Bilaga 2. Hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelse Tertial 2, 2015. Skånevård Kryh

Bilaga 2 Hälso- och sjukvård Verksamhetsberättelse Tertial 2, 2015 Skånevård Kryh

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------------------------- 2 Verksamhetsberättelse ------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Förvaltningens profil och uppdrag ------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Viktigaste händelser --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Medborgarperspektivet ------------------------------------------------------------------------------------------------ 3 Patientfokuserad vård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 3 Jämlik och jämställd hälsa ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 4 Verksamhetsperspektivet --------------------------------------------------------------------------------------------- 5 Säker hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 5 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------- 10 Hälso- och sjukvård i rimlig tid ----------------------------------------------------------------------------------------------- 11 Äldres hälsa ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 13 Palliativ vård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 16 Akutsjukvård------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 17 Cancersjukvård -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 19 Diabetessjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 19 Hjärtsjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 20 Nervsystemets sjukdomar ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Vårdproduktion - Produktiviteten ska öka -------------------------------------------------------------------- 24 Somatisk vård inklusive vårdval --------------------------------------------------------------------------------------------- 24 Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård ---------------------------------------------------------------- 26 Palliativ sjukhusvård/asih ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 27 Habilitering --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 27 Medarbetarperpektivet ----------------------------------------------------------------------------------------------- 30 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare --------------------------------------------------------- 30 Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare --------------------------------------------------------------------- 30 Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer -------------------------------------------- 30 Hälsofrämjande arbete ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 31 Verksamhet och resultat i fokus --------------------------------------------------------------------------------- 31 Kompetensförsörjning ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 31 Sommarplanering 2015 --------------------------------------------------------------------------------------------------------- 32 Användning av bemanningsföretag ---------------------------------------------------------------------------------------- 32 Antalet anställda och arbetad tid -------------------------------------------------------------------------------------------- 32 Ekonomi --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 33 God ekonomisk hushållning --------------------------------------------------------------------------------------- 33 Ekonomiskt ingångsläge ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 33 Resultat ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 33 Läkemedel --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 36 Målrelaterad ersättning ---------------------------------------------------------------------------------------------- 37 Handlingsplaner för ekonomi i balans ------------------------------------------------------------------------- 37 Nyckeltal ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 38 Investeringar ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 38 Byggnadsinvesteringar ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 38 Utrustningsinvesteringar -------------------------------------------------------------------------------------------------------- 38 2

Verksamhetsberättelse Förvaltningens profil och uppdrag Förvaltningen Kryh bedriver akutsjukvård, planerad vård, närsjukvård i de tre sjukhusbyggnaderna. Huvuddelen av akutsjukvårdsuppdraget bedrivs i Kristianstad och Ystad. I Hässleholm bedrivs förutom närsjukvård planerad ortopedisk verksamheten som är en av Skandinaviens största i antal patienter. Närsjukvård finns vid alla tre sjukhusorterna för den del av vården som ska vara tillgänglig för befolkningen i närområdet. Förlossningsverksamhet bedrivs i Kristianstad och Ystad där också vård för förtidigt födda barn finns. Division Habilitering & Hjälpmedels uppdrag är Skåneövergripande med professionella insatser att göra livet mera möjligt för barn, ungdomar och vuxna med varaktig funktionsnedsättning. Även den palliativa vården, dietistverksamhet och ungdomsmottagningsverksamheten, som finns i division Primärvård, har ett Skåneövergripande uppdrag. Ett stort profilområde inom Kryh är hemsjukvård där det finns både avancerad sjukvård i hemmet och neonatal hemsjukvård. Viktigaste händelser - Pacemakeroperationer startar på CSK - Ystad får en hembesöksbil. Många slutenvårdinläggningar har undvikits genom pilotprojektet och patienten har fått ett tryggt omhändertagande i hemmet. - Habilitering och hjälpmedel uppvisar en produktivitetsökning första halvåret på 5 procent - Formaliserad samverkan och verksamhetsövergripande arbetsgrupper har lett till en ökning av andelen unika patienter inom palliativ vård/asih - Kryh får regionalt uppdrag för utprovning av CPAP Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Förvaltningsuppdraget Alla mottagningar skall vara anslutna till mina vårdkontakter 2014 och erbjuda samtliga däri tillämpliga kontaktmöjligheter. Januari - augusti 2014 hade Kryh totalt 12 891 avslutade ärende i mina vårdkontakter jämfört med 17 689 avslutade ärende under samma period i år. Det är alltså en ökning med 37,2 %. Inom division kirurgi är samtliga mottagningar anslutna till mina vårdkontakter. Diabetes- och endokrinmottagning i Kristianstad är den mottagning vars patienter använder e-tjänster flitigast av specialistmottagningarna i Skånevård Kryh med 4520 avslutade ärende hittills i år. Samtliga vårdcentraler erbjuder minst 3 och de flesta 7 eller fler e-tjänster till invånarna via 1177 Vårdguiden. Samtliga vårdcentraler erbjuder Av- eller omboka tid, Förnya hjälpmedel och Förnya recept. De flesta erbjuder även Beställa tid, Kontakta mig, Rådgivning och Beställa svar från provtagning/röntgen. Vårdcentralen Sjöbo erbjuder flest tjänster, och har hittills i år 2106 avslutade ärende, vilket är flest i Kryh. Vårdcentralen Sjöbo och Barnavårdscentralen Tomelilla har aktiverat tjänsten Tidbokning online. Merparten av barnavårdscentralerna erbjuder tjänsterna Beställa tid, Av/omboka tid, Rådgivning och Kontakta mig. Samtliga mottagningar erbjuder Av/omboka tid och Av/omboka tid till gynekologisk cellprovtagning. De flesta erbjuder även Beställa tid, Kontakta mig och Rådgivning. De flesta mottagningarna erbjuder Av/omboka tid, Kontakta mig och Rådgivning. 3

Jämlik och jämställd hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och med riktade insatser minska En jämlik vård och hälsa är prioriterade värden i all hälso- och sjukvårdsverksamhet inom Kryh. Däremot är det svårt att kommentera graden av jämlikhet i vården eftersom kvalitetsuppföljning med jämlikhetsperspektiv inte genomförts i någon större utsträckning. Skånevård Kryh har organiserat sitt arbete i patientprocesser där grundtanken är att ett processorienterat arbetssätt underlättar för våra medarbetare att möta de behov som kunder, patienter och besökare har. Därmed skapas förutsättningar att bedriva en likvärdig, kunskapsbaserad och kostnadseffektiv verksamhet med medborgarna i fokus. Målsättningen med en processorganisation är ett målmedvetet och systematiskt arbetssätt med siktet inställt på ständiga förbättringar för patienterna, där vi strävar efter att öka kvalitén och göra rätt saker från början. Fokus är att minska risken för avvikelser i vårdens övergångar mellan olika huvudmän. Genom samordning mellan patientprocesser och sjukhusområdena kan vården erbjudas mer jämlikt. Processteamen arbetar med resultat från kvalitetsregister, förvaltningen/divisionernas mål och nationella vårdprogram. Statistik redovisas könsuppdelat för att upptäcka skillnader och resultaten jämförs för de olika sjukhusorterna för att kunna hitta förbättringsområden och därigenom åstadkomma en mer jämlik vård i Kryh. Genom att belysa olikheter och likrikta rutinerna har till exempel antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer vid utskrivning efter stroke förbättrats. Under perioden maj 2014-april 2015 uppvisas följande resultat; CSK: från 83% till 91% Ystad: från 67% till 79% Hässleholm: stabilt oförändrat på 90%. Genom att likrikta rutinerna för uppföljning av hjärtinfarktpatienter har nu alla tre sjukhusorter 12-månaders uppföljning av patienterna. Inom kardiologiprocessen har tillgången till kranskärlsröntgen på angiolab förbättrats för patienter i Ystad genom att det avsätts tider i Kristianstad. Tillgången på tider är därmed likvärdig för patienterna i Kryh Njurprocessen är ett exempel på process över båda sjukhusdivisionerna där Kryh arbetat bl a med accesserna genom ett förändrat flöde av patienter från Ystad till Kristianstad. Detta har åstadkommits genom att ett samarbete har inletts mellan operationsavdelning, kärlkirurgi, röntgen, klin fys, anestesi samt njurmottagning och dialysavdelningarna. För patienterna från Ystad har det inneburit en process som är samma för alla i Kryh. Inom strokeprocessen har det påbörjats en processkartläggning av trombolysflödet eftersom det inom förvaltningen skiljer sig tidsmässigt för ankomst till trombolysbehandling. Cancerprocessen med standardiserade vårdförlopp innebär en jämlik vård inom förvaltning, region och nationellt. Cancerrehabiliteringsprocessen som tidigare enbart funnits på CSK etableras nu i hela Kryh. I sjukhusdivsionerna drivs arbetet med Våld i nära relationer av utsedda kuratororer. Sedan tidigare finns i Ystad en Handbok med rutiner framtagen. Handboken vänder sig till personal som i sitt arbete eller organisation möter kvinnor, män och barn som blivit utsatta för våld eller hot om våld i nära relation. Handboken är till för att ge olika grupper en övergripande information om hur de olika samarbetspartnerna arbetar, samt vem som ansvarar för de olika delarna vid våld i nära relationer. Handboken har utarbetats i samverkan mellan representanter för olika yrkesgrupper, myndigheter och organisationer i Sydöstra Skåne. Under 2015 pågår arbete med att uppdatera Handboken. Riktad information om våld i nära relationer till personal på akuten och avdelning är planerad men har inte genomförts ännu. Kuratorer med placering på Lasarettet i Ystad har regelbundna samverkansmöten med socialtjänsten, polisen, ungdomsmottagningen, kyrkan, kvinnojouren och kriscentrum. I division primärvård pågår ett arbete som utgår från Skurups vårdcentral med konceptet Tänk Tvärtom, Genushanden. Arbetsmodellen ska nu implementeras i flera verksamheter. Samtliga vårdcentraler, enheter, erbjuds utbildning, introduktion i jämställd vård samt våld i nära relationer- våga fråga våga se! Samtliga rehabkoordinatörer får en introduktion kring detta i sin utbildning. Via FINSAM-projekt utvecklas en modell för samverkan mellan Försäkringskassan och vårdcentraler i konceptet Genushanden med betoning Våld. Detta arbete kommer att vidareutvecklas till att gälla våld med barnperspektivet i samverkan även med kunskapscentrum för barnhälsovård. Samtliga AT/ST-läkare får introduktion om jämställdhet och våld, då det alltid finns med i alla utbildningar i försäkringsmedicin. 4

Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Patient i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Samtliga patienter skall erhålla en optimal vård, vilket bl.a. innebär att inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden (redovisas i årsredovisning) Vårdrelaterade infektioner, såväl de som uppkommer av patientens egen bakterieflora som de som sprids till och mellan patienter, ska minska jämfört med 2014 Region Skånes antibiotikatryck i öppenvård ska minska mer än rikets minskning och rekommendationer avseende val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av STRAMA. Läkemedelsrådets rekommendationer och riktlinjer för läkemedelsförskrivning ska följas och läkemedelrelaterade fel och problem ska minska jämfört med 2014 genom att utskrivningsinformation och läkemedelsgenomgångar genomförs i ökad omfattning Budget Vårdskador ska förebyggas genom ett aktivt riskförebyggande arbete tex riskanalyser Index/Indikatorer Indikator Nr i IB Resultat T2 Utlokaliserade patienter (I) ID0010 3,12 Överbeläggningar (I) ID0128 1,30 Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete (I) ID0014 90,6% Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete (I) ID0219 94,4% Öppenvårdsantibiotika (I) ID0011 4500 kurer Antibiotikaval (Kinoloner) vid urinvägsinfektion (I) ID0049 8,1% Antibiotikaval (Penicillin V) vid behandling av barn med ID0050 77% luftvägsinfektion (I) Orala opioider (morfin) (I) ID0027 26,5% Utskrivningsinformation (I) ID0137 69% Riskanalyser ID0019 46 st (dock ingår även riskbedömning avseende arbetsmiljö i denna siffra. Vårdrelaterade infektioner ID0025 9,0% I augusti 2015 tillsattes en ny övergripande chefläkare i Kryh med syfte att tillsammans med övergripande chefsjuksköterska förbättra det strategiska patientsäkerhetsarbetet samt skapa en sammanhållande kraft inom förvaltningen. Patientsäkerhetsamordnarna i sjukhusdivsionerna kommer under hösten också att organiseras övergripande för att öka samordningsvinsterna ytterligare samt minska risken för dubbelarbete. Överbeläggning/Utlokaliserade patienter Utfallet på 3,12 för överbeläggningar och 1,30 för utlokalisering för sjukhusdivisionerna är en försämring jämfört med motsvarande period 2014, då motsvarande siffror var 2,73 och 0,81. Ökningen ses framförallt under januari april då det var ett högt inflöde och caliciperiod och har sedan sjunkit gradvis. Medeltalen för utlokalisering sjunker stabilt och har under sommaren 2015 varit lägre än jämförande period 2014. En felkälla i statistiken är att det förekommer att tillfälligt öppnade vårdplatser inte rapporteras korrekt i PASIS vilket leder till för hög siffra för överbeläggningar. Arbetet med förbättrad följsamhet till rapporteringsrutiner kommer att fortsätta under hösten 2015. 5

Övergripande målsättning är att erbjuda patient med behov av vård på sjukhus, en snabb tillgång till vårdplats samt vård på avdelning med rätt medicinsk- och omvårdnadskompetens. Under 2014 bildades en styrgrupp för vårdplatser med syfte att förbättra vårdplatsarbetet i Kryh. Övergripande rutiner och handlingsplaner för vårdplatsutnyttjande har under våren 2015 utvärderats och reviderats enligt de nya regionala begreppen. Inför sommaren 2015 utformades en gemensam handlingsplan för Kryh, tidigare har det funnits lokala för varje sjukhus inom Kryh. Syftet med den gemensamma handlingsplanen var att tydliggöra att vårdplatserna är gemensamma inom förvaltningen och på så vis bidra till ett stärkt samarbete, jämnare flöden mellan sjukhusorterna samt ett lärande i organisationen. Handlingsplaner och ett stärkt samarbete mellan divisionerna medförde att sommaren 2015 blev bättre jämfört med tidigare sommrar. Öppnadet av observationsenheter på CSK och Ystad samt hembesöksbilen i Ystad har haft god effekt och förhindrat undvikbara inläggningar. Periodvis under våren och sommaren 2015 har det varit mycket ansträngda vårdplatssituationer på sjukhusen i Kryh och arbetet med att förbättra vårdplatssituationen kommer att fortsätta under 2015. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler En viktig del i att förebygga vårdrelaterade infektioner är att upprättahålla en hög följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) i patientnära arbete. Vid den nationella mätningen våren 2015 uppmättes sammantaget i Kryh ett resultat på 86,8 procent följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Resultatet är stabilt jämfört med motsvarande mätning hösten 2015 (86,5 procent) och en bra bit över riksgenomsnittet på 75,8 procent. Uppdelat per område var resultatet i Kryh för följsamhet till basala hygienrutiner 90,6 procent och för följsamhet till klädregler 94,4 procent. Mätningen innefattade samtliga divsioner i Kryh och såväl öppensom slutenvård. Detta innebar att division Habilitering och Hjälpmedel deltog för första gången då rutiner för arbetskläder infördes nyligen. Även om resultatet ligger kvar på samma nivå som föregående mätning är det inte helt jämförbart då Habilitering och Hjälpmedel inte ingått i mätningen tidigare. Resultatet variererar nedbrutet per division och verksamhetsområde. I sjukhusdivisionerna har chefläkarna sammanställt verksamheternas analys kring resultatet och flera förbättringsområden har identifierats. Några exempel på identifierade områden som kommer att ingå i förbättringsarbeten är förbättrade städrutiner, införa hygienkörkort, utbyte av möbler och madrasser, regelbundet diskutera rutiner och resultat på APT-möten med mera. Öppenvårdsantibiotika Avsikten med måltalet är att följa effekten av arbetet med antibiotikastretgin som formulerats via STRAMA. Inom Kryh har under lång tid sett en nedgång av antalet kurer med antibiotika. Nivån är under det senaste ett och ett halvt åren stabil på ca 4500 kurer per månad för hela Kryh. Det finns flera orsaker till att nivån varierar och den givna orsaken till tillfälliga uppgångar är infektionsperioder. En annan orsak kan vara svag kontinuitet i läkarbemanningen då långsiktiga informations- och utbildningsbudskap riskerar få lägre genomslagskraft på terapitraditionen. Inom division Primärvård har, under mätperioden juli 2014-juni 2015, det totala antibiotikatrycket för den listade befolkningen i Kryh minskat till 346 kurer/1000 listade och år vilket är bättre än genomsnittet för Region Skåne. Målet under samma period är <330 så det är inte uppnått på alla vårdcentraler. STRAMA erbjuder och genomför besök på de flesta vårdcentraler där man går igenom aktuell förskrivning lokalt och ger tips för förbättring. 6

Antibiotikaval (Kinoloner) vid urinvägsinfektion (I) Det finns specifika mål för användning av antibiotikatypen kinoloner vid urinvägsinfektion till kvinnor 18-79 år. Primärvården i Kryh klarar målet på < 10 % och landar på 8,1 %. Antibiotikaval (Penicillin V) vid behandling av barn med luftvägsinfektion (I) Primärvården Kryh har uppnått bra resultat på att använda penicillin V (mindre risk för resistensutveckling) till barn < 6 år med luftvägsinfektion. Målet är > 75% och siffran för Primärvården Kryh är 77%. Orala opioider I enighet med de regionala riktlinjerna eftersträvar Kryh en låg andel opioider i form av plåster (ej över 30%). Orsaken är risken för överdosering då plåstren kan vara svåra att upptäcka (hudfärgade) då nytt plåster appliceras samt att plåstren kan lossna och då orsaka abstinensbesvär. En miljörelaterad risk är att 80% av aktiv potent substans finns kvar när plåstret ska bytas. Kryh har nått en relativt låg och stabil nivå i ett Skåneperspektiv. Information om detta hanteras vid läkemedelsgenomgångarna i både slutenvården och i primärvården. Utfallen för måltalet kommuniceras dessutom till vården i förvaltningen månatligen med avsikten att de skall diskuteras och få genomslag i läkemedelsterapin. Tabellen avser jan-augusti. Utskrivningsinformation Detta arbete bedrivs under 2015 som ett projekt och är ett led i arbetet med att förbättra patientsäkerheten genom korrekt information i vårdens övergångar. Projektet har initierats av det regionala Koncernrådet för patientsäkerhet och uppdraget antogs av Kryh i april 2014 med genomförande under 2015. Projektets målsättning Implementerade skriftliga rutiner för utskrivningsinformation ska finnas i slutenvården. Andelen patienter (med 5 läkemedel) som får en utskrivningsinformation ska uppgå till minst 70 %. Utskrivningsinformationens kvalitet ska öka. Under första halvåret 2015 har fokus legat på att kvalitetsgranska utskrivningsinformation samt på att initiera ett förbättringsarbete i slutenvård. En viktig del i kvalitetsförbättringsarbetet har varit att sätta upp verksamhetsspecifika målsättningar avseende både utskrivningsinformationers kvantitet och kvalitet. Efter inledande granskning har olika slags avstämningsmöten ägt rum. Mötena har i sig varit en del av 7

förbättringsarbetet då de förutom resultatet av kvalitetsgranskningen även omfattat information och diskussioner kring utskrivningsinformation. Resultat Skriftliga rutiner för utskrivningsinformation i slutenvård. Arbetet med att ta fram skriftliga rutiner för utskrivningsinformation pågår och kommer att fortsätta under hösten. Att ta fram, revidera och implementera en rutin har därmed för samtliga avdelningar blivit en del av förbättringsarbetet. Kvantitativ utvärdering av utskrivningsinformation Andelen patienter med fem eller fler läkemedel för vilka en utskrivningsinformation har genererats under januari till och med juni 2015 är 68 % inom Kryh. Division Specialiserad Närsjukvård uppvisar en stabil nivå (genomsnitt jan- juni 2015; 78 %) över målnivån i Kryh (70 %)och sedan februari 2015 ses en gradvis ökning inom Division Kirurgi, Diagram 1. Bland patienter med läkemedelsbehandling överhuvudtaget genererades utskrivningsinformation under motsvarande period för 60 % i Kryh. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Målnivå 2015 Division Kirurgi Division Specialiserad Närsjukvård Kryh Skåne 10% 0% Juli 2014-Juni 2015 Diagram 1. Andel patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats. Kvalitativ utvärdering av utskrivningsinformation Av 32 inkluderade avdelningar har det genomförts initiala kvalitetsgranskningar av utskrivningsinformation för 31 stycken. Totalt har 465 utskrivningsinformationer granskats, 15 stycken per avdelning, urvalet har gjorts enligt projektets arbetsbeskrivning. Den kvalitativa utvärderingen har fokus på andelen adekvata läkemedelsberättelser och andelen adekvata läkemedelslistor. En adekvat läkemedelsberättelse ska innehålla alla de förändringar som gjorts i läkemedelsbehandlingen under vårdtillfället och som påverkar läkemedelsbehandlingen även efter utskrivningen, och dessa förändringar ska inte vara felaktigt beskrivna. En adekvat läkemedelslista ska innehålla de aktuella läkemedelsordinationer som patienten står på och de ska inte vara felaktiga. I genomsnitt har 57 % av läkemedelsberättelserna respektive 61 % av läkemedelslistorna bedömts vara adekvata, Tabell 1. Inom Division Kirurgi genereras färre utskrivningsinformationer men andelen adekvata läkemedelsberättelser är något större än inom Division Specialiserad Närsjukvård. Andelen adekvata läkemedelslistor är i det närmaste lika i de två divisionerna. Adekvata Adekvata Andel patienter med läkemedelsberättelser läkemedelslistor utskrivningsinformation* Förvaltning Kryh 265/465 (57 %) 285/465 (61 %) 68 % Division Specialiserad Närsjukvård 178/330 (54 %) 201/330 (61 %) 78 % Division Kirurgi 87/135 (64 %) 84/135 (62 %) 53 % Tabell 1 Kvalitativ utvärdering av utskrivningsinformationer per förvaltning/division * Avser patienter med 5 läkemedel för vilka en utskrivningsinformation genererats under januari- juni 2015. 8

Vårdrelaterade infektioner Vid den nationella mätningen våren 2015 uppmättes sammantaget i Kryh ett resultat på 9,0 procent vårdrelaterade infektioner. Mätningen innefattade sjukhusdivisionerna vid de tre sjukhusen och Palliativ vård. Resultatet är en försämring jämfört med motsvarande mätning våren 2014 (6,5 procent). Resultatet ligger dock i nivå med riksgenomsnittet på 9,6 procent. För verksamhetsområdet Palliativ vård ses förbättring av resultatet vilket är en positiv utveckling. Troligtvis har arbetet med de upprättade handlingsplanerna bidragit till det förbättrade resultatet. I sjukhusdivisionerna har chefläkarna sammanställt verksamheternas analys till de identifierade vårdrelaterade infektionerna. Återkommande riskområden är KAD, PVK och antibiotika. Olika förbättringsarbeten inom dessa områden planeras inom divisionerna. Under hösten 2015 kommer Kryh att arbeta för att få regelbunda uattag från Infektionsverktyget. Det ger möjlighet att kontinuerligt följa andelen vårdrelaterade infektioner och på så sätt ge ett mer tillförlitligt underlag som kan integreras i förbättringsarbetet. Riskanalyser Kryh har ett mål att varje division ska göra mint fem riskanalyser inom patientsäkerhet som ett led i att öka fokus kring det förebyggande arbetet i patientsäkerhetsarbete. Målet är väl uppfyllt, dock förekommer en sammanblandning av riskanlyser inom patientsäkerhet med de riskbedömningar som genomförs av HR kring arbetsmiljö. Fram tills nu har samtliga risk- och händelseanlyser samlats inom respektive division och en central registrering har saknats. Kryh kommer under hösten att arbeta för att skapa en central registrering och struktur för att underlätta och sprida goda exempel samt ge ett ökat stöd till de verksamheter där det finns brister. Division Specialiserad Närsjukvård Det finns en lång tradition och medvetenhet av riskanalyser inom divisionen. Under första halvåret har 28 analyser gjorts där arbetsmiljöbedömningar dominerar men målet avseende patientsäkerhehsanalyser är väl uppfyllt. Grovt sett är det omorganisationer, ombyggnader, start av ny verksamhet och avvikande personalbemanning som dominerar och påverkar både patientsäkerhet och arbetsmiljön. Division Kirurgi Även Kirurgdivisionen har en en lång tradition och och är aktiva avseende att arbeta med riskanalyser. Röntgen är föredömet som sticker ut med flest antal och är mest aktiv inom divsionen. Även här är innehållet i riskanalyserna ombyggnad, ny utrustning, nya rutiner (t.ex. taligenkänning) samt flytt/ byte av verksamhet mellan orterna. Ett femtontal riskanalyser och riskbedömningar har redan gjorts. Division Primärvård I division Primärvård är erfarenheter av riskanalyser inom patientsäkerhet relativt ny. Patientsäkerhetssamordnare och chefläkare driver nu ett mycket aktivt arbetet med detta och sprider kunskapen inom Primärvården. Totalt har cirka 12 riskbedömningar (arbetsmiljö) gjorts varav tre även innefattade en riskanalys av patientsäkerhet. Division Habilitering och Hjälpmedel Habilitering o hjälpmedel har under perioden inte genomfört någon riskanalys eftersom inget riskområde har identifierats. 9

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka jämfört med 2014 Indikator Indikator Nr i IB Resultat T2 Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor ID0252 Primärvård: 14 % Specialiserad vård: 0,003 % Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Kryh arbetar aktivt för att utveckla, stärka och förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gällande levnadsvanor. Det strategiska arbetet för det hälsofrämjande arbetet delas upp inom förvaltningen en övergripande ansvarig hälso- och sjukvårdstrateg samt utsedda ansvariga som är organiserade på divisionsnivå. Dessa personer ingår i en övergripande arbetsgrupp som arbetar med frågor för utveckling av arbetet med levnadsvanor. Kommunikation kring arbetet med levnadsvanor pågår kontinuerligt tillsammans med professionerna i verksamheten. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och regionalt vårdprogram om levnadsvanor utgör grunden i arbetet. Webbaserad utbildning Totalt har 204 medarbetare inom division primärvård (150 medarbetare godkända) genomgått webbutbildningen sedan starten juni 2014. Antalet legitimerade är 900. Under 2015 har 125 medarbetare fått godkänt på utbildningen vilket innebär totalt 14% av den legitimerade personalen är godkända. Intentionen är att målet på 20% ska uppfyllas inom 2015. Inom divisionerna Kirurgi och Specialiserad närsjukvård har endast ett fåtal medarbetare genomgått webbutbildningen och fått godkänt resultat. Desto fler har i grupper arbetat med webutbildningen under ledning av Hälsopedagog men tyvärr inte avslutat utbildningen genom att göra provet individuellt. Målet på 10% har inte uppnåtts i sjukhusdivisionerna. Ett omtag kring information kring utbildningen planeras att påbörjas under hösten och enhetschefer och verksamhetschefer kommer att involveras i detta arbete. Webbutbildning Vårdprogram levnadsvanor Antal som fått godkänt inom primärvården Antal som fått godkänt i den specialiserade vården Jan-Augusti 2015 Antal leg personal Andel av leg personal som fått godkänt på utbildningen 125 900 14% 6 1900 0,003% 10

Hälso- och sjukvård i rimlig tid Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka jämfört med 2014 Index/Indikatorer Indikator Väntande till första besök inom 60 dagar (I) Väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar (I) Tillgänglighet MR - väntande inom 30 dagar (I) Tillgänglighet till operation av höftfraktur (I) Telefontillgänglighet primärvården (I) Nr i IB ID0071 ID0072 ID0078 ID0081 ID0190 Väntande till första besök inom 60 dagar Kryh fortsätter att hålla en stabil och god tillgänglighet, de flesta månader uppemot 80 % inom 60 dagar. Samordning från Kryh på grund av att vi inte kan hålla vårdgarantin har fortsatt under 2015. Det är främst patienter från urologi, kirurgi, endoskopi från CSK och neurologi från Ystad. Samordningen är förhållandevis liten, drygt 1000 patienter vilket motsvarar cirka 7 % av det totala antalet samordningar som görs via den regionala gruppen med tillgänglighetskoordinatorer. Verksamheterna klarar alltså att ge vård till nästan alla som söker sig till Kryh. Väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar Tillgänglighet till operation har jämfört med 2014 avsevärt förbättrats och det syns framförallt under sommarperioden. Det divisionsövergripande Operationsplaneringsforum, med divisionschef, verksamhetchefer och representanter från varje operationsavdelning, medicinskt ansvarig narkosläkare samt operationskoordinator och tillgänglighetskoordinator ger resultat. Väntelistor, salsutnyttjande och produktion diskuteras och analyseras för att på bästa sätt utnyttja den totala operationskapaciteten i Kryh. Tillgänglighet MR väntande inom 30 dagar Väntetid till MR är för lång. För Kristianstad och Ystad ligger den månadsvis varierande mellan 9-13 veckor och > 13 veckor. Hässleholm har flera månader klarat en väntetid på 5-8 veckor, men i sommar har man på grund av uppgradering under fyra veckor stängt MR och därefter haft reducerad verksamhet under inkörningsperioden. Detta har påverkat väntetiderna både i Hässleholm och Kristianstad. Kristianstad planerar nu extrakörningar några helger och även Hässleholm går med full kapacitet. Tillgänglighet till operation av höftfraktur Fram till sommaren uppvisar Kryh ett mycket bra resultat avseende andelen höftfrakturpatienter på CSK med operationsstart inom 24 timmar, även ur ett nationellt perspektiv. Under sommarmånaderna har dock resultatet sjunkit och diskussioner och möten pågår mellan operation/anestesi och ortopeden gällande vilka orsaker som kan ha föranlett de försämrade resultaten. En orsak kan vara neddragning till två akutsalar på operation (förra 11

sommaren tre salar) och att det även bytts lampor på op-salarna under sommaren. Tillkommer även en större mängd patienter än förväntat från sydöstra Skåne och en hel del stora kirurgiska operationer som har högre prioritet än en höftfraktur. Se även under rubrik Akutsjukvård, sidan 18. Telefontillgänglighet primärvården Telefonköer Primärvården Kryh 2014-08 2015.08 Primärvården i Kryh har en god och relativt stabil telefontillgänglighet. Tilläggas ska dock att driftsstörningar i telefonin påverkar resultatet och sannolikt är en bidragande orsak till några dippar. 12

Äldres hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Förebyggande arbete för de äldre ska prioriteras, riskfaktorer identifieras och relevanta åtgärder vidtas Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen med fungerande vårdkedjor så att återinskrivningar och undvikbar slutenvård minskas jämfört med 2014 Läkemedelsrelaterade problem ska identifieras och förebyggas och ändamålsenligheten i läkemedelsanvändning ska förbättra multiprofessionella Index/Indikatorer Indikator Nr i IB Resultat T2 Fallriskbedömning (I) ID0012 78% Riskbedömning avseende trycksår (I) ID0021 80% Munhälsobedömning (I) ID0084 - Vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt riskbedömning (I) ID0013 84% Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk ID0223 78% för trycksår enligt riskbedömning (I) Riskbedömning avseende undernäring (I) ID0023 77% Undvikbar slutenvård (I) ID0090 17,73% Återinskrivningar (I) ID0091 19,23% Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inklusive ID0015 34% läkemedelsavstämning (slutenvård) (I) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (primärvård) (I) ID0016 644 st Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) (I) ID0028-14,1% Riskbedömningar fall/trycksår/undernäring och vårdplaner Samtliga patienter inom slutenvården i Kryh, som är 65 år eller äldre, eller har annan riskfaktor, ska riskbedömas avseende risk för fall och trycksår inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus. Patienter över 18 år som vårdas i sjukhusdivisionerna ska riskbedömas avseende risk för undernäring inom 24 timmar efter inskrivning. Vid indentifierad risk ska förebyggande åtgärder sättas in samt dokumenteras i vårdplan. Målnivån är 80% för riskbedömning och 95% för upprättad vårdplan hos riskpatienter. Kryh når målet för riskbedömning för trycksår och ligger nära målet för riskbedömning för fall (78%) och undernäring (77%). När det gäller resultat för vårdplaner för fallrisk och trycksår når Kryh inte riktigt målet på >95%, resultatet har dock förbättrats under våren. Ett ständigt pågående förbättringsarbete sker i verksamheterna där resultaten följs månadsvis. Enhetschefer diskuterar tillsammans med medarbetarna resultat och åtgärder på arbetsplatsträffar. Någon enhet har arbetat fram ett utbildningsmaterial i Powerpoint format. Många enheter har tagit fram pulstavlor och tydliggör där följsamheten och alla blir påminda om riskbedömningar och riskpatienter. Under våren 2015 har workshops genomförts på de tre sjukhusområdena 13

med fokus på fall/trycksår/undernäring och munhälsa. Under hösten 2015 startas ett förvaltningsövergripande förbättringsarbete om trycksår som syftar till att öka kunskapen om förebyggande åtgärder samt minska antalet utvecklade trycksår i Kryh. Undvikbar slutenvård och återinskrivningar (från Kvalitetsportalen/KUHOS) 2015 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Snitt för hela perioden Återinläggningar 16,8 20,3 21,3 19,5 18,5 20,4 18,5 14,4 19,2 Undvikbar slutenvård 18,5 16,2 18,6 17,5 16,5 18,8 17,5 31,3* 17,7 * omotiverad ökning, som kommer att kvalitetsäkras. För områdena Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar når inte Kryh målen. I Kryhs övergripande handlingsplan för mest sjuka äldre hanteras fem olika målområdena. Mål och åtgärder för undvikbar slutenvård och återinläggningar ingår under området Sammanhållen vård och omsorg. Samtliga områden i handlingsplanen är; -God vård i livets slutskede -Preventivt arbetssätt -God vård vid demenssjukdom -God läkemedelsbehandling för äldre -Sammanhållen vård och omsorg På övergripande nivå sker arbetet för att minska den undvikbara slutenvården och återinskrivningar genom samverkan mellan kommuner, slutenvård, primärvård, privata hälsovalsenheter samt Simrishamns sjukhus. Samverkansmötena sker lokalt med en gruppering för nordost och en för sydost. Under sommaren 2015 har telefonkonferens (1 ggr/v) genomförts med representanter från slutenvården i Kryh (Ystad), palliativ vård, primärvården och sydostkommunerna. Syftet med mötet var bland annat att skapa förutsättningar för att på ett tidigt stadium kunna korrigera missförstånd och avvikelser som uppstått då patienterna skrivits ut från sjukhuset, vilket troligtvis förhindrat några återinskrivningar. Under våren har även en övergripande kartläggning av vårdplaneringsprocessen genomförts i Kryh. Syftet är bland annat att öka kvaliteten i vårdplaneringarna och därmed minska risken för återinskrivning på grund av ofullständig information i vårdkjedan mellan specialistvård, primärvård och kommun. Kartläggningen har resulterat i ett förslag på nytt arbetssätt, beslut gällande förslaget kommer att fattas under hösten 2015. I juni startade hembesöksbilen i Ystad som ett pilotprojekt och är en del i kedjan att samverka mellan primärvård och slutenvård. En stor del slutenvårdsinläggningar har kunnat undvikas genom projektet och patienterna har fått ett tryggt omhändertagande i hemmet. Inom division Specialiserad närsjukvård fortsätter arbetet med implementering av personcentrerad vård med ett program för fyra nya vårdavdelningar. De avdelningar som arbetat med sitt förhållningssätt har under året förbättrat ankomstsamtal och överenskommelser med patienterna, information ges på annat sätt och de har implementerat ett ny rondstruktur som är personcentrerad. I division Kirurgi har arbete genomförts med obligatorisk utbildning i regelverket i vårdplaneringsprocessen. Processkarta finns framtagen till varje expedition samt förtydligande vad som gäller vid överföring av vårdansvar från slutenvård till primärvård. Mål att utskrivning av patienter till kommunal vård och omsorg sker på förmiddagar. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar Det övergripande syftet med läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i enskilda patienters läkemedelsbehandling. En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. I Region Skåne genomförs läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen. 14

Uppföljningen av andel genomförda läkemedelsgenomgångar kan ske i Qlickview men fel finns i den rapporteringen, tex på grund av att patienter allt oftare flyttas mellan avdelningar. Med anledning av detta används egen manuell rapportering av genomförda läkemedelsgenomgångar. Slutenvård (SV): läkemedelsavstämning och tvärprofessionell läkemedelsgenomgång: Fokus är att uppnå målnivån 60 % för de prioriterade avdelningarna dvs Nav073 CSK, Avd 38 i Hässleholm och Avd 7 i Ystad (tidigare var Avd 6 i Ystad prioriterad). Arbetet med att ta fram en korrekt läkemedelslista är tidskrävande. Det är viktigt att uppnå hög genomförandegrad samt att läkemedelsgenomgången blir ett mikroutbildningstillfälle för vårdpersonalen. Fokus läggs på att diskutera åtgärdsförslagen direkt med behandlande läkare på avdelningarna. En önskvärd utveckling är att mindre tid behöver läggas på att ta fram en korrekt läkemedelslista och att mer tid kan användas för att genomföra läkemedelsgenomgångar. Primärvård (PV): tvärprofessionell läkemedelsgenomgång: Läkemedelsgenomgångar i primärvården sker framförallt under februari-maj samt septembernovember. Det hastighetsbestämmande steget är primärvården och sjuksköterskorna på de kommunala särskilda boendena som ska hinna genomföra sina delar, dvs tillgången på läkare på hälsovalsenheterna samt symtomskattning av patient på boenden är avgörande för resultatet. Klinikapotekarna tar sedan hand om de ärenden som primärvården remitterar. Samarbete med äldrevårdcentralena finns för att ta hand om patienter i eget boende som har stöd från kommunen för sin läkemedelshantering. Olämpliga läkemedel Våren 2015 genomförde läkemedelsenheten tillsammans med sjukvårdsförvaltningarna flertal föreläsningar om olämpliga läkemedel för äldre > 75 år knutna till riskbedömningar för fall, undernäring och munhälsa där målgruppen var sjuksköterskor och undersköterskor. 15

Olämpliga läkemedel hanteras vid läkemedelsgenomgångarna i både slutenvård och primärvård. Olämpliga läkemedel identifieras vid läkemedelsgenomgång enligt Socialstyrelsens indikatorer för en god läkemedelsterapi hos äldre. Vid läkemedelsgenomgång kontrolleras även att läkemedlet är lämpligt utifrån exempelvis andra diagnoser och njurfunktion och att det finns en aktuell indikation. Utfallen för måltalen kommuniceras dessutom till vården i förvaltningarna månatligen med avsikten att de skall diskuteras och målsättas i respektive verksamhet. Tabellen avser ack jan-juli. Palliativ vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Alla patienter som befinner sig i livets slutskede ska erbjudas en palliativ vård av hög kvalitet Index/Indikatorer Indikator Täckningsgrad i Svenska palliativregistret (I) Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet (I) Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktsamtal) (I) Dokumenterad munhälsobedömning (I) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel (I) Förekomst av trycksår (kategori 2 4) (I) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin mfl) (I) Nr i IB ID0123 ID0124 ID0125 ID0126 ID0127 ID0191 ID0192 Område Ack Skåne t.o.m aug 2015 Täckningsgrad i Svenska palliativregistret (I) Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet (I) Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktsamtal) (I) Dokumenterad munhälsobedömning (I) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel (I) Förekomst av trycksår (kategori 2 4) (I) Mål Utfall Orsak/Åtgärd > 90 % 99,4 % > 50 % 74,8 % Fortlöpande utbildning på respektive enhet i VASskattning, NRS >70 % 94,0 % >80 % 83,33 % Utbildning planerad under 2015-16 för omvårdnadspersonal i munhälsobedömning >90 % 99,2 % <80 % 32,2 % Vid mättillfället totalt antal patienter n 46 Identifierades 28 trycksår, varav 22 grad 2-4 13 (n28) trycksår uppkomna på vårdavd, varav 9 grad 2-4 Handlingsplaner är framarbetade Sund, SUS, KrYH* 16

Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin mfl) (I) >90 % 99,3 % *Hos personer i livets slutskede kan sår uppstå som benämns som Kennedy Terminal Ulcer (KTU). Den vanligaste placeringen är i ryggslut, hälar, armbågar eller skinka. Karakteristiskt med såret är en snabb uppkomst där patientens hud har varit intakt på morgonen och när patienten ska läggas för eftermiddagsvila så upptäcks hudförändringen/såret, därefter progredierar såret snabbt och blir ofta djupt inom ett dygn. De flesta patienter avlider inom 1-14 dagar. Uppkomsten går inte att förebygga och är nästan omöjligt att läka. Inom specialiserad palliativ vård omhändertas en stor andel patienter med cancer, vilka har en ökad risk för sår på grund av kraftig avmagring, dåligt immunförsvar och för att de ofta behandlas med kortikosterioider etc. Målet för palliativ vård är livskvalitet och lindra symtom, då kan vändningar snarare öka än minska lidandet hos den döende patienten bl.a. för att det kan öka smärtan. Risk finns även för att andra hudförändringar eller sår felaktigt registreras som tryckskador. (Ref.Palliativ Vård nr.4.2014.7) Akutsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Tillgängligheten till akutsjukvård ska förbättras jämfört med 2014 och omhändertagandet ska följa gällande vårdprogram och riktlinjer Index/Indikatorer Indikator Vistelsetid på akuten (I) Mediantid till trombolysstart vid stroke (I) Operation av patienter med höftfraktur inom 24 timmar (I) Överflyttning av intensivvårdspatienter p.g.a. resursbrist (I) Återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid (I) Trombolys (propplösande behandling) vid stroke (I) Nr i IB ID0068 ID0269 ID0081 ID0136 ID0153 ID0131 För ID0068, ID0081 och ID0136 avses data från perioden januari augusti 2015. För övriga avses perioden januari 2014- december 2014. AKUTINDEX Period jan-aug 2015 Ystad Hässleholm Kristianstad Vistelsetid på akutmottagningen som understiger 4 timmar 68 77,2 71,1 Mediantid från ankomst till sjukhus till till trombolysstart 71 55 38 Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar 80,9 Överflyttning av intensivvårdspatienter 1,15 2,75 Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid Period: jan-dec 2014 75 75 63 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) 14 23 17 2,5 3,5 4,5 4 timmars-målet Kristianstad: Omfattande arbete har gjorts på akutmottagningen, med omstrukturering av interna processer, för att minska ledtiderna för patienterna. 4 timmar mål under t 1 2015 är 69%, som är en en försämring från 74,9% jämfört med 17

T1 2014. Öppnande av OE skulle medföra kortare vistelsestider, men enheten har inte nyttjats till full kapacitet. I tillägg till detta har det varit en markant ökning i antalet besök till akuten under T1 2015, vilket har påverkat vistelsestiderna negativt. Dessutom har tillgången till vårdplatser minskat under 2015. Mediantiden för bedömning av första omvårdnadsansvarig har minskat från T1 2014 på 49 min, till 28 min. Arbete för att minska tiden till läkare, och därmed förbättra vistelsestider och nyttjande av OE, där projekt har genomförts T2 2015, med lovande resultat avseende vistelsestider. En del av den försämrade vistelsestid är dock också förväntad i samband med att omstruktureringsarbete har pågått i mars månad, vilket gör att T2 resultatet är en mix av 2 olika arbetssätt. Ystad: Likaväl här har det från mars månad gjorts omstrukturering i arbetssättet, för att minska vistelsestider och tid till läkare. Vissa delar av detta har enbart varit genomförbart vardagar 8-20, på grund av klinikens bemanning med specialister. Vistelsestid < 4 timmar har T1 2015 varit 67,4 motsvarande T1 2014 på 69,8. Under den senare del av T1 ses en förbättring. Antal sökande på akuten har ökat kraftigt, och antalet vårdplatser har också minskat kraftigt vilket medför en försämring av vistelses tiden. OE nyttjas mycket i Ystad, vilket troligtvis är medverkande till att vistelsestiderna inte har försämrats mer, trots den stora minskning i antalet vårdplatser. Ledtider till första läkarekontakt har minskat från T1 2014 median 1t 4 min 2014 till T2 58 min, men sedan mars till median 46 min över hela dygnet, hela veckan, vardagar 8-20 är mediantiden 32 min till första läkarekontakt. Hässleholm: Ett arbete har pågått under våren med att införa nya arbetssätt som har förbättrat logistiken vilket också syns i 4- h målet. Resultat gällande patienter med höftfraktur som blivit opererade på CSK 2015 Rödmarkerad text/siffror = motsvarande resultat 2014 T1, januari-april Totalt 147 patienter (165) Medelväntetid till operation från ankomst sjukhus till knivstart = 15 tim (19 tim) Medianväntetid till operation från ankomst sjukhus till knivstart = 14 tim (18 tim) Andelen patienter med operationsstart inom 24 tim = 91,2 % (134 av 147) 79,4 % (131 av 165) T2, maj-augusti Totalt 128 patienter (180) Medelväntetid till operation från ankomst sjukhus till knivstart = 18 tim (18 tim) Medianväntetid till operation från ankomst sjukhus till knivstart = 18 tim (17 tim) Andelen patienter med operationsstart inom 24 tim = 80,5 % (103 av 128) 82,2 % (148 av 180) Januari-augusti Totalt 275 patienter (345) Medelväntetid till operation från ankomst sjukhus till knivstart = 17 tim (19 tim) Medianväntetid till operation från ankomst sjukhus till knivstart = 16 tim (18 tim) Andelen patienter med operationsstart inom 24 tim = 86,2 % (237 av 275) 80,9 % (279 av 345) Mål nationellt och i Region Skåne = minst 80 % med operationsstart inom 24 tim Mål vårdprocess höftfraktur på CSK = minst 90 % med operationsstart inom 24 tim Vårdprocessen för patienter med höftfraktur på CSK startade 2005 och är idag en process som sträcker sig från SOS Alarm/hämtplats till fyra månader postoperativt. Det finns en uppbyggd organisation med styrgrupp, ett vårdprocessteam med en vårdprocessledare samt resurspersoner från hela vårdkedjan. Vårdprocessen präglas av ett genuint engagemang och en vilja hos medarbetarna att ständigt utveckla vården för patientgruppen. Det finns 11 vårdprocessmål som kontinuerligt mäts. På regelbundna möten diskuteras resultaten, vilka sedan används för att utvärdera, utveckla och underhålla processen. Två av målen sammanfaller med de nationella målen inom höftfrakturvården såsom andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar samt tid till operationsstart från ankomst sjukhus. Dessa två resultat, tillsammans med en orsaksutredning för varje patient som har en fördröjd tid till operation, sammanställer vårdprocessledaren varje månad och skickar ut till alla berörda i vårdprocessen. Acceptabla fördröjningsorsaker är bland annat när gamla och multisjuka patienter behöver medicinskt optimeras före operation samt de som behöver radiologiskt utredas för att frakturen ska kunna verifieras. Fördröjningsorsaker som beror på dålig tillgänglighet till operation eller att operatör saknas är emellertid orsaker som måste minimeras och som också bland annat resulterat i ökad bemanning på Centraloperation och att justeringar gjorts i ortopedläkarnas scheman. 18

Överflyttning till annan IVA pga. resursbrist, inskrivningsperiod 2015-01-01-2015-08-31 Avdelning Antal vårdtillfällen Antal vtf pga resursbrist Andel vtf i % pga resursbrist Kristianstad 363 10 2,75 Ystad 174 2 1,15 Överflyttning till annan IVA på grund av resursbrist har ökat på CSK efter besparing av 1 plats 2013. Även Ystad har ökat vilket kan tillskrivas att man på grund av vårdplatsbrist i huset inte blir av med patienterna när de är färdigvårdade på IVA. Cancersjukvård Alla patienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska ID0242 Kryh arbetar aktivt för att varje cancerpatient ska erbjudas kontaktsjuksköterska vid diagnostillfälle och i realiteten fungerar detta väl. Förbättringsområden är att lämna ut en skriftlig vårdplan, aktiv överlämning mellan kontaktsjuksköterskor då det är nödvändigt och registrering enligt anvisning. Avseende registrering av UX001-kod för cancerpatienter finns en variation mellan 0-51 % under denna period. Dessa uppgifter har en felmarginal, dels på grund av att anvisning för registrering för kontaktsjuksköterska kom i mars 2015, dels för att kontaktsjuksköterskorna har fått prioritera patientnära arbetsuppgifter. Under hösten 2015 kommer antal kontaktsjuksköterskor utökas inom flera områden vilket kommer att möjliggöra förbättringar för våra cancerpatienter. Tillgänglighet redovisas via cancerstrategins uppföljningsplan Diabetessjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Kvaliteten i diabetesvården skall ytterligare förbättras jämfört med 2014 genom implementering av de nya nationella riktlinjerna Index/Indikatorer Indikator Blodsockernivå under viss nivå (I) Blodtryckskontroll (I) Blodsockernivå (median) (I) Fotundersökning senaste året (I) Ögonbottenundersökning senaste 2 resp 3 åren (I) Andel icke rökare (I) Nr i IB ID0193 ID0197 ID0236 ID0198 ID0237 ID0199 ID0194 ID0200 ID0195 ID0201 ID0196 ID0202 DIABETESINDEX Period maj 2014 - april 2015 Ystad Hässleholm Kristianstad Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D>18 år) 19 22 24 Andel med blodtryck <140/85 (T1D >18 år) 71 75 73 Median-HbA1c (T1D >18 år) 61,25 60,5 61,5 19

Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T1D >18 år) 98 84 89 Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren (utan retinopati) (T1D >18 år) 86 89 84 Andel icke-rökare (T1D >18 år) 86 87 86 3 2 2 Vad gäller blodtryck så jobbar vi vidare med att försöka få till en registrering av blodtryck tagna efter läkemedelsinsättning i Meliormallen som genererar en direktöverföring till NDR. Viss tveksamhet också vad gäller direktkopplingen Melior NDR, fördröjning på 1-2 månader innan utskrift i Kristianstad som exempel. Mallen håller på att införas bredare i hela Kryh. Ystads helhjärtade satsning på Abbott Libre, speglar säker minskat antal patienter med HbA1c över 70 mmol/mol. I Hässleholm är mottagningsrummen inte optimalt utrustade för inspektion av fötter vid varje besök. Hjärtsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015) Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska kontinuerligt förbättras såväl i det akuta skedet som under efterförloppet för att genom olika insatser förhindra återinsjuknande Tillgängligheten till hjärtsjukvård ska förbättras med särskilt fokus på pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi (redovisas i årsredovisning) Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska jämfört med 2014 Index/Indikatorer Indikator Nr i IB Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt (I) ID0152 Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom ID0153 rekommenderad tid (I) Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt (I) ID0154 Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt (I) ID0155 Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt (I) ID0156 Täckningsgrad i kvalitetsregistret (I) ID0157 Uppföljning efter hjärtinfarkt (I) ID0158 Rökstopp efter hjärtinfarkt (I) ID0159 Fysisk träning efter hjärtinfarkt (I) ID0160 Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt (I) ID0162 Blodtryck efter hjärtinfarkt (I) ID0163 Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av ID0043 hjärtsvikt HJÄRTINDEX Indikatorer Period jan 2014 - dec 2014 Ystad Hässleholm Kristianstad Reperfusion vid STEMI/LBBB 91 80 94 Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekommenderad tid 75 75 63 Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid NSTEMI 97 89 95 P2Y12-blockerare vid NSTEMI 100 100 99 ACE-hämmare/ARB hos målgrupp vid 79 83 97 20

hjärtinfarkt Täckningsgrad i kvalitetsregistret (I) 90 93 95 Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som genomgår uppföljning (SEPHIA) 3 78 67 Andelen rökare som slutat efter 12-14 månader 58 76 Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter 12-14 månader 36 30 Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter 12-14 månader 58 46 Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter 12-14 månader 74 76 4 4,5 7 I Ystads 12-månadersuppföljning av hjärtinfarktpatienter från och med november har denna mottagning kommit igång och ett arbete med gemensam struktur för registrering i kvalitetsregistret släpar efter på alla sjukhusen. Reperfusion vid STEMI Vad gäller reperfusion vid STEMI så ligger CSK och Ystad på över 90 % vilket är ett bra resultat. Hässleholm ligger på 80 % och det beror på bemanningsproblem som håller på att åtgärdas. Avseende reperfusion vid STEMI inom rekommenderad till finns förbättringspotential inom Kryh liksom på andra ställen inom Region Skåne. I Skåne är det bara SUS som har sitt angiolab öppet 7 dagar i veckan och 24 timmar. När patienter får STEMI på jourtid så måste patienten sändas till SUS, vilket är förklaringen till att vi inte klarar tiden bättre. Under 2015 har processgruppen arbetat med att titta på flödet när det gäller det akuta omhändertagande och uppföljning av patienten. Arbete med gemensamma rutiner i Kryh pågår. Återinläggning inom 30 dagar pga hjärtsvikt Jan-April Jan-Augusti Ystad Hässleholm Kristianstad Målnivå indikatorb: <10% Målnivå indikatorb: <10% Målnivå indikatorb: <10% 5,0% 3,9% 7,0% 9,0% 6,0% 7,3% Nervsystemets sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2015 Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE Index/Indikatorer Indikator Direkt vård på strokeavdelning eller IVA (I) Propplösande behandling vid stroke (I) Behandling av förmaksflimmer hos patienter med stroke (I) Mediantid till trombolys (I) Funktionsförmåga efter stroke (I) Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke (I) Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader (I) Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke (I) Behandling pga högt kolesterol 3 mån efter stroke (I) Rökstopp 3 mån efter stroke (I) Nr i IB ID0270 ID0131 ID0151 ID0269 ID0150 ID0203 ID0204 ID0205 ID0206 ID0207 21

Data avser perioden januari 2014 december 2014. STROKEINDEX Period Maj 2014-April 2015 Ystad Hässleholm Kristianstad Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK 83 77 88 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) 14 23 17 Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) 79 90 91 Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart 71 55 38 Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke 88 83 86 Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke 87 82 96 Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 månader 71 70 67 Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke 77 81 76 Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt 64 87 70 Andel med rökstopp 3 mån efter stroke 32 45 45 Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader 86 84 93 5,5 6,5 8 Gällande andel patienter som vid ischemisk stroke genomgår revaskulariserande behandling med trombolys och/eller trombektomi har Hässleholm liksom tidigare år en mycket hög nivå på 23%, vilket är näst högst i landet. Trots en hög andel behandlade patienter ses en lägre andel komplikation i form av symptomgivande intrakraniell blödning jämfört med rikssnittet. Man har de senaste åren förbättrat handläggningstiden från ankomst till sjukhuset till start av trombolysbehandling. Detta har skett utan organisatorisk förändring, och kan helt förklaras av jämnare kunskapsnivå och erfarenhet hos primärt handläggande läkare på akutmottagningen. Den höga andelen förklaras av god lokal tillgång till kvalificerat beslutsstöd dygnet runt, och av behandling av s k wake-up stroke i utvalda fall med hjälp av så kallad MR diffusion/flair eller CT perfusion. I Kristianstad har man lyckats korta handläggningstiderna genom ändrade rutiner. Man har övergått till att i de flesta fall gå direkt till CT med patienten och där påbörja trombolysbehandling, vilket gör att man nu är snabbast i Skåne på att ge trombolysbehandling. Kristianstad behandlar 17% med revaskularisering, vilket är på delad andra plats i Skåne. Ystad har långsamt ökat andelen behandlade patienter, och ligger f n på 14% och är nu nära att nå det nationella målet på 15%. Liksom tidigare ligger handläggningstiderna på runt 70 minuter. För att förbättra denna tid krävs genomlysning och förändrade rutiner. Detta arbete påbörjades runt årsskiftet 2014/2015 men har bromsats då nyckelperson i Ystad är långtidssjukskriven och ersättare ännu inte utsetts. 1) Strokeavd vid inläggning: a. CSK 88%, Ystad 83%, Hlm 77% b. En under perioder mycket besvärlig platssituation minskar förutsättningarna att lyckas nå måltalet på minst 90%. Introduktion av regional strokejour från 151101 kan tänkas bidra till skärpta rutiner. 2) Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer vid utskrivning efter stroke 22

a. CSK 83%, Ystad 67%, Hlm 90% (2014), CSK 91%, Ystad 79%, Hlm 90% (maj 2014-april 2015) b. Behov f f a i Ystad av förbättrad intern disciplin och följsamhet till riktlinjer. Vi räknar med att Ystad kommer att redovisa en andel på minst 75% för 2015. 3) Statinbehandling (Obs ej behandling av förhöjt kolesterol som anges i tabellen, då indikation ändå ofta finns vid normal kolesterolnivå) vid utskrivning, Uppgift för 3 månader finns ej tillgänglig a. CSK 65%, Ystad 61%, Hlm 82% (2014) CSK 70%, Ystad 64%, Hlm 87% (maj 2014-april 2015) b. Detta har diskuteras på strokeprocessmöten och vi räknar med att denna andel bör ligga på minst 70% på samtliga sjukhus under 2015. 4) Blodtryckssänkande behandling vid utskrivning/tre månader (hämtat ur prelversion för 3-månaders rapporten från Riks-Stroke) a. CSK 75%/77%, Ystad 78%/72%, Hlm 81%/77% (2014) CSK 76%, Ystad 77%, Hlm 76% (maj 2014-april 2015) b. Alla tre sjukhus ligger på en bra nivå avseende compliance, utan större förändringar mellan utskrivning och vid tre månader. Alla överträffar måttlig målnivå enl Riks-Stroke på 70% och ligger nära hög målnivå på 80%. 5) Nöjd med rehabilitering efter utskrivning från sjukhuset a. CSK 96%, Ystad 87%, Hlm 82% b. Subjektiv parameter som omfattar rel få personer på respektive sjukhus då inte alla behöver rehab vid utskrivning, data baseras på fåtal personer och är svåra att tolka. 6) Rökstopp vid tre månader (hämtat ur prelversion för 3-månaders rapporten från Riks-Stroke) a. CSK 42%, Ystad 42%, Hlm 30% (2014) CSK 45%, Ystad 32%, Hlm 45% (maj 2014-april 2015) b. Det rör sig ett mindre antal personer vid varje sjukhus, 1-2 personer mer eller mindre motsvarar minst 5% skillnad varför slumpmässig variation är stor. Oavsett skulle vi givetvis se minst 75% andel rökstopp. Det sjukhus som lyckas bäst i landet ligger på ca 60%, i Skåne som mest 50% med rökstopp. Vi har en viss otydlighet och ojämnhet i tillgång till effektiv rökavvänjning på sjukhus och inom primärvård. 7) Hjälp och behov helt tillgodosedda a. CSK 66%, Ystad 70%, Hlm 68% (2014) CSK 67%, Ystad 71%, Hlm 67% (maj 2014-april 2015) b. Kontakt planeras tas med sjukhus som nått mycket höga nivåer som ex Värnamo som rapporterar att 98% fått behov tillgodosedda för att få uppslag till förbättringsarbete. Sannolikt finns anledning att se över strukturen för uppföljning. 8) ADL-oberoende vid tre månader i årsrapporten anges numera enbart ADL-beroende respektive ADL-beroende samt avlidna vid tre månader. a. CSK 84%, Ystad 85%, Hlm 80% (2014) CSK 86%, Ystad 88%, Hlm 83% (maj 2014-april 2015) 23

Vårdproduktion - Produktiviteten ska öka Somatisk vård inklusive vårdval Vårdproduktion - Övergripande Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % BudgetBudg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 299845 290754-3,0 294137-1,2 18962 18980 0,1 - varav läkarbesök 175308 180481 3,0 175881 2,6 14555 15074 3,6 - varav övriga besök 124537 110273-11,5 118256 4407 3907-11,3 - varav hembesök totalt 735 636-13,5 67 62-7,4 - varav hembesök läkare 158 161 1,9 16 16 4,1 - varav hembesök övriga 577 475-17,7 52 46 10,9 Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 35185 42215 20 - varav läkarkontakter 18718 16831-10,1 - varav övriga kontakter 16467 25384 54,2 Vårdtillfällen (avslutade) 26500 25741-2,9 26481-2,8 23363 22677-2,9 Vårddagar (periodiserade) 121076 115432-4,7 Medelvårdtid 4,6 4,5-1,9 Unika individer totalt 110234 111519 1,2 Unika individer slutenvård 19796 19344-2,3 Unika individer öppenvård 106495 107680 1,1 Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt 4887 4671-4,4 7181 6885-4,1 10133 9802-3,3 1907 1931 1,3 - varav Allmän kirurgi 1280 1276-0,3 1842 1848 0,3 902 971 7,6 298 326 9,7 - varav Hjärtkirurgi 241 244 1,2 328 326-0,6 68 171 151,5 52 94 80,7 - varav Kärlkirurgi 125 131 4,8 268 278 3,8 117 113-3,4 34 30-13 - varav Neurokirurgi 28 28 0,0 67 35-48,6 6 4-33,3 4 4-1,1 - varav Thoraxkirurgi 107 93-13,1 130 115-11,9 2 3 50,0 0 3 1201 - varav Ögonkirurgi 2 9 350,0 1 8 515,6 3285 3410 3,8 355 372 4,9 - varav ÖNH-kirurgi 355 331-6,8 468 501 7,1 2257 1817-19,5 314 272-14 - varav Gynekologisk kirurgi 599 565-5,7 685 643-6,1 1209 1132-6,4 190 189-0,5 - varav Ortopedisk kirurgi 1783 1661-6,8 3073 2852-7,2 1928 1835-4,8 570 559-1,9 - varav Urologisk kirurgi 367 333-9,3 319 279-12,4 359 346-3,6 91 83-8,6 1,2 % fler individer får vård i Kryh och den samlade produktionen är endast marginellt lägre jämfört föregående år, både i volym och i vårdtyngd mätt som mixpoäng. Att den är lägre trots fler patienter beror på den medvetna förflyttning från sluten till öppen vård som sker parallellt med att inflödet till vissa segment inom slutenvården har minskat, bl.a inom ortopedi. Kontakttyperna brev och telefon fortsätter att öka men får ingen inverkan på mixpoäng som annars skulle varit högre. Även om inflödet till den slutna somatiska vården minskar, ökade däremot andelen akuta inskrivningar av äldre internmedicinpatienter under våren. Gradvis har detta inflöde sedan sjunkit men har påverkat beläggningen av vårdplatser på ett negativt sätt och tidvis skapat ineffektiva flöden. Geografiskt finns också skillnader i utveckling där CSK har producerat drygt 2 % mer vård jämfört föregående år, sjukhuset i Hässleholm drygt 2 % mindre och Lasarettet i Ystad drygt 7,5 % mindre. Framförallt är det den slutna vården i Ystad som minskar därför att inflödet sammantaget är lägre. Kryh har överlag en jämn och god tillgänglighet jämfört närmsta omvärld både för besök och operationer (se avsnitt Hälso och sjukvård i rimlig tid ) och den fysiska kapaciteten används bättre jämfört föregående år, då Kryh även har tagit hand om andra förvaltningars patienter samtidigt som en väldigt liten andel samordnats bort. Även om den fyskska kapaciteten används bättre så har produktiviteten minskat. Kryh är ca 100 fler anställda heltidsresurser inom somatiken jämfört med motsvarande period föregående år varav ca 70 % är sjuksköterskor och undersköterskor. Produktiviteten mätt som mixpoäng/använd heltidsresurs har sjunkit med 4,8 %. Specificerat till respektive divison har produktiviteten sjunkit inom Specialiserad Närsjukvård med 2,9 % och inom Kirurgi med 6,9 %. Orsaken är produktionens utveckling i kombination med de ökade personella resurserna. 24

Avvikelser - Verksamhetsområden Ser vi till antal vårdtillfällen med utförd operation är det vårdområdena ortopedisk kirurgi och gynekologisk kirurgi som har haft störst andel minskat inflöde men tillgängligheten är god. Införande av Orbit 5 påverkade operationsplaneringen avsevärt under våren då flera driftstopp inträffade. Ortopedin har också påverkats av en mild vinter samtidigt som inflödet generellt minskar. Minskningen inom Urologi är starkt kopplat till brist på specialistläkare. Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Grå starr Antalstyp Utfall Föreg år Innev år Diff % BudgetBudg avv % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 4111 3616-12% 4902-26% 286 258-10% - varav läkarbesök 3263 2685-18% 3978-33% 269 240-11% - varav läkarbesök med utförd operation 1566 1453-7% 202 186-8% - varav övriga besök 848 931 10% 924 1% 17 18 6% Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % BudgetBudg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 24984 25129 1% 24306 3% 889 935 5% - varav läkarbesök 12770 13289 4% 12183 9% 647 699 8% - varav läkarbesök vårdval 7164 12610 76% 11636 8% 360 662 84% - varav läkarbesök med utförd operation 2165 2359 9% 205 232 13% - varav läkarbesök m utförd op vårdval 1276 2312 81% 116 225 94% - varav övriga besök 12214 11840-3% 12123-2% 243 235-3% - varav övriga besök vårdval 7354 11282 53% 11557-2% 146 224 53% Hudsjukvård totalt Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % BudgetBudg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 12213 13058 6,9 12228 6,8 536 584 9,0 - varav läkarbesök 3444 193 - varav läkarbesök vårdval 5384 9695 80,1 8839 9,7 307 548 78,5 - varav övriga besök 1973 21 - varav övriga besök vårdval 1412 3363 138,2 3389-0,8 15 36 140,0 Grå starr & Ögonsjukvård För grå starr minskar inflödet av patienter och tillgängligheten uppfylls. Det är också fler aktörer som är ackkrediterade för verksamheten. Bristen på kataraktkirurger har inneburit en ökad andel hyrläkare för att upprätthålla produktionen. Under sommaren har det varit stängt i Ystad. Fler efterbesök som gjorts av läkare tidigare ersätts nu av sjuksköterskebesök (övriga besök) vilket förklarar en del av produktionsförändringen. Utöver detta startade Vårdval Ögon 1 april 2014, vilket gör att årsjämförelse ej kan göras för 2014-2015. 4 mån 2014 jämförs med 8 mån 2015. Avvikelse mot budget avseende övriga besök beror på sjukrivna sjuksköterskor i Ystad. Hudsjukvård Förändring i produktionen 2015 jämfört med produktionen motsvarande period 2014 skiljer sig endast marginellt mot analys av produktionsutfall jämfört med budget. Orsaken är att produktionen 2014 användes som mall för budgetberäkningen. Det är inte meningsfullt att dela upp produktionen i vårdval och icke-vårdval eftersom vårdval infördes först 1/4 2014. Totalantalet besök kan däremot jämföras mellan åren.totalantalet läkarbesök har ökat markant. Detta styrs framförallt av antal tillgängliga läkarresurser och ett fortsatt högt inflöde av remisser, antalet inkommande remisser har ökat 19 % januari - juli 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Dels avspeglar det den för varje år ökande förekomsten av hudtumörer, men en tydlig orsak till detta är också de nya förvaltningsgränserna där vi ser ett ökat remissinflöde från Österlen. Eftersom hudkliniken i Kristianstad är dimensionerad för att klara sjukvårdsbehoven i närvarande sjukvårdsdistrikt och eftersom annan hudklinik inte finns inom Kryh kommer detta, om utvecklingen fortsätter, att leda till förlängda väntetider. En lösning på detta skulle vara nyrekrytering av specialist men eftersom bristsituationen avseende specialister är svår och eftersom man på andra sjukhus inom RS försökt, men misslyckats med rekrytering är detta knappast möjligt. Totalantalet övriga besök har minskat något mellan åren. Den absoluta majoriteten av övriga besök utförs på hudklinikens behandlingsavdelning där bl.a. ljus- och badbehandling ges. Eftersom sådan behandling ges flera gånger per vecka får pga. avstånden den ändrade förvaltningsindelningen något genomslag. 25

Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Vårdproduktion - Övergripande Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % BudgetBudg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 454 245 454 540 0,1% 10 696 10 754 0,5% - varav läkarbesök 132 501 134 616 1,6% 5 241 5 353 2,1% - varav övriga besök 321 744 319 924-0,6% 5 455 5 401-1,0% - varav hembesök totalt 6 588 8 228 24,9% 187 223 19,3% - varav hembesök läkare 3 262 3 647 11,8% 129 146 13,2% - varav hembesök övriga 3 326 4 581 37,7% 58 77 32,8% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 445 362 480 110 7,8% - varav läkarkontakter 193 614 203 054 4,9% - varav övriga kontakter 251 748 277 056 10,1% Unika individer 149 023 151 122 1,4% Antal listade vid VC 155 469 156 516 0,7% Telefontillgänglighet 1 till VC (nyckeltal%) 96% 96% 0,0% Telefontillgänglighet 2 till VC (nyckeltal%) 72% 72% 0,0% Efter juli uppgår täckningsgraden till 62 %. Detta är en procentenhet under nivån (63 %) för att inte tappa ersättning i hälsovalsmodellen. I det ekonomiska utfallet medför detta en straffavgift motsvarande 6,8 mkr för årets 8 månader. Denna siffra är inte jämförbar med föregående år då kvalificerade telefonkontakter numera räknas med, vilket de inte gjorde förra året samt att hembesöken är exkluderarde i år. Förra året uppgick ersättningen för täckningsgraden till 14,9 mkr som kan ställas i relation till årets avdrag på 6,8 mkr. Detta intäktsbortfall kompenseras inte genom ökad ersättning för hembesök som tidigare var en del i täckningsgraden vilken uppgår till ca 16 mkr. Det är fortsatt stort fokus på produktivitet i verksamheten vilket också befrämjar tillgängligheten. Telefontillgängligheten ligger ackumulerat på samma nivå som föregående år. Vad avser målnivå 1, dvs att patienten ska få en kontakt inom två timmar, så når vi 96 %. Att nå målet på 90 % avseende att inkommande samtal ska besvaras inom 15 minuter är något svårare. Ofta är belastningen väldigt stor på förmiddagarna. I synnerhet och för stora enheter är denna uppgift en utmaning. Det pågår ständiga utveckling för att nå det högre av dessa målen. Listningsutveckling fortsätter att öka. På ett år har listningen ökat med 0,7 % eller drygt 1 000 listade. Avvikelser Hälsoval/Anslutningsformer Produktionen avseende besök inom hälsovalet exklusive dietister (som nu registrerar produktion i de andra primärvårdsförvaltningarna till skillnad från förra året då all produktion inledningsvis registrerades i Kryh) ligger i paritet med föregående år. Här ska beaktas att antalet hembesök ökat med ca 25 % vilket ur ett verksamhetsperspektiv innebär en betydligt högre omställningstid per patient än ett besök på vårdcentralen vilket påverkar produktivitetsmåttet. En del i att hembesöken ökat så markant för övriga vårdgivare beror till viss del på att antalet asylpatienter ökat, och att verksamheten utför besöken på asylboenden. Det har till viss del även skett en glidning/anpassning av fysiska besök till kvalificerade kontakter via telefon eller brev. Detta kan i flertalet fall vara en effektivare vårdkontakt än vanliga besök men ökningen av dessa kontakter påverkar tiden som vårdpersonalen har till fysisk kontakt. Ökningen inom kvalificerade brev-/telefonkontakter avseende övriga vårdgivare uppfattas till viss del vara ett systemfel i registrering och överföring från PMO. Besök för samtliga vårdgivare förutom sjuksköterskor har inom hälsovalet ökat jämfört med 2014. En orsak till minskat antal besök hos sjuksköterkor är att läkarproduktionen gått upp och en del patienter kanaliseras dirket till denna yrkesgrupp samt att vi omdirigerat del av sjuksköterskornas arbetstid till att fokusera på en ökad telefontillgänglighet. Inom Ungdomsmottagningarna har besöken ökat med ca 2 400 besök till 52 085 besök. Effekterna av den mobila ungdomsmottagningen utgör ca 500 av dessa 2 400 besök. Resterande del i ökningen är en medveten strategi för att leva upp till målen om ökad produktion. Även inom mördrahälsovården har produktionen ökat. Antalet besök uppgår till ca 44 200 vilket är en ökning jämfört med föregående år med drygt 3 %. Ökningen är till fullo en följd av fler utförda cellprovtagningar vilket bl a en en effekt av ett bättre kallelsesystem. 26

Palliativ sjukhusvård/asih Vårdproduktion - Övergripande Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget*)Budg avv % Föreg år Innev år Diff % 8 002 8 410 5,1% 9 064 7,2% 601 598-0,5% - varav läkarbesök 1 318 1 308-0,8% 2 101-38,0% 322 296-8,1% - varav övriga besök 6 684 7 102 6,3% 5 535 28,0% 280 302 7,9% - varav hembesök totalt 7 182 7 492 4,3% 480 476-0,8% - varav hembesök läkare 1 291 1 222-5,3% 207 191-7,7% - varav hembesök övriga 5 891 6 270 6,4 273 285 4,4% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 13 226 1638,5% - varav läkarkontakter 1 22 2100,0% - varav övriga kontakter 12 204 1600,0% Vårdtillfällen (avslutade) totalt 1 819 2 242 23,3% - varav Palliativ sjukhusvård 878 994 13,2% - varav ASiH 941 1 248 32,6% Vårddagar (periodiserade) totalt 78 144 85 012 8,8% 86 386-1,6% 5 287 5 698 7,8% - varav Palliativ sjukhusvård 14 962 15 407 3,0% 17 335-11,1% 1 760 1 812 3,0% - varav ASiH 63 182 69 605 10,2% 69 051 0,8% 3 527 3 886 10,2% Medelvårdtid Palliativ sjukhusvård ***) 17 15-14,7% Medelvårdtid ASiH 67 55-17,5% Unika individer totalt **) 2 319 2 677 15,4% Unika individer Palliativ sjukhusvård 795 937 17,9% Unika individer ASiH 2 074 2 404 15,9% Besök ökar totalt med ca 5,1%. Besök utgör punkt och konsultinsatser för patienter som är inskrivna på andra kliniker och verksamheter. Registrering av kvalificerade brev-/vårdkontakter har påbörjats under innevarande år, varför jämförelser inte blir relevant. Målbild är inom divisionen är att punktinsatserna ska öka med 15 % jämfört med 2014. Detta är drygt 2 000 fler besök än budgetuppdrag och innebär en volym på ca 13 500 besök årsbasis. Denna bedöms inte uppnås fullt ut. Antal vårdagar ökar också främst på grund av utbyggnad av ASIH-plaser inom Sund. För den Palliativa slutenvården kommer budget inte att uppnås. Orsaken är minskat inflöde av patienter samt ökat antal dödsfall vilket också bidrar till kortare medelvårdtider. Totalt för verksamheten har antalet unika patienter ökat pga ett ökat inflöde. En bidragande orsak till fler unika patienter är ett intensifierat konslutverksamhet och samverkansarenor med respektive sjukhus. Habilitering Vårdproduktion - Övergripande Utfall Antalstyp Föreg år Innev år Diff % BudgetBudg avv % Besök totalt 94134 98851 5,0 - varav läkarbesök 2320 2368 2,1 - varav övriga besök 91814 96483 5,1 - varav hembesök totalt 3558 3900 9,6 - varav hembesök läkare 0 2 - varav hembesök övriga 3558 3898 9,6 Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 10037 10886 8,5 - varav läkarkontakter 1401 1422 1,5 - varav övriga kontakter 8636 9464 9,6 Unika individer 14069 14898 5,9 Exklusive Riksgymnasiet 27

Ackumulerad produktion till och med augusti 2015 nådde knappt 110 000 vårdkontakter. Motsvarande period föregående år var antalet vårdkontakter cirka 104 000 stycken Det motsvarade en produktionsökning om 5 900 vårdkontakter eller 5,7 procent. Det skedde en produktionsökning inom alla verksamheterna. Produktionsprognosen visar en ökning, troligtvis tack vare fokus på planering och förbättring av arbetssätt och registrering. Detta p.g.a nytt arbetsätt med produktionsplanering på vissa enheter vilket innebär kortare ledtider men även öppen kalender spelar in. Ackumulerad produktion för Audionommottagningen (vårdvalsenhet) var cirka 4 000 vårdkontakter, en ökning med 19 procent. Anledningen till denna ökning är en effektivisering av audionommottagningens mottagningsverksamhet samt problem med vakanser föregående år. Antal vårdkontakter 2014-201508, exklusive Riksgymnasiet Vårdproduktionen beräknas exklusive Riksgymnasiet. I begreppet vårdkontakter ingår kontakttyperna: anhörigkontakt, internkonsult, konsultbesök, kvalificerad brev- och telefonkontakt, nybesök, samverkan, telefonkontakt till besöksregistrering samt återbesök. Antal vårdkontakter 201308-201508, exklusive Riksgymnasiet. PRODUKTIVITET Produktiviteten ökade med 4,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är ett resultat av 28

effektiviseringsarbete som löpande skett under ett antal år då produktionen ökat samtidigt som antalet resurser blivit färre. Det skedde en produktivitetsökning inom alla verksamhetsområden på mellan 4 och 8 procent. PATIENTER Antalet patienter har ökat konstant under de senaste åren, vilket beror på en förändrad demografi. Den generella befolkningsökningen påverkar antalet patienter till viss del men inflödet beror till stor del på ett ökat remissinflöde. Antalet unika patienter som haft vårdkontakt under året uppgår under perioden till knappt 14 900 stycken för verksamheterna Barn- och ungdom, Vuxen och Syn-hörsel och döv, inklusive Audionommottagningen. Antalet patienter ökade under perioden med 830 stycken eller 5,9 procent. Det skedde en ökning av patientantalet inom alla verksamheter. Störst var ökningen i Vuxenhabiliteringen samt Barn och Ungdomsverksamheten. Anledningen till denna ökning är ett ökat remissinflöde av unga med autismspektrumtillstånd och ADHD samt ökat inflöde av remisser till Hörselvux-enheten. Även audionommottagningen har fått en större ökning av antaket patienter under perioden. Audionommottagningen (vårdvalsenhet) tog emot drygt 1 700 patienter, vilket var en ökning med 2,4 procent. PRODUKTION HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN Inom hjälpmedelsverksamheten redovisas produktionen på ett nytt sätt från och med 2013. För hjälpmedel redovisas produktionstid och förskrivningar per använd resurs. Hjälpmedelsverksamheten införde även ett nytt produktivitetsmått erbjuden tid för att kunna påvisa den inre effektiviteten, att ge hög service till kunderna. Antalet unika brukare var drygt 2 600, en ökning med cirka 1 procent. Verksamheten har fortsatt ökat sin effektivitet. Under året har produktionstiden per resurs ökat på grund av ett ökat inflöde av brukare. Brukartiden per resurs är nu över 50 procent. PRODUKTION TOLKVERKSAMHETEN Tolkverksamhetens uppdrag är vardagstolkning enligt HSL 3 men åtar sig även viss tolkning där annan huvudman har ansvar. Under perioden utfördes 6 154 vardagstolkningar. Utförda vardagstolkningar ökade med 11,8 procent eller 648 stycken jämfört med föregående år, medan antalet tolkanvändare ökade med 12,7 procent eller 109 stycken. Antalet tolkanvändare var 967 för aktuell period. De utförda uppdragen inom övrig tolkning på uppdrag minskade med 68 procent eller från 53 till 17 stycken uppdrag jämfört med föregående år. Bristen, då det inte var möjligt att tillgodose behovet av tolk, ökade från 1,8 procent till 3,8 procent. De senaste årens ökning av tolkbeställningar/användare beror sannolikt på att tolkanvändarna upptäckt möjligheten att få tolk till fler typer av uppdrag än tidigare. Ökade beställningstryck på tolkcentralen medför ökat köp av tolktjänster och därmed ökade kostnader. PRODUKTION VÅRDVAL HÖRSELREHABILITERING Vårdval Hörselrehabilitering består av de auktoriserade audionommottagningarna. Vårdvalet administreras och finansieras via divisionen. Totalt finns det åtta olika företag och organisationer med 32 mottagningar varav endast en mottagning drivs i offentlig regi av Region Skåne, medan resterande drivs i privat regi. Antalet avslutade hörselrehabiliteringar till och med augusti är 6 949, vilket var en minskning med 486 stycken jämfört med föregående år. Helårsprognosen är sedan tidigare nedjusterad till 11 000 utprovningar att jämföra med budget som är 11 200. Denna prognos kvarstår. 29

Utveckling andel rekvisition hörapparater 2011-201508. Medarbetarperpektivet Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. RS budget: Helgtjänstgöring för personal minskas från varannan helg till två helger av fem. Förändringen påbörjas under 2015 och fortsätter under 2016. Övergången från varannan helg till två helger av fem är genomförd för huvudelen av Kryhs verksamheter sedan lång tid tillbaka och vid bildandet av Skånevård 2.0 arbetade endast ett fåtal enheter varannan helg. Under våren 2015 har en översyn av arbetstiderna och bemanning påbörjats och därefter kommer en successiv övergång till två helger av fem införas. Detta arbete har påbörjats under våren 2015 och kommer att fortsätta under 2016. Tydliga karriär- och utvecklingsvägar för medarbetare och chefer RS budget: Särskilda utbildningsplatser för sjuksköterskor införs som ger rätt att studera till specialistsköterska med full lön under studietiden. Verksamheterna uppdaterar sina kompetensförsörjningsplaner varje vår. Via dessa planer inhämtas verksamheternas behov av specialistutbildade sjuksköterskor för det kommande året. Förvaltningen definierar sedan i dialog med divisionerna/verksamheterna den andel av behovet som inte kan tillgodoses genom extern rekrytering. I budgeten fastställs antalet platser per specialitet där studielön eller oavkortad lön erbjuds beroende på studieform. Till ett stort antal av utbildningsplatserna medges finansiering från koncernnivå. Under 2015 påbörjar cirka 30 medarbetare specialistutbildning med olika inriktningar. Förvaltningen prioriterar utbildningar där utbildning av egna medarbetare krävs för att tillgodose kompetensbehovet: Barnmorska, Barn och Ungdom, Akutsjukvård, IVA, Operation, Anestesi, Medicin, Kirurgi, Vård av Äldre, Onkologi/Palliativ 30

vård och Öppen Hälso- och Sjukvård. Inför hösten hade förvaltningen önskat att fler än vad som är fallet hade påbörjat sin utbildning inom ramen för en utbildningsanställning, särskilt inom medicinsk och kirurgisk vård. Arbetet med att tydligare beskriva rollen som specialist och etablera den inom dessa verksamhetsområden har fortsatt och bör leda till en ökad efterfrågan på denna utbildningsform. Viktigt att koncernstab HR fortsätter sitt arbete med att förmå lärosäten att erbjuda fler specialistutbildningar på halvfart vilket gör att fler medarbetare kan erbjudas utbildningsanställningar. Hälsofrämjande arbete Sjukfrånvaron ska minska i Region Skåne. Det långsiktiga målet är att nå ner till 14 dagar per medarbetare och år. Den korta sjukfrånvaron ska minska med 0,2 kalenderdag per år mot det långsiktiga målet 4,5 dagar. Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar inom Kryh ligger på 10,26 kalenderdagar per medarbetare för perioden januari till juni 2015 jämfört med 9,67 dagar samma period förra året. Det är de korta sjukskrivningarna på 1-7 dagar samt de långa sjukskrivningarna över 180 dagar som ökar mest. Den ökande sjukfrånvaron och nivån på sjukfrånvaron i Region Skåne och Kryh skiljer sig inte från landet i övrigt. Försäkringskassan anger att Sverige i dag har en historiskt låg nivå på den sammanlagda sjukfrånvaron. Men sedan 2010 finns en tydligt ökande trend i sjukskrivningar och enligt Försäkringskassans prognos fortsätter uppgången. Orsakerna till sjukfrånvaron kan inte heller enbart kopplas till arbetslivet, utan måste ses utifrån ett samspel mellan privata, sociala och arbetsrelaterade faktorer. En partsgemensam analys av sjukfrånvaron i Kryh visar dock att mycket få av de långa sjukskrivningarna över tre månader är helt arbetsrelaterade. I det fortsatta arbetet med analys och åtgärder kommer mer fokus att läggas på eventuella samband mellan arbetsmiljöfaktorer och den ökande korttidsfrånvaron i tidsintervallen 1-7 dagar. Precis som i övriga sjukvårdsförvaltningar inom Region Skåne påverkas Kryh av den ökade vårdtyngden och det svåra rekryteringsläget. Ökad administration och förändrade krav kan ge upphov till stress och en känsla av att inte göra rätt saker i förhållande till de förväntningar som finns. En rad projekt inom Kryh syftar till att åstadkomma förbättringar inom dessa områden. Som exempel kan nämnas införande av projektet Rätt Använd Kompetens (RAK), introduktionsprogram för nya sjuksköterskor, uppdatering av rutin vid överbeläggning samt införande av onlinebokning vilket förväntas ge utjämnad produktion, minskad administration och bättre framförhållning för chefer och medarbetare. Utöver detta görs uppföljning av enheternas handlingsplaner efter 2014 års medarbetarundersökning samt uppföljning av undersökningen av barnmorskornas upplevda arbetsmiljö. Utbildningsinsatser genomförs i Avic, vårt avvikelsehanteringssystem, för att möjliggöra bättre systematik i samband med arbetsskador och tillbud. Utveckling av Avic pågår för att underlätta uppföljning av arbetsskador och tillbud. Till våren 2016 planeras insatser för ökade kunskaper kring arbetstider och hälsa. Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning Tydliga mål, rätt kompetens på rätt plats och en god arbetsmiljö är grunden för att Region Skåne ska kunna leverera ett gott resultat till de skånska medborgarna. Arbetsplatserna ska ha ett öppet och tillåtande klimat där medarbetare kan utvecklas och bidra med sin kompetens för att utveckla verksamheten. Region Skånes chefer ska både ha ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat. Cheferna ska tydliggöra målen i dialog med medarbetarna och arbeta aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsplaner upprättas årligen på nivåerna verksamhetsområde, division och förvaltning. Analyser görs för att identifiera kompetensgap på kort och lång sikt. Åtgärdsplaner upprättas och genomförs för att tillgodose kompetensbehov och motverka kompetensbrist. Samarbete med rekryteringsbolag pågår för att tillgodose behovet av specialistläkare inom flera verksamhetsområden, t.ex. Allmänmedicin, Anestesi, Bild- och Funktionsmedicin, Urologi, Ögonsjukvård, Ortopedi, Obstetrik. Vid vårt utbildningscentrum, VC Ystad introduceras EU-läkare för kommande tjänstgöring som allmänläkare. I nordöstra Skåne bedriver vi ett Pre-ST-program för studenter som genomför sin läkarutbildning i Polen. 31

Ett nytt inslag för att tillgodose behovet av grundutbildade sjuksköterskor, är anlitande av rekryteringsbolag med anställning av sjuksköterskor från andra EU-länder. Detta avser i nuläget rekrytering till specialiserad medicin i Ystad. Sjuksköterskesatsningen med förbättrad introduktion under det första anställningsåret har implementerats i våra verksamheter. För att ytterligare påskynda arbetet med kompetensmixplanering/uppgiftsväxling, har har ett förvaltningsövergripande projekt startat, som vi benämner RAK Rätt Använd Kompetens. Projektmål 2018: Medarbetare i vårdyrken använder 80% av sin arbetstid till patientrelaterade arbetsuppgifter. Sommarplanering 2015 Inför denna sommar har arbetet med sommarplaneringen tidigarelagts och en väl genomförd planering har underlättat för verksamheterna. Rekryteringen av sommarvikarier har också tidigarelagts och sjuksköterskor har erbjudits tillsvidare anställning i stället för vikariat. Sjuksköterskebristen/rekryteringen av sjuksköterskor gjorde att förvaltningen gick in i sommaren med en brist på allmänsjuksköterskor, även utifrån beslutad stängningsplan i verksamheterna. Bristen på allmän och specialist sjuksköterskor har varit en stor utmaning. Att erbjuda/fråga tidigare medarbetare vilka arbetspass som de har möjlighet att ta innan ordinarie medarbetare får möjlighet att boka in sig har varit enframgångsfaktor på förlossningen. Chefer har med stöd av särskilda ersättningar sommartid motiverat medarbetare till planerade extra arbetspass och flyttning av semesterveckor. Med extra ansträngningar från chefer och medarbetare och ett gott samarbete mellan klinikerna på de olika sjukhusen samt att Praktikertjänst Simrishamn har varit till stor hjälp för Lasarettet i Ystad, har sommarbemanningen fungerat på ett tillfredsställande sätt.sommarplaneringen ska vara klar tidigare på förvaltningen och kompetensmixplaneringen måste fortsätta för att arbetsmiljön ska bli bra sommaren 2016. Användning av bemanningsföretag Användningen av bemanningsföretag har ökat markant, främst avseende specialistläkare och allmänsjuksköterskor. Det är tveklöst så att ett stigande antal läkare och sjuksköterskor finner det attraktivt att för kortare eller längre perioder söka anställning i bemanningsföretag. Våra ansträngningar att marknadsföra, attrahera och rekrytera är en viktig del av kompetensförsörjningen. En ännu större insats är att utveckla och motivera våra medarbetare, avseende upplevelsen av arbetsmiljö, arbetsvillkor och karriär/kompetensutveckling. När det gäller utvecklingen framöver så bedöms den plana ut. Jan-Juni 2014 Jan-Juni 2015 Diff 32 991 Inhyrd personal Läkare 13 639 947 855 19 351 907 Inhyrd personal 2 987 2 011 Sjuksköterskor 975 305 284 979 Inhyrd personal Övr sjv 1 354 166 person 1 188 677 950 273 37 334 Totalt Kryh 15 803 929 088 21 530 159 Antalet anställda och arbetad tid Kryh har ökat antal anställda med 118 medarbetare för anställda den 31 augusti 2015 jmf samma tidpunkt 2014, de flesta inom huvudgrupperna sjuksköterska (30 kv och 10 män) och undersköterska (26 män!). Vi har även en liten ökning i läkargruppen (8 kv och 9 män) spridd på de olika divisionerna. Medelsysselsättningsgraden har ökat en aning och ligger nu på 94,8%. Anställda omräknat till heltid AOH är 176 fler i snitt för periodern jan-juli jmf med 2014 och för totalt arbetad tid är ökningen 116 heltidsresurser. Ökningen av antal anställda beror till en del på öppnadet av 40 nya vårdplatser i september 2014 inom ASIH samt pågående finansierade projekt inom Palliativ verksamhet vilket medfört sammanlagd nyanställning med ca 35-40 medarbetare. År ÅrMån Anställda Kvinnor Män Diff 118 70 48 2014 1408 5 733 4 918 815 2015 1508 5 851 4 988 863 32

Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ingångsläge Inför 2015 är kravet på kostnadseffektivisering ca 195 mkr för att nå budgetbalans. Av dessa är 180 mkr allokerade till sjukhusdivisionerna. Uppräkningen på motsvarande 2,8 % täcker i princip löpande kostnadsutveckling för årets lönerevision och viss förbrukning men räcker inte för att klara av de ökningar i kostnad som vi har för IT, läkemedel och ökade kostnader för tjänsteköp från Regionservice. Kostnader utöver uppräkning beräknades vid ingången av 2015 till ca 60 mkr. Resultat Resultatutveckling Kryhs resultat för perioden januari-augusti uppgår till -111,3 mkr och i förhållande till periodbudget är avvikelsen -160,6 mkr. Resultatet är ackumulerat 66,6 mkr sämre jämfört föregående år. Orsak till det negativa ekonomiska utfallet är en hög bruttokostnadsutveckling. Ackumulerat uppgår den till 6,4 % eller 208,7 mkr. Kostnadsutvecklingen har varit väldigt hög i mars och april samt juni och juli. För mars är orsaken en för låg kostnad 2014 till följd av periodeffekter i bokföringen men juni och juli hänger det samman med en uppbemanning och senareläggning av semestrar inför sommaren som befarades bli besvärlig med förväntad resursbrist. En positiv konsekvens av detta är att Kryh har kunnat upprätthålla vårdkapacitet för att fortsätta avlasta andra förvaltningar. Dock har det varit till en hög kostnad som inte ersatts ekonomiskt. Inkomstbortfallet motsvarar ca 15 mkr. Augusti isolerat var kostnadsutvecklingen dämpad, 2,2 %. Sett över hela perioden förklaras kostnadsutvecklingen till stor del av ökat antal anställda som är 180 fler jämfört motsvarande period föregående år. 33

Antal anställda januari-augusti Av dessa är 100 anställda hänförbara till divisionerna närsjukvård och kirurgi och 80 är hänförbara till division primärvård. Personalkostnadsökningen mellan åren motsvarar 111 mkr totalt varav kostnaden för övertid, OB och jour utgör 23,4 mkr. Utöver personalkostnader har Kryh också höga kostnader för inhyrd personal. Ökningen motsvarar hela 122 % eller 29 mkr jämfört föregående år. Kostnad för personella resurser står således för 67 % av den kostnadsökning vi haft hittills under året. Kostnader för läkemedel ökar med 7,1 % eller 19,8 mkr jämfört föregående år. Vi kan också se ökade kostnader för IT med 12 mkr och Labkostnader med 8 mkr. Bruttokostnadsutvecklingen är högst inom Primärvård (9,7 %) som samtidigt har budgetbalans och har fått tilläggsuppdrag som påverkar jämförelse. I divisionerna närsjukvård och kirurgi är kostnadsökningen 7,5 % respektive 5,5 %. Inför 2015 togs åtgärdsplaner mot ekonomisk balans fram som i ett första steg omfattade drygt 90 mkr. Av dessa bedömer vi att ca 55 mkr kommer att inarbetas och få effekt under 2015. På samma gång har vi haft flera fördyrande händelser inom somatik som äter upp dessa besparingar. Ökade anställningar, högre läkemedelskostnader och kostnader för mertid ökar. Under våren arbetade Kryh fram ytterligare åtgärdsplaner i form av olika förbättringsarbeten för att sänka kostnader och öka kvalitet men dessa åtgärder tar tid innan de får effekt. Resultatet efter augusti månad gör därför att Kryh försämrar prognos över ekonomiskt utfall med 40 mkr. Försämringen är helt allokerad till sjukhusdivisionerna. Habilitering & Hjälpmedelsdivisionen förbättrar samtidigt sin prognos med 2 mkr. Nedanstående tabell förklarar översiktligt vilka kostnadsposter det är som dels skapar periodens utfall men som också förklarar en försämrad prognos. Resultat av pågående effektiviseringsarbete Mkr Ingångsvärde -195 Varav Somatik -180 Handlingsplan 92 Tilsläggsfinansiering 2015, Habilitering & Hjälpmedel 8 Januari-augusti 2015 Helår Prognos Uppräkning inför 2015 (2,1%+0,8%) 49 74 Finansiering ssk, helgbemanning, barnmorskor 16 24 Effektiviseringar exkl Hab och PV 34 55 Förbättringsarbeten, steg 2 handlingsplan 19 Fördyrningar t.o.m augusti exkl Hab & PV Volym anställda, 100 ca 2,9%, -35-50 Pris anställda revisionsförhandling -38-60 Pris anställda utöver revisionsförhandling (ssk, barnmorskor, helgbemanning) -16-24 34