Anders Sahlman 2010-11-03 Regionalt ledarskap för innovation exemplet Västmanland, 6 oktober 2010 Johan Carlstedt, projektledare Innovation för tillväxt, inledde med att presentera projektet och Regional Dialog: Det är rätt tid att prata innovationsstrategiskt arbete. För Innovation för tillväxt är den regionala dialogen kärnan i hela processen, det är runt om i Sverige det sker. Innovationssystemet i Västmanland Ingemar Skogö, landshövding Västmanlands län, presenterade Västmanlands innovationssystem och Västmannarådet. Se presentation. Västmanland är ett till ytan ganska litet län. Västerås dominerar befolkningsmässigt och är Sveriges femte största tätort. Näringslivsstrukturen domineras av stora industriella kluster inom elkraft, automation, robotik, m.m. Ett annat stort affärsområde är handel. Det är ingen slump att ICA och HM startade i Västerås, menade Ingemar Skogö. Stora företag i Västmanland är bland andra ABB och Atlas Copco. ABB är ett exempel på hur näringslivet kan samspela med regional utveckling. Asea flyttade från Arboga till Västerås 1891. Då hade Västerås framstående beslutsfattare som bland annat gjorde investeringar för att företagen skulle kunna utvecklas. Nu är Västerås 10 gånger större än Arboga. I Västmanlands innovationssystem agerar många aktörer. Hur skulle man som företagare orientera sig i innovationssystemet? Många goda krafter ville stimulera innovation men stod ganska ensamma eftersom man drog åt olika håll. Magnus Månson, planeringsdirektör Västmanlands län, berättade om processen som ledde fram till att Västmannarådet bildades. Se presentation Ett gemensamt projekt initierades mellan länsstyrelsen, landstinget, Västerås kommun, ABB och Mälardalens högskola. Frågeställningen var: Vad kan man göra för att främja tillväxten i företagen i Västerås och länet genom ökad samverkan mellan de olika näringslivsstödjande aktörerna? Projektledare blev Staffan Håkansson, f.d. VD Bombardier och IVA-ledamot. En av slutsatserna var att Västmanland var en splittrad region med otydligt ledarskap. Samordningen inom länet skulle kunna bli bättre. Processen initierades av förutsättningarna och konkreta behov. Det fanns ett behov av att fortsätta diskussionerna mellan olika aktörer som startade i projektet eftersom de upplevdes som väldigt fruktsamma. Detta konkretiserades i och med bildandet av Västmannarådet år 2009.
I rådet ingår representanter från länsstyrelsen, landstinget, kommunerna, högskolan och näringslivet. Syftet är att utöva en form av regionalt ledarskap i länet. Dagen före workshopen hade Västmannarådet sammanträde. Där diskuterade vi bland annat Innovation för tillväxt och Affärsplan Sverige. Varför skulle inte vi kunna jobba med en Affärsplan Västmanland, sa Ingemar Skogö. Perspektiv från näringslivet Christer Gerdtman, VD Motion Control, berättade om sina erfarenheter av att arbeta inom det regionala och nationella innovationssystemet. Motion Control utvecklar elektronik konsulter med egna produkter. Företaget startade i förra lågkonjunkturen och har gått från 1 till 21 anställda. Se presentation. Företaget har haft nytta av att sitta i Teknikbyn. Det ger ett kontaktnät med likasinnade fikakamrater. Det är gratis rådgivning utan att det kostar samhället något. Det ökar även matchmakingen mellan stora och små företag eftersom man pratar i korridorerna och köper från mindre företag. Christer Gerdtman lanserade också några förslag för att förbättra villkoren för småföretagen. Småpengar i början är viktiga! Villkorade lån har också förtjänster, till exempel att tvingas arbeta tillsammans med högskolan. Det kan leda till ett framtida utbyte av tjänster och kompetenser. Science parks och inkubatorer bör skapa en plan för växande företag. Skapa lokala arenor med köpare Satsa där pengarna gör mest nytta Våga välja vilka företag ni ska satsa på. Helst dem där det finns 50 % chans att lyckas. Erik Oja, divisonschef ABB och ordförande i Automation region, tillika ledamot av Västmannarådet: Kan inte ABB klara av innovationen själva? Jo, för 20 år sen, men inte nu. Vi behöver samarbetspartner med bredd och mångfald. Det är inte lika lätt att attrahera arbetskraft. Förr flyttade man till Västerås och jobbade på ABB. Nu ställs det större krav på arbetsgivare. Det finns många andra möjligheter än att bara jobba i Västerås. Automation region samlar nu ett 40-tal medlemmar och har utvecklats till ett starkt innovationscenter. Automation innebär att företagen kan öka kvaliteten och bidra till en bättre arbetsmiljö. Sverige är en ledande aktör inom automation med företagen i Mälardalen i spetsen. Det finns många tusen anställda som arbetar med automation. Kunskapsbaserade företag! Erik Oja sa att kompetensfrågorna blir allt viktigare: Det finns en brist på bra tekniker. Inte bara civilingenjörer. Gymnasieingenjörerna har försvunnit. Tillgången till kompetens hänger ihop med att regionen ska kunna växa och utvecklas på ett bra sätt.
Christer Gerdtman höll med: För 15 år sen utbildade man 14000 gymnasieingenjörer. Nu utbildar man 2000 högskoleingenjörer som inte vill göra samma jobb. Det gäller att ha rätt kompetens, inte nödvändigtvis hög kompetens! Regionalt innovationsindex Pär Lindqvist, Kontigo AB presenterade ett förslag till regionalt innovationsindex, avsett som dialog- och värderingsinstrument för regionala beslutsfattare, likt Västmannarådet. Se presentation. Indexet mappar regionens förmåga till innovationsdrivet värdeskapande och tillväxt utifrån sina förutsättningar och förmågor. Det är framtaget av Kontigo AB på uppdrag av Region Skåne, Södermanlands län, Västerbottens län, Västernorrlands län och Västra Götalandsregionen tillsammans med IVA. Syftet är att över tid kunna se förändringen i indikatorerna i det regionala innovationssystemet och utgå från det när man diskuterar strategiska frågor. På sätt får man en track record på att man är på rätt väg. Indikatorer ska gå att ta fram och de ska finnas, det ska inte krävas att ta fram ny statistik. Indexet vill undvika fällan att mäta regionstorlek, eftersom stora regioner alltid presterar bra. Ledarskap för förändring Göran Cars, professor i samhällsplanering, KTH, delgav några reflektioner kring ledarskap och vad som krävs för att initiera förändringar: Vi måste inse att vi är ett kollektiv av aktörer som är beroende av varandra. Därför måste vi skapa kunskap om varandras förutsättningar. Alla aktörer ska ha omedelbar nytta på kort och lång sikt av förändringen. Visionen måste också kopplas till ett tydligt handlingsprogram. I Kista har man byggt upp ett världsledande ICT-kluster. Vad förklarar framgången? Det fanns ett tydligt ledarskap och ett samspel mellan politiken, företagen och högskolan (KTH). I grunden fanns tydlig målsättning från Stockholms stad. Nu visar det sig att samarbetet inte fungerar lika bra som tidigare. Världen har förändrats vilket leder till att företagen fungerar annorlunda: all hårdvara produceras nu utomlands. De framgångsrika företagen i klustret sysslar numera enbart med mjukvara. KTH etablerade forskning om hårdvara på 90-talet. Forskningen har högt akademiskt värde vilket gör att incitamentet att samarbeta med företagen har minskat. Man ser mest till egennyttan. Samtidigt ser staden att företagen har problem att rekrytera folk eftersom miljön är torftig i Kista. Det tillfälliga mötet är viktigt. Möjligheter till det finns inte i Kista. Om vi inte förstår förändringarna och vågar reagera på dem, raserar vi det fundament som måste finnas för långsiktigt strategiskt tänkande, sa han.
Gruppdiskussioner Gruppdiskussioner med 6 frågor följde. Gruppernas slutsatser: 1. Vilka åtgärder krävs på nationell nivå för att underlätta innovationsarbetet i regionerna? Skapa uthållighet och långsiktighet i engagemanget på nationell och regional nivå Samverkan o Inom RK (näring utbildning) o Högskolan (tydligare incitament) o Mellan myndigheter (t.ex. VINNOVA, TVV, Innovationsbron och Rise) Utveckla verksamheten utifrån konkreta arbetsområden, t.ex. innovationsupphandling Hitta rätt arbetskraft (rätt kunskap/erfarenhet, inte överutbildad) Magnus Lundin, f.d. VD Västerås Science Park menade att det har blivit för mycket för mycket projektifiering i stödet till innovationsmiljöer och -aktörer. Det behövs livsmedel, inte projektmedel! Magnus Månson pekade på VINNOVAS 10-åriga satsningar som bra exempel. Det behövs utvärdering och omställning också. Har inte etablerade institutioner krav på sig händer ingenting. 2. Vilka verktyg behöver regionerna för att fatta strategiska beslut? Förstå vilka styrkor man har i regionen och bygga på dem. Bygg vidare på dem Förstå och respektera varandras roller, hitta gemensam kärna, tydligt exempel i Automation region Jobba för lösningar där nyttan är tydlig. Plocka ner den långsiktiga lösningen till mätbara mål. Enklare att mäta kortare uppsatta mål. Tydlig nytta. 3. Hur riggas fysiska mötesplatser bäst för att öka dialogen mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv? Kan vara andra t.ex. digitala Närhet inte bara i Sthlm utan också regionalt Initieras av offentliga organisationer Innehåll skapas av näringslivet Nyttoeffekter hög kvalitet Affärsorienterade företagens behov Naturliga små mötesplatser (restauranger etc.) Christer Gerdtman: - Se till att bygga många små mötesplatser, till exempel fikarum, matsalar, med mera. Vad händer om företagen och högskolan äter i samma matsal? Ett annat exempel är rekryteringsmässan i Västerås. Smidigt för företagarna en gång, så är det klart.
4. Vilka aktörer och verktyg behövs för att underlätta avknoppningar från storföretag och offentlig sektor till kunskapsintensiva SMF? Styckade/mindre upphandlingar Finns en tillåtlighet hos stora företag och offentliga aktörer för avknoppningar eller är fokusering och produktivitet så driven att det inte finns luft i systemet? Fler kommunikativa miljöer o Stora företag, Science Parks, kyrkbacken, fikarummet, etc. Lär av SAAB Combitech - hur hitta byrålådsidéerna? Stimulera och inspirera folk att arbeta med dem Bättre outsourcingmodeller när avdelningar läggs ned Magnus Lundin: Det finns tillgängliga verktyg att koppla till behoven. Men det behövs mer riskkapital och sätt att paketera risker för att våga lämna säkra anställningar. Christer Gerdtman: Ett exempel är företaget Ars Quality Group som började som en svetsavdelning på ABB. De fick ett erbjudande: istället för att lägga ner avdelningen, bilda ett bolag, så köper vi grejer från er! 5. Hur kan ett regionalt innovationsindex användas som verktyg på regional men också nationell nivå? Ökade möjligheter till benchmarking o Nationell nivå alltid intressant o Regional nivå kraftfullt verktyg, vilka incitament skapas o Skapar användbarhet av stor datamängd Grovt verktyg o Regionalt finns redan mycket kunskap o Inte tillräckligt snabbt/känsligt? Vilka problem löser man? o Patienten har redan fått diagnos, satsa på botemedel istället o Kan ge regional ledning alibi för att kraftsamla o Glöm inte internationellt perspektiv Sofia Wallström, länsråd Västmanland: Det är tydligt att frågan provocerar. Det positiva är att det sätter fokus och skapar energi. Frågan är hur man ska använda indexet? Det perfekta indexet som löser alla problem finns inte. Peter Eklund, Södermanlands län: Fördelen är att indexet sätter de olika aktiviteterna i ett sammanhang, i en regional kontext. På så sätt kan det fungera som ett uppföljningsverktyg för att kunna byta fokus. Det kan bli ett väldigt potent verktyg med det kräver samtidigt lärande hos användarna. 6. Vilka åtgärder krävs för att samla det regionala ledarskapet kring innovation? Självorganiserande? - i en perfekt värld Yttre hot/konkurrent/kris
Tvingande ledarskap - Ställa krav på aktörer, när man ger en förmån ska det inte vara villkorslöst. Gemensamt lärande/samsyn