kände pirret Häng med på resan!

www.bgnaringsliv.se Nummer 1 FEBRUARI 2008 ÅR 3 NORRBOTTEN Kiruna Lappland har unika traditioner Unga på Barents avslutar med festival Snart har Thorbjörn Stoorn i hornen Grön energi ur kalla vita snön Företagare trivs när det går bra TEMA: VINTERTURISM V70 - årets vinterbil Ronny kände pirret Häng med på resan! BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV - VARJE DAG PÅ WEBBEN! Klicka in på www.bgnaringsliv.se

Två blir en ALMI VÄSTERBOTTEN OCH ALMI NORRBOTTEN GÅR SAMMAN OCH BILDAR ALMI NORD. Bättre samordning av gemensamma projekt, bättre förmåga att möta den starka tillväxten i regionen och bättre möjligheter att stödja och fi nansiera entreprenörer och företag i övre Norrland. Det här åstadkommer vi genom att skapa ett nytt kraftfullt ALMI som är resultatet av att ALMI Västerbotten och ALMI Norrbotten går samman och bildar det nya bolaget ALMI Nord. Mer kan du läsa på www.nord.almi.se. Luleå: Box 905, 971 27 Luleå, Tel 0920-379 00, Fax 0920-609 22 Umeå: Box 1027, 901 20 Umeå, Tel 090-10 07 70, Fax 090-12 86 96 Skellefteå: Trädgårdsgatan 13-15, 931 31 Skellefteå, Tel 0910-71 15 80, Fax 0910-77 85 90

ANSVARIG UTGIVARE Vi förväxlas felaktigt med reklam- och annonstidningar Det finns en uppsjö av tidningar som hamnar i våra postlådor. Det är varierande kvalitet på dem, men ett är gemensamt för reklaminriktade annonstidningarna det är få tidningsägare som har de pressetiska reglerna som rättesnöre. De producerar utan att blinka köpta reportage och annonser i en salig blandning. En del av reklamtidningarna har hela Sverige som distributionsområde, med satsningar på lokala områden där de gör extra säljinsatser för att sälja platser i sina tidningar. De tar betalt för det redaktionella innehållet eller tvingar kunden att köpa en annons för att artikeln ska publiceras. Det trista med det hela är att vi ibland förväxlas med sådana annonstidningar och annons/reklamblad. Jag vill understryka att vi aldrig tar betalt för det vi skriver i tidningen. Allt sker på en professionell nivå, där vi värdesätter att det vi skriver om ska vara informativt och framåtsyftande. De är ingen utomstående som bestämmer vad vi skriver om, det gör vi själva. Vi får mycket beröm för tidningen och det inspirerar oss att fortsätta. Vi har valt vårt magasinsformat eftersom dessa tidningar stannar kvar i läsarens ägo betydligt längre än vad tabloiderna gör. De uppfattas mer som gårdagens nyheter medan magasinen ofta ligger kvar en längre tid på skrivborden och i läshörnorna. Branchguiden Näringsliv ges nu ut för tredje året i Norrbotten. Sedan sent i höstas kommer vi även ut i Västerbotten med en egen utgåva. För våra annonskunder som vill nå båda länen är vi ett starkt medieval. Nästa tidning kommer ut den 25 mars. Ha de gott! Magnus Branschguiden Näringsliv delas ut gratis i Norrbotten och Västerbotten till alla aktiebolag samt till handelsbolag, kommanditbolag och enskilda bolag med minst en anställd. Dessutom finns tidningen på flygplatserna i Luleå, Skellefteå och Umeå. Den regionala affärstidningen BG Näringsliv är småföretagarens vän - det självklara valet för företagare som vill nå ut i mediabruset! Magnus Sjöberg I N N E H Å L L FEBRUARI 2008 6 28 8 33 22 Sidan 4 Är Ragnar ett dragplåster? Sidan 6 Kirunas unika attraktioner Sidan 8 Unga på Barents festar Sidan 10 Företagare trivs i Kalix Sidan 12 Fastigheter kräver engagemang Sidan 14 Snart Thorbjörn tag i hornen Sidan 18 Intressant start på Vinåret Sidan 20 Kan din kompanjon sälja aktierna? Sidan 22-24 Bilar på offensiven Sidan 28 Positiva Norrbotten tände Ronny Sidan 32 Grön energi ur kall vit snö Sidan 33 Bottenvikspiraterna på hugget

CHEFREDAKTÖR Är det Ragnar Lassinantti som ska bli Övertorneås dragplåster? Inom besöksnäringen söker man lok. Ett lok är en stor attraktion som drar till sig uppmärksamhet, som drar fram vagnar i form av lokala och regionala småföretagare som är underleverantörer och där man tillsammans attraherar stora kundgrupper. Besöksnäringen är komplex. Egentligen ingår nästan alla sektorer i samhället i det värdskap som gör en kund nöjd, som gör att han eller hon blir ambassadör för den region, orten och upplevelseföretaget som besökts. Vi har ganska många starka lok i norra Sverige, besöksmål med olika dragningskraft. Vi har alltid haft naturen, fjällen, älvarna och myggen. Vi har länge haft nationalparker och skidanläggningar. Vi har den drygt 400-åriga marknaden i Jokkmokk. Vi har skärgården i Bottenviken. Vi har gruvorna i Malmfälten, med en unik besöksgruva i Kiruna. Vi har två världsarv, nationalparken Laponia och kyrkbyn i Gammelstad. Vi har Pite havsbad, med alla sina nöjen, sandstranden och en isbrytare. Men framförallt har vi det världsberömda ishotellet i Jukkasjärvi. Det ligger sedan flera år på Top 10-listan över världens besöksmål. Kring den idén finns det mycket att säga. Det är en lärande process om att ingenting är omöjligt. Faktiskt borde ishotellet bli föremål för Tage Danielssons sannolikhetstankar. Innan ishotellet byggdes var det högst osannolikt att det kunde byggas ett hotell i is. Sannolikheten måste ha varit försumbar. Men det blev ett ishotell och det blev en hel näring av de som ingen först trodde på. Idag fraktas det is och snö runt hela världen. Till Jukkasjärvi kommer det stora skaror med besökare, några vill sova över i de kalla hotellrummen, andra vill gifta sig för att det är exotiskt och faktiskt billigt, världskändisar söker sig hit med stora euro- och dollarbuntar. Yngves isarbetare sågar febrilt iskuber på älven och skeppar dem runt världen för att i öknar och stadsparker göra isbarer med dricksglas av is, igloos, iskonst och mycket annat. Är det sannolikt att det är möjligt? Verkligheten har överträffat dikten, brukar man säga. Frågan är om inte verkligheten också har överträffat sannolikheten. Apropå lok så har vi också IKEA i Haparanda. Det är ett dragplåster i tiden som har ställt samhällsplanerare på tå, de som måste snabbplanera förändringen av Tornedalens deltaområde och de som måste visa att andra kommuner också kan. Och så har vi Thorbjörn Holmlund, den onormale byggnadssnickaren från Svansele i gränslandet mellan Norrbotten och Västerbotten, som ställer till att bygga en stor älg i trä som snuddar molnen. Är det normalt att tänka sig en så stor älg? Om man ställer Stoorn, som älgen kallas, centralt i Skellefteå vid Expolaris Center, då står älgen med sina framben på ena sidan byggnaden, med bakbenen på andra sidan och buken ligger en bit över taget. Och då ska vi veta att bygganden är stor, 56 700 m2 med ett 70-tal hyresgäster. Yngve och Torbjörn visar att allting går! Men det finns kommuner som saknar ett riktigt lok. Vilket lok kan bli aktuellt i Övertorneå? Är det för tokigt att tänka sig att det i Övertorneå byggs en minst 50 meter hög farbror, Ragnar Lassinantti, som bredbent står och tittar ut över sitt älskade Tornedalen, över Torneälvens strömmande vatten samtidigt som han sveper med blicken över blågul och blåvit mark. Ragnar var visserligen från Neistenkangas men placeringen bör väl ligga närmare kommuncentrum. Ragnar Lassinantti i rostfritt stål, det vore väl något, i ett samarbete mellan SSAB och Outokumpu. Inne i farbror Ragnar kan man hitta på mycket. Man går in genom ena benet, åker hiss upp till grenen där det finns en kundtoalett och kanske diskret försäljning av Viagra, i magtrakten finns det dels en restaurang och kaffeservering, kanske också en bastu där Ragnar hade den riktiga magkänslan, i den ena bakfickan förslagsvis en pub med försäljning av rushaltiga drycker, i den andra bakfickan en bankomat, längs ryggen ryms olika sorters massage och träningsredskap, kring hjärtat ett bibliotek med litteratur och musik från Tornedalen, i munnen en språkskola där man bland annat får lära sig att räkna till tio på meänkieli, i ögonen blir det utkikstorn med skarpa kikare, bakom öronen utställning med rävar, i hjärnan en avdelning med historiska skildringar och roliga historier (bland annat om Kekkonen) och längst upp några hårresande exempel på hur tornedalingar har behandlats i till exempel skolans värld. Tanken svindlar. Det finns dock en knivig fråga att lösa ett elavtal! Men det tror jag löser sig, som så mycket annat, bara man tror på det man gör. Reinhold Andefors Branschguiden Näringsliv ägs och ges ut av Online Media Publishing AB Nystadens Företagscentrum, 952 61 Kalix. www.online-media.se Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-789 40, magnus@bgnaringsliv.se Chefredaktör: Reinhold Andefors/Ord & Bild i Norr, 070-513 19 74, reia@bgnaringsliv.se Medarbetare: Stefan Bohm, Pether Nordblad/Företagarna, Sverker Bergdahl/Deloitte, Peter Olofsson/Kaiding, Sune Liljevall/TT-Spektra, Erland Segerstedt, Stefan Broden, Peter Knutsson, Maria Engström Andersson. Marknad: Magnus Sjöberg, Jan Johansson, Kurt Isaksson, 0923-789 40 vx. Redaktion, Grafisk form, Layout: Björn Palovaara, 0923-790 60, bjorn@bgnaringsliv.se Omslagsfoto: Reinhold Andefors Tryck: GTC Print, Luleå. Upplaga: 8000 ex. Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB) Adressändring: info@bgnaringsliv.se Distribution: Gratis till företag i Norrbotten. Extra prenumeration, helår: 250.-/år, inkl. moms. 0923-78940 vx Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan. Internet: www.bgnaringsliv.se BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008

Deloitte your game. Det ligger mycket träning, kompetens, strategiskt tänkande och lagspel bakom ett framgångsrikt basketlag. Lite som vi på Deloitte. Fast vi befinner oss oftast på en annan arena. Kontakta oss gärna på info.lulea@deloitte.se och låt oss veta vilket stöd du behöver. Kontor nära dig: Luleå Box 948, 971 28 Luleå. Besöksadress: Timmermansgatan 16. Tfn 075-246 39 50. Piteå Storgatan 63 B, 941 32 Piteå. Tfn 075-246 35 50. Deloitte är ett av Sveriges ledande revisions- och konsultföretag med 1 000 medarbetare på ett trettiotal orter över hela landet. Vi är verksamma inom revision, skatt, riskhantering, finansiell rådgivning, managementkonsulting, implementering av verksamhetssystem och outsourcing av ekonomifunktioner. För mer information, besök www.deloitte.se. Med Deloitte avses Deloitte AB och dess dotterbolag. Deloitte är det svenska bolaget inom Deloitte Touche Tohmatsu. Deloitte Touche Tohmatsu är en schweizisk juridisk person och varje nationellt bolag är en separat och oberoende juridisk person inom respektive jurisdiktion. Frida Grahn hjälper oss vid våra kontor i Luleå och Piteå.

Turistattraktioner så unika att det inte ens går att kopiera Kiruna-Lapplands VD Peter Thornéus är medveten om att Kiruna är en destination med unika begivenheter som är svåra att kopiera för andra destinationer. Nu är det upp till oss att marknadsföra allt och att kunna ta emot våra gäster på ett bra sätt, säger han. Peter Thornéus tillträdde som chef i mitten av januari. Han efterträdde Pekka Salomonsson som gick vidare till att bli flygplatschef för Kiruna Airport, som är en viktig del i kommunens destinationsutveckling. När Peter kom in i verksamheten var det fortfarande hett kring filmen Solstorm, som producerats i kommunen och som är en filmatisering av den lokala författarinnan Åsa Larssons debutroman. Han har inte mer än hunnit hämta andan så är det dags för nästa happening. Vi rustar som bäst för att i början av mars arrangera Andra Chansen i Melodifestivalen, säger han, ett stort evenemang som återigen sätter Kiruna ordentligt i fokus. Många orter måste tycka det är orättvist att orter som Kiruna har mängder av tunga attraktioner i skjortärmen. Den ena attraktionen avlöser den andra, när filmen Solstorm tappar i intresse är det dags för Kiruna Snöfestival, Arctic Light Filmfestival, Melodifestivalen och senare i juni Kirunafestivalen. Många orter hade säkert varit stormförtjusta om de bara hade haft ett eller ett par av dessa arrangemang. Och Kiruna har fler uthålliga, både klassiska och nya attraktioner: - nationalparker/abisko BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008 - Kungsleden - Infomine/besöksgruva - tidig snö med snögaranti - ICEHOTEL - Esrange - kommande stadsflytten - kommande rymdturismsatsningen. Kiruna förbereder sig för framtiden Beläggningen på hotellanläggningarna ökade med 20 procent på sommaren under fjolåret, både i Kiruna och fjällen. Kiruna-Lappland har tillsammans med ett antal företag och Kiruna kommun gjort en satsning på barmarksperioden vilket gav detta mycket positiva resultat. Vi planerar för en fortsatt satsning på barmarkssäsongen, säger han. Det är ett tacksamt utgångsläge. Här handlar det inte om neddragningar. Här gäller det att förbereda sig för framtiden. Den lappländska fjällvärlden och destinationen ICEHOTEL har satt Kiruna på världskartan och sådana exotiska begivenheter som en stadsflytt och rymdturism kommer att dra olika typer av besökare till Kiruna, både i arbetet och på fritiden. I Kiruna vill man både nedåt och uppåt Hit till Kiruna kommer det att vallfärda ingenjörer av alla sorter, samhällsplanerare, nyfikna och turister för att se det märkliga som händer. Samtidigt som det är full verksamhet långt ner i underjorden byggs det upp en verksamhet för att komma långt upp ovanför molnen. Det gör att besöksnäringen kan bygga paket där man på förmiddagen är i besöksgruvan en dryg halvkilometer under markytan, sedan blir det snöskoter och pimpelfiske på eftermiddagen för att efter middagen blåsa ut i rymden och få lite distans till allt det jordiska. Vilken annan destination kan erbjuda det? Ingen, törs jag lova. Berömmer entreprenörerna Kiruna-Lappland ekonomisk förening är en motor för besöksnäringen, som inte har något egenintresse av att tjäna pengar utan ska mer vara en servicestation och nätverksbyggare inom näringen. Sammanlagt 130 medlemsföretag har nytta av Kiruna-Lapplands kompetens och kontakter som erbjuds via hemsidan, per telefon eller när besökare kommer till turistbyrån på Folkets Hus för att få råd och information. Förutom turistbyråverksamheten fokuserar vi på att marknadsföra vår destination och att skapa events och aktiviteter, berättar Peter. Han berömmer entreprenörerna inom besöks- och turismnäringen. De är otroligt duktiga och försöker hela tiden att bredda och utveckla det dom håller på med. Det gör att vi som destination höjer

- Kiruna-Lappland ekonomisk förening är som en tratt in till Kiruna, där vi servar både dem som vill ha information och de som vill stanna och besöka ortens begivenheter, förklarar VD Peter Thornéus. Tommy och Anja Jakobsson bygger successivt upp sin besöksverksamhet för fiske- och jaktäventyr i den lappländska naturen, i det egna företaget Lapland Fish & Huntsafari. Äventyren utgår från byn Jänkänalusta, som ligger naturskönt efter vägen till Nikkaluokta. Här erbjuder de gästerna allt från isfiske och skoterturer till älgsafaries och ripjakt med hundar av elitklass, ofta med övernattningar ute i naturen. Hösten 2006 färdigställde ICEHOTEL en produktionshall som dels ökar lagringskapaciteten för isproduktion, dels förbättrar personalens arbetsmiljö. kvaliteten, att vi blir duktigare på att ta hand om våra gäster. Efterfrågan tydliggör krav på förändringar Peter Thornéus berättar att målet sattes för några år sedan att Kiruna år 2010 skulle ha 400 000 gästnätter. Prognosen pekar på minst 50 procent fler, uppemot 650 000 gästnätter redan 2007. Det här reviderar vi gladeligen, säger han. Det är här samhällets och entreprenörernas ansvar och möjligheter kommer i dagsljus. När man anar att efterfrågan kommer att öka så drastiskt, då gäller det att redan nu börja planera för framtiden. Mer boende måste byggas, både hotell och stuganläggningar. Det finns ett utrymme för fler anställda på anläggningarna. Och fler entreprenörer som kan erbjuda nischade produkter. TEXT & FOTO: REINHOLD ANDEFORS För en internationell publik blev Kiruna och dess fjällnatur en upplevelse med deckaren Solstorm, som är en filmatisering av Kirunaförfattarinnan Åsa Larssons debutroman. FAKTA ICEHOTEL Sedan 18 år är ICEHOTEL det stora dragplåstret i Kiruna Lappland, den destination som lyser allra tydligast i den här delen av Europa. Det som gör att ICEHOTEL håller sina ställningar är att varumärket ständigt laddas med nya högkvalitativa mervärden, en aldrig sinande innovativ skaparlust. Till vinterns säsong testas ny teknik och de fortsätter att ta hit världsberömda konstnärer som sätter en ära i att få vara med och bygga årets ishotell. I år är det Rashid Sagadeev, Ryssland, och Charly Walter, Österrike, som är designers. Den stora utmaningen i år är den nya rumstypen Design Suite, där inredningen började prefabriceras redan i september innan den sattes in i rummen under december. När ICEHOTEL öppnar i december öppnas den så kallade pelarsalen, därefter i tur och ordning ICEBAR, iskyrkan och lagom till nyår de vanliga sviterna och sist hotellets lyxsvit. I år öppnades sviterna för övernattning den 5 januari, där sovtemperaturen ligger på cirka fem minusgrader, blir det minus 30 utomhus kan innetemperaturen sjunka ytterligare någon grad. Vintersäsongen: 7 december 18 april. Sommarsäsongen: 1 juni 31 augusti. BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008

Barents Business Festival är en träffpunkt för att utbyta erfarenheter samt umgås och knyta nya affärskontakter över gränserna i Barentsregionen, säger projektledaren Daniel Muotka. Foto: Maria Engström Andersson Unga Barentsföretagare avslutar projekt med festival Det blir en festlig avslutning på projektet Young Entrepreneurs in Barents. Hundratals unga företagare från Barentsländerna Sverige, Norge, Finland och Ryssland samlas i Pajala för en Grande Finale på Barents Business Festival i Pajala den 28 februari till 1 mars. Totalt väntar vi upp emot 1500 deltagare på festivalen, säger projektledaren Daniel Muotka. Barents Business Festival riktar sig både till företagare som redan är etablerade och till unga företagare som har en affärsidé men behöver inspiration och tips. Festivalen är en träffpunkt för att utbyta erfarenheter samt umgås och knyta nya affärskontakter över gränserna i Barentsregionen. Istället för en vanlig konferens med bara föreläsningar så har vi målsättningen att arrangera en fräsch och ungdomligt nyskapande festival med aktuella föreläsare, intressanta workshops samt aktiviteter både ute och inne, säger Daniel Muotka. Något för alla Festivalen samkörs tillsammans med Norrskensfestivalen i Pajala så det lär bli ett fullspäckat program i dagarna tre. Ja, vi valde att arrangera samma helg som Norrskensfestivalen för att locka maximalt med besökare till Pajala denna helg. Här kommer det att finnas något intressant för alla smaker, säger Daniel. För att så många som möjligt ska få chansen att delta på festivalen är allting gratis, det blir även gratis bussresor från Piteå/Luleå och Haparanda/Tornio tur och retur under alla festivaldagarna. Personliga möten Barents Business Festival invigs på torsdagen med temat Skolor och universitet och med fokus på unga företagare. På fredagen är temat Classic Business främst med inriktning mot branscherna turism, media, IT, design och handel. På fredag förmiddag har vi en mässa med omkring 70 utställare och det blir dessutom matchmaking där företagare kan boka personliga träffar med andra spännande företagare och utbyta idéer. En bra chans att träffa unga framstående företagare, säger Daniel På fredagskvällen blir det biovisning utomhus med premiärvisning av Malcolm Dixelius film om unga företagare i Barents. Det blir premiärvisning av filmaren Malcom Dixelius nya film om unga företagare i Barentsområdet. På premiären finns filmaren Helene Alm med tillsammans med andra medverkande i filmen. Fredag är ju även skottdag i år, den 29 februari, så på kvällen blir det en internationell tävling i snöskottning Återkommande festival Framtid och innovation är lördagens tema. Almi Nord med Starta Norrbotten kommer att promota entreprenörskap. Kaj Mickos som är professor i innovationsteknik håller en föreläsning om innovationsprocess. På lördag kväll avslutas festivalen med stor galamiddag där vi även kommer att lyfta fram och ge utmärkelser till olika profiler i Young Entrepreneurs projektet som har gjort något framstående i regionen, säger Daniel. Vad händer nu med projektet Young Entrepreneurs in Barents? Barents Business Festival är en avslutning av första delen av projektet. Det är inte klart ännu, men jag hoppas på en fortsättning. Vi har fått bra respons från våra finansiärer så jag förväntar mig att vi är igång med en fortsättning under våren. Samma sak gäller med festivalen som jag hoppas ska bli årligt återkommande. Text: Björn Palovaara 8 BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008

FAKTA Foto från en konferens i Pyhä tunturi vintern 2007. Drygt 70 unga företagare från alla Barentsländerna deltog. Projekt Young Entrepreneurs in Barents Projektet Young Entrepreneurs in Barents startade i oktober 2006 för att främja och stödja ung företagsamhet över gränserna i Barentsregionen. Ett hundratal ungdomar deltar i åldrarna mellan 18 år och 35 år från Norrbottens län i Sverige, Nordland, Troms och Finnmarks fylke i Norge, Lapin lääni i Finland och Murmanskregionen i Ryssland. Den totala budgeten är ca 4 miljoner kronor och finansieras till största delen genom medel från EU och interregionala pengar. Andra huvudpartners är Barentssekretariatet i Norge, Kemi-Torneå Universitet i Finland, Murmansk Universitet i Ryssland, Handelskammaren, Kommunförbundet, Landstinget Länsstyrelsen i Norrbotten och Pajala kommun i Sverige. Hemsida: www.yebarents.eu Barents Business Festival Arrangeras i Pajala 28 februari 1 mars. Teman är: Skolor och universitet, Classic Business och Framtid och innovationer. Anmälning och registrering kan göras fram till den 25 februari på hemsidan: www.barentsbusinessfestival.eu Barents Business Festival är ett arrangemang av följande organisationer: Young Entrepreneurs in Barents, ALMI nord, Norrbottens Handelskammare, Idéhuset, UF Norrbotten, SOLE Adventure, Tornio Kemi University of Applied Sciences, Barents Secretariat, Murmansk State Technical University. Core gruppen av de som arrangerar BBF. Saknas på bilden gör UF Norrbotten och Idéhuset som också är med och arrangerar. YE är initiativtagare och står för huvudansvaret. Bilden är tagen under planeringsmöte i Pajala 25 januari. Fr vänster: Marika Mathlein: Finsk koordinator för YE projektet, Theresa Hägglund: Norrbottens Handelskammare, Thomas Andersson: meramedia och YE företag, Daniel Muotka: Projektledare YE Barents, Lech Kaniuk: ALMI, Linda Reinholdsson och Therese Brun: märkvärdig kommunikation och YE företag, Elisabeth Landby: SOLE Adventure och YE företag. Zanyar Adami är torsdagens Key Speaker. Han grundade magasinet Gringo och har förärats med ett flertal priser för sitt kreativa och socialt inspirerade företagande. Foto: Peter Knutson Framtidsforskaren Liselotte Lyngsø från Future Navigators i Köpenhamn inspirerar med en föreläsning om framtiden och hur man skapar den. BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008

Näringslivsenheten på Kalix kommun, fr v: Ann-Marie Andersson, Per Hallqvist, Tomas Tavér och Helena Spets. Företagarna trivs när det går bra Allmän trivsel Kalix som företagarkommun Näringslivsenheten på Kalix kommun Samtliga respondenter Allmän trivsel, Arbetskraft, Hur väl trivs forum du med och framtid att driva ditt företag just i Kalix? har tagit tempen på företagen i Kalix. I Kalix som företagarkommun Allmän trivsel Mycket bra 23% november genomfördes undersökningen Kalix som företagarkommun. Bra 63% Tre påståenden om I Kalix är det lätt att 55% Vi vill veta hur företagen i kommunen Kalix hitta rätt arbetskraft. I Mindre Kalix finns bra bra 10% mår. Nu har vi ett nolläge för framtida nätverk och forum för 64% undersökningar för att kunna mäta om I Inte den bra här regionen är 4% framtiden ljus för oss 63% Etablera igen? det går bättre eller sämre, säger näringslivschefen Per Hallqvist. Etablera igen, Om du skulle etablera ditt företag idag, var skulle du då 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kalix 0% som 10% företagarkommun 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Utifrån företagsstorlek Undersökningen genomfördes av företaget Tre påståenden Geobrands på uppdrag av Kalix kommuns näringslivsen- Samtliga Allmän trivselrespondenter I Kalix är det lätt att 20% om göra det? 48% Kalix 58% hitta rätt arbetskraft. het och en enkät skickades ut till alla Kalixföretag. Etablera igen? I Mycket Kalix bra 22% 59% 70% 155 svar kom tillbaka som nu har sammanställts, se I någon av 33% grafik här intill. 17% grannkommunerna 60% I Kalix finns bra På frågan: Hur väl trivs du med att 66% nätverk Längre och söderut forum i för 5% 71% driva ditt företag just i Kalix svarar 23 företagare. Norrbotten Bra 56% 67% procent Mycket bra och 63 procent I övriga Sverige 16% 64% svarar Bra. 61% I I den ett annat här regionen land är 3% När företagen går bra, som de nu 11% framtiden ljus för oss 65% gör i Kalix, trivs företagarna. Det här företagare. Mindre bra 0% 10% 14% 20% 30% 40% 50% 60% 65% 70% 80% 90% 100% bekräftar det, kommenterar kommunalrådet Robert Forsberg. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 3% Utifrån företagsstorlek Arbetskraft, forum och 1 framtid. 3% - 2 anställdatre 3 påstående - 9 anställda om 10 anställda Kalix. eller fler Marknad utanför hemorten Etablera igen? Inte bra 8% 63% Tre påståenden om På frågan: Om du skulle etablera ditt I Kalix 0% 54% Kalix 56% företag idag, var skulle du då göra det I Kalix är det lätt att 54% 56% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Robert Forsberg, kommublera det i Kalix, men man kan utläsa 14% svarar 58 procent att man skulle eta- hitta rätt arbetskraft. 1-2 anställda 3-9 anställda 54% 10 anställda eller fler I någon av 57% nalråd i Kalix. att en ganska stor andel skulle etablera 22% grannkommunerna sig någon annanstans. 21% 65% Många startar företag där man är I Kalix finns bra 65% skriven. Om företaget lyckas hittar man sin marknad ofta utanför hemorten. Skulle man ta med sig 3% nätverk och forum för 5% företagare. Längre söderut i 63% Norrbotten 64% den vunna erfarenheten man införskaffat vill nog 7% fler vara närmare sin huvudmarknad, vilket ofta är 58% utanför vår kommun, säger Robert Forsberg. 15% I den här regionen är 61% Arbetskraft forum och framtid kommenterar framtiden I övriga Sverige ljus för oss 19% företagare. 64% Robert Forsberg så här: 14% 67% Att medarbetarna är avgörande för företagets 3% framgång håller nog de flesta med om. Därför blir 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% tillgången till kompetent arbetskraft avgörande om I ett annat land 0% Handel Tillverkande Företagstjänster Privattjänster en expansion ska lyckas eller ej. Här har vi som kommun ett stort ansvar att kunna förse företagen med 4% I Kalix har vi ett brett näringsliv. Att finna kontakter som svarar upp mot den egna kompetensen är större i Kalix än 0% i många 10% andra 20% av Norrbottens 30% 40% kommuner. 50% 60% Men 70% vi har 80% också 90% företag 100% rätt kompetens. Kvalitet i utbildningen är avgörande, som tagit klivet och blivit större 1-2 aktörer anställda på en internationell 3-9 anställda marknad, 10 anställda dessa eller företag fler får söka här kan vi i Kalix bli bättre, säger han. utanför vår kommun för att finna nätverk som svarar upp mot deras behov. Här kunde vi ytterligare bli bättre och skapa internationella nätverksträffar, säger Robert Sida 1 av 2 Text: Björn Palovaara Forsberg. 10 BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008

Bland Sveriges unga 18-30 år utmärker sig unga bosatta i Norrland när det gäller inställningen till eget företagande. 34 procent bland unga i Övre Norrland och Mellersta Norrland skulle föredra att arbeta som egna företagare framför anställda inom såväl privat som offentlig sektor. Riksgenomsnittet är 28 procent. Minst positiva är unga bosatta i Östra Mellansverige och Småland med öarna. Unga - mer positiva Siffrorna är hämtade från Nuteks Entreprenörskapsbarometer 2007 som även visar att unga blir allt mer positiva till företagande. I år kan 76 procent av dagens unga 18-30 år tänka sig att bli företagare, en ökning från 71 procent då undersökningen startade 2003. Unga är mer positiva till företagande än befolkningen som helhet. Nära tre av tio unga skulle föredra att vara företagare, medan endast en av tio i befolkningen är företagare. Unga vill dessutom driva större företag än dagens företagare - 71 procent av vill driva företag tillsammans med någon och 79 procent vill driva företag med anställda. Sverige eller USA Gör affärer i trä på WOOD 2008 Unga i Norrland mest positiva till eget företagande Unga anser att Sverige har ett gott företagsklimat ur ett europeiskt perspektiv, men inte ett fullt lika gott företagsklimat i jämförelse med USA. En övervägande majoritet anser att det är bättre eller likvärdigt att vara företagare i Sverige jämfört med i övriga Europa. När det gäller USA anser hälften av Sveriges unga att det är bättre i Sverige och fyra av tio att det är bättre i USA. (Källa: Nutek) Bolagsverket och Skatteverket klarar sig bäst då småföretagen betygsätter olika myndigheter. Men bara tre av sex myndigheter får godkänt. Både bolagsverket och Skatteverket har blivit duktiga på service och utvidgat sitt utbud. Man önskar att de andra myndigheterna ville ta efter deras goda exempel, säger Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark Nilsson. Det är fjärde året i följd som Företagarna låtit företag med högst 49 anställda betygsätta olika myndigheters service och bemötande. Nytt för i år är att man också gjort en sammanvägning, i vilken Företagarna vägt in hur bra myndigheterna jobbar med regelförenklingar och hur snabbt de svarar på frågor via e-post. Bäst i klassen WOOD 2008 är ett matchmakingevent som går i Vilnius, Litauen den 27-28 mars och har fokus på träindustrin. Eventet väntas samla ett hundratal företag från tolv europeiska länder. Mässan omfattar även logistik och kringtjänster inom teknik, design, forskning och utveckling. Matchmaking-eventet ger företag möjlighet att boka möten och göra affärer med andra företag, och andra företag kan boka möten med ditt företag. Man kan alltså annonsera erbjudanden eller söka andra företag som kan erbjuda intressantaprodukter eller tjänster. Mässan är en del av projektet CrossBo II, där Centek är ett av tre svenska projektkontor. Bolagsverket och Skatteverket får högsta betyg Anna-Stina Nordmark Nilsson. Bolagsverket och Skatteverket är bäst i klassen i både småföretagens egen bedömning och i den sammanvägda betygslistan. Försäkringskassan får sämst betyg av småföretagen. Men de var bäst på att besvara frågor via e-post visade Företagarnas undersökning. Ingen myndighet får högsta betyg när det gäller myndigheternas egna förslag till regelförenklingar. Skatteverket ligger bäst till med näst högsta betyg. Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen fick knappt godkänt. För att klara regeringens mål med att minska regelbördan med en fjärdedel till 2010 måste flera av myndigheterna lägga på ett kol, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson. 15 dagar per år myglas bort Tidningen Chef har frågat 1 037 chefer bland annat hur många timmar per år de tror att en medarbetare ägnar sig åt annat än arbetet. Svaret blev i genomsnitt 15 dagar, eller tre arbetsveckor totalt. Förklaringen är att privata samtal, surfning på Internet och för långa raster. Nästan var tionde chef tar aldrig upp detta med medarbetarna. Ett exempelföretag med 20 anställda förlorar på så sätt över 400 000 kr varje år, konstaterar tidningen. Så bra är myndigheternas service och bemötande, enligt småföretagen (bästa betyg 5): Bolagsverket 3,5 Skatteverket 3,4 Arbetsmiljöverket 2,9 SCB 2,9 Arbetsförmedlingen 2,8 Försäkringskassan 2,7. Sammanvägda listan: Bolagsverket Skatteverket SCB Försäkringskassan Arbetsmiljöverket Arbetsförmedlingen Undersökningen har gjorts tillsammans med Sifo som intervjuat 3 916 slumpmässigt utvalda företagare med mellan 1 och 49 anställda. BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008 11

Fastighetsaffärer kräver sitt engagemang Fastighetsöverlåtelser är, i vart fall ur ekonomiskt perspektiv, med största säkerhet bland de mest omfattande och betydelsefulla affärer/avtal som privatpersoner och företagare genomför och också aktivt förväntas engagera sig i. Fastighetsköp kräver skriftlig form. Kravet på skriftlig form är ovillkorligt varför ett muntligt avtal att sälja eller köpa en fastighet inte är bindande. Enligt 4:1 JB (Jordabalken)) skall köpehandlingen, för att bindande avtal skall komma till stånd, i vart fall innehålla följande moment: fastighetens namn (lämpligen registerbeteckningen), köpeskillingen, överlåtelseförklaring samt parterna och deras underskrifter. Bevittning av överlåtarens underskrift förenklar handläggningen vid lagfartsansökan. Vad gäller köpevillkor rörande garantier och information om fastighetens skick uppställs inte något formkrav. Såväl skriftliga, vid sidan av köpehandlingen, som rent muntliga överenskommelser i anslutning till köpet gäller. Avtal om fastighetsköp mellan privatpersoner träffas regelmässigt på standardformulär med förtryckta klausuler. Risken med detta kan vara att specifika uppgifter och villkor endast berörs muntligen av parterna utan att det klart och tydligt befästs i skrift. Detta resulterar många gånger i framtida svårigheter vad gäller att försöka bevisa vad som förevarit. När personer skall köpa ett hus är frågor kring den framtida boendekostnaden, husets utformning ur användarsynpunkt m m oftast väl genomtänkta. Frågor kring förekomsten av eventuella fel i form av mögel, fukt eller byggnadstekniska missar som oriktigt utformade fuktspärrar är tyvärr ofta sådant som husköpare inte tillräckligt noggrant överväger. Av lagtexten på området följer att köparen har en undersökningsplikt. Undersökningsplikten vid fastighetsköp är mer omfattande än vid köp av lös egendom som t ex bil och skoter. Fastighetsköparen har en absolut undersökningsplikt. Detta innebär förenklat att köparen får stå för sådana fel som är upptäckbara. Är felet inte upptäckbart kan man tala om dolt fel. Dolda fel ansvarar säljaren för. Vad innebär då undersökningsplikt? En köpare måste definitivt mycket noggrant undersöka alla utrymmen där man rent fysiskt kan ta sig in samt givetvis byggnaden i sin helhet utvändigt. Köparen skall vara observant och kritiskt granska alla lukt- och synintryck. En spricka i fasaden, fuktfläckar, sviktande golv, unken lukt och varnande uttalanden från säljaren är saker som i slutändan kan få helt avgörande betydelse när en domstol skall bestämma vem som ansvarar för ett fel. Det är mycket viktigt att en köpare direkt när han misstänker/hittar något försäkrar sig om att han vet vad det är fråga om. Saken är den att en liten oskyldig fuktfläck kan vara symtom på att huset saknar dränering, kapillärbrytande skikt, fuktspärrar m m vilket kan resultera i reparationer för 100 000-tals kronor. Undersökningsplikten utökas om det finns symtom på att det finns fel som inte är synbara och det kan bli fråga om att ta hål i golv och väggar, göra fuktmätningar o s v. I sammanhanget skall det nämnas att en säljare inte har en generell upplysningsplikt. Endast i vissa situationer anses säljarens underlåtenhet att upplysa om förhållanden ha betydelse för felansvaret. För att på ett betryggande sätt ta reda på en byggnads status är en erfaren, informativ och pedagogisk besiktningsman att rekommendera. En besiktningsman kan ge köparen mycket värdefull information som besparar köparen stora framtida bekymmer. Det är nämligen så att det förutom ekonomiska bekymmer kan bli fråga om sjukdomstillstånd pga mögel och äktenskapliga problem då mycket tid och ork går åt till att försöka få någon rätsida på problemen. Skulle besiktningsmannen inte finna fel som bedöms vara upptäckbara eller i övrigt vara försumlig kan han komma att bli skadeståndsskyldig. I sammanhanget kan nämnas att även fastighetsmäklare kan bli skadeståndsskyldiga om de åsidosätter sina skyldigheter som att verka för att viktiga uppgifter om fastigheten kommer fram samt att köparen före köpet undersöker eller låter undersöka fastigheten. Lagtext och rättsfall kan ytterst sällan ge klara besked om vem som är ansvarig för ett fel. Det blir fråga om att försöka reda ut vad som egentligen hände och sades vid köpeförhandlingarna. Felen skall tekniskt bedömas och värderas vilket ofta kan vara svårt då det förflutit flera år mellan köparens tillträde och då felet upptäcktes. Ibland kan det tyckas vara helt klart att det är fråga om dolda fel varför köparen skall kunna få ersättning. Saken är bara den att en tvist ändå kan bli långdragen. Försätts motparten i konkurs kan det vara helt hopplöst... man har fått rätt i domstol men kan troligen inte få ut några pengar. Avslutningsvis skall det påpekas att det enligt min åsikt sällan är fråga om att någon med vett och vilja velat lura den andra parten i samband med ett fastighetsköp. Slarv, oklarheter och missförstånd är många gånger anledningen till att en tvist blossar upp. Det finns följaktligen all anledning att vara mycket noggrann vid ett fastighetsköp. peter olofsson Advokatbyrån Kaiding EKONOMI - FINANS - INKASSO Vi förstärker eller ersätter din ekonomiadministration på alla plan Bokföring - Fakturering - Reskontrahantering - Lönehantering Fakturaköp - Fakturabelåning - Leasing Påminnelseservice - Inkasso - Juridik (egna jurister!) Läs mer på www.marginalen.se eller ring oss på telefon 0923-122 21 så berättar vi mer. Nu även inlåning - 4,50% I RÄNTA! 12 BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008

Anställ med Anställ med 32% rabatt!* rabatt! *Anställ en långtidsarbetslös så bjuder vi på arbetsgivaravgiften. Nu kan både offentliga och privata arbetsgivare få tag på kompetens till lägre kostnad. Anställ någon som varit utan jobb i mer än ett år, så slipper du arbetsgivar avgiften på f.n. 32,42 procent, eller 64,84 procent om personen varit sjukskriven längre än ett år. Du sparar pengar samtidigt som du gör en insats för att få fl er i arbete. Det tjänar vi alla på. Vill du veta mer, gå in på www.nystartsjobb.se eller ring oss på 0771-416 416.

Stoorn kallas han i bygden. Vi har hört talas om storälgen i ett par år nu, men för många av oss är det svårt att riktigt förstå hur stor den blir. Om du ställer älgen i centrala Skellefteå, där Expolaris Center är, då står den med frambenen på ena sidan av byggnaden och bakbenen på den andra sidan och magen snuddar inte ens taket, förklarar idégivaren Thorbjörn Holmlund som till mitten av 1990-talet var byggnadssnickare. Här uppe på berget Vithatten, på gränsen mellan Norrbotten och Västerbotten, har turistentreprenören Thorbjörn Holmlund valt att placera den stora älgen. Berget ligger 510 meter över havet, och älgen kommer att stå med frambenen i Arvidsjaurs kommun och bakbenen i Skellefteå kommun. Från uteserveringen på älgens krona, ytterligare 45 meter ovanför bergstoppen, kommer besökarna med kikare i klart väder se sju kyrktorn i fem socknar. Foto: Erland Segerstedt Hur kan man komma på att bygga något sådant här? Det går väl att tänka tokiga tankar men att realisera dem. Han måste ha gått med huvudet mot ett utstickande plank på bygget och slagit sig så han blev lite onormal ett tag, sa en kompis till mig innan jag sökte upp idégivaren. Nä, int var det så men visst (skratt, skratt) kunde det ha varit så, svarade han och intygade att visst händer sånt. Tanken på den här älgen är inte normal. Älgen blir världens största, solklart största, och skulle någon komma på idén att bygga en ännu lite större, då är den älgen bara en kopia av Svanseles stolthet. Förståsigpåare tror att storälgen kan bli en regional attraktion i paritet med Icehotel i Jukkasjärvi, en vida känd ikon inom den internationella besöksnäringen. Enormt avslöjande utsikt Till och med närturismen kommer att slås med häpnad. Normalt brukar närturismen svara för två tredjedelar av omsättningen och så kommer det säkert att bli här också. Älgen blir ett dragplåster som till och med kommer att dra grannländernas befolkning ur sin vardag och semester. En detalj som visar på älgens storhet är att tjurens hornkrona får en area på ungefär 100 kvadratmeter, en yta som motsvarar en rektangel på 12,5 x 8 meter. På hornen bygger vi en uteservering, berättar Thorbjörn, och därifrån får man en vidunderlig utsikt. Med kikare ser man i bra väder uppemot tio mil, inte bara talltoppar, kyrktorn och älgar utan även strömmande vattendrag och andra djur. Älggarantin fanns där Utsikten kan vara avslöjande. Miltals från älgen kan skogsflanörer stå och pussas eller pissa, ovetandes om att på storälgen står det en leende japan eller tysk som ser vad dom gör. Månntro vad vanliga älgar tänker när dom ser den här älgen? Blir dom rädda eller imponerande? Det här med älgarnas dragningskraft, det kände Thorbjörn till. Han visste att kvinnor till och med kunde tänka sig att ha smycken av lackad älgbajs runt halsen när de stolta klädde upp sig i olika sammanhang. Snart tar Thorbjörn Tyskar stal bevisligen älgskyltar för att smuggla hem och visa för sina bekanta och bekantas bekanta. Älgen har ju benen så vi höll int på hitt n Det bidrog till att Thorbjörn tidigt som turismentreprenör, som han blev i mitten av 1990-talet, marknadsförde Svansele Vildmarkscenter med en älggaranti. Men hur kom du på idén med storälgen? Den började ta form redan vid den här tiden. Jag var ute med 16 italienare på en tredagarstur med övernattningar där dom fick åka hundspann, renrajd och allt annat tjoller. Det var en sådan där resa när allting stämmer, vädret var fint, vi fick fisk, ja allt var toppen och det var glädje i gruppen men vi fick ju int se en älg. Älggarantin innebar ju att dom skulle få tillbaka alla sina satsade pengar, flygresan och allt dom kostat på sig. Det började bli lite kris, när det bara var kvar några skälvande minuter av ljuset, då kom det fram älgar, och du vet, italienarna filmade och tog bilder till det blev mörkt. Sen snörde sig en del av dem på rygg och gjorde snöänglar för älgarna, och så ställde dom sig upp och sjöng för älgarna. Älgen engagerar Då talade dom om för mig det magnifika med älgen. Han förstod att älgar kunde sätta Svansele på världskartan. Riktigt hur visste jag inte, och det är jag himla glad över. Det tog många år innan den här storälgen tog form, italienarna satte igång ett tankearbete som faktiskt håller på än idag, medger han. Det finns ännu detaljer som kan ändras. Vi vet inte hur älgen slutgiltigt kommer att se ut, inte förrän den står på plats vet vi, säger han och berättar att han dagligen får förslag, mer än tusen hittills och de flesta per mejl från utlänningar. Inte minst kommer det förslag kring myrtallen som älgen står och gnager bark från. Inte längre den bortglömda byn Den engagerar så mycket folk så det inte är 14 BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008

Den magnifika älgtjuren i trä är betydligt större än man kan föreställa sig. En vanlig älg ser i en jämförelse ut som en hare i skogen. Stoorn vid hornen Destination Stoorn Världens största älg kommer att stå på berget Vithatten, på länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten, som även är kommungräns mellan Arvidsjaur och Skellefteå. Älgen placeras med två ben i vardera kommun, i riktning norrut. Älgen står och biter fast i en myrtall, som om den äter dess bark. Besökare tar sig upp till bergets topp från parkeringen via en väg eller via serpentinstigar (byggda av trä med viloplatser) de sista 200 metrarna. De tar sig upp i älgen med hiss inne i myrtallen, som älgen biter sig fast i. Ingången till älgen blir genom munnen och invändigt består älgen av tre plan, ca 500 m² vardera, som ska innehålla lokaler för konferens, utställningar, fester, konserter mm. Uppe i halsen ligger restaurangen och köket, ca 250 m². Uteservering på kronan är ca 100 m² och delar av grenverket från furan skyddar mot nederbörd. sant, säger han. Klart är att det här älgbygget blir en ikon för bygden. Folk är så glada och intresserade och det gläder mig oerhört. Det är viktigt att ha lokalbefolkningen med sig. Han berättar att det i många år före älgens tillkomst diskuterades vad som kunde göras för att turisterna skulle hitta Svansele på kartan. Vithatten för tusan! Vi grunnade mycket över hur vi skulle få folk att hitta Svansele och hur vi skulle få ett stopp i trafiken. För oss låg Svansele på fel sida om älven och dessutom saknar vi genomfartsväg genom byn. Närmaste samhället är Jörn och det är inget fel i det men dit är det 11-12 km över skogen, telefon har vi från Bastuträsk och dit är det 35 km, postadressen från Boliden och dit är det också 35 km, och så skattar vi i Norsjö kommun och dit är det 25 km. Som du beskriver det borde ju Svansele ligga i centrum, med en massa orter runt ikring, är det inte så ni måste tänka? Jo, egentligen är det så. Vi har fyra flygplatser inom 1,5 timmes bilresa, säger han och räknar upp Arvidsjaur, Skellefteå, Lycksele och Luleå. Innan han blev turistentreprenör var han snickare och han behövde aldrig vara arbetslös, det fanns alltid jobb i någon riktning. Första tanken var att placera en stor älg i skogslandet, mitt för vägskälet in till Norsjö efter väg 370 vid Bjurträsket. Sedan inventerades ett 30-tal platser för att hitta den optimala platsen, och till slut valdes fyra platser som ansågs bättre än de övriga. Tiden gick och vid en av våra guidade turer åkte vi förbi Vithattenstugorna, som jag senare köpte, och då insåg jag älgens plats är på toppen av berget. Storleken har visst betydelse! Den här känslan stärktes när han hyrde en helikopter för en timmes inspektion av platsen, då han lät helikoptern hovra 45 meter ovanför toppen på berget. Det var klart väder och jag såg allt som man kan förvänta sig att se av naturen i vår del av världen, säger han och berättar att han alltid försöker att utgå från gästens upplevelse. Men den stora segraren, anser han, är området. Hela bygden kommer att leva upp, och inom tolv mil har vi åtminstone hundra upplevelseföretag som kan ta chansen att utvecklas när fokus sätts på det här området. Alla kommer att bli vinnare på ett eller annat sätt, är han övertygad om. Dom säger att storleken inte har någon betydelse. Stämmer det? Thorbjörn kommer att få den största. Och det har han sett fram emot i ungefär tio års tid. Snart är det inte bara en dröm. TEXT: REINHOLD ANDEFORS BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008 15

Vi levererar bilder och film till många företag, stora som små, välkommen du också! Telefon: 070-5331922 E-post: andreas@pantheon.se www.pantheon.se HOTELL I KIRUNA Vi tillhandahåller ett modernt och effektivt brandskydd. LBIS Din trygghet! Vår huvudsakliga verksamhet består i service och försäljning av brandredskap samt utbildning i användning av brandsläckare och träning i släckteknik. Montering och service av FOGMAKER fordonssprinkler. Heta arbeten utbildningar FÖRETAGARE! Vi har det modernaste hotellet i Kiruna. Vi ordnar häftiga konferenser och högklassiga aktiviteter. Inklusive frukost och middagsbuffé! Brand & Industriservice i Luleå AB www.brand-service.se info@brand-service.se 0920-22 57 85 Tel. 0980-84 000, Fax. 0980-84 343, www.e-10.se

Nybyggnader Om- och tillbyggnader Reparationer Fönsterbyten Mattläggning, målning, kakel och klinkers Verkstadsvägen 4, ÖVERTORNEÅ, 0927-212 90, 070-622 22 37 Peter H, 070-642 84 18 Peter L Artister sjunger och spelar till förmån för cancerforskning Marie Fredriksson Anna Axelsson Roger Pontare Mike Watson Nanne Grönvall LaGaylia Frazier Åke Swahn Anders Zackrisson Suss von Ahn Dirigent - Hans Ek Volym 2 av En ljusare framtid En unik samproduktion med kända artister och Gävle Symfoniorkester Priset för denna skiva är endast 189:- och den finns att beställa på Cancerforskningsfondens hemsida: Underhållningsorkestern www.cancerforskningsfonden.se 090-785 28 54 Gävle Symfoniorkester

Intressant start på vinåret Nya viner på Systemet i februari Det nya vinåret börjar bra. Årets första nyheter är goda och intressanta. Sydafrika säljer näst mest på Systemet och lanserar en rad magnifika viner - fyra fynd och många bra köp. Flertalet kostar en del men ger också stora smakupplevelser. Banbrytande Kanonkop visar att firman ännu tillhör eliten. Såväl pinotagevinet som bordeauxlika Paul Sauer är mycket delikata och smakrika. Och det är ingen brådska med att korka upp flaskorna - båda går att lagra. Även bland de vita vinerna imponerar Sydafrika. Stormhoek The Mountainside Chenin Blanc är fylligt i en harmonisk, lång och lite nötig stil med rostade fatinslag som gör sig fint till smakrika fiskrätter och ljust kött. Den som vill komma billigt undan väljer med fördel ungerska Chapel Hill Sauvignon Blanc för 54 kronor. Bjuder på en bussig, lite gräsig och passionsfruktlik god smak. Argentina, en komet på försäljningslistan, frestar med utmärkta Finca de Altura som exponerar en härlig, blommig smakrikedom med mild syra och inslag av gröna marmeladkulor. Är kanske främst ett trevligt aperitifvin, men fungera också fint till kryddiga asiatiska rätter. Australien har med Knappstein Watervale Riesling fått till en riktig fullträff med rieslingdruvan som ger en härligt frisk fruktighet med mineraltoner och inslag av grape, lime och petroleum (i angenäm mening). Ett utsökt fiskvin i den högre skolan. Sune Liljevall/TT Spektra FYND - bästa köp Vita viner (torra) Domaine du Tariquet Chenin Chardonnay 2006, Frankrike (nr 98381) 69 kr Rent, strikt, citrusfräscht och lätt mineraligt. Passar fint till inte allt för smakrika fiskrätter Novas Winemaker s Selection Chardonnay Marsanne Viognier 2006, Chile (nr 99653) 85 kr Generöst fruktigt vin gjort på en kul, udda druvblandning med toner av citrus, melon och aprikos tillsammans med angenäma, nötiga fataromer. Till smakrika fisk- och kycklingrätter. Veramonte Sauvignon Blanc Reserva 2007, Chile (nr 99733) 89 kr Klockren druvkaraktär med nässlor, gräs och vinbärsblad på den citrusfriska smakpaletten. Kan bli en ny favorit om du gillar stilen. Gott till sallader, fisk med kryddgröna såser med hög syra och till getost. Fernand Engel Riesling Reserve 2006, Alsace, Frankrike (nr 98157) 99 kr Tropisk, blandfruktig smakrikedom med god syra. Upplevs något sött och är ett utmärkt val till exotiskt kryddad mat och som sällskapsvin. Röda viner Idrias Sevil 2003, Somontano, Spanien (nr 98614) 78 kr Lång, fatpräglad cabernet sauvignon-karaktär med läckra mognadstoner och inslag av tobak och läder. Till helgentrecoten med klyftpotatis. Thelema Cabernet Sauvignon 2005, Sydafrika (nr 98205) 199 kr Bordeauxlik, lång och harmonisk smak med toner av vinbär och mörkrostat kaffe. Ett utmärkt köttvin. Kanonkop Pinotage 2005, Sydafrika (nr 98204) 199 kr Höjdarpinotage med härlig koncentration av mörka bär, fat, tjära, kaffe och lakrits. Gott till mörkt kött, gärna vilt. Kanonkop Paul Sauer 2004, Sydafrika (nr 98035) 239 kr Klassiskt bordeaux-inriktat vinbygge med härligt djup, mörk bärkoncentration och inslag av cederträ, rostat fat, choklad och kaffe. Gott nu, men med god utvecklingspotential. Luddite Shiraz 2004, Sydafrika (nr 97329) 249 kr Himmelen är nära! Mycket godare än så här blir knappast ett shirazvin. Mycket smakrikt, redan drickfärdigt och harmoniskt. Till den finare köttbiten. La Poja 2003, Venetien, Italien (nr 99449) 399 kr Välbalanserad, mycket lång, stilfull bärkoncentration, med tydliga körsbärstoner, och stråk av ljus choklad och fat. Gjort på 100 procent corvina av norra Italiens bästa producenter, Allegrini. Dyrt, visst. Men också ett unikt vin i paritet med förstklassig amarone. 18 BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008

BRA KÖP - mycket för pengarna Mousserande viner (torra) Baron Fuenté Galipettes, Champagne, Frankrike (nr 99182) 250 kr Vita viner (torra) Chapel Hill Sauvignon Blanc 2006, Ungern (nr 98392) 54 kr Finca de Altura Torrontes 2007, Argentina (nr 99126) 67 kr Les Salices Viognier 2006, Frankrike (nr 98156) 80 kr Stormhoek The Mountainside Chenin Blanc 2006, Sydafrika (nr 98677) 99 kr Bizante 2006. Umbrien, Italien (nr 98621) 114 kr Knappstein Watervale Riesling 2006, Australien (nr 99818) 189 kr Röda viner Kleine Zalze Shiraz Mourvèdre Viognier 2006, Sydafrika (nr 98731) 79 kr Clos Belle Majocche 2004, Korsika, Frankrike (nr 98832) 79 kr Château Ferran 2006, Fronton, Frankrike (nr 97058) 79 kr Château de Valcombe Prestige 2005, Frankrike (nr 99838) 90 kr Buitenverwachting Cabernet Sauvignon 2004, Sydafrika (nr 98730) 99 kr Red Truck Petite Sirah 2006, Kalifornien, USA (nr 99027) 109 kr First Sighting Shiraz 2006, Sydafrika (nr 98703) 110 kr Shottesbrooke Cabernet Sauvignon 2005, Australien (nr 99184) 115 kr Penley Estate Phoenix Cabernet Sauvignon 2005, Australien (nr 98867) 159 kr Penley Estate Hyland Shiraz 2005, Australien (nr 98960) 159 kr Château Montus 2005, Madiran, Frankrike (nr 99037) 159 kr Christine 2004, Sydafrika (nr 99185) Kanonviner. Kanonkop, som betyder kanonkullen, hör fortfarande till Sydafrikas absolut bästa och mest seriösa producenter. I februari lanseras såväl den utmärkta bordeauxblandningen Paul Sauer som företagets utmärkta, mycket koncentrerade, vin på den inhemska pinotagedruvan. 169 kr Foto: Sune Liljevall PRISVÄRT Mousserande viner (torra) Groot Eiland Pinotage Rosé 2007, Sydafrika (nr 98728) 89 kr Duval-Leroy Rosé de Saignée Brut, Champagne, Frankrike (nr 99281) 37,5 cl/ 193 kr Bollinger 2003, Champagne, Frankrike (nr 99399) 749 kr Vita viner (torra) Espiritu de Chile Gewürztraminer 2007, Chile (nr 99026) 65 kr Bouchard Finlayson Blanc de Mer 2007, Sydafrika (nr 99117) 99 kr Bourgogne Chardonnay Prestige 2006, Frankrike (nr 98158) 99 kr Mesh Eden Valley Riesling 2006, Australien (nr 99974) 179 kr Dutton Goldfield Chardonnay 2005, Kalifornien, USA (nr 99273) 285 kr Röda viner Rex Watson Petit Verdot Shiraz 2007, Australien (nr 98756) 59 kr Leva Reserve Cabernet Sauvignon 2006, Bulgarien (nr 98755) 68 kr Alterón 2006, Spanien (nr 97294) 69 kr Menc a Castro Brey 2006, R as Baixas, Spanien (nr 98861) 77 kr Côtes-du-Rhône Villages 2006, Frankrike (nr 98553) 79 kr Château Les Tours des Verdots 2004, Frankrike (nr 99472) 87 kr Las Moras Reserve Tempranillo Malbec 2006, Argentina (nr 99781) 95 kr The Footbolt Shiraz 2005, Australien (nr 98183) 109 kr Château Chatain Pineau 2005, Bordeaux, Frankrike (nr 99778) 119 kr The Galvo Garage 2004, Australien (nr 98226) 159 kr Engelbrecht Els Proprietor s Blend 2005, Sydafrika (nr 97563) 215 kr Amarone della Valpolicella Classico (Allegrini) 2003, Venetien, Italien (nr 99417) 395 kr EJ PRISVÄRT Vita viner (torra) Ventus Pinot Blanc 2006, Slovenien (nr 98620) 76 kr Röda viner Corbett Canyon Cabernet Sauvignon 2005, Kalifornien, USA (nr 99708) 59 kr Finca Los Trenzones Shiraz 2006, La Mancha, Spanien (nr 98829) 70 kr Rosso di Valtellina 2004, Valtellina, Italien (nr 97457) 99 kr Château Bibian 2005, Bordeaux, Frankrike (nr 99727) 139 kr Tokara Red 2004, Sydafrika (nr 97376) 229 kr Pommard La Chanière 2004, Bourgogne, Frankrike (nr 97509) 292 kr BRANSCHGUIDEN NÄRINGSLIV FEBRUARI 2008 19

Kan din kompanjon sälja sina aktier? Många aktiebolag har en hembudsklausul i sin bolagsordning. Meningen med den är att aktierna inte utan vidare ska spridas utanför en viss ägarkrets. Hembudsklausulen innebär dock inget hinder för en aktieägare att sälja sina aktier till vem han vill. Klausulen innebär bara att den nye ägaren är skyldig att meddela bolagets styrelse att han förvärvat aktierna och de andra aktieägarna har rätt att inom viss tid utnyttja sin förköpsrätt, i normala fall på de villkor som gällde för köparen. I bolag med två eller flera ägare är det alltså viktigt att komplettera hembudsklausulen i bolagsordningen med ett särskilt kompanjonavtal. Ett sådant avtal kallas också konsortialavtal. I kompanjonavtalet kan parterna reglera vad som skall gälla om någon avser att sälja sina aktier, om någon av aktieägarna avlider, om någon av aktieägarna på något sätt agerar illojalt på sådant sätt att kompanjonskapet bör upphävas och så vidare. Kompanjonavtalet gäller alltså mellan aktieägarna utan direkt koppling till bolagsordningens bestämmelser. En fördel med ett särskilt kompanjonavtal är att man där kan ta in vitesklausuler som direkt reglerar en viss minsta ersättning till den som blir lidande av att en aktieägare gör avsteg ifrån vad parterna ursprungligen enats om. Din revisor kan ge råd och tips om vad ett kompanjonavtal kan och bör innehålla men avtalsutformningen är normalt en uppgift för en erfaren jurist. Den nya aktiebolagslag som trädde ikraft den 1 januari 2006 innebär nya möjligheter att i bolagsordningen reglera villkoren för övergång av äganderätten till aktier i bolaget. Hembudsbestämmelserna kan numera, i bolag som inte är avstämningsbolag, ersättas eller kompletteras med bestämmelser om såväl samtyckesförbehåll som förköpsförbehåll. Samtyckesförbehåll innebär att en aktieägare som tänker sälja sina aktier skall ansöka om samtycke hos bolagets styrelse innan aktierna säljs. Av ansökan ska bl a framgå vem den tilltänkte köparen är. Man kan i ansökan begära att styrelsen anvisar en annan köpare om samtycke till försäljningen inte lämnas. Då ska också alla villkor för försäljningen anges. Förköpsförbehåll innebär att aktieägare eller någon annan ska få möjlighet att köpa aktier innan de överlåts till en ny ägare. Den som vill sälja ska göra en anmälan till bolagets styrelse och där lämna uppgift om vilka villkor som ställs. Styrelsen vidarebefordrar erbjudandet till den eller de som omfattas av förköpsrätten. Om ingen utövar förköpsrätten inom utsatt tid kan aktierna säljas, förutsatt att detta görs inom sex månader och att villkoren inte då är förmånligare än vad som angavs i anmälan. Man kan i bolagsordningen ange att en tvist om villkoren ska avgöras i ett skiljeförfarande. Samtyckes- och förköpsförbehållen innebär alltså att diskussionen om överlåtelse kommer upp på bordet innan någon ny part formellt sett blivit inblandad. Överlåtelser som skett i strid med något av förbehållen är ogiltiga. Man bör dock beakta att de nya förbehållen inte täcker situationen att aktier övergår till en ny ägare genom arv. Därför bör de normalt kompletteras med en hembudsklausul för arvsfallen. sverker bergdahl Deloitte Boka på nätet eller hos din resebyrå