tydligt och pedagogiskt ledarskap Forskningsbaserat arbetssätt Utveckla resursutnyttjandet Likvärdig förskola och skola Gemenskap och tillhörighet Alla barn/elever känner sig som en del av sammanhanget och har inflytande över det som äger rum utifrån sina egna förutsättningar. Fokus på lärande utifrån ett läroplansperspektiv. Målen och bedömningsgrunderna är väl kända och förankrade i alla led. Ledare som har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanerna. Ledarna leder och utvecklar lärprocesserna samt utmanar, stödjer och coachar i det pedagogiska arbetet. Utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I vår verksamhet har vi stöd i aktuell forskning kopplat till läroplanens mål. Få ut högsta möjliga pedagogiska kvalitet/resultat för tilldelad resurs. Vi strävar efter att öka andelen utbildade pedagoger i verksamheten. Förskolechefer och rektorer är pedagogiska ledare. Alla barn/elever oavsett bakgrund ges möjlighet att nå målen i läroplanerna. Den pedagogiska verksamheten är organiserad och anpassad för alla barns/elevers behov. 1 Barn- och utbildningsnämnden, BU 120321, 29. Mål- och kvalitetsplan 2012-2015 4

Likvärdig bedömning Kompetensutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Samverkan Förtroendefulla relationer Höga förväntningar på barn/elever, personal och vårdnadshavare Gemensamma tolkningar och förförståelse för bedömningsgrunderna i hela riket. Elevens kunskaper bedöms utifrån styrdokumentens mål oavsett vem som gör bedömningen. Utvecklar individens förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Personal och ledning utvecklar sig inom sin yrkesroll genom att genomgå olika former av utbildningar och kurser som leder till ökade kunskaper och engagemang. Strukturerat arbete med organisationens ständiga förbättringar ur ett medvetet resultatperspektiv över tid. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå genomförs under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och eleverna vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Delaktighet i hela utvecklingsprocessen kring en fråga. Från idé till beslut delaktigheten och inflytandet säkerställs. Medmänsklighet, empati, omsorg. Ömsesidig trygghet, tillit och respekt. Vi arbetar alltid för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Verksamheten klargör för barn/elever och vårdnadshavare vilka mål som finns för utbildningen, vilka krav verksamheten ställer samt vilka rättigheter och skyldigheter barn/elever och vårdnadshavare har. Varje förskola och skola är tydliga i fråga om mål, innehåll och arbetsformer samt har en stor tilltro till vårdnadshavare samt till det kompetenta barnet/eleven och deras förmåga. 5

Synen på lärande Lärmiljö lärprocesser 2 En god arbetsmiljö i skolan handlar om både den fysiska och psykiska miljön. Ett helhetstänkande och en samverkan kring omsorgen om barnet/eleven bör råda, där all personal i skolan tar sitt ansvar. All personal har ett ansvar för att i samförstånd och i samverkan med barn/elever och föräldrar skapa en MILJÖ FÖR LÄRANDE, i syfte att varje barn/elev ska utvecklas så långt som möjligt utifrån de mål som uttrycks i skollag, läroplaner och kursplaner. Det är i LÄRPROCESSERNA, i RELATIONEN mellan lärare och barn/elever, som det mest betydelsefulla i skolan sker. Inom skolan måste finnas kompetens och resurser så att VARJE barn/elev kan erbjudas en för honom eller henne anpassad fungerande skolsituation. För att barnen/eleverna ska nå framgång i sitt arbete krävs ett kollegialt samarbete ett planerat samarbete kring förhållningssätt, verksamhetsmål och metoder. Lärande och hälsa 3 Lust att lära ger en känsla av hälsa och välbefinnande, liksom hälsa och välbefinnande ger lust att lära. Gynnsamma faktorer för lärande är: Trygghet och trivsel Upplevelse av sammanhang och helhet Delaktighet Inflytande och självkänsla Möjlighet att använda alla sinnen och utveckla kreativitet 2 Utdrag ur propositionen HÄLSA, LÄRANDE OCH TRYGGHET 2001/02:14. 3 Utdrag ur propositionen HÄLSA, LÄRANDE OCH TRYGGHET 2001/02:14. 6

KASAM Känsla av sammanhang Den kunskapssyn som läroplanerna utgår från kopplar samman: DELAKTIGHET KÄNSLA AV SAMMANHANG LÄRANDE Forskaren och upphovsmannen till begreppet KASAM, Aron Antonovsky, menar att tillvaron är full av påfrestningar och svårigheter som individen måste lära sig hantera. Denna förmåga är beroende av om man förmår att skapa och se ett sammanhang i sin tillvaro. Detta kallar han för KASAM. Ett högt KASAM innebär skyddande och främjande effekt på personen som finner tillvaron i hög grad begriplig, hanterbar och meningsfull. Människor med högt KASAM har bättre förutsättningar att möte och hantera svårigheter i livet. Begripligt att allt som händer i en människas liv kan förklaras. Hanterbart att individen själv kan påverka omständigheterna. Meningsfullhet delaktighet och motivation. Hälsans mysterium ; Aron Antonovsky (2005) Hälsofrämjande grundsyn Betonandet av ett hälsofrämjande och salutogent perspektiv innebär att en förskjutning från riskfaktorer till friskfaktorer behöver ske. Ett salutogent perspektiv innebär att skolan behöver söka efter det hälsofrämjande; de faktorer som bidrar till hälsa, lärande och utveckling. Viktiga hälsofrämjande faktorer för barn/elever i vardagen är: o känslan av sammanhang och förståelse för sitt eget lärande o förståelse för sina styrkor och utvecklingsområden o förståelse för sina möjligheter att påverka sin egen situation o att mötas med tilltro och höga förväntningar på möjligheterna att lära och utvecklas 7

Barn- och elevhälsoarbetets inriktning i Säffle kommun ALLAS ANSVAR Elevhälsoarbetet är inte bara det arbete som görs av elevhälsans personal utan likväl av lärare i vardagen i lärmiljön. Lärandeuppdraget ägs av lärarna. Elevhälsouppdraget ägs gemensamt. Barn- och elevhälsoarbetets inriktning är att: Skapa goda lärande organisationer som främjar hälsa, lärande och utveckling och som kännetecknas av öppenhet, nyfikenhet, trygghet och trivsel. Alla på skolan har fokus på att utveckla stimulerande och utmanande lärmiljöer för varje barn/elev. Barn och elever möts av personal med höga förväntningar på allas möjligheter att lära och utvecklas. Skapa en vardagstillvaro i skolan som är meningsfull, begriplig och hanterbar för varje barn/elev. Ha förtroendefulla relationer med hemmen. Uppmärksamma barn/elever som är i behov av stöd och hjälp för sin utveckling och sitt lärande. Ha ett salutogent perspektiv ett helhetstänk där organisations-, grupp- och individnivå ingår. Flytta fokus från åtgärdande elevhälsoarbete (att lösa akuta situationer) till utveckling av lärmiljöer och processer i lärandet för hela grupper. Fokusera på friskfaktorer framför riskfaktorer. På skolan ha tillgång till en allsidig kompetens och att samverkan sker mellan olika kompetenser. Arbeta på ett sådant sätt att den enskildes integritet skyddas. Skolans personalgrupper har olika sekretess. 8

Ledarskapet i barn-/elevgrupp Ledarskapet är centralt i utbildningsprocessen och inte minst är det viktigt att detta genomsyrar det dagliga arbetet. Förskolechef/rektor leder lärares ledande av barns/elevers lärande. Forskning visar att lärares ledarskap i barn/elevgruppen är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för att påverka barnens/elevernas lärande och utveckling. Viktiga nycklar för framgång i ledarskapet är bl.a. att läraren har god kännedom om uppdraget och visar engagemang samt bygger upp goda relationer till alla barn/elever. Perspektivbyte Ett elevhälsoperspektiv växer inte fram av sig självt i en verksamhet den måste organiseras fram av dess medarbetare tillsammans: av ledning och personal i elevhälsomöten, i arbetslagsmöten, i möten med elever och föräldrar, liksom i verksamhetens inre arbete i stort. Det räcker inte med den goda viljan för att ett salutogent, hälsofrämjande och inkluderande perspektiv ska utvecklas. Den behöver gestaltas, modellas, övas och samspelas fram av verksamhetens medarbetare målmedvetet och uthålligt 4. Från Organisation Grupp Individ Till Organisation Grupp Individ Främja Främja Förebygga Förebygga Åtgärda Åtgärda Bilden beskriver en förskjutning av skolans barn- och elevhälsoarbete från individuella åtgärdande insatser till hälsofrämjande generella insatser. Särskilt stöd till barn/elever ska utformas så att hela skolan som lärandemiljö blir en del i stödstrukturen, där barn- och elevhälsoteamen ingår som en del. 4 Petri Partanen (2012). Att utveckla elevhälsa, sid. 35. 9

Elevhälsans personal Som ett stöd i barn- och elevhälsoarbetet finns ELEVHÄLSANS PERSONAL som är reglerat i Skollagen 2 kap. 25. För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska, psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. För förskolans del finns inget motsvarande lagkrav i skollagen. Hur ska barn- och elevhälsoteamen arbeta? Barn- och elevhälsoteamens personalgrupper deltar i skolans arbete och skapar tillsammans med ledning och arbetslag miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och god hälsa. undanröjer, tillsammans med övrig personal, hinder för förverkligandet av styrdokumentens mål. arbetar på fler nivåer såsom organisations-, grupp- och individnivå. Barn- och elevhälsoteamens samlade kompetens möjliggör en helhetssyn dvs. utgår från barnets/elevens totala lärandesituation. samverkar med externa instanser. Samverkanspartners kan vara BVC, barnhabilitering, BUP, NP-enheten, socialtjänst, polis m.fl. bistår förskolechef/rektor bl.a. i samband med utredningar om särskilt stöd. 10

Barn- och elevhälsoteam i Säffle Barn- och elevhälsoteamens olika yrkeskategorier ska utifrån sin samlade tvärvetenskapliga kompetens (medicinsk, psykologisk, psykosocial, specialpedagogisk, studie- och yrkesvägledande) vara ett stöd för ledning och personal i elevhälsoarbetet. I Säffle ingår följande kompetenser: Förskola 1-5 år o Specialpedagog Barnhälsovård 1-5 år finns för övrigt på Barnavårdscentraler (BVC), med vilka samverkan sker i specifika ärenden. Förskoleklass gymnasiet o Skolkurator o Skolsköterska o Specialpedagog o Studie- och yrkesvägledare (grundskola och gymnasiet) o Talpedagog (förskoleklass och grundskola) o Skolläkare o Skolpsykolog Uppföljning och utvärdering Barn- och elevhälsoplanen följs upp och utvärderas i samma process som gäller för förskolechefs/rektors verksamhetsplan. Övergripande förvaltningsgemensamma rutiner och arbetsformer Barn- och elevhälsoplanen kommer att kompletteras med ett antal bilagor som beskriver förvaltningsgemensamma rutiner och arbetsformer för olika specifika områden t.ex. åtgärdsprogram, barn och elever med annat modersmål än svenska, övergångar mellan olika skolformer och fritidshem. GEMENSAM FÖRSTÅELSE är a och o. i annat fall är risken uppenbar att det blir så här. 11