Elevhälsoplan för Älta Skola

Transkript

1 Elevhälsoplan för Älta Skola

2 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 7 Bilagor Kontaktblad bil. 1 Screeningplan... bil. 2 Underlag för elevhälsoarbete. bil. 3 Handlingsplan för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. bil. 4 Handlingsplan för elever med NPF... bil. 5 Extra anpassningar... bil. 6 Anmälan till EHT... bil. 7 Utredning... bil. 8 Åtgärdsprogram bil. 9 Utvärdering av åtgärdsprogram. bil.10

3 Inledning Det elevhälsofrämjande arbetet på Älta Skola innefattar olika insatser, både förebyggande arbete och direkta insatser på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Arbetet bottnar i en optimistisk grundsyn och en strävan efter att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Vi delar in elevhälsoarbetet i två steg. Den första delen sker i arbetslaget, där man försöker tillgodose varje elevs behov. I de fall där arbetslagets insatser inte räcker till kopplas elevhälsoteamet in. Elevhälsoteamet består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, skolpsykolog, kurator, specialpedagog och speciallärare. I vissa ärenden finns även skolläkare med. Allt elevhälsoarbete ska ha ett tydligt mål. Varje elev ska ha skriftliga omdömen, IUP och betyg. Varje lärare kan också föra minnesanteckningar över kontakt med elev och vårdnadshavare, bilaga 1. I skollagens 3 Kap. 3 står att Skolan ska ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Stödet ska ge eleverna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det gäller både de nationella målen och de mål som den enskilda skolan har ställt upp Funktioner i elevhälsan, EHT Rektor Har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Skolsköterska Skolsköterskan arbetar med förebyggande hälsovård som omfattar hälsokontroller och enklare sjukvårdsinsatser och har i arbetet både elev- och föräldrakontakter. Vidare medverkar skolsköterskan i specialinriktade insatser för enskilda elever, klasser och grupper, efter beslut på EHT. Ansvarsområde är välbefinnande och hälsa samt att följa elevernas utveckling. Skolpsykolog Skolpsykologen gör utredningar avseende elevers kognitiva, känslomässiga, psykosociala och neuropsykosociala förmåga samt rekommenderar insatser och samordnar, genomför och följer upp åtgärderna.

4 Skolpsykologen har enskilda stöd- eller krissamtal med elever och har samtal med föräldrar för att stärka föräldrarollen. Vidare kan skolpsykologen ge fortbildning till personal i skolan om barns behov och svårigheter. Konsultation och handledning ges till olika personalkategorier i skolan av skolpsykologen. Skolpsykologen finns på skolan två dagar/vecka. Kurator Kuratorn har samtalet som redskap och vänder sig till föräldrar, elever och personal. Det kan vara stöd-, motivations eller krissamtal, samt rådgivande samtal. Arbetet sker enskilt eller i grupper. Kuratorn erbjuder handledning och medverkar i specialinriktade insatser för enskilda elever, grupper och klasser, utreder och bedömer den sociala och psykosociala situationen efter beslut på EHT. Kuratorn arbetar med grupper av elever i förebyggande syfte att förbättra samarbetsklimatet och skapa arbetsro. Kuratorn finns på skolan två dagar/vecka. Spec.teamet I teamet ingår fyra personer: övergripande specialpedagog, speciallärare, dyslexipedagog och sva-lärare. Det specialpedagogiska teamet stödjer elever i behov av särskilt stöd genom att; träna färdigheter, anpassa arbete och material, lära eleverna att använda kompensatoriska hjälpmedel såsom olika dataprogram, lärplattor och smartphones. Vidare gör spec.teamet regelbundna screeningar för att veta var eleverna befinner sig i sin läsutveckling, se screeningplanen, bilaga 2. De gör även observationer och handleder pedagoger. Spec.teamet håller sig uppdaterat på den senaste forskningen kring barn i behov av särskilt stöd och väljer metoder som är evidensbaserade. För de elever som inte når kunskapskraven finns spec.teamet behjälpligt då mentor upprättar åtgärdsprogram. Delar av spec.teamet ingår även i skolans elevhälsoteam. Lilla gruppen Skolan har en liten grupp där en speciallärare och en resurspedagog arbetar. Dit kommer en liten grupp elever i behov av särskilt stöd för att arbeta delar av dagen. Trygghetsteamet Förutom de olika funktionerna i Elevhälsoteamet har skolan också ett Trygghetsteam som arbetar både förebyggande och med direkta insatser, för att stärka barnens trygghet och motverka mobbning och diskriminering.

5 Gången vid elevärenden Arbetslaget När en elev är i behov av stöd diskuteras elevens situation och behov i arbetslaget. Berörd personal skaffar sig en helhetsbild av elevens skolsituation. Bilaga 3. På vilket sätt kan man möta elevens behov genom att: - titta på vad som fungerar och bygga på det? - ändra förhållningssätt? - ändra arbetsmetoder? - titta över resursfördelningen i arbetslaget? - konsultera med spec, eller ta upp eleven på ett öppet EHT. EHT-möte Varannan vecka träffas EHT, där ingår rektor, biträdande rektor, skolkurator, skolpsykolog, spec.teamet, skolsköterska och vissa möten även skolläkare. Då tas nya anmälningar upp, utredningar som gjorts redovisas, uppdateringar av pågående elevärenden görs mm. Där fattar rektor beslut om en anmälan som utretts ska resultera i åtgärdsprogram eller om insatserna hör hemma i IUP. Öppet EHT Varannan vecka har EHT ett s.k. Öppet Möte dit lärarna kan anmäla sig för att komma och diskutera en elev eller elevgrupp som de har funderingar över. Pedagogisk utredning I skollagens 3 kap 8 står att rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Utredning görs av mentor, vid behov med stöd av spec. Åtgärdsprogram I kap 3 9 står att ett åtgärdsprogram ska upprättas för en elev som ska ges särskilt stöd. Åtgärdsprogram skrivs av klasslärare, vid behov tillsammans med speciallärare eller specialpedagog. Ett åtgärdsprogram ska alltid utvärderas. I en del fall kommer det att bli många utvärderingar och nya reviderade åtgärdsprogram. I andra fall kan man utvärdera och avsluta för att åtgärderna lett fram till de uppsatta målen. Bilaga 8 och 9 EHM, Elevhälsomöte Rektor kallar till möte om en enskild elev. Vårdnadshavare och klasslärare är alltid med, oftast är även någon annan från EHT med på mötet. Mötet protokollförs.

6 Externa utredningar När det gäller alla fortsatta utredningar kan skolan föreslå och förorda men det är vårdnadshavare som fattar beslut om en utredning ska göras. Efter externa utredningar kallas oftast skolan till ett möte där elevens behov beskrivs. Syftet med mötet är att ge skolan kunskaper om vad eleven behöver för att må bra och klara skolarbetet. Spec kallar sedan till ett möte på skolan för att delge informationen vidare till berörda pedagoger. Klasskonferens Varje år hålls klasskonferenser i förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6. Klassläraren kallas och tar med sig information från andra lärare för att rektor, och specialpedagog, ska få en heltäckande bild av hur eleverna förväntas klara kunskapskraven i samtliga ämnen. Överlämnande Vid lärarbyte kallar spec. avlämnande lärare tillsammans med mottagande lärare för överlämnande av information. När det gäller årskurs 1 kallas även fritidspersonal och idrottslärare. Vid överlämnandet från årskurs 3 till 4 kallas alla lärare som är nya för eleverna. Syftet med mötet är att information som är viktig förs vidare för att skapa kontinuitet och förutsättningar till lärande. Skriftlig information om varje elev skrivs enligt mall och överlämnas till mottagande lärare. Enskilda överlämnandemöten För de elever som har särskilda behov ordnas separata överlämnandemöten där vårdnadshavare tillsammans med avlämnande lärare informerar mottagande lärare och när det gäller yngre barn kallas även fritidspersonal. Syftet med mötet är att överföra viktig information så att skolan kan ta hand om eleven på bästa tänkbara sätt. Inflyttning Vid inflyttning är det rektor som klassplacerar eleven efter samråd med biträdande rektor och/eller specialpedagog. Inför klassplacering behövs information om eleven från avlämnande skola och en bedömning av de klasser i årskursen eleven söker till för att göra en så bra placering som möjligt. Klassläraren får del av den information som skolan har, specialpedagogen ansvarar och en notis sätts ut på Schoolsoft om att det börjar en ny elev.

7 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Skolan följer en handlingsplan för elever med läs- och skrivsvårigheter, se bilaga 4. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skolan följer en handlingsplan för elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom ADHD, autismspektrumstörningar etc, se bilaga 5.

8 Kontaktblad/minnesanteckningar om elev Namn: Skolår: Datum: Ärende: Kontakt med:

9 Datum: Ärende: Kontakt med:

10 Handlingsplan för screening När Vad Vem Åtgärd Förskoleklass Maj Fonologisk screening pedagoger September Årskurs 1 Skolstart Skolverkets spec/ lässtöd bedömningsstöd klasslärare sv/ma Maj Skolverkets bedömningsstöd klasslärare sv/ma Årskurs 2 Skolstart Läsflyt på de som spec lässtöd spec låg lågt i år 1. Oktober Vilken bild är rätt? spec/ klasslärare Maj Skolverkets bedömningsstöd klasslärare Årskurs 3 Skolstart Läsflyt på de som spec lässtöd spec låg lågt i år 2 Oktober Läsförståelse DLS spec lässtöd spec Rättstavning DLS Mars/april Nationella prov klasslärare/spec Årskurs 4 Oktober Läsförståelse/ klasslärare läshastighet DLS Årskurs 5 Oktober Läsförståelse/ klasslärare Läshastighet DLS Rättstavning DLS Årskurs 6 Nov-maj Nationella prov klasslärare/spec

11 Utgångspunkterna är: Vad behöver vi veta? När behöver vi veta? Vad gör vi med resultaten? Hur ska resultat återföras Spec. återkopplar resultaten på screeningar till arbetslaget. Då förklaras syftet med testet, resultaten och tillsammans diskuteras vidare åtgärder. Inga fasta åtgärder är bestämda utan utgår från resultaten.

12 Underlag för elevhälsoarbete Frågeställningar för arbetslag och EHT Det är viktigt att målen man sätter upp i elevhälsoarbetet är realistiska och att man prioriterar vad som är viktigast och vad man ska börja med. Det är alltid elevens självförtroende och självkänsla som måste vara det överordnade målet, det är det som alla delmål bör inriktas mot. Strävan ska inte vara att göra om eleven, utan istället att hjälpa eleven att utvecklas och komma vidare, men på sina villkor och efter sina förutsättningar. Eleven har rätt att känna att den är accepterad och att den duger så som den är. Miljö Möblering Placering i klassrummet Ljus, ljud Fysiskt Grovmotorik Finmotorik Motorisk aktivitetsnivå Hörsel, syn Frånvaro Går ofta till syster Har ont i magen/huvudet Socialt Socialt samspel med barn och vuxna/individuellt och i grupp Är omtyckt/inte omtyckt av kamrater Samarbete Kan leka Status i gruppen Följer regler Klarar rutinsituationer Emotionellt Självförtroende, självkännedom Tillit till vuxna och barn Impulsivitet Klarar frustration Klarar motgångar Klarar förändringar Konfliktbenägenhet Känslouttryck Rastlöshet, oro

13 Kognitivt/ inlärningsstil Sätt att lära Gör sina läxor Hinner färdigt Motivation till skolarbete Uthållighet Passiv/aktiv Noggrannhet Begreppsutveckling ex. färg, form, rum och tidsuppfattning Organisationsförmåga Koncentrationsförmåga Minnesfunktioner Behöver/ behöver inte mycket vuxenstöd Planeringsförmåga Ser orsak - verkan/ ser inte Abstrakt tänkande Kreativitet Förhållningssätt Hur möter jag eleven? Hur lyssnar jag? Hur visar jag intresse för eleven? Hur visar jag nyfikenhet? Hur jag ger och tar emot feedback? Analys Vilka förändringar behöver vi göra vad gäller individ/grupp och/eller organisationsnivå? Vilka förmågor behöver/kan eleven utveckla och varför är de viktiga? Prioritera.

14 Handlingsplan för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Förebyggande arbete Genom att arbeta strukturerat med språklekar och fonologisk/fonemisk medvetenhet i förskoleklassen och de tidiga skolåren skapas goda förutsättningar för alla barns läs- och skrivutveckling. Älta Skolas förskoleklasser arbetar enligt Ingvar Lundbergs Bornholmsmodellen Elevernas fonologiska medvetenhet kartläggs då de kommer till förskoleklassen för att kunna anpassa arbetet till elevgruppen. Samma kartläggning genomförs på våren för att se vilket resultat undervisningen har gett, hur undervisningen kan utvecklas och vilka elever som behöver fortsatt stöd. Lässatsning i skolår 1 Vid skolstarten i skolår 1 kartläggs alla elever i formell bokstavskunskap och läsförmåga. Resultaten från kartläggningen ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet i läsning, då alla elever ska få en läs- och skrivundervisning utifrån sin nivå. De avancerade läsarna likväl som de svaga ska utvecklas optimalt. Eleverna arbetar utifrån ett gemensamt material som finns i flera nivåer, där alla får en gemensam läsupplevelse men på den nivå man befinner sig i sin läsutveckling. På höstterminens föräldramöte informerar speciallärare föräldrarna om arbetssättet kring läsinlärning och om vikten av läsning hemma. Under året görs diagnoser för att se framgången hos eleverna. I slutet av skolår 1 görs sedan en kartläggning av eleverna för att se hur långt eleverna kommit i sin läsutveckling och för att se vilka som eventuellt behöver extra lästräning i år två. För att upptäcka elever med eventuella svårigheter genomförs regelbundna screeningar från förskoleklass till år 6. Se handlingsplanen för screeningar. Intensiv träning De elever som vid screeningar eller på annat sätt visar att de inte ligger åldersadekvat i sin läsning, erbjuds en intensivträningsperiod i avkodning, tillsammans med övningar i läsförståelsestrategier. Pedagogisk läs- och skrivutredning Om intensivsatsningen inte ger det resultat som önskas görs en pedagogisk läs- och skrivutredning och vid behov skickas remiss vidare till logoped för dyslexiutredning.

15 Stödåtgärder Elever i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling erbjuds alternativa åtgärder för att få samma förutsättningar som sina kamrater. Det är viktigt att skilja på träning av svårigheterna och kunskapsinhämtning. Elever som har läs- och skrivsvårigheter får tillgång till en egen dator. De får möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. Om eleven har stavningssvårigheter behöver han/hon kompenseras för det. Stava Rex, Spell Right och Oribi Speak är program som Älta Skola har licens för. Dessa lärverktyg kan användas av alla med stavningssvårigheter, inte endast av elever med dyslexi, även om programmen är utformade just för dem. Att tänka på som pedagog: Lyssna på eleven! Eleven måste få känna sig bra på något. Uppmuntra intressen både i och utanför skolan. Låt eleven visa något han/hon är bra på för klasskamraterna. Ha positiva förväntningar på eleven. Tvinga inte eleven att läsa högt. Rätta inte stavningen vid fri skrivning i engelska eller svenska, om inte eleven själv vill. Hjälp eleven att planera och strukturera arbetet. Ge eleven tid att arbeta i egen takt och att hinna avsluta en arbetsuppgift. Skilj på kunskapsinhämtning och lästräning. Ha muntliga genomgångar med ordförklaringar. Ge muntlig sammanfattning och dela ut nedskrivna stödord. Gör anpassning vid prov och skrivningar genom muntliga förhör och/eller längre tid. Dagens mobiltelefoner är ett ypperligt hjälpmedel för elever med svårigheter, det finns många olika funktioner som underlättar för läsandet och skrivandet.

16 Handlingsplan för NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom - OCD. Även relaterade tillstånd till exempel dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Personer med NPF har ofta svårigheter med: reglering av uppmärksamhet impulskontroll och aktivitetsnivå samspelet med andra människor inlärning och minne att uttrycka sig i tal och skrift motoriken Detta kan leda till att man får svårt för förändringar, valsituationer, ostrukturerade lektioner och situationer som medför väntan. Ofta har personer med NPF en ojämn prestationsförmåga, svårt att organisera arbetet på både lång och kort sikt. De är beroende av motivationsförstärkning och är mycket lätt uttröttbara. Tips till pedagogen Hjälp eleven med planering och organisation av arbetet Ge individuella instruktioner Försök skapa en så lugn miljö som möjligt Ge mycket vuxenstöd. Särskilt yngre elever behöver en vuxen vid sin sida både i klassrummet och under rasterna. Tänk på att en individuellt anpassad och styrd undervisning underlättar för eleven Ge tillfälle till täta återkommande repetitioner Ge så lustfyllda uppgifter som möjligt - Det ger en motivationsförstärkning. Ge extra hjälp inom områden där eleven har svårigheter Hjälp eleven att uppleva framsteg

17 När det gäller barn och ungdomar är det alltid de vuxna som har ansvaret. Det är deras ansvar att skaffa sig kunskap så att varje barn blir begripligt. Det är också de vuxnas ansvar att skaffa sig verktyg för att hantera barnet. Vid för stora krav i förhållande till vad eleven just då kan klara, kan beteenden förvärras. Om eleven har svar på dessa frågor minskar svårigheterna. Vad ska jag göra nu? Var ska jag vara? Med vem ska jag vara? Hur länge ska det hålla på? Vad ska hända sedan? Vad ska jag ha med mig? Varför ska jag göra det?

18 Extra anpassningar för elev Elevens namn: Datum: Dessa extra anpassningar behöver eleven för sitt lärande. De genomförs inom ramen för den ordinarie undervisningen av lärare eller annan skolpersonal. anpassning av läromedel /material/undervisningsmetod arbetsschema - klass/individ anpassning/begränsning av arbetsuppgifter varierande arbetssätt avskärmning ljud/ljus bildstöd/ bildschema placering i klassrummet tydlig struktur och rutiner tydlig början och slut på lektionen individuella instruktioner hjälp att hålla ordning Extra träning intensivperiod matematik intensivperiod läsning Alternativa verktyg dator/ipad kompensatoriska program dubbla läromedel - hemma/skola inlästa/digitala läromedel förstorad text läslinjal tidhjälpmedel Förstärkning ge beröm/positiv förstärkning igångsättningshjälp belöningssystem löpande kontakt med vårdnadshavare Övrigt som kan stödja eleven massage plats i hallen vuxenstöd i matsal/omklädning etc. vuxenstöd vid förflyttning vuxenstöd raster stressboll/sittdyna Vid provtillfällen möjlighet att göra hela eller delar av proven muntligt extra tid Övrigt hörselkåpor