Lokalbehovsinventering 2014 2018 för verksamheter underställda Driftnämnden Hallands sjukhus

Förslag Lokalbehovsinventering 2014 2018 för verksamheter underställda Driftnämnden Hallands sjukhus Beslut Driftnämnden Hallands sjukhus 2013-XX-XX INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Prioriterade lokalbehov 3 2. Förutsättningar och omvärldsfaktorer 4 2.1 Hälso- och sjukvårdsuppdraget 4 2.2 Demografisk utveckling, 4 Den demografiska utvecklingen åldersfördelning och befolkningsprognos 5 Medelålder 5 Medellivslängd, dödlighet och självskattad hälsa 6 2.3 Beräkningar av det framtida hälso- och sjukvårdsbehovet 6 2.4 Moderna vårdavdelningar 7 Patientsäkerhet och god arbetsmiljö 8 Vårdmetodik 8 Driftekonomi 9 Lokalbehov vårdavdelningar 9 2.5 Pågående fastighetsärenden 9 Tillstyrkta av driftnämnden 9 Ärenden under beredning 10 3. Verksamhetsbehov 10 3.1 Sjukhusövergripande 10 Sida 1

3.2 Område 1 11 Akutmottagningar 11 Dialysavdelning Varberg 12 Infektionssjukvården Halland 12 3.3 Område 2 13 Logopedi 13 Rehabilitering dagvård 13 3.4 Område 3 13 Operation och uppvakningsenheter 13 Intensivvårdsavdelning Halmstad 14 Kärlkirurgi 14 Diagnostik och behandling 14 3.5 Område 4 15 Neonatal intensivvård 15 Barnmottagning 15 Barnallergimottagning Kungsbacka 15 3.6 Administration Hallands sjukhus 15 Medicinsk teknik (MT) 16 3.7 Medicinsk diagnostik 16 Laboratorierna 16 Radiologin 17 3.8 Ambulanssjukvården 17 4. Förelägganden 18 4.1 Föreläggande från arbetsmiljöverket och socialstyrelsen 18 4.2 Ärenden enligt arbetsmiljölagen 6:6 18 Sida 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund Regionstyrelsen har via fastighetsstrateg och den regiongemensamma lokalresursplaneringsgruppen givit samtliga driftnämnder i uppdrag att inkomma med en inventering av lokalmässiga behov, utifrån vad som krävs för att lösa hälso- och sjukvårdsuppdraget 2014-18. De prioriterade lokalbehoven för Hallands sjukhus redovisas i denna skrivelse, och skapar i sin tur en plattform för den fortsatta planeringen. Skrivelsen fokuserar, enligt instruktion, på behov och inte lösningar. Det skall noteras, att behoven beskrivs utifrån nuvarande (mars 2013) uppdrag för de olika verksamheterna inom Hallands sjukhus. Behoven kan komma att förändras efter att politiska ställningstaganden gjorts på basis av strukturutredningens förslag, se avsnitt 2.1. Arbetet med lokalbehovsinventeringen har på sjukhuschefens uppdrag letts av driftplaneringsavdelningen i samarbete med utvecklingsavdelningen och verksamheterna vid Hallands sjukhus. Avstämningar har gjorts med förvaltningsledningarna för Hallands sjukhus, Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik samt Hälsa och funktionsstöd. 1.2 Prioriterade lokalbehov 1 För verksamheterna underställda Driftnämnden Hallands sjukhus prioriteras; Behov av att starta åtgärder omgående/pågående ärenden; Dialysavdelning Varberg genomförande av projektering/byggnation Neonatalavdelning Halmstad fortsatt arbete med förstudie samt program och förslagshandling Akutmottagning Varberg, långsiktig lösning arbetsmiljöproblemen Förstudie centraloperation, med UVA och IVA Halmstad, behov av större operationssalar med renluftstak 2. Med fler stora operationssalar samlade kan även operatörerna 3 utnyttjas bättre då väntetider mellan olika operationer minimeras. Samtidigt måste också de logistiska sambanden med andra enheter såsom IVA, akut radiologi, laboratorier och akutmottagning beaktas för rationell hantering i verksamheten. Barnallergimottagningen Kungsbacka, yta på sjukhusområdet Kungsbacka, beaktas vid eventuell byggnation i Kungsbacka. Lokalanpassning med anledning av utbyte av MR-kamera i Halmstad Utbyte/uppgradering av ventilationen till Radiologin Varberg 1 Lokalbehov under perioden inventeringen avser 2 Renluftstak används i infektionskänsliga miljöer (operation) för att förhindra inträngning av luftburna partiklar i ren zon 3 Operatör, den som utför operationen, t ex kirurg Sida 3

Behov av att starta åtgärder inom en tvåårsperiod; Utredning om behov av andel enkelrum. Förstudie inför byggnation av generell/flexibel slutenvårdsbyggnad med möjligheter att anpassa vården efter olika behov. Aktualisera gjord förstudie mottagning kirurgi, urologi och radiologi med bröstmottagning Varberg Förstudie radiologin Varberg, behov av mer ytor Förstudie om placering av Medicinsk Teknik i Halmstad akut lokalbehov, behov av mer ytor. Utföra anpassning av Medicinsk Teknik i Varberg befintliga lokaler Behov av att starta åtgärder inom en femårs period; Förstudie Akutmottagning Halmstad, samband Akutvårdsavdelning, Centraloperation, Uppvakningsavdelning, Intensivvårdsavdelning, Hjärtintensivvårdsavdelning, laboratorierna, radiologi Brist på administrativa lokaler Förstudie om placering av sjukhusadministrationen Halmstad, nya lokaler på sjukhusområdet, alternativt tillgänglighetsanpassning befintliga lokaler 2. Förutsättningar och omvärldsfaktorer 2.1 Hälso- och sjukvårdsuppdraget Denna lokalbehovsinventering är gjord utifrån dagens gällande Hälso- och sjukvårdsuppdrag. I dagsläget ej kända förändringar i uppdraget har ej beaktats, utan måste tas hänsyn till då de nya förutsättningarna blir kända. Exempelvis i den utredning Framtidens hälso- och sjukvård struktur och utbud som presenterats för Regionstyrelsen finns förslag till mera genomgripande förändringar i vårdutbudet för Hallands sjukhus. Skulle dessa genomföras påverkas lokalbehoven inom Hallands sjukhus. 2.2 Demografisk utveckling, Behovskartläggningen 2013 beskriver utvecklingen av vårdkonsumtion relaterat till de stora folksjukdomarna. Prognosen, är framräknad utifrån de demografiska förändringar som förväntas i Halland fram till 2030. Antalet vårdtillfällen förväntas öka med 29 % fram till 2030. Den största ökningen sker i åldergruppen 80-84 år. Fram till 2020 beräknas den totala ökningen av antal vårdtillfällen till 14 %, dvs ca 1,5% per år i genomsnitt. Ökningen av antal öppenvårdskontakter beräknas till 24 % fram till 2030. Den totala ökningen av antal öppenvårdskontakter beräknas till 12 % fram till 2020, vilket motsvarar ca 1,3% per år. Sida 4

Den demografiska utvecklingen åldersfördelning och befolkningsprognos Folkmängden i Halland har ökat med över 129 000 personer (76 procent) sedan 1950. Födelsetalen har varit relativt höga men befolkningsökningen beror i första hand på inflyttning från andra län. Enligt den befolkningsprognos som gjorts för Halland ökar befolkningen med cirka 44 500 personer fram till år 2030. Detta motsvarar en ökning med 14,9 procent. Tabell: Hallands befolkning 2010-2030 Ålder 2010 2015 2020 2025 2030 Differens % Bas Totalt 299 500 311 900 323 400 334 500 344 000 44 500 14,9% 0-19 år 72 500 71 000 73 600 74 900 75 600 3 100 4,3% 20-64 år 168 300 175 700 179 600 184 100 187 000 18 700 11,1% 65+ 58 600 65 100 70 200 75 500 81 400 22 800 38,9% De förändringar vi kan se i ålderstrukturen i Halland illustreras också i befolkningspyramiden nedan. 100+ 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0-2500 -1500-500 500 1500 2500 Hallands befolkning 2010 och 2030 Befolkningsprognos för Halland Kvinnor 2010 Män 2010 Kvinnor 2030 Män 2030 Medelålder Medelåldern i Halland är 41,7 år. Skillnaden mellan högst medelålder (Laholm) och lägst (Kungsbacka) i kommunerna är cirka 4 år. Tabell: Medelålder per kommun i Halland, 2011 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Halland Män 39,3 41,2 41,9 40,3 43,2 42,1 40,7 Kvinnor 40,8 43,5 43,9 42,7 44,7 43,5 42,7 Totalt 40,1 42,3 42,9 41,5 43,9 42,8 41,7 Sida 5

Medellivslängd, dödlighet och självskattad hälsa Medellivslängd och självskattad hälsa ger en övergripande bild av hälsoläget. Personer som upplever sin hälsa som god lever också längre. Medellivslängden fortsätter att öka i hela Sverige, och är nu 83,5 år för kvinnor och 79,5 år för män. I Halland är medellivslängden fortsatt högst i landet bland kvinnor (84,2 år) och näst högst bland män (80,3 år). 2.3 Beräkningar av det framtida hälso- och sjukvårdsbehovet Behovet av hälso- och sjukvård ökar av naturliga skäl med stigande ålder. Den demografiska utvecklingen, med en allt större andel äldre, kommer därför troligen att innebära ett kraftigt ökat vårdbehov. Beräkningen visar att antalet vårdtillfällen kommer att öka från cirka 42 000 år 2011 till 54 000 fram till 2030, vilket motsvarar en ökning på 29 procent. I åldersgruppen 80-84 år är ökningen så hög som 67 procent. Fram till 2020 är den totala ökningen 14 procent. 4 Vårdkonsumtion samtliga sjukdomar Antal vårdtillfällen, 2011-2030 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2011 2015 2020 2025 2030 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95-99 år 4 I ett par åldersgrupper ses under vissa år en nedgång i vårdkonsumtion. Det beror på att det under de åren finns färre personer i den åldersgruppen. Sida 6

Beräkningen för öppenvårdskontakter i Region Halland fram till 2030 visar en ökning med 24 procent. Ökningen är störst i åldersgruppen 80-84 år. Totalt ökar öppenvårdskontakterna med 12 procent fram till 2020. Vårdkonsumtion samtliga sjukdomar Antal öppenvårdskontakter, 2011-2030 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2011 2015 2020 2025 2030 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95-99 år Källa Hälso och sjukvårdsavdelningens rapport Behovskartläggning 2013. 2.4 Moderna vårdavdelningar Nybyggda moderna vårdavdelningar är idag mer generellt/flexibelt utformade för slutenvårds behov. När vårdrummet är för en patient och innehåller toalett, ger rummet möjlighet för närstående att besöka och delta aktivt i vården av den sjuke. Smittorisken mellan patienter minskar. Svag belysning i rummet under natten och rörelsestyrd belysning på toaletten minskar risken för fallolyckor. Ett tyst patientsignalsystem bidrar till lugn miljö. Det finns liftanordning och är anpassat även för extra stora patienter i vårdrummet. Det finns tillgång till IT och television. För en god arbetsmiljö ligger expedition för teampersonal i direkt anslutning till patienternas vårdrum. Logistiskt finns förråd i närhet av teamen. Materialbeställning Sida 7

och påfyllning sköts av en serviceorganisation, vårdpersonalen kan då ha större fokus på omvårdnad. Slutenvård är separerad från dagvård för att minska risken för smittspridning. Exempel på moderna vårdbyggnader finns i Västerås, Borås och Umeå som byggt sjukhus med stor satsning på enkelrum. Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm byggs med endast enkelrum för slutenvården. I Umeå säger avdelningschefen Anita Nilsson att enkelrum är fantastiskt. De farhågor som fanns besannades inte. Patienterna sover bättre, det är mindre antal fallolyckor, patienten störs inte, det är lättare att få patienterna att gå till matsal och dagrum. Patientsäkerhet och god arbetsmiljö Socialstyrelsen och SKL ställer ökande krav på patientsäkerhet inom Hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetsarbetet är en viktig del i att minska kvalitetsbristkostnader. Kompetens hos personalen och lokaler utformade för effektiv logistik och arbetsmetodik bidrar till att patientsäkerhetsarbetet ger positiva resultat. God vårdmiljö kan väsentligen underlätta tillämpning av korrekta vårdrutiner. Minskad spridning av bakterier och virus inom sjukvården är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet och att avskilja smittbärare från övriga vårdtagare är många gånger nödvändigt för att undvika smittspridning inom avdelningen, vilket sker idag i samband med utbrott av ex. vinterkräksjukan. Vårdrum med en-två patienter som delar samma toalett är en avgörande del i det preventiva arbetet och en förutsättning vid känd smitta. Fördröjt tillfriskande, onödigt patientlidande och kostnader till följd av förlängd vårdtid är konsekvenser i lokaler där smitta inte kan förhindras. Arbetsmiljöverket ställer krav på arbetssituationen i vårdmiljön. Arbetet med patienten ska kunna ske på ett för personalen och patienten riskfritt sätt. Mer plats runt sängen och anpassade mått för dusch och toalett i anslutning till vårdrummen behövs. Den äldre patienten har behov av hjälpmedel som rullator, rullstol och lyfthjälpmedel vilka tar mycket yta i vårdmiljön. Vid renovering av vårdavdelning bör lokaler anpassas för effektiv hantering av olika processer, för att kunna uppnå en god driftekonomi. Vårdmetodik Hallands sjukhus står i begrepp att införa Patientnärmre vård (PNV) som innebär ett gemensamt förhållningssätt med dels fysiska och organisatoriska förutsättningar. Förhållningssätt formas utifrån en kultur med gemensamma värderingar. Arbetet sker med en ökad patientmedverkan i planering och beslut. Fysiska förutsättningar är lokaler som är anpassade så personalen blir mer synlig, tillgänglig och närmre de patienter som teamet har helhetssyn och ansvar för. Organisatoriskt flyttas administrativt arbete och samband till en samordnare vilket minskar Sida 8

störningsmomenten i teamet runt patienten. Lokalanpassningar krävs för att underlätta arbetet enligt metodiken PNV. Exempel finns på sjukhus som infört PNV och kan visa på resultat att vårdpersonalens patientnära tid ökar. Exempelvis minskar patientringningar med ca 30 % och telefonsamtal till sköterskorna med 50 60 %. Driftekonomi Det krävs flexibla lokaler med genomtänkta lösningar för avdelningar anpassade till en optimal bemanning. Om vårdavdelningarna byggs genomtänkt med goda logistiska samband behöver inte bemanningen öka från dagens. En optimal bemanning har 24 vårdplatser per vårdavdelning. Samtidigt beräknas den procentuella ökningen av enpatientrum innebära minskade kostnader för vårdrelaterade infektioner. Vilket bör möjliggöra kortare medelvårdtider. Således bedöms nya genomtänkta vårdavdelningar med goda logistiska samband och optimalt antal vårdplatser innebära att fler patienter kan vårdas på samma antal vårdplatser. Vilket delvis kan möta kommande behov som beskrivs ovan (2.2). Lokalbehov vårdavdelningar Flertalet vårdavdelningar inom HS Halmstad och Varberg är i behov av upprustning. Vårdavdelningarna slits hårt och en kontinuerlig översyn av länets 32 vårdavdelningar borde hela tiden pågå, renoveras 2 om året tar det 16 år mellan renoveringarna. Sjukhusen har ett antal vårdrum för tre och fyra patienter vilka bör göras om till mindre vårdrum. I samband med renovering är det lämpligt att anpassa vårdrummen till modern standard och samtidigt se över tekniska system för effektiva och miljöanpassade lokaler. Referens Byggenskap och Vårdhygien utgiven av Svensk förening för Vårdhygien. 2.5 Pågående fastighetsärenden Tillstyrkta av driftnämnden Nedan redovisas pågående fastighetsärenden som inte beräknas bli slutförda under 2013. Dialys HS Varberg Lokalbehov akutmottagningen HS Varberg Neonatal HS Halmstad Reservtömningscentral medicinska gaser Regionfastigheter Halmstad Barnmottagning Halmstad Dessutom pågår ett antal mindre fastighetsprojekt som beräknas avslutas under 2013. Sida 9

Ärenden under beredning Nedan redovisas nu kända ärenden som är under beredning inför politiska beslut. Logistiska samband byggnad 031/infektion Halmstad Fastighetsanpassningar vid byte av MR kamera Halmstad Akutmottagning Halmstad, smärre lokalanpassningar för att lösa akuta behov 3. Verksamhetsbehov 3.1 Sjukhusövergripande Generellt på alla sjukhusområdena finns det ett ökande behov av fastighetsunderhåll, inte minst ytskiktsrenoveringar. Med tanke på byggnadernas ålder är det flera fastigheter vars teknik såsom ventilation, avlopp, fast inredning med mera som behöver en plan för att vidmakthålla den standard som finns sedan tidigare. För att effektivisera ankomstregistrering och betalning från patienterna söker vi generellt möjligheter att ordna centrala receptioner för flera verksamheter där så är möjligt. Eftersträvansvärt är att kunna automatisera så mycket som möjligt av denna hantering. Hallands sjukhus Varbergs huvudentré behöver förändras med en entré mer attraktiv för besökande. Huvudentrén ska ha en central reception för sjukhusets olika verksamheter med informationscenter som är anpassat till senaste tekniska utveckling för betalning/registrering m.m. Det ska finnas tillgång till Apotek och en inbjudande cafeteria/kiosk för besökande och kunder. Det behövs uppställningsplatser för rullstolar för utlåning under besöket då det inom sjukhuset är långa avstånd. Generellt inom Hallands sjukhus konstateras att det råder brist på administrativa lokaler till läkare och annan personal. Bristen beror både på utökade uppdrag och delvis ändrade arbetsmetoder. Vid sjukhusområdet i Halmstad finns en brist på omklädningsrum. Denna har flera orsaker, utökade uppdrag, t ex AT-läkare, jämnare könsfördelning som gör att vi behöver dela upp användningen av befintliga omklädningsrum. Under perioden kommer det att framkomma lokalbehov som inte kan överblickas i dagsläget, och som behöver hanteras. Exempelvis finns det nu ett ärende för att lösa ett antal verksamhetsförändringar. Följande verksamhetsförändringar utgör utgångspunkten: Pågående förstudie om neonatalvården som kräver större utrymme. Utredning kring urologin med en samlad slutenvård på ett ställe. Sida 10

Behovet av att utveckla dagkirurgin inom ramen för en samlad dagkirurgisk enhet och lösa den trånga sektorn UVA i Halmstad. Utreda förutsättningarna att kunna ta avdelning 2 C i Varberg i bruk. Dialysen i Varberg ombyggnad. Belastningen på medicinkliniken i Varberg är för stor. Rent lokalbehovsmässigt kommer avdelning 4A i Varberg att behöva ianspråktas som vårdavdelning för att lösa ovanstående verksamhetsförändringar. 3.2 Område 1 5 Akutmottagningar 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 HS Halmstad HS Varberg HS Halmstad trend HS Varberg trend 10 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal besökare på akutmottagningarna 2010-12, med trendlinje till 2018 Som illustreras ovan ökar hela tiden antalet besökare vid våra akutmottagningar, med nästan 3000 per år för respektive mottagning. Trots åtgärder med att styra patientströmmarna mot primärvården i första hand. Lokalytorna är för små då verksamheten hela tiden ökar. För att möta det akuta behovet av lokalytor i Varberg har närliggande avdelning tagits i anspråk under 2013. Denna långa avdelning ger tyvärr ökade driftkostnader på grund av ökad bemanning. 5 Område 1 innehåller akutkliniker, infektionsklinik, medicinkliniker Sida 11

Akutsjukvården behöver lokaler anpassade till nuvarande, men även framtida förväntad verksamhet. Patientsäkerhet, medicinsk utveckling, arbetsmiljökrav, och teknisk utveckling ska säkerställas i nya lokaler. Möjligheter att förbättra logistiken och effektivisera vårdprocessen är viktigt att ta tillvara. Under förutsättning att båda sjukhusen ska vara akutsjukhus med fullständiga akutmottagningar, behöver en förstudie för att titta på hur lokalbehoven ska kunna tillgodoses både i Varberg och Halmstad också startas snarast. Frågan om båda sjukhusen ska vara akutsjukhus med fullständiga akutmottagningar är mycket central för den vidare utvecklingen av båda sjukhusen. Detta då den specialiserade vården utgår från det akuta flödet. Logistiken mellan akutmottagningens inflöde till behandling och vård påverkas i stor utsträckning av fysiska samband. För ett akutsjukhus är det viktigt att se på sambanden mellan akutmottagning, akutvårdsavdelning, operation, uppvakningsenhet, intensivvårdsavdelning, hjärtintensivvårdsavdelning, laboratorier och akut radiologi. Dialysavdelning Varberg Driftnämnden Hallands sjukhus har lämnat in förslag som innebär nybyggnation på innergård. Regionstyrelsen har begärt komplettering av lämnat underlag och för närvarande tas en sådan fram vid Regionkontoret. Dialysavdelningen i Varberg är ett pågående lokalprojekt. Mycket viktigt att lösning säkerställes då befintlig renvattenanläggning skulle vara utbytt 2012. (Se även avsnitt 2.4) Infektionssjukvården Halland Infektionssjukvården Halland bedrivs idag i en fastighet som behöver rustas upp. Fler enkelrum behöver tillskapas och logistiska samband med övriga sjukhuset upprättas på ett säkert sätt. Idag finns mottagning och en vårdavdelning med 20 platser för patienter med smittsamma infektionssjukdomar. Dock är endast 8 platser enkelrum, varav 4 högisoleringsrum. Vårdavdelningen ligger på långt avstånd från akutmottagningen och på lite längre sikt bör ny placering närmare akutmottagningen utredas. Samtidigt måste kravet på att kunna ta emot patienter utifrån direkt in till respektive vårdrum beaktas, då patienter med smittsamma luftburna infektionssjukdomar i möjligaste mån inte ska transporteras inomhus i våra vårdbyggnader. Sida 12

3.3 Område 2 6 Inga särskilda behov anmälda utöver logopedin, som beskrivs nedan. Logopedi Logopedin har av politiken fått ett betydligt utökat uppdrag. En samlokalisering ger samordningsvinster då det är undersökningar/behandlingar som kräver mycket material tillgängligt. Logopedin är i akut behov av tillgång till lokaler. Rehabilitering dagvård En funktionsanpassning av rehabiliteringsavdelningen till dagens uppdrag med ökad dagvård bör göras. 3.4 Område 3 7 Dokumentet är författat med den förutsättningen att vi ska ha två akutsjukhus, men även om uppdraget skulle ändras till ett akutsjukhus ser vi stora behov inom den elektiva vården som innebär att behov inom operation, uppvakningsenhet och intensivvårdsavdelning kvarstår. Operation och uppvakningsenheter Uppvakningsavdelning och centraloperation i Halmstad behöver byggas ut för att möta den medicinska utvecklingen och patientströmmar. Med fler stora operationssalar samlade kan även operatörerna 8 utnyttjas bättre då väntetider mellan olika operationer minimeras. Samtidigt måste också de logistiska sambanden med andra enheter såsom IVA, akut radiologi, laboratorier och akutmottagning beaktas. Inom sjukvården används mer och mer utrustning, framförallt i apparatintensiv vård, såsom operation, och intensivvård. Som en följd av detta finns behov av större lokaler i Halmstad. Hygienkraven ökar och det medför behov av fler operationssalar med laminärt luftflöde 9 för att inte bristen på sådana salar ska utgöra en flaskhals i operationsflödet. I samband med eventuell förstudie bör man också granska behov av hybridsal för kombination av radiologi samt operation. I Halmstad utgör uppvakningsenheten en flaskhals, som innebär problem att kunna utnyttja befintlig operationskapacitet fullt ut. Dels finns behov av fler platser och dels har ändrade patientströmmar, med fler dagkirurgiska patienter, medfört ökade krav. Exempelvis behövs samtalsrum och möjlighet för dagkirurgiska patienter att sitta uppe innan de går hem. Utöver detta behöver man göra en anpassning av lokalerna som även klarar de behov vi ser framöver för hantering av infekterade patienter som opererats. Idag får dessa vakna upp på operationssalen med följd att den resursen binds upp. 6 Område 2 innehåller: Hudkliniken, Rehabiliteringskliniken, Specialisttandvården, Ögonkliniken, Öronnäsa- halskliniken 7 Område 3 innehåller: Kirurgklniken, Anestesi, Operations och intensivvårdskliniken, Ortopedkliniken, Urologkliniken 8 Operatör, den som utför operationen, t ex kirurg 9 Typ av renluftstak Sida 13

Halmstad Varberg Opsal Yta i kvm Ventilation Iordningställt Opsal Yta i kvm Ventilation Iordningställt 1 39 Traditionell 1996 1 57 Renluft 2008 2 26 Traditionell 1996 2 57 Renluft 2008 3 35 Traditionell 1996 3 57 Renluft 2008 4 37 Traditionell 1996 4 57 Renluft 2008 5 36 Renluft 10 1996 5 57 Renluft 2008 6 44 Renluft 1996 6 57 Renluft 2008 7 44 Renluft 1996 7 57 Renluft 2008 8 36 Renluft 1996 8 42 Traditionell 2008 9 37 Traditionell 1996 9 50 Renluft 2009 10 38 Traditionell 1996 10 50 Renluft 2009 11 39 Traditionell 1996 11 50 Renluft 2009 12 40 Traditionell 1996 Tabell OP-salar Halmstad och Varberg. Källa Regionfastigheter Intensivvårdsavdelning Halmstad För att kunna bedriva effektiv intensivvård behövs större ytor, alternativt färre patienter per rum, och fler rum. Ökade hygienkrav gör att vi måste kunna hantera infekterade patienter på ett bättre sätt. Sammantaget innebär detta behov av ökad lokalyta. För ovan beskrivna behov är det också viktigt att titta på de logistiska sammanhangen med akutintag, laboratorier och akut radiologi. Kärlkirurgi Vid utbyte av utrustning på angiografilaboratoriet behöver även vårdhygieniska aspekter beaktas, vilket medför behov av lokalanpassning, såsom renluftstak. Diagnostik och behandling I Varberg finns behov av att fortsätta upprustningen av mottagningslokaler. Det finns en förstudie gjord 2009 på kirurgi, urologi och radiologi med en särskild bröstmottagning i samarbete med radiologin. Förstudien bör aktualiseras igen och i samband med det se över de lokalmässiga konsekvenserna av ökad poliklinisk behandling som sker på mottagningarna. Preoperativt center finns också inom lokalerna idag medan endoskopiverksamheten finns i nya lokaler. 10 Renluftstak används i infektionskänsliga miljöer (operation) för att förhindra inträngning av luftburna partiklar i ren zon Sida 14

3.5 Område 4 11 Eventuell ändring i uppdraget för Hallands sjukhus, med inriktning mot ett akutsjukhus kommer att innebära stora strukturella förändringar. Samtidigt konstateras att detta förändringsarbete kan påbörjas under perioden denna inventering avser, men att det är en lång process innan det finns färdiga byggnader att ta i drift. I avvaktan på detta måste även en del mer kortsiktiga lösningar tas i anspråk för att säkerställa patientsäkerhet och arbetsmiljö. Neonatal intensivvård Förstudie har inletts under 2013. Under perioden kommer arbetet att fortsätta och för 2014 bör medel avsättas för program och förslagshandling. Samtidigt kan konstateras att den ram som Regionstyrelsen angett i sitt beslut innebär att endast smärre fastighetsåtgärder inom befintliga ytor kan göras. Således kommer ett mindre förändringsförslag att tas fram och tillställas nämnd och styrelse för nytt beslut om ändrad inriktning, eller fortsatt arbete med lagt förslag. Barnmottagning I Halmstad finns ett pågående fastighetsärende att flytta mottagningsverksamheten, då det finns behov av ökad lokalyta för att förbättra patientsäkerhet och arbetsmiljö. På den yta som friställs vid positivt beslut att flytta barnmottagningen, behöver en utredning göras för att se på möjligheten att tillskapa uppvakningsplatser efter operation för barn. (se även 2:4) Barnallergimottagning Kungsbacka Barnallergimottagningen hyr idag externa lokaler i Kungsbacka. Verksamheten har lokalbehov motsvarande ca 150 m 2. I samband med de allergitester som görs kan ibland mer allvarlig allergisk reaktion uppstå och kompetens från anestesi behövs. En placering av barnallergimottagningen inom sjukhusområdet för HS Kungsbacka löser problemet då där finns efterfrågad kompetens tillgänglig. Barnallergimottagningen bör också integreras inom eller i direkt närhet till barnmottagningen för ökad samverkan. 3.6 Administration Hallands sjukhus 12 Hallands sjukhus administration i Halmstad sitter i en byggnad som är föremål för utredning. Den måste tillgänglighetsanpassas, alternativt rivas. Beroende på eventuell byggnation av ny vårdbyggnad kommer troligtvis ytan att behövas till den nya byggnaden. Således behöver placeringen av administrationen inom sjukhusområdet utredas. 11 Område 4 innehåller: Barn och ungdomskliniken, Kvinnoklinikerna 12 Administration innehåller: Administrativa enheter för Hallands sjukhus och Medicinsk teknik Halland Sida 15

Medicinsk teknik (MT) Den medicintekniska utvecklingen ger en utökning av behandlings- och diagnostikmöjligheter med samtidiga krav på hög tillgänglighet och patientsäkerhet på utrustning. MT Halland är en förutsättning för att kunna bedriva en vård med höga tekniska krav och hög säkerhetsnivå. MT verkar över hela länet, omfattar 800 kunder och 22 000 registrerade apparater. MT:s lokaler måste anpassas efter verksamhetens många ämnesområden och samtidiga flöden. Varberg Antal anställda förväntas öka. MT flyttades 1998 som en akut åtgärd till tillfälliga lokaler utan anpassning av lokalerna. I lokalen finns säkerhetsrisker och arbetsmiljörisker. Lokalerna oförändrade sedan 1972 bör renoveras och upprustas för att bli funktionella ur säkerhets och arbetsmiljösynpunkt. Halmstad Lokalbehovet är akut. Nödvändig nyrekrytering är stoppad p.g.a. brist på fysiska arbetsplatser. Stora lokalbehov finns och lokal med goda logistiska samband motsvarande ca 1000-1200 m 2 bör utredas snarast. Kungsbacka Har idag en lokal som endast hjälpligt kan användas till medicinteknisk verksamhet för max 1,5 ingenjörer. Behovet är lokal som ger 4 arbetsplatser med skrivbord och arbetsbänkar, med personal och omklädningsrum. 3.7 Medicinsk diagnostik 13 Det finns behov av fastighetsanpassningar i samband med utrustningsinvesteringar. Laboratorierna Samordnad provinlämning för klinisk kemi och mikrobiologiskt laboratorium kommer att ge effektivitetsvinster i verksamheten, varför detta bör utredas snarast. IT-stödet på klinisk kemi och mikrobiologiska laboratoriet kommer att samordnas och detta möjliggör effektivitetsvinster med en förbättrad logistik vid samordnad provinlämning. Vidare konstateras att det inte finns möjligheter till vidare expansion inom befintliga lokaler. Det saknas även administrativa arbetsplatser i Halmstad. För att någorlunda avhjälpa detta kommer ett ianspråktagande av andra lokaler inom sjukhuset att utredas. 13 Medicinsk diagnostik innehåller: laboratorierna och radiologin Sida 16

Radiologin Inom radiologin finns det arbetsmiljöproblem i Varberg. För att lösa dessa behöver främst ventilationen (kylning) ordnas, och mer lokalytor tillskapas. Verksamheten har i princip fyrdubblats sedan man flyttade in i nuvarande lokaler. Ventilationen måste åtgärdas, då den inte kan fylla de behov som finns. Lösning på problem finns i det förslag till lösning som presenterats avseende dialysavdelningen och nytt hus till denna. Skulle det emellertid bli annan lösning för dialysavdelningen måste annan lösning för ventilationen till radiologin i Varberg utföras snarast. Görs inget finns det uppenbar risk att det blir ett arbetsmiljöverksärende inom kort vid radiologin i Varberg. Fyrdubblingen av verksamheten gör att det saknas lokalytor för i princip all verksamhet utanför undersökningsrummen. Samtidigt konstateras att det saknas yta för expansion med ytterligare undersökningsrum. En lösning som föreslås är en utlokalisering av bröstmottagning till ny mottagningsenhet tillsammans med bröstkirurgi, radiologi, patologi, och cytologi. Då kan vi både få en modern kirurg-, urolog- och bröstmottagning samtidigt som radiologin får frigjorda lokalytor. Vi står inför utbyte av Magnetresonanstomograf-kamera (MR-kamera) i Halmstad. Utvecklingen inom radiologin går mot ökat användande av MR-kameror, varför kapacitetsökning inom det området planeras. Ökad användning av MR-kameror är en utveckling helt i linje med strålskyddsmyndighetens önskan om att reducera användandet av röntgenstrålande utrustning. MR-kameran ställer mycket stora krav på byggnaden där den placeras, både vad gäller förstärkning av byggnadskonstruktion för att hantera vikterna (ca 4870 kg/m 2 ), elanslutning (160 amperes säkring), och ventilation (34 m 3 /minut vid forcerad ventilation). Nya kameror är större än de gamla vilket ställer stora krav på byggnaden. I Halmstad beräknas utredning inledas under 2013, med önskad start på ombyggnation under 2014. 3.8 Ambulanssjukvården 14 Vid eventuell större ombyggnation av akutmottagningen i Varberg kommer troligen ambulansstationen att behöva ny lokalisering. Utredningen om ambulansstationerna i Halmstad kan innebära att det finns verksamhetsmässiga fördelar med att slå samman de båda ambulansstationerna. Under perioden denna inventering avser kan behov uppstå att utreda lokalmässiga förutsättningar för detta. 14 Ambulanssjukvården innehåller samtliga ambulansstationer och administrativa lokaler till ledningen för Ambulanssjukvård och medicinsk diagnostik Sida 17

4. Förelägganden 4.1 Föreläggande från arbetsmiljöverket och socialstyrelsen Föreläggande från myndigheter som påverkar lokalbehoven vid Hallands sjukhus Akutmottagningen Varberg, beslut om långsiktig lösning Specialistmottagningar Kungsbacka, tillfälligt byggnadslov 5 år Medicinkliniken Halmstad, arbetsmiljöåtgärder som åtgärdas enligt plan, beräknas klart 2014. 4.2 Ärenden enligt arbetsmiljölagen 6:6 Begäran om plan för arbetsmiljöåtgärder inlämnade från fackliga organisationer Akutmottagningen/AVA Halmstad Avdelning 3B och 3C Varberg Avdelning 5A och 5B Varberg Sida 18