Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun. 1
Innehållsförteckning FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 FÖRSTA MÖTET... 5 RIKTLINJER FRÅN ALLMÄNNA RÅD GÄLLANDE INTRODUKTIONEN:... 7 BILAGA 1.... 12 FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL I INFORMATIONSSAMTAL I ORDINARIE KLASS... 12 BILAGA 2.... 13 CHECKLISTA FÖR SUCCESSIV ÖVERGÅNG TILL ORDINARIE KLASS... 13 BILAGA 3.... 14 VÄLKOMST- OCH INSKRIVNINGSSAMTAL FÖR NYANLÄNDA BARN OCH UNGDOMAR... 14 PERSONLIGA UPPGIFTER... 14 BILAGA4.... 20 SAMTYCKE TILL INFORMATIONSUTBYTE... 20 FÖRSKOLAN... 21 BILAGA6.... 23 INTERVJUFRÅGOR VID FÖRSTA MÖTET MED FÖRSKOLEBARN... 23 LÄS MER:... 27 2
Förord Skolverket kräver att kommunerna ska ha enhetliga rutiner och riktlinjer för hur man organiserar mottagandet av nyanlända i skolorna ( Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever ). Dessa riktlinjer ska vara ett stöd i verksamheten och förtydliga nödvändigheten av individanpassade lösningar. All personal ska känna till riktlinjerna och följa dem och dess intentioner. Skolverket definierar nyanlända elever som elever som inte har svenska som modersmål och som antingen bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket vid skolstart eller under sin tid i grundskolan. Dessa elever vistas i Sverige under olika villkor och förhållanden. Några är asylsökande, andra kan redan ha fått uppehållstillstånd. I dagsläget anses nyanländ elev vara nyanländ i 2 år. Integreringen i det svenska samhället underlättas om barn/elever får en positiv start i skolan. Den forskning som finns på området visar att det är viktigt att kartlägga och värdera de nyanlända elevernas tidigare skolgång och kunskaper. Utifrån detta ska en individuell planering göras och en organisation så att den kompetens som är nödvändig för att utföra arbetet finns tillhands. Det är viktigt att all berörd personal får information om eleven så att alla kan hjälpas åt på bästa sätt. Vidare är det viktigt med uppföljning och utvärdering av de insatser som gjorts och revidera ev. brister. 3
Definitioner Det finns flera olika grupper av nyanlända invandrare i kommunen: Asylsökande: Är en person som i sin ansökan om uppehållstillstånd åberopar att han/hon är flykting, krigsvägrare eller att han/hon inte kan återvända till sitt hemland p.g.a. de politiska förhållandena. Migrationsverket ansvarar för beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT) eller avvisning. Vid uppehållstillstånd tar Arbetsförmedlingen/kommun över ansvaret. Flyktingar: Är personer som Arbetsförmedlingen har ansvar för och de har uppehållstillstånd som kan vara antingen permanent eller tillfälligt. Anknytningsfall: Är en person som har uppehållstillstånd direkt och inte är asylsökande. Kvotflykting: En person som överförts till Sverige och som har uppehållstillstånd vid ankomsten. Ensamkommande barn: Är asylsökande under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. Arbetskraftsinvandring: Person som flyttat hit p.g.a arbete Nyanlända: Begreppet används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan eller gymnasieskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. Eleverna anses vara nyanlända i 2 år. SVA-lärare: Lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Andraspråk: Är ett språk som individen lär sig helt eller delvis efter sitt modersmål Modersmål: De språk som barnet lär sig först. Introduktionsgrupp: Grupp där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande ämneskunskaper. Begreppet finns inte i lagstiftningen. Tolk: Professionell utbildad tolk med tystnadsplikt som bokas av integrationspedagogen via en tolkförmedling. 4
Första mötet Så här arbetar vi i Älvdalens kommun Vi strävar efter att första träffen ska: - skapa förutsättningar för goda relationer med föräldrar och elev - ge oss möjlighet att ta del av föräldrarnas och elevens förväntningar, tankar och frågor - ge oss information för att kunna planera för elevens fortsatta skolgång, detta genom en bakgrundskartläggning i dagsläget enligt Linköpings kartläggningsmaterial Vilka som bör delta på första mötet: - rektor - integrationspedagog - kurator - skolsköterska - ev. SVA-läraren - tolk på plats eller via telefon Detta informerar vi om vid det första mötet: - kort om svenska skolsystemet, skolplikt och värdegrund - antal dagar i skolan, lovdagar/terminer - lunch - skolan är gratis för alla barn, böcker och annat material är gratis - barnet måste ha med sig egna idrottskläder - berätta vad barnet får lära sig i skolan FK-6: - fritidshemmets funktion - Vad behöver barnet ha med sig? Inneskor, kläder efter väder (regnkläder och gummistövlar, vinterkläder och vinterskor) för barnen är ute på alla raster Vi stävar efter att alla nyanlända ska få information skriven på modersmålet/skolspråket. Skolverket har även en broschyr som heter Skolan är till för ditt barn som finns översatt till flera olika språk som lämnas ut om den finns på aktuellt språk. 5
Papper att fylla i: Inskrivning i skola - uppgifter om eleven och uppgifter om vårdnadshavare (kontaktuppgifter till anhöriga) - ev. allergier eller specialkost - ev. barnomsorg Delaktighet och information Rektor/integrationspedagog informerar personalen i skola och på fritids om nyanlända barn. Klassläraren ansvarar för att informera eleverna. Se bilaga 1 om förslag på innehåll i informationssamtal till den mottagande klassen. Eleverna i klassen är viktiga och ska vara delaktiga i arbetet för att den nyanlända eleven ska integreras på att positivt sätt. Samarbete skolans personal All forskning visar på att bäst resultat uppnår man när skolans personal samarbetar kring de nyanlända barnen. Att man informerar varandra om elevens kunskaps-/sociala utveckling. Integrationspedagogen och SVA-läraren träffar personalen på de olika enheterna regelbundet för att kunna lämna ömsesidig information och ha ett bra samarbete. 6
Riktlinjer från allmänna råd gällande introduktionen: Kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, se till att riktlinjerna är kända av skolans personal, se till att information om hur anmälan till skolan ska ske finns lätt tillgänglig för eleven och elevens vårdnadshavare. Skolan bör ha rutiner för hur mottagandet ska gå till, så snart som möjligt skapa goda och förtroendefulla relationer med elevens vårdnadshavare. Inskrivning i vanlig klass sker efter en introduktionsperiod och samtal med berörda parter. Bakgrundskartläggning samt modersmålskartläggningen ska vara genomförda och analyserade innan eleven placeras i klass. Ämneslärarna kartlägger elevens kunskaper i respektive ämne när förutsättningar finns. Bedömer lärarna att eleven inte når kunskapsmålen p.g.a. brister i det svenska språket ska ett åtgärdsprogram skrivas. Eleven har då rätt till ett studiestöd på sitt skolspråk. Rektor fattar beslut om studiestöd och ev. undervisning i mindre grupp. Innan klassplaceringen ska eleven få en introduktionsperiod för att få kunskaper om den svenska skolan och det svenska samhället samt en övergripande ämnesundervisning. Introduktion i klassen sker med stöd av integrationspedagogen. Integrationspedagogen lägger upp en individuell utvecklingsplan för eleven som utvärderas regelbundet. Detta i samråd lärarpersonalen och vårdnadshavare. Eleven får en individuell studiegång utifrån elevens behov och förutsättningar. Ett nära samarbete mellan integrationspedagogen, klasslärare och ämneslärare är av största vikt! Målet är att eleven ska undervisas inom ramen för klassens verksamhet i så stor utsträckning som möjligt. Modersmålsundervisning ska erbjudas om minst fem elever med samma modersmål ansöker om detta. Nationella prov utförs av respektive ämneslärare. 7
Integrationspedagogen schemalägger aktiviteter för elevens socialisering. Detta med hjälp av språkstöd på skolspråk/modersmål - fritidshem - idrott och hälsa - musik - slöjd/bild - hem- och konsumentkunskap - raster - friluftsdagar Uppföljningsmöte Några veckor efter skolstart har skolan ett uppföljningssamtal med elev och vårdnadshavare för att fånga upp nya frågor och planera för fortsatt studiegång. Detta möte kan genomföras med telefontolk och genomförs av integrationspedagogen och klassläraren. Det är viktigt med regelbunden kontakt med hemmet. Riktlinjer gällande individuell planering Allmänna råd Skolan bör kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk, kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning, ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras, genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt, elevens vårdnadshavare, överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven, ha beredskap att förändra sin organisation. 8
Det är viktigt att ämnesläraren gör en pedagogisk kartläggning av elevens erfarenheter och kunskaper i alla ämnen. Undervisningen måste ske utifrån elevens kunskaper och styrkor. Efter bedömningen av elevens behov ska det finnas tillgång till studiehandledning på skolspråket/modersmålet. Om kraven för modersmålsundervisning uppfylls ska denna påbörjas snarast möjligt. Det är även viktigt att skolledningen skapar förutsättningar för integrationspedagogen att kunna ha ett flexibelt arbetssätt. Behov av studiestöd och andra stödåtgärder för nyanlända elever måste kunna tillgodoses skyndsamt. Elevhälsan är en viktig resurs för de nyanlända barnen. Integrationspedagogen och klassläraren har ett nära samarbete med rektor och elevhälsa för att kunna erbjuda de nyanlända eleverna rätt stöd. I elevhälsan ingår rektor, specialpedagoger, kurator, studievägledare vid behov även psykolog och läkare. Riktlinjer gällande undervisningen Kommunen bör inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk, vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor. Det är viktigt att skolan organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar, utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor, tar till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare, tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll, har en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning. Flerspråkighet ska ses som en resurs och inte som ett problem. Det är viktigt med ett språkutvecklande arbetssätt från förskolan och hela grundskolan. Överlämningar mellan de olika stadierna är av stor vikt. 9
Uppföljning och utvärdering U r skolverkets allmänna råd Kommunen bör utvärdera effekterna av de kommunala riktlinjerna, följa upp i vilken utsträckning behovet av modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk kunnat tillgodoses inom kommunen. Skolan bör bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses, regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion, utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven. Det är viktigt att man i den enskilda skolans kvalitetsredovisning uppmärksammar och analyserar situationen för de nyanlända barnen. Det är även skolans ansvar att följa upp och utvärdera undervisningen och skolsituationen i stort. Föräldrarna involveras när barnens skolarbete och skolsituation diskuteras och följs upp på utvecklingssamtal. Kompetensutveckling Kommunen bör identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning. Skolan bör inventera personalens behov av kompetensutveckling, bedöma olika personalgruppers behov av särskild kompetensutveckling. 10
All skolpersonal behöver ha en samsyn på barns uppfostran i olika kulturer och ska bemöta eleverna utifrån ett interkulturellt perspektiv. Lärarna bör ha en grundläggande kunskap om vad andraspråksinlärning innebär och det ämnesspecifika språket i varje ämne. Kompetensutvecklingen bör även leda till ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. 11
Bilaga 1. Förslag på innehåll i informationssamtal i ordinarie klass Namn på eleven som ska börja i klassen. Lite av den nya elevens bakgrund. Information om i vilket/vilka ämnen eleven ska delta i. Positiva konsekvenser av att det kommer en ny klasskamrat med annan bakgrund. Hur ska vi kunna hjälpa till så att eleven kommer att trivas i klassen? Om klassen inte föreslår faddrar, gör det! Be klassen komma på exempel på vad faddrar kan göra. ( T ex hämta eleven till första lektionen, bjuda in till kontakt.) Hur kan man prata om man inte kan varandras språk? Hur kan man som kompis hjälpa till när någon ska lära sig svenska? Vad kan man göra för att en elev ska trivas? Prata om att om det blir tokigt så beror det förmodligen på missförstånd. Vilka missförstånd kan uppstå? Hur kan man förstå en kulturkrock? Ge exempel på språkliga missförstånd. Ge exempel på kulturella missförstånd. Hur ser landet som vår nya klasskamrat kommer ifrån ut? Var ligger det? Vad kan vi lära oss om det landet? Prata om hur vi bemöter människor från andra länder med en annan kulturell bakgrund. Vi behöver inte resa runt jorden för att få samtala med någon som kanske har en annan syn på mat, kläder, religion etc. vi har ytterligare en bit av världen i vårt klassrum. 12
Bilaga 2. Checklista för successiv övergång till ordinarie klass Elevens namn: Börjar i klass: Blivande lärare/mentor: Från föreberedelseklass/ särskild undervisningsgrupp till ordinarie klass Utfört, datum signatur 1. Samtal med elev. 2. Rektor och berörd lärare/mentor informeras om att stegvis omskolning påbörjas. 3. Arbetslaget för årskursen informeras och påbörjar planering för mottagandet. 4. Berörda ämneslärare i ordinarie klass vidtalas. 5. Klassen informeras. 6. Den nya eleven besöker klassen. 7. Eleven och blivande ämneslärare träffas. 8. Eleven är med på sin första lektion. 9. Uppföljning 1. 13
Bilaga 3. Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Personliga uppgifter ELEV Kön Pojke Flicka Personnummer Förnamn Efternamn Elevens nationalitet Bostadsadress Telefonnummer Mobilnummer E-post adress 14
Har eleven bott i flera länder, vilka? Modersmål Samtalsspråk i hemmet Status Asylsökande Kvotflykting/PUT Annat: ÖVRIGA FAMILJEMEDLEMMAR Moderns namn Telefonnummer Faderns namn Telefonnummer God man/annan vårdnadshavare Telefonnummer Vårdnadshavarens adress om annan än ovan SYSKON Namn Ålder Förskola/skola 15
ANDRA KONTAKTPERSONER 1:a hand 2:a hand Namn Namn Telefonnummer/mobilnummer Telefonnummer/mobilnummer E-post adress E-post adress Språk Språk UPPGIFTER IFYLLDA AV Namn Datum Namn Datum Personuppgifter hanteras enligt PUL 16
Dialog resan hit Beskriv/berätta om Hur såg din väg till Sverige ut? Hur upplevde du resan hit? Hur har du upplevt första tiden i Sverige? Dialog i Sverige Beskriv/berätta om Hur ser du på framtiden i Sverige? 17
Vilka förväntningar har du/vårdnadshavare på skolan? Har eleven besökt hälsocentral för: provtagning hälsosamtal hälsoundersökning vaccination Finns det något vi bör känna till och ta hänsyn till gällande elevens hälsa till exempel syn, hörsel, motorik, allergier, läkemedel, sjukdomar, svåra upplevelser, sömnsvårigheter, psykisk ohälsa etc.? Finns det något mer som ni tycker är viktigt för oss att känna till om eleven 18
Skolstart beräknas Tillåtelse att åka(bältad) i personals eller annan vuxens bil. Kan komma ifråga vid enstaka tillfällen, till exempel vid behov att skjutsa till hälsocentralen eller till och från någon aktivitet. Ja Nej Barnen blir ibland fotograferade i skolan, det kan vara bilder för barnens egen skull, som hjälpmedel i undervisningen för att dokumentera skolans verksamhet. En del bilder publiceras på skolans hemsida eller på hemsidor som på något vis samarbetar med skolan. Vårdnadshavare/god man ger tillstånd till publicering av bilder på vårt barn (på t.ex. skolans hemsida), se separat blankett Ja Nej Information om möjlighet till särskild kost har getts Ja Nej Blankett om särskild kost har fyllts i (använd den egna kommunens blankett) Ja Nej Information om möjlighet till modersmålsundervisning har getts Ja Nej Ansökan om modersmålsundervisning har fyllts i (använd den egna kommunens blankett) Ja Nej Information om studiehandledning har getts Ja Nej UPPGIFTER IFYLLDA AV Namn Datum 19
Namn Datum Bilaga4. Samtycke till informationsutbyte Elevens namn Personnummer 20
I kommunen samarbetar skola, flyktingmottagning/boende, integrationssamordnare och elevhälsa, för att nyanlända barn ska få en så bra introduktion som möjligt. I det samarbetet är det betydelsefullt att kunna utbyta information fortlöpande mellan de olika verksamheterna under den tid som barnet introduceras. För att kunna utbyta denna information behöver vi ett samtycke från barnets/elevens vårdnadshavare. Informationen kommer att används för ditt barns bästa och som vårdnadshavare kommer du att bli informerad och vara delaktig vid eventuella beslut om olika åtgärder. Personuppgifter hanteras enligt PUL. Jag samtycker till att inhämta de uppgifter om mitt barn, som kan finnas i de olika verksamheterna, för att kunna erbjuda mig och mitt barn ett bra stöd. Jag kan när som helst återkalla mitt samtycke. Samtycket gäller under perioden: den / 20 Vårdnadshavares/god man underskrift Vårdnadshavares/god man underskrift Förskolan Integrationspedagogen informerar förskolechefen om att det kommer nyanlända som i sin tur beslutar var barnet/barnen ska placeras och informerar berörd personal. En tid bokas för ett första möte med barnet, dess vårdnadshavare, integrationspedagog, förskolechef och personal på förskolan. Integrationspedagogen bokar tolk som antingen ska vara på plats eller tolkar samtalet via telefon. Det finns en broschyr, Förskolan är till för ditt barn, på skolverkets hemsida översatt till flera olika språk. Finns den på det aktuella språket så ger man denna till föräldrarna. Under mötet informerar man om inskolning och hur det går till. Man gör upp om inskolningstider. Man ber vårdnadshavarna berätta om barnet, barnets matvanor, ev allergier, sovtider och allt som kan vara av värde för personalen. 21
Efter 6-8 veckor har man ett uppföljningssamtal på förskolan med barnet, vårdnadshavare, integrationspedagog och personal. Om barnet kan prata får barnet berätta hur det trivs på förskolan. Man stämmer av hur den första tiden i förskolan har varit. 22
Bilaga6. Intervjufrågor vid första mötet med förskolebarn En första kartläggning Namn: Personnummer/ålder: Förskola: Avdelning: Vad heter du? Hur många år är du? Vilket land är ert hemland? Har ni bott i något annat land? När kom ni till Sverige? Älvdalen? Vilka består er familj av? 23
Är hela familjen här i Sverige? Vad har föräldrarna arbetat med? Kan föräldrarna läsa och skriva? Vilket är ert modersmål? Kan ni fler språk? Vilken religion har ni? Äter ni all slags mat? Är barnet allergisk mot något? Hur är barnets hälsotillstånd? 24
Har barnet genomgått hälsoundersökning? Förskolefarenhet Har du gått i förskola? Var? Hur många år? Varje dag? Hur upplevde eleven/barnet att det var? Finns det något som är viktigt för oss i förskolan att känna till om barnet? 25
Brukar barnet sova på dagtid? Har barnet någon trygghetssak? Napp, filt, nalle eller liknande? Vad tycker barnet om att leka med? Göra? Kan barnet simma? Vattenvana? UPPGIFTER IFYLLDA AV Namn Datum Namn Datum 26
Läs mer: Skolverket Allmänna råd och kommentarer: Den individuella utvecklingsplanen (2008) Allmänna råd och kommentarer: För arbete med åtgärdsprogram (2008:25) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) Vid sidan av eller mitt i? om undervisningen för sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan (2005) Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever - Redovisning av ett regeringsuppdrag (2007) Andraspråksinlärning och flerspråkig ämnesundervisning en litteraturguide för alla som arbetar i skolan (2008 a) Slutrapport U2006/5104/S Nationell strategi för utbildning av nyanlända elever (2008) 27