Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren



Relevanta dokument
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Slutdatum:

IKT-Strategi BoU

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

IKT- och mediepedagogisk plan

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Motion om att ersätta pappersbuntar med läsplattor

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

En-till-En. Augustenborgsskolan. Projektdirektiv. Upprättad reviderad Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Tidiga samordnade insatser

Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

Skolans insatser för elever med ofullständiga betyg

Medie- och IT-policy för sektor Skola

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS en var

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

Villanskolan En dator per elev

Kampanj- rapport. Foto: Ulrika Vendelbo. moderat.se/skovde

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Vision och målbild förskola och grundskola

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

Riktlinjer för digitalisering

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

LIKA, it-tempen för skola och förskola. En presentation baserad på publicerade värderingar i augusti 2017

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

och gru För- Reviderad skola Handlingsplan Skellefteå 1 (8)

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen DELRAPPORT IT

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling

Organisation för ett effektivt samarbete mellan IT-avdelning och verksamhet CAROLINA SANDERBERG IT-UTVECKLARE ALVESTA KOMMUN

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Leda digitalisering 12 oktober Ale

Lärares administrativa uppgifter

En dator per elev i Ängelholm. Upphandlare: Håkan Anderberg Projektsamordnare: Stig T. Hasselgård

Mobilitet - Direkt informationsåtkomst. Lena Brännmar Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

Verktyg för lärande Verktyg för kommunikation mellan skola och hem

Tjänsteutlåtande - Gemensam IT-arbetsplats inom skolan. Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner återrapporten.

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Bildningsförvaltningens IKT-strategi

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

Digitala elevakter. Vilken nytta kan uppnås med digitala elevakter? Pilotprojektet Digitala elevakter. Demonstration. Framtiden

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

Skol-IT-gruppen. IT som redskap i lärandet. ... med övertygelsen att. kommer att vara en prioriterad fråga i samtliga GR-kommuner åren framöver

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

Utbildningspolitisk strategi

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Barn- och utbildningsförvaltningen. Simrishamns Kommun DIGITALAVERKTYG I FÖRSKOLAOCHSKOLA INFORMATIONTILLPERSONAL

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Skolans digitala infrastruktur

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

E-hälsoplan Äldrenämnden Bilaga 1 Handlingsplan och förväntade effekter

IT-användning och IT-kompetens i skolan

Nya Skolorganisationen Framtiden nästa för skolan och oss på Falbygden

E-strategi för Södertälje kommuns skolor

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Verksamhetsplan Linje 14

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

IT-plan - Bildningsförvaltningen

Kravspecifikation - Boknings- och bidragssystem. för kultur och fritidsverksamheten. Förberedelse av upphandling

Norrbackaskolans IT-plan 2018

IT-plan 2011 för barn- och utbildningsnämndens verksamheter

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor

Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

Arbetsplan/Verksamhetsplan 2012

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

Kvalitetsrapport - Östra Frölunda skola och fritidshem

Avrapportering om elevdatorer, 1-1 satsning

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Ordförande Datum Sida Anna Gestblom Bottner och Jonna Lindahl 14 April / Mars 2009 Matsalen, Hästmossen

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Transkript:

Plan för Förprojektering av modellskola 2012

Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform. 1 Modellskolan ska hjälpa oss att bygga tillgänglighet och stöd för en öppen lösning, där pedagogen själv styr över innehåll och pedagogik. En likvärdig skola med hög måluppfyllelse för elev och lärare är ledord för projektet. Däremot är effekterna av elevens förbättrade måluppfyllelse svår att mäta i relation till den korta projekttiden, därför avgränsas projektet till funktionalitet av teknik, åtkomst och upplevd kvalitét av tjänst. En lärplattform ska driftsättas under samma period med utbildningsinsatser och utveckling av roller. När lärplattformen fungerar bra ska andra skolor direkt involveras. Lärplattformen ska effektivisera lärarens dagliga dokumentationsansvar och kvalitetssäkra elevens rätt till måluppfyllelse. Modellskolan ska under läsåret /2012 byggas upp och utvärderas senast våren 2012. Lärplattformen ska införas på fler skolor så fort det är möjligt. Mål Skapa förutsättningar för en funktionell öppen trådlös internetuppkoppling, tillsammans med mobilt bredband för flexibelt nyttjande av en-till-en-datorn. Upphandling av lärplattform. Former för lärplattformen ska utvecklas i samråd med leverantör och pedagoger. Utvärdera så att teknik och lärplattform kan genomföras på fler för- och grundskolor och att tekniken stödjer den lärprocess som skolorna själv utvecklar. Utbildningsinsatser genom PIM 2 och för lärplattformen ska starta inom perioden. Steg 1 Förse modellskolans lärare med bärbara datorer med mobilt bredband och lång batteritid, så att de kan koppla upp sig oberoende av plats. Lärplattformen ska sättas i drift och testas innan andra skolor i kommunen får tillgång till den. Organisation med olika roller ska arbetas fram under testperioden. Steg 2 Samtliga elever i modellskolans årskurs 6-9 ska få tillgång till sin bärbara dator. Styrgrupp En styrgrupp ska tillsättas bestående av förvaltningschef, familje- och utbildningsnämndens ordförande eller annan politiker inom FUN, rektor på modellskolan och IKT-pedagog. 1 En-till-en en bärbar dator per lärare och elev. Lärplattform lärare, vårdnadshavare och elevens digitala redskap för omdöme, utvecklingssamtal, Individuella utvecklingsplaner (IUP), lär- och kunskapsprocess. 2 Skolverkets utbildningsinsats Praktisk IT och Media

Projektgrupp En operativ projektgrupp ska tillsättas med representant från IT-avdelningen, lärare, IKTpedagoger och rektor för modellskolan. Referensgrupp Lärarlaget på modellskolan ska vara referensgrupp och förutsättningar för dem ska utarbetas av rektor. Aktivitetsplan Våren-sommaren Modellskola utses och de olika grupperna bestäms. Upphandling av lärplattform. Kravspecifikation för trådlös uppkoppling. Kravspecifikation för bärbar lärardator. Hösten Utbildning PIM startar Utbildning lärplattform Upphandling och genomförande av trådlös uppkoppling och lärardator ska vara klart Våren 2012 Uppföljning av lärplattform. Uppföljning och utvärdering av funktionalitet gällande trådlöst nät och datorer. Tidsplan Tidsplan Objekt och process Ansvar Anteckningar Maj - juni Styrgrupp utses Förvaltningschef Maj - juni Modellskola utses Styrgruppen Modellskola utses med förutsättningar för att arbeta med årskurs 6-9 Maj - juni Projektgrupp startar Maj - augusti Maj - september Underlag för lärplattform Upphandling av lärplattform Kravspecifikation internetuppkoppling och mobilt bredband Kravspecifikation för lärardatorer och elevdatorer. IKT-pedagog Upphandlingsunderlaget och upphandlingen görs för hela kommunen. Tankar kring en röd tråd genom föroch grundskola ska påbörjas. Kravspecifikationen ska diskuteras med styrgruppen och lärarna.

Tidsplan Objekt och process Ansvar Anteckningar September - oktober Uppstart PIM IKT-pedagog Flexibel uppstart av PIM September - oktober Offert/Upphandling infrastruktur och September - november September - november Januari - mars 2012 Mars 2012 lärardatorer Lärplattform introduceras. Utbildningsinsatser. Lärardatorer Uppföljning av funktionalitet för lärplattform och åtkomst via trådlös uppkoppling. Beslut om att fler skolor ska få tillgång till lärplattformen. IKT-pedagog / projektgruppen Projektgruppen/ Styrgruppen/ Ledningsgruppen Mars - april 2012 Elevers datorer / projektgruppen Maj - juni 2012 Utvärdering Styrgrupp Två aspekter måste tas med, lärarens upplevda kvalitet och den tekniska plattformens funktion. Referensgruppen måste vara delaktig. Uppföljningen av funktionalitet ligger till grund för mer specificerat tidsschemat. Budget - 2012 (inbegriper även infasning av lärplattform och lärardatorer på andra skolor än modellskolan, samt utbyggnad av mediesalar på andra skolor) Objekt 2012 Anteckningar Lärplattform 300.000 kr 150.000 kr Preliminär budget Bärbar dator, lärare 50 x 4.500 kr 225.000 kr 150 x 4.500 kr 675.000 kr Datorkostnad inbegriper kostnad för mobilt bredband och internetuppkoppling på skolan. Periodisering 3 år Bärbar dator, elev 0 kr 100 x 4.500 kr 450.000 kr Mediesalar 100.000 kr 100.000 kr Mediesalar byggs upp parallellt på andra skolor än modellskolan. Buffert 100.000 kr 100.000 kr Uppföljningen av funktionalitet ligger till grund för tidsschemat Uppstart 50.000 kr 50.000 kr 775 000 kr 1 525.000 kr

Uppföljning Uppföljningsstrategier ska diskuteras med styrgruppen och NGL 3 på Dalarnas högskola. Uppföljningen ska också ske kontinuerligt med diskussioner i referensgruppen tillsammans med projektgruppen. Detta kan ske tillsammans i strukturerade samtal men också mer informellt. En del i processarbetet kan vara att vi nyttjar sociala medier för informell uppföljning av arbetet i vardagen. Uppföljningen ska inbegripa flera parametrar. Kvalitativ Hur referensgruppen och den enskilde lärarens upplever funktionalitet och processarbetet. Hur involverade läraren känner sig i processen. Hur utbildning och stöd fungerar. Om det går att påverka i processen så att den enskilde lärarens tankar tas tillvara på. Hur fungerar supporten av lärarens dator, uppkoppling och lärplattform. Kvantitativ Mätning av belastning på internetuppkoppling. Enkät med frågor kring teknik, uppkoppling och lärarens egen dator. Utvärdering ska ske våren 2012 där fler parametrar om hur man kan skala upp modellen måste tillgodoses så att det fungera på alla skolor. 3 NGL - Next Generation Learning ett utvecklingsprojekt på Dalarnas högskola