Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling



Relevanta dokument
Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Kartläggningsplan för Södertälje

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

Språkutvecklingsplan. Reviderad

Barn- och elevhälsoplan för Askim Frölunda Högsbo

Språket. Handlingsplan: Förebygga upptäcka - möta språk- läs- och skrivsvårigheter. Strömstad kommun Resurscentrum

Plan över stimulans av språklig medvetenhet och förstärkt läsinlärning Noltorpsmodellen

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter

Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Remiss - Utredning av språklig förmåga

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Inledning, Lästrumpet

Maria Levlin. Maria Thellenberg

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Språket. Vilhelmina kommun. Grundskolans handlingsplan för att: Förebygga upptäcka - möta

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs-, skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

ELEVHÄLSOPLAN FÖR BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR INOM STORFORS KOMMUN 2010

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Elever i behov av särskilt stöd

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Handlingsplan för kvalitetssäkring av elevers läs- och skrivutveckling

Med läslust mot målen

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Utvecklingssamtal skall hållas minst 1 gång per termin och ge ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden.

Förebyggande handlingsplan

Pedagogisk Basutredning

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

Vad är ett screeningtest och varför genomförs det?

Central elevhälsa i Kalmar erbjuder

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Gäller från och med Ht 2014 Revideras i aug Handlingsplan

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande handlingsplan för barn och elever i Olofströms kommun

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Förebyggande handlingsplan

LÄSK-pärmen,

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS

Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD)

Kommunikation. Utmaning. Sammanhang. Motivation. Förväntningar. Östra Göinge kommun

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Screeningplan. Förhållningssätt och verktyg för att skapa förutsättningar för en god läs-, skriv- och matematikutveckling.

Elevhälsoplan för Älta Skola

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

På spaning efter framgångsfaktorer

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Överenskommelse mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner om ansvarsfördelning vid utredning av språk-, läsoch skrivproblematik

Elevhälsoplan för. Älta Skola

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan

Datum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

Rektor med vetande 15 mars 2017

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Elevhälsoplan. Mölndals Stad

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i Arjeplogs Kommun

för upptäckt och uppföljning av tal-, språk-, läs- och skrivsvårigheter

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Kiruna kommun Barn och utbildningsförvaltningen. Handlingsplan för språk- läs- och skrivutveckling i förskola och skola

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

Transkript:

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL, Kungsbacka Utvecklar Läsning Klass-screening för elever i årskurs 2. 4. Handlingsgång vid läs- och skrivutredning. Kontaktpersoner och ansvariga: Specialpedagog Barbro Johansson tel. 835222 Specialpedagog Christina Olsson tel. 834369 Logoped Lotta Edenhammar tel. 0706-299894 Logoped Margareta Kaufmann tel. 0706-299895

1. Eftersom förskoleåldern är den allra viktigaste perioden när det gäller språkutveckling arbetar vi, från och med höstterminen 2011, enligt KUSK. Det skrivna språket bygger på det talade och för att öka insikten om språket och kommunikationens betydelse, utbildas samtlig förskolepersonal. Detta sker genom föreläsning centralt och handledning i verksamheten av kommunens talpedagoger och logopeder. 2. För att kartlägga elevers fonologiska medvetenhet i förskoleklass och/eller årskurs 1, kan man använda något följande: Fonolek, Ingegärd Hemmingsson, Läspedagogiskt Centrum, 063-14 41 20 Bornholmsmodellen, Vägen till läsning, Språklekar i förskoleklass, Ingvar Lundberg, Natur&Kultur, 08-4538500 Lyssna på orden, Ingrid Häggström och Ingvar Lundberg, Ing-Read AB, 013-27 47 05. 3. I oktober årskurs 2 genomförs en klass-screening, KUL. Målet med denna är att tidigt hitta de elever som ännu inte kommit igång med sin läsning. För dessa elever planeras ett särskilt lästräningsprogram. En uppföljning av denna träning sker i maj årskurs 2. Vid behov kan specialpedagog och logoped från Specialpedagogiskt Centrum handleda skolans personal för att tillsammans undersöka hur man möter de elever som trots intensiv lästräning fortfarande visar på stora lässvårigheter.

4. HANDLINGSGÅNG VID UTREDNING Steg 1 Elever med läs- och skrivsvårigheter diskuteras kontinuerligt inom skolans elevhälsoteam, EHT. Genom detta tvärprofessionella team försäkrar man sig om en heltäckande bild av elevers problematik. Vid misstanke om specifika läs- och skrivsvårigheter diagnostiseras elev inom områdena fonologisk förmåga, läshastighet, läsförståelse och stavningsförmåga av skolans specialpedagog eller motsvarande (Se bilaga 1). Resultatet utvärderas. Föräldrar och elev informeras om utredningsresultaten och i samråd upprättas ett åtgärdsprogram. I detta ska beskrivas en träningsperiod om minst 8 veckor i fonologisk medvetenhet, läsning och/eller stavning/skrivning. Har eleven genomgått lästräningsprogram i samband med KUL årskurs 2, kan denna räknas in. Specialpedagogen har övergripande ansvar. Överenskomna åtgärder genomförs med regelbundna kontakter mellan hem och skola. Förnyad diagnostisering görs efter träningsperiodens slut och resultaten utvärderas. Vårdnadshavare informeras. Skulle betydande svårigheter kvarstå, trots intensivträning, beslutas vid EHT om man ska gå vidare till Steg 2, vilket kan ske tidigast då eleven är 10 år. Vårdnadshavare informeras om fortsatt utredningsgång. Eleven remitteras genom Skolhälsovården för synundersökning till ögonläkare alt. ortoptist.

Steg 2 Vid ett möte med vårdnadshavare och representanter från elevhälsan, beslutas att utredningen går vidare. Skolpsykologen gör en utvecklingsbedömning. Utifrån resultatet bedömer psykologen om läs- och skrivutredningen ska fullföljas. Psykologen skriver remiss och ansvarar för att följande översänds till logoped på Specialpedagogiskt Centrum: - Resultatet av utvecklingsbedömningen - Skolans pedagogiska basutredning och en orättad skrivuppgift(min ½ A4- sida) - Ifyllt formulär Inför läs- och skrivutredning hos logoped (se bilaga 2) - Resultat från synundersökning Ovanstående handlingar ska vara kompletta för att köplacering hos logoped ska ske. Logoped kallar till en fördjupad språkbedömning. SpC:s specialpedagog, logoped och skolpsykolog gör en gemensam analys av utredningsresultaten och fattar beslut om ev. dyslexidiagnos. Logoped sätter diagnos och meddelar utredningsresultatet till elevens vårdnadshavare och skolhälsovården. Skolsköterska på hemskolan kopplar tillbaka till EHT. Specialpedagog inom SpC skriver en pedagogisk konsekvensanalys. Denna presenteras för elev, vårdnadshavare samt berörd personal på skolan i ett gemensamt möte. Elevens speciallärare/specialpedagog informerar EHT om konsekvensanalysens innehåll, vilken utmynnar i mål och åtgärder i elevens individuella utvecklingsplan/åtgärdsprogram.

bilaga 1 Basutredning Skolans speciallärare/specialpedagog gör de diagnoser som är viktiga för det fortsatta utredningsarbetet. Hänsyn ska tas till elevens ålder och utveckling. För samtliga stadier skall elevens fonologiska förmåga, läshastighet, läsförståelse och stavningsförmåga diagnostiseras. Eleven skriver en fri skrivning som alltid medföljer den pedagogiska utredningen. Välj bland följande diagnosmaterial för skolår 2 6: DLS BAS för skolår 1 och 2, Birgitta Järpsten, DLS 2 och 3, Birgitta Järpsten, DLS 4 6, Järpsten, Taube, Läskedjor år 2 och 3, Christer Jacobsson, Läskedjor år 4 t.o.m. 9, Christer Jacobsson, Bedömning av språklig medvetenhet, Magnusson/Nauclér. Finns ej i handeln. Ladda hem: Gå in på sol.lu.se Klicka vidare enligt följande: - Lingvistik - Forskning - Forskare (Eva Magnusson eller Kerstin Nauclér) - Forskningsprojekt - Läsinlärning - Längst ner på sidan finns BSM (Bedömning av språklig medvetenhet) Sen är det bara att skriva ut. Vi rekommenderar att man gör deltesten; fonemidentifiering, fonemsegmentering och fonemdeletion. Stavningsprov L och M, M-G Johansson, Sonja Rockberg, Läspedagogiskt centrum, 063-14 41 20. Ordavkodning (från år 4), Åke Olofsson, Läspedagogiskt centrum. Diagnostisering av elever med läs- och skrivsvårigheter, Lena Franzén, Gleerups, 040-209810.

Välj bland följande diagnosmaterial för skolår 6 9 och gymnasiet: Läskedjor år 4 t.o.m. år 9, Christer Jacobsson. Meningskedjor A, Maj-Gun Johansson, 063-44 66 00. Fortsatt bedömning av fonologisk medvetenhet fr. år 6, särskilt utskick från logopederna på Spc. Stavningsprov M eller H, M-G Johansson, Sonja Rockberg, Läspedagogiskt centrum, 063-14 41 20. DLS 4 6, Järpsten, Taube, DLS Skolår 7 9 och år 1 Gymnasiet, Birgitta Järpsten, LS diagnoserna, Maj-Gun Johansson. Ordavkodning ( skolår 4 9), Åke Olofsson, Läspedagogiskt centrum, 063/14 41 20.

bilaga 2 INFÖR LÄS- OCH SKRIVUTREDNING HOS LOGOPED Elevens namn: Vårdnadshavare: Telefon dagtid: Elevens hemadress och tel. nr: Årskurs: Skola: Ort: Speciallärare/pedagog och kontaktperson: Elevens klasslärare/mentor: Datum: Födelsedatum: Tel.skolan: Hur läser eleven? (Långsam läshastighet, gissningar, staccatoläsning, omkastningar av bokstäver/ord, förväxlar bokstäver/ord, ljudar). Kan eleven alla ljud/bokstäver? Hur är läsförståelsen vid tyst- respektive högläsning? Hur är elevens muntliga berättarförmåga? Kan eleven uttrycka sig i skrift på ett åldersadekvat sätt?

Hur stavar eleven i förhållande till sin läs- och skrivutveckling? (kastar om bokstäver, hoppar över bokstäver, förväxlar bokstäver, klarar ej dubbelteckning, kan ej ljudstridig stavning). Vilka starka sidor har eleven? Är det något eleven är speciellt duktig på? Är det stor skillnad mellan elevens förmåga vad gäller läsning/skrivning och matematik/övriga ämnen? Hur är elevens koncentrationsförmåga och uthållighet? Hur upplever eleven själv sin läs- och skrivförmåga? Självuppfattning i övrigt? Hur fungerar eleven ihop med kamrater och personal inom skolan? Vad har skolan redan vidtagit för åtgärder för att avhjälpa svårigheterna?