INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är PISA?... 2 2. Varför är Sverige med i PISA?... 2 3. Vilka jämförelser kan PISA göra?... 2 4. Hur är PISA organsierat?... 2 5. Vad försöker PISA beskriva?... 3 Literacy... 3 Läsning... 3 Matematik... 4 Naturvetenskap... 4 6. Vad skiljer PISA från TIMSS och PIRLS?... 4 7. Vilken typ av information samlar PISA in?... 5 8. Hur ser det elektroniska provet ut?... 5 9. Hur utvecklas prov och enkäter i PISA?... 5 10. Hur konstrueras skalan som används i rapporteringen?... 6 11. Vad kan PISA inte svara på?... 6 12. Hur garanteras det att provet ser likadant ut i hela världen?... 7 13. Hur väljs skolor och elever ut i PISA?... 7 14. Varför är det viktigt FÖR UTVALDA SKOLOR att delta i PISA?... 8 15. Hur många skolor och elever deltar i PISA?... 9 16. Varför får man inte ersätta elever som inte kan delta?... 9 17. kan elever i behov av särskilt stöd få stöd på PISA-provet?... 9 18. Varför är det viktigt att eleverna gör sitt bästa?... 10 19. Hur genomförs datainsamlingen i PISA... 10 20. Vad händer med data som samlats in?... 10 21. Kan vem som helst komma åt databasen?... 11
1. VAD ÄR PISA? PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre huvudsakliga kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Vidare ingår en enkät till elever och en enkät till rektorer. OECD hade under lång tid samlat in information om hur medlemsländerna organiserat sina utbildningssystem, hur många som utbildas och kostnaderna för detta. Under 1990-talet startade en diskussion om att även mäta elevernas kunskap och kompetens inom vissa nyckelområden. År 2000 genomfördes därför den första PISA-studien som sedan repeterats var tredje år. Vid varje tillfälle är ett kunskapsområde i fokus men alla kunskapsområden undersöks varje gång, vilket möjliggör jämförelser över tid. Vid första tillfället, i PISA 2000, var läsförståelse huvudområde. I PISA 2003 var det matematik och i PISA 2006 var naturvetenskapen i centrum. Ett nytt område i 2003 års undersökning var problemlösning. I PISA 2009 var läsförståelse åter huvudområde, nu med ett tillägg av digital läsförståelse. I PISA 2012 var det återigen matematik som stod i fokus och denna gång genomförde också eleverna ett elektroniskt prov i matematik, läsning och problemlösning. 2. VARFÖR ÄR SVERIGE MED I PISA? PISA genomförs i många länder och återkommer var tredje år vilket ger unika möjligheter till såväl internationella jämförelser som mätningar av förändringar över tid. Många saker som PISA visat är inte så lätta att upptäcka genom nationella prov eller utvärderingar. Resultaten i PISA 2000 visade att Sverige låg över OECD-medel i alla de tre kunskapsområdena läsning, matematik och naturvetenskap och att den svenska skolan lyckas bättre än de flesta andra länder med att skapa ett likvärdigt skolsystem. De efterföljande PISA-omgångarna har sedan visat problem med både sjunkande svenska medelresultat och minskad likvärdighet. PISA ger också bakgrundsdata om eleverna och skolsystemet som bland annat visar att skillnaderna mellan olika skolor i Sverige ökat. 3. VILKA JÄMFÖRELSER KAN PISA GÖRA? PISA ger resultat för länder och för olika grupper av elever eller olika typer av skolor i ett land. Men PISA är inte designat för att ge resultat på individnivå eller skolnivå. Inga resultat ges för enskilda elever eller enskilda skolor. Istället går det exempelvis att jämföra flickor och pojkars resultat, små och stora skolor samt kommunala och fristående skolor. 4. HUR ÄR PISA ORGANSIERAT?
PISA är initierat och styrs av OECD. Alla 34 OECD-länder deltar i undersökningen och dessutom erbjuds andra länder att delta. Varje OECD-land har en representant i PISA Governing Board (PGB) som är det beslutsfattande organet i PISA. Det är Skolverket som företräder Sverige i PGB. Skolverket ser även till att undersökningen genomförs i Sverige enligt de internationella regler som finns. Det operativa ansvaret har Skolverket lagt på Mittuniversitetet i Härnösand. I Härnösand finns ett nationellt centrum med nationell projektledare, vetenskapliga ledare, handläggare, dataansvariga samt ytterligare forskare och forskarstuderande. Det nationella centret har kontakt med det internationella projektkonsortiet som består av flera grupper runt om i världen som fram till 2012 leddes av Australian Council of Educational Research. Det nationella centret ansvarar också för alla skolkontakter, sampling, översättning, provkonstruktion, tryck och all övrig administration. Det vetenskapliga ansvaret för innehållet i PISA delas: PRIM-gruppen vid Stockholms universitet ansvarar för matematiken, Avdelningen för internationell och jämförande pedagogik vid Stockholms universitet har ansvar för läsförståelsen och Mittuniversitet ansvarar för naturvetenskap och problemlösning. Den nationella rapporten skrivs av de vetenskapligt ansvariga i samarbete med Skolverket. 5. VAD FÖRSÖKER PISA BESKRIVA? De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande. I ett alltmer informationsrikt och teknologiskt samhälle är det viktigt att kunna förstå och kritiskt granska information. En förutsättning för att tolka och bearbeta information är grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Kompetenserna är viktiga då de ger den enskilde individen möjligheter att hålla sig informerad om och kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. LITERACY Det är svårt att finna en passande översättning till literacy-begreppet. Begreppen naturvetenskap, läsförmåga och matematik, används istället i de svenska PISArapporterna eftersom de är både bekväma och begripliga. Man bör dock hålla i minnet att literacy inom de olika delområdena är väsentligt bredare än motsvarande skolämnen. Målet i PISA är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är istället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang. PISA definierar literacy för läsning, matematik och naturvetenskap på följande sätt: LÄSNING
En individs förmåga att förstå, använda och reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå personliga mål, utveckla sina egna kunskaper och möjligheter, samt att delta i samhället. Utöver avkodning och förståelse, inbegriper läsning också tolkning och reflektion samt förmåga att använda läsning för att uppnå sina mål i livet. PISA:s fokus är på hur läsning används för att lära sig. MATEMATIK En individs förmåga att formulera, använda och tolka matematik i en mängd olika sammanhang. Detta inkluderar matematiskt resonemang och att använda matematiska begrepp, procedurer, fakta och verktyg för att beskriva, förklara och förutsäga fenomen. Mathematical literacy hjälper också individer att känna igen den roll matematiken spelar i världen och att göra välgrundade bedömningar och fatta beslut vilka är nödvändiga för konstruktiva, engagerade och reflekterande medborgare. NATURVETENSKAP En individs förmåga att förklara naturvetenskapliga fenomen och dra slutsatser från fakta om naturvetenskapliga företeelser. Förståelse för naturvetenskapens roll som mänsklig kunskap och undersökningsmetod. Individen engagerar sig i företeelser med naturvetenskaplig anknytning och i naturvetenskapens idéer som en reflekterande medborgare. Detta kräver dels kunskaper om naturvetenskapens begrepp, dels förmåga att tillämpa och diskutera ett naturvetenskapligt förhållningssätt och tänkesätt. 6. VAD SKILJER PISA FRÅN TIMSS OCH PIRLS? PISA skiljer sig från elevundersökningarna TIMSS och PIRLS på flera sätt. Skillnaderna gör att undersökningarna kompletterar varandra. Nedan listas ett urval av dessa skillnader. PISA är initierat av OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) medan TIMSS och PIRLS styrs av en forskningssammanslutning, IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achivement). PISA undersöker tre kunskapsområden: läsning, matematik och naturvetenskap. TIMSS undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap. PIRLS handlar enbart om läsning. PISA genomförs var tredje år. TIMSS genomförs var fjärde år och PIRLS vart femte. I PISA görs ett elevurval från hela skolan enligt en åldersdefinition för 15- åringar. Det gör att elever från årskurs 7 till gymnasiet kan delta.
I TIMSS och PIRLS görs ett årskursbaserat klassurval i årskurs 4. TIMSS genomförs även i årskurs 8. Lärarna i de klasser som valts ut i TIMSS och PIRLS deltar också genom att besvara en enkät. Frågorna i TIMSS och PIRLS görs utifrån de deltagande ländernas kursplaner. I PISA görs frågorna utifrån de kompetenser och kunskaper som eleverna antas behöva för att fungera i ett modernt samhälle. 7. VILKEN TYP AV INFORMATION SAMLAR PISA IN? Varje elev arbetar med ett två timmar långt prov som består av såväl öppna frågor som flervalsfrågor. Varje fråga tillhör ett ämne samt mäter ett speciellt innehåll och en speciell kompetens. Frågan ska också finnas i ett sammanhang som ofta presenteras i en inledande text, ett så kallat stimulus. Ett frågehäfte består oftast av frågor från två ämnen men något häfte har bara frågor som tillhör aktuellt huvudområde. Utöver proven besvarar eleverna en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation. Dessutom besvarar skolornas rektorer frågor om t.ex. lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende. 8. HUR SER DET ELEKTRONISKA PROVET UT? 2012 genomfördes också ett elektroniskt prov i matematik, läsning och problemlösning. Drygt hälften av eleverna som tagits ut till det pappersbaserade provet fick även gör ett datorbaserat prov. Provet innehöll bland annat läsning som kräver navigation på webben, matematiska simuleringar och interaktiva problemlösningsuppgifter. Det förekom både flervalsfrågor och öppna frågor. I PISA 2015 kommer hela provet att vara datorbaserat. För att kunna behålla trendmätningen görs i förstudien en övergång genom att lägga in ett urval av de pappersbaserade uppgifterna i ett digitalt prov. 9. HUR UTVECKLAS PROV OCH ENKÄTER I PISA? Uppgifterna som används i PISA utvecklas gemensamt av de deltagande länderna. Förslag på uppgifter som stämmer med PISA:s ramverk skickas in från de deltagande länderna och bedöms sedan av grupper i dessa länder. Expertkommittéer i de olika ämnena bedömer vilka uppgifter som ska vara med i den stora utprövningen av uppgifter och beslut om detta fattas av PISA Governing Board. Uppgifterna provas sedan ut i en stor förundersökning som genomförs i alla länder året före huvudundersökningen. Efter den utprövningen analyseras vilka uppgifter som fungerat väl och där elevsvaren visar att elever i olika länder förstått uppgiften på samma sätt. Utifrån detta sammanställs sedan vilka uppgifter som ska vara med i
huvudundersökningen. Många uppgifter återanvänds senare i flera PISA-omgångar och med hjälp av dessa kan resultat mellan olika år länkas ihop. 10. HUR KONSTRUERAS SKALAN SOM ANVÄNDS I RAPPORTERINGEN? Alla frågor i undersökningen har en svårighetsgrad som bestäms av hur många elever som korrekt besvarat frågan. Utifrån detta konstrueras en skala där alla uppgifter placeras in på en speciell punkt på skalan efter uppgiftens svårighetsgrad. PISA-provet bygger på antagandet att eleverna har en förmåga i ett givet ämne som kan placeras in på samma skala. Vilka uppgifter en elev svarat rätt på bestämmer elevens placering på skalan. Elever antas ha högre sannolikhet att besvara frågor korrekt på eller under den svårighetsgrad som hör ihop med deras egen placering på skalan jämfört med frågor ovanför denna svårighetsgrad. Eleverna gör olika uppgifter men eftersom alla uppgifter i ett ämne ligger på samma skala kan eleverna ändå placeras in på samma skala och deras prestationer kan jämförs. PISA har sedan valt en modell där eleven inte får ett fixt värde på skalan utan istället genereras fem olika troliga värden som är en uppskattning av elevens förmåga. De flesta elever gör frågor från två av ämnena i PISA och får värden på skalorna för dessa ämnen. Men korrelationen mellan ämnena kan räknas fram för olika typer av elever och troliga värden räknas också fram i det ämne som eleven inte besvarat några frågor i. De värdena innebär inte att den eleven nödvändigtvis skulle få dessa resultat om de besvarat frågor i det ämnet utan istället handlar det om vad liknande elever i genomsnitt får på frågor i ämnet. De genomsnittliga resultaten för ett lands elever placeras sedan in på samma skala och PISA:s modell för att generera troliga värden för alla elever i alla ämnen leder till att man får bättre grundade resultat och bättre kontroll över osäkerhet och felmarginaler i dessa resultat. I de hittillsvarande PISA omgångarna har den totala mängden frågor motsvarat en provtid på sju och en halv timme, medan eleverna gjort ett tvåtimmarsprov och vid varje provtillfälle har 13 olika provhäften använts. Mer information om hur dessa skalor konstruerats finns i PISA 2009 Technical Report, den internationella PISA- rapporten och den svenska PISA-rapporten. Exempel på uppgifter som ingick i PISA finns i den svenska PISA-rapporten. Dessa uppgifter finns tillsammans med elevenkäter och rektorsenkäter också tillgängliga på Skolverkets hemsida. 11. VAD KAN PISA INTE SVARA PÅ? Det är viktigt att komma ihåg att PISA inte undersöker eller presenterar resultat på individnivå utan på systemnivå, till exempel på landsnivå, mellan olika skoltyper eller mellan elever med olika bakgrund inom ett land. Inte heller enskilda skolor får ett helt relevant resultat. För att kunna mäta de olika kompetenserna och kunskaperna på ett tillförlitligt sätt behövs ett stort antal provuppgifter. Det skulle ta många timmar om varje elev skulle göra alla uppgifter. Istället fördelas uppgifterna på 13 olika provhäften som eleverna slumpmässigt tilldelas. Det gör att enskilda elevers eller enskilda skolors resultat inte är direkt jämförbara.
PISA kan inte heller svara direkt på vad som är orsak och verkan mellan bakgrundsvariabler och resultat. Om t ex korrelationen mellan läslust och resultatet på lästestet är hög kan inte slutsatsen dras att det är hög läslust som ger hög läsförmåga. Det kan ju vara tvärt om, att en god läsförmåga ger hög läslust. PISA presenterar samband och kan visa på intressanta områden för fördjupade studier. 12. HUR GARANTERAS DET ATT PROVET SER LIKADANT UT I HELA VÄRLDEN? När alla frågor som ska vara med i provet är färdiga framställs två original, ett på engelska och ett på franska. I varje land översätts dessa av två oberoende översättare. Sedan jämkas översättningarna ihop av experter från respektive ämne där översättningar och anpassningar av ord eller begrepp speciellt övervägs så att ett relevant språk för 15-åringar används, samtidigt som det motsvarar de båda originaltexterna. Den nationella versionen av provet förhandlas sedan med det internationella konsortiet för ett slutgiltigt godkännande av översättningen. I provet används 13 olika provhäften och dessa ska se identiska ut i alla länder med text, bild och sidbrytningar på samma ställen. Innan provet går till tryck sker en sista optisk granskning, där sida för sida av de nationella versionerna av prov och enkäter jämförs med originalen. Samma granskning görs sedan av första provtrycket. 13. HUR VÄLJS SKOLOR OCH ELEVER UT I PISA? Eleverna som väljs ut till PISA ska representera svenska elever. Vi vill få ett resultat som kan generaliseras till populationen svenska 15-åringar. Idealet vore att testa alla 15-åringar men det blir ett allt för omfattande och kostsamt arbete. Det näst bästa sättet är att helt slumpmässigt ta ut elever från en lista över alla svenska 15-åringar men de skulle då fördelas på många skolor runt om i Sverige. Istället görs ett så kallat tvåstegsurval. Det innebär att skolor tas ut först och sedan tas elever ut på varje uttagen skola. För att kunna göra relevanta statistiska beräkningar så behövs ca 200 skolor med 30 elever på varje skola. Om det finns färre än 30 valbara elever på skolan blir alla elever uttagna. Skolorna tas ut centralt av den internationella PISA-organisationen. De förses med en lista från SCB med alla skolor i Sverige som kan tänkas ha 15-åriga elever. Säroch specialskolor (ca 1,5 % av populationen) utesluts men måste ändå redovisas för att ha kontroll på bortfallet. De integrerade särskoleleverna utesluts inte eftersom de eleverna finns i ordinarie klass minst 50 % av skoltiden och ska vara med i PISA ifall inte en annan bedömning görs på skolan. Skolorna delas in i 12 olika grupper beroende på olika egenskaper som vi tror kan påverka resultatet, t ex om skolan är kommunal eller fristående, grundskola eller gymnasieskola, finns i en stor eller liten kommun. I varje grupp dras så många skolor att andelen representerar den
skoltypen i Sverige som helhet. Om det till exempel finns en stor andel kommunala grundskolor i stora kommuner i Sverige ska andelen av dessa skolor vara stor även i urvalet till PISA. Det är de uttagna skolorna som upprättar elevlistorna. Där ska alla elever som är födda ett visst år vara med. I PISA 2012 var det elever födda 1996 som representerade svenska 15-åringar. Med denna åldersdefinition är eleverna vid provtillfället mellan 15 och 3 månader till 16 och 2 månader gamla. Integrerade särskoleelever ska också vara med på listan. Från elevlistan tas trettio elever ut med hjälp av ett speciellt datorprogram. För att resultatet ska spegla den svenska skolan är utgångspunkten att alla elever som kan ska vara med. Men bland de uttagna eleverna kan skolorna i vissa fall göra uteslutningar på grund av behov av särskilt stöd. Uteslutningarna måste göras enligt de riktlinjer som finns (se tabell). Riktlinjer - Elever i behov av särskilt stöd som ska uteslutas/vara med Olika skäl för behov av särskilt stöd Fysisk funktionsnedsättning Elever som kan uteslutas Eleven har en måttlig till svår permanent motorisk funktionsnedsättning som gör att han/hon inte kan delta vid provtillfället. Elever som ska vara med Eleven klarar att delta i provet. Kognitiv, beteendemässig eller emotionell funktionsnedsättning Eleven har en sådan kognitiv, beteendemässig eller emotionell funktionsnedsättning att han/hon inte klarar av att delta i PISA-provet. Med detta menas elever som kognitivt eller emotionellt är oförmögna att ens följa de allmänna instruktionerna vid provtillfället. Eleven klarar att delta i provet. Han/hon ska INTE uteslutas endast på grund av dåliga skolresultat eller disciplinproblem. Otillräckliga erfarenheter av svenska språket Eleven uppfyller ALLA TRE av följande kriterier: Har inte svenska som modersmål; Har begränsade kunskaper i svenska; och Har fått mindre än ett års undervisning i svenska. Eleven uppfyller BARA ett eller två av kriterierna. För att få vara med i de internationella jämförelserna får ett land inte utesluta mer än 5 % av populationen 15-åringar. Samma regler gäller för alla PISA-länder. Här ingår de uteslutningar som görs av sär- och specialskolor. I PISA 2009 uteslöt Sverige 4,75 % av populationen. 14. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT FÖR UTVALDA SKOLOR ATT DELTA I PISA? PISA och andra internationella studier är en del av Skolverkets uppdrag att utvärdera kvalitén i den svenska skolan. Det är obligatoriskt för uttagna skolor att delta. Även eleverna som tas ut förväntas delta eftersom utvärderingen är en del av skolans arbete på liknande sätt som t ex nationella prov. Men till skillnad från nationella prov är eleverna och skolorna i PISA anonyma. Undersökningen är inte
utformad för att mäta på varken individ- eller skolnivå utan mäter på systemnivå. Jämförelser kan exempelvis göras mellan kommunala och fristående skolor eller mellan Sverige och andra länder. Skolorna och eleverna får ett nummer som identifierar dem. När den slutliga databasen presenteras så är även skolans och elevens nummer utbytta till ett nytt, ett förfarande som kallas scrambling. Eleverna behöver inte förbereda sig till provet. Provet mäter hur eleverna kan tillämpa kunskaper som förvärvats under hela skoltiden. 15. HUR MÅNGA SKOLOR OCH ELEVER DELTAR I PISA? Antalet skolor och elever som deltar i PISA har under de senare åren ökat i takt med att undersökningen utvecklats. Ifall man vill mäta fler aspekter behöver fler elever delta. Det görs inför varje undersökning statistiska överväganden innan antalet elever fastställs. I PISA 2012 deltog ca 4700 elever från 210 skolor i Sverige. Det är ungefär 4,5 % av eleverna födda 1996 och knappt 10 % av grundskolorna. det gör att cirka 21 skolor sannolikt tas ut två gånger i rad om 210 skolor tas ut varje gång. Några skolor kommer sedan sannolikt att bli valda en tredje gång. Skolurvalet är inget som vi kan eller vill påverka. Det viktiga är att resultatet blir så tillförlitliga som möjligt. Hur skolorna tas ut kan du läsa om under fråga 12. 16. VARFÖR FÅR MAN INTE ERSÄTTA ELEVER SOM INTE KAN DELTA? En uttagen elev får aldrig ersättas med en annan elev. Om en elev vid provtillfället är sjuk eller har flyttat till en annan skola räknas eleven som frånvarande och blir en del av bortfallet. Inte heller elever som bedöms att inte kunna delta i undersökningen av andra skäl, t ex behov av särskilt stöd får ersättas. Om länderna som deltar i PISA skulle ha möjlighet att ersätta elever som av olika anledningar inte kan eller vill delta skulle resultaten kunna bli missvisande. Istället deltar så många som möjligt och de som inte kan delta redovisas och räknas in i bortfallet. Ett land får inte ha mer än 5 % av sina elever på förhand uteslutna för att få jämföra sina resultat med de övriga länderna i den internationella rapporten. Det totala bortfallet inklusive oförutsedd frånvaro (t ex skolk, sjukdom och flytt) får vara högst 20 %. 17. KAN ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD FÅ STÖD PÅ PISA-PROVET? På PISA-provet ges inget särskilt stöd till elever. Stöd under provet är svårt att standardisera mellan de deltagande länderna. Eftersom resultaten ska vara internationellt jämförbara ges därför inget stöd till enskilda elever i något land. Men provet är utformat för att mäta hela skalan av elevers olika kompetenser och kunskapsnivåer och består därför av både svåra och lätta frågor, frågor med mycket text och lite text, öppna frågor och flervalsfrågor. Hur såväl hög- som lågpresterande elever svarar är av intresse. Frågornas svårighetsgrad är blandad genom hela provet, allstå inte uppbyggda med ökande svårighetsgrad.
18. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT ELEVERNA GÖR SITT BÄSTA? Vi vill ha ett så tillförlitligt resultat som möjligt för att kunna peka på faktiska styrkor och svagheter i svensk skola. Resultaten från PISA presenteras i en internationell och en nationell rapport. Slutsatser från rapporterna kan ligga till grund för politiska beslut som rör skolan. Det är viktigt att slutsatserna baseras på data som speglar verkligheten eftersom det är i verkligheten som de politiska besluten ska verkställas. Bara om de svenska eleverna gör sitt bästa kan besluten grunda sig på korrekta slutsatser. 19. HUR GENOMFÖRS DATAINSAMLINGEN I PISA Datainsamlingen i PISA sker vart tredje år under en provvecka i mars. Året före varje datainsamling genomförs en förstudie. De skolor som blivit uttagna kontaktas på hösten året innan och inbjuds till informationsträff. De som ska leda provet får genomgå en provledarutbildning. Skolorna väljer en provdag som passar och skickar in listor över elever som är födda ett visst år. Några veckor senare får skolorna veta vilka elever som ska delta i undersökningen. Senast två veckor innan provdagen kommer provmaterialet till skolan. Frågorna i provet återanvänds i flera undersökningar och måste därför hållas hemliga. De får inte kopieras eller på något sätt spridas. Provet tar två timmar och enkäten tar ca 30 minuter att besvara. När provet genomförts skickas materialet tillbaka till det Nationella Centret för analys. Skolor som har större frånvaro än 15 % genomför uppföljningsprov så att deltagandet på varje skola blir minst 85 %. 20. VAD HÄNDER MED DATA SOM SAMLATS IN? När skolorna har skickat tillbaka alla prov och enkäter ska alla svar läggas in i ett datasystem. Vissa frågor måste rättas (kodas) innan svaren kan läggas in. Rättningen innebär att svaren kodas om till en siffra som anger om svaret är rätt, felaktigt eller saknas helt. För att alla länder ska koda lika finns en kodningsmanual där varje svar definieras noga. Kodningen sker på dator och därför måste alla häften skannas och läggas in i ett datorprogram. Arbetet sker i grupp och kontroller görs så att ingen person kodar för snällt eller för hårt. Kontroller görs också mellan länderna så att inget land kodar för snällt eller för hårt. När alla data är inlagda skickas de till det internationella centret för vidare dataanalyser och underlag för rapportskrivande. Det tar cirka ett och ett halvt år från att svenska data skickas in tills de internationella och nationella rapporterna släpps i december. När den svenska nationella rapporten släpps håller Skolverket presskonferens och presenterar de mest intressanta resultaten.
21. KAN VEM SOM HELST KOMMA ÅT DATABASEN? När rapporterna släppts offentliggörs även hela den internationella databasen. Inga enskilda skolor eller elever kan identifieras i den. För att kunna göra egna statistiska beräkningar i SPSS eller i SAS behövs kunskap i de analysmetoder som PISA använder med t ex plausibla värden och vikter. Om dessa kan läsas i PISA Data Analysis Manual som släpps kontinuerligt. För att göra enklare datakörningar finns en interaktiv databas. Det går också att skicka frågor till en automatisk service. Allt analysmaterial finns på OECD:s webbsida.