Studiehandledning Människan kroppsfunktioner och hälsa (15 hp). Barnskötare ht 2010 v. 47- v. 10.

Studiehandledning Människan kroppsfunktioner och hälsa (15 hp). Barnskötare ht 2010 v. 47- v. 10. Välkommen till denna kurs! Jag heter Ragnhild Löfgren och är kursansvarig. Tanken med denna kurs är att vi ska närma oss naturvetenskapen med utgångspunkt från kroppsfunktioner och hälsa. Kursen är uppbyggd runt tema veckor som förhoppningsvis ska belysa kursens alla mål. Kursen kommer att avslutas med en muntlig tentamen där stoff från de olika temana ingår Kursens mål: Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - beskriva centrala kroppsfunktioner på olika organisationsnivåer från molekyl- till populationsnivå - beskriva och förklara modern evolutionsteori - använda och problematisera begreppet hälsa och uppvisa kunskap om vanliga orsaker till ohälsa - uppvisa kunskap om hur barn och ungdomar tänker kring människokroppen, dess funktioner samt hälsa/ohälsa samt bearbeta och analysera dessa tankar så de kan användas som utgångspunkt för undervisning - resonera kring hypoteser och naturvetenskapliga frågor - planera, genomföra och leda pedagogiskt arbete med speciellt fokus på ett naturvetenskapligt område i den verksamhet som den studerande finns i och utvärdera sina insatser som lärare. Innehåll: I kursen ingår arbete med centrala kroppsfunktioner med tonvikt på att förstå hur processer på olika nivåer, från gen och proteinnivå till hela människan, hänger samman och har betydelse för hälsa respektive ohälsa. I kursen ingår grundläggande mekanik i relation till människokroppen samt grundläggande kunskaper om cellens uppbyggnad, metabolism och genetik. Vidare behandlas modern evolutionsteori, dess föregångare, och hur de har tagits emot av samhället i tiden och vilken framgång de fått. Vanliga för skol- och förskoleverksamheten relevanta ohälsotillstånd utgör viktiga exempel och belyses både utifrån den drabbade individen och hans/hennes omedelbara närhet samt utifrån ett populations- /samhällsorienterat perspektiv. Vidare diskuteras hur olika framställningar av människan som barn/elever exponeras för kan påverka deras syn på sin kropp, hälsa/ohälsa samt syn på kön, sexualitet och samlevnad. Ett moment av kursen är att i samtal med barn/elever inhämta kunskaper om vad de undrar över rörande dessa frågor. Naturvetenskapliga metoder och arbetssätt studeras med speciellt fokus på hypotes och hur man kan pröva en hypotes. Den studerande skall också planera, genomföra naturvetenskaplig undervisning samt reflektera över det egna ledarskapet. Undervisning/ arbetsformer Arbetet bedrivs problem- och projektorienterat där den studerandes eget kunskapssökande och kunskapskritiska arbete är i centrum. Frågor om hur kroppen fungerar på olika nivåer (från molekyl, cell, organ, organsystem till individ och polulation) samt hur detta ska förstås i relation till hälsa står i fokus i denna kurs. Kursen utgår från ett större antal teman med tillhörande uppgifter. Arbetsgruppen kommer att få utgångspunkter eller andra

inlämningsuppgifter att arbeta med i anslutning till de olika temana. Vissa moment kommer att samläsas med natinstuderande. Kursen innehåller också VFU. Examination Examination av arbetet med temauppgifterna sker genom en muntlig tentamen i slutet av kursen där varje enskild gruppmedlem ska kunna redogöra för hela gruppens arbete med uppgifterna. De enskilda moment som inte behandlas vid den muntliga tentamen examineras genom obligatoriskt deltagande eller mindre separata examinationer. Medverkande lärare Astrid Berg Lasse Björklund Eva Bolander Monica Brandström Kristina Fredriksson Lotta Holmgren-Lind Henrik Jacobsson Klas Johnsson Ingrid Karlsson Ragnhild Löfgren Jan Schoultz astbe@isv.liu.se labjo@ifm.liu.se eva.bolander@liu.se monbr@isv.liu.se kristina.fredriksson@isv.liu.se henja@isv.liu.se klajo@isv.liu.se ingrid.karlsson@liu.se raglo@isv.liu.se jan.schoultz@liu.se

Tema Metabolism utifrån exemplet diabetes Ansvarig lärare: Ragnhild Löfgren Uppgiften är tänkt att belysa kursmålen: Efter avslutad kurs skall den studerande kunna beskriva centrala kroppsfunktioner på olika organisationsnivåer från molekyl till populationsnivå samt använda och problematisera begreppet hälsa och uppvisa kunskap om vanliga orsaker till ohälsa. Genomförande: Läs igenom det påhittade fallet nedan. Maria 12 år har insjuknat i diabetes (insulin-beroende). Marias föräldrar uppsökte vårdcentralen därför att Maria drack och kissade så mycket. När hon togs in på sjukhus var hon uttorkad och avmagrad men när hon kom tillbaka till skolan, efter ca 2 veckor, såg man endast att hon hade minskat i vikt. Marias diabetes behandlas genom att hon tar sprutor med insulin varje dag. Efter idrotten i skolan kan Maria ibland må dåligt men mår bättre igen om hon får något sött att äta. Ibland påstår Maria att hon även mår dåligt av stressade situationer (som inducerar ett adrenalin påslag) exempelvis vid prov men då hjälper det inte att hon äter extra. Föreläsningar som ges kommer att utgå från frågorna nedan. Försök därför att bearbeta frågorna innan föreläsningen så ni kan ta upp frågor eller synpunkter vid dessa tillfällen. 1.) Maria drack och kissade mycket. Förklara på cellnivå hur osmos fungerar. Hur är cellmembranet uppbyggt? Förklara också på individnivå varför Maria drack och kissade mycket samt hur detta påverkade henne. 2.) Vad har insulin för funktion i kroppen? Var produceras det? Varför måste det finnas socker i blodet? 3.) Varför måste insulinet tillföras till kroppen via sprutor? 4.) Vi måste alla äta för att få energi att orka utföra något. Förklara hur det vi äter kan omvandlas till energi som kroppen kan använda. Vi äter ju proteiner, fetter och kolhydrater men du kan ta exemplet socker (glukos) som i Marias fall. Vad är ATP? 5.) Kroppen använder energin till en mängd olika saker. Syntetisera olika proteiner, reparera skador, sända nervimpulser, muskelarbete. Förklara hur muskelarbete går till. Förklara också på vilket sätt Maria mår dåligt efter idrotten (muskelarbete) och varför det hjälper om hon äter något. 6.) Fundera också på hur stresshormoner (t ex adrenalin) påverkar metabolismen! Vad är det som händer med blodsockernivån när Maria blir stressad? Kan du se att Maria mår dåligt? Vad händer om hon äter extra? Vad händer om hon tillför mer insulin? Vad kan du göra som lärare? 7.) Barn och ungdomsdiabetes är speciellt vanligt i Finland och Sverige. Hur skulle man kunna förklara detta? Till stöd för uppgiften ges: 1.) Föreläsning av Ragnhild Löfgren om cellbiologi. Hur ser en cell ut? Vilka delar finns och vad är deras funktion? 2.) Föreläsning av Ragnhild Löfgren om metabolismen i cellen. Speciellt fokus på glykolysen. Hur går det till när sockret blir energi som kroppen kan använda? 3.) Handledning av gruppernas frågor, Ragnhild Löfgren.

Examination: Examination av detta moment sker vid den muntliga tentamen i slutet av kursen. Litteratur: Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Luns: Studentlitteratur. Kapitel 10. Människokroppens byggnad och funktion. s. 151-170. Haug, E., Sand O., Sjaastad, Ö.V. (2003). Människans fysiologi. Liber, Gyldendal. Kapitel 1. Grundläggande kemi och fysik. - Diffusion, s. 24-25. - ATP och energiomsättning i cellerna s. 46-52. Kapitel 2. Cellens uppbyggnad och funktion. - Celler, vävnader och organ, s. 58-63. Kapitel 5. Det endokrina systemet. -Hormonell reglering av kolhydrat-, protein- och fettomsättningen, s. 222-226. Kapitel 6. Skelettet och musklerna, s. 234-250. Upplaga 2009. Kapitel 1. Grundläggande kemi och fysik. Diffusion s 20-22 Osmos och infiltration s. 22 Organiska molekyler i kroppen s. 29-42 (Astrids föreläsningar) ATP och energi omsättning i cellerna s. 42-50. Kapitel 2. Celler och vävnader Översikt s. 52-54 Cellernas uppbyggnad och funktion s. 61-76. Cytoplasma s. 61 Celldelning s. 64 Cellmembranet s. 69 Kapitel 5. Det endokrina systemet. Hormonell reglering av kolhydrat-, protein- och fettomsättningen, s. 236-242. Kapitel 6. Skelettet och musklerna Skelett muskulatur, s. 252-269. Skelettmusklernas uppbyggnad och musklecellernas struktur s. 252 Kontraktionsmekanism s. 256 Skelettmuskulaturens mekaniska egenskaper s. 260 Energiomsättning i skelettmuskelfibrerna s. 263 Samspelet mellan musklerna och skelettet s. 268

Tema Matmolekyler och dieter Ansvarig lärare: Astrid Berg Uppgiften är tänkt att belysa kursmålen: Efter avslutad kurs skall den studerande kunna beskriva centrala kroppsfunktioner på olika organisationsnivåer från molekyl till populationsnivå samt använda och problematisera begreppet hälsa och uppvisa kunskap om vanliga orsaker till ohälsa Matens väg från tallrik till toa Läs igenom följande text: Under en samling i din förskoleklass utspelar sig följande samtal: Kalle: Fröken, jag är kissig. Du: Ja men då får du gå på toa. Lisa: Fröken, varför kissar man? Oskar: Varför bajsar man? Ismail: Det som kroppen inte vill ha av maten blir till kiss och bajs. Oskar: Man varför är bajset alltid brunt och luktar äckligt? Ismail: Det är ju för att kroppen inte vill ha det. Och så för att vi äter så mycket bruna köttbullar och brunt bröd! Farah: När min pappa äter bruna bönor så pruttar han efteråt och det luktar jätteilla. Oskar: Och så kissar vi gult för att vi äter så mycket apelsiner och bananer och sånt gult. Frida: Min pappa säger att kroppen vill ha vitaminer. Lisa. Vitaminer är nyttigt, det vet jag, det finns i apelsiner. Farah: Proteiner är nyttigt säger min mamma, det måste man äta om man ska bli stor och stark. Fast jag gillar inte proteiner. Bengt: Socker är inte nyttigt säger farmor. Jag får socker-chock om jag dricker Coca Cola säger hon. Fast jag gillar det för då blir jag pigg, fast jag får det bara ibland. Frida: Jag gillar salt mest. Och sura nappar. Bengt: När jag äter pannkaka så strör jag socker på den och sen tuggar jag på den och sen blir jag så mätt att jag måste springa omkring och sen tittar jag på TV och sen går jag på toa och bajsar ut sockret som kroppen inte vill ha för det är inte nyttigt. Ismail: Igår på TV såg jag hur man blir om man inte äter mellis, man blir liksom trött. Oskar: Nu är jag trött, när ska vi äta mellis? Du (tänker): Men hoppsan, hur hänger allt detta ihop egentligen Det är tydligt att maten och kroppen är sånt som engagerar barnen. De har många frågor och svar. Du bestämmer dig för att ni ska arbeta med ett tema under hösten som behandlar just detta. För att klara det måste du först fördjupa dina egna kunskaper inom området, men du måste också läsa in dig på barns föreställningar om mat och matspjälkning. Din och din grupps uppgift är nu att: Diskutera barnens (ovan) olika påståenden och försök sedan se till att ni kan besvara frågorna nedan; vad är sant och vad är falskt, hur funkar det egentligen? Frågor att fundera över i anslutning till detta: - Hur kan man beskriva mat ur ett kemiskt perspektiv? - Vilka är de viktigaste näringsämnena, hur ser de ut och vad används de till? - Vilka kan konsekvenserna av näringsbrist bli? - Vilka är stationerna på matens väg genom kroppen och vilken funktion har de? Våra sinnen, hur är det med dom! - Hur ser relationen mellan energi och mat (inklusive kakor, godis, läsk m.m.) ut?

Till stöd för uppgiften ges: 1.) Föreläsning av Astrid Berg om Biomolekyker 1: Vad är näring? Var finns den? Hur ser molekyler av olika näringsämnen ut? På vilket sätt är de uppbyggda? Vilken funktion har de? 2.) Föreläsning av Astrid Berg om Biomolekyler 2: Se ovan. 3.) Laboration om Mat och blodsocker, Ragnhild Löfgren. 4.) Laboration om Biomolekyler, Astrid Berg Examination: Examination av detta moment sker vid den muntliga tentamen i slutet av kursen. Obligatorisk gruppuppgift: Mat och hälsa Genomförande: Den mat vi äter påverkar direkt vår hälsa. Det finns därför mycket att fundera över i relation till detta, både ur ett naturvetenskapligt och ett samhälleligt perspektiv. Din och din grupps uppgift är nu att: Välja ut ett modernt fenomen, process eller en funktionsstörning inom området kost-hälsa att fördjupa er i. Glöm inte de frågeställningar somfinns i uppgifterna kring diabetes samt om matmolekyler. Det kan handla om exempelvis: 1.) Diabetes är det en välfärdssjukdom? Hur kan man hantera barn med diabetes inom förskolan? Törst/urin/osmos/inslulin/socker i blod/socker i urin/sockermolekylen hur ser den ut? 2.) Barn och fetma Orsaker? Risker? Hur kan man prata om detta med barn/elever/föräldrar? Näring/energirik mat/molekyler 3.) Kosttillskott bra eller farligt? Vad innehåller detta för matmolekyler? Snabbmat är all snabbmat dålig mat? På vilket sätt är snabbmat dålig mat? Relation mat/energi. 4.) Fasta vad händer? Vinster vs risker? Fiberrik kost varför? Hur funkar det? Relation mat/energi. Att svälta vad händer i kroppen? Orsaker i välfärden? Näringsbrist. 5.) Stenålderskost, Atkinsondiet, GI-diet eller socialstyrelsens rekommendationer - Vad är rätt kost? Vilka matmolekyler dominerar? 6.) Hård fysisk träning vad krävs i kostväg och varför? Risker? Hur går muskelarbete till? Bygga upp muskler eller bryta ner fett? Hur går detta till? 7.) Matallergi Vad är det? Orsaker? Vad händer? Tillsatser i mat Vad är det? Vad? Varför? Risker? 8.) Bra och dåligt fett Vad är det? Hur funkar det? Transfetter, omättade fetter, mättade fetter, oljor, enkelomättade fetter, cocosfett, animaliskt fett. Hur ser en fettmolekyl ut? Ni skall belysa ert val av fenomen ur både ett naturvetenskapligt och ett - i den mån det är intressant - samhälleligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet kan handla om hur en eventuell debatt kring fenomenet ser ut eller vilka samhälleliga mönster/intressen/drivkrafter som kan tänkas orsaka fenomenet. Vid ett seminarium skall ni sedan muntligt presentera ert arbete inför övriga arbetsgrupper. Examination: Detta moment kommer att examineras vid ett muntligt, gruppvis seminarium. Varje grupp får ca 20 minuter.

Litteratur (gällande båda uppgifterna) Jakobsson G. (2003) Vardagskemi. Studentlitteratur. ISBN: 9789144026374. Kapitel 6. Fett och tvättmedel. Kapitel 7. Kolhydrater. Kapitel 8. Protein. Lindegren, R. (2007) När kemin stämmer. Liber. ISBN: 978-91-44-01731-0 Kapitel: 11, 13-15 Haug, E., Sand O., Sjaastad, Ö.V. (2003). Människans fysiologi. Liber, Gyldendal. Kapitel 1. Grundläggande kemi och fysik. Kapitel 10. Matspjälkningsapparaten. Upplaga 2009. Kapitel 11. Matspjälkningsapparaten. Översikt s. 416-418 Kolhydraters uppbyggnad, spjälkning och adsorption s. 448 Nedbrytning och adsorption av proteiner s. 450 Nedbrytning och adsorption av fett s. 451.

Tema Sex, samlevnad och genusfrågor Ansvariga lärare: Lotta Holmgren-Lind, Ingrid Karlsson och Eva Bolander. Uppgiften är tänkt att belysa kursmålen: - använda och problematisera begreppet hälsa och uppvisa kunskap om vanliga orsaker till ohälsa - uppvisa kunskap om hur barn och ungdomar tänker kring människokroppen, dess funktioner samt hälsa/ohälsa Genomförande: För att ni ska känna er bekväma med att diskutera frågor kring sexualitet i olika pedagogiska sammanhang så kommer ni få möta en föreläsning och dramaverkstäder som tar upp hur olika framställningar av människan som vi och barn/elever exponeras för kan påverka vår/deras syn på sin kropp, hälsa/ohälsa samt syn på kön, sexualitet och samlevnad. Till stöd för uppgiften ges: 1.) Föreläsning av Ingrid Karlsson om genus. 2.) Föreläsning av Eva Bolander om sexualitet i förskola och skola. 3.) 2 st obligatoriska dramaverkstäder med Lotta Holmgren-Lind. Littteratur kommer att delas ut vid kursstart.

Tema Kropp, mekanik och energi Ansvarig lärare: Henrik Jacobson och Martin Nelzén Uppgiften är tänkt att belysa kursmålet: - beskriva centrala kroppsfunktioner på olika organisationsnivåer från molekyl- till populationsnivå Genomförande: Grundläggande kunskaper inom mekanik kommer att studeras samt relateras till bl.a. kroppsrörelser och funktioner. Vi kommer även studera energibegreppet och olika typer av energi som kommer relateras till olika aktuella områden i kursen. Energikällor och energikvalité studeras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. För att få en bättre förståelse och insikt kommer ni att få utföra flera olika laborativa moment där ni får omsätta teori till praktik. Till stöd för uppgiften ges: 1.) Föreläsning om Energi - källan till liv. Henric Jacobsson. 2.) Föreläsning om Mekanik - kroppars beteende när de utsätts för krafter. Henric Jacobsson. 3.) Laboration - Energi och mekanik i vardagssituationer. Henric Jacobsson. 4.) Mekanik verkstad Martin Nelzén Examination: Examination av detta moment sker vid den muntliga tentamen i slutet av kursen. Litteratur: Areskoug, M. (2006). Miljöfysik. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 2-3. Hewitt, P. G. (2005). Conceptual Physics. Pearson Higher Education, UK. Kapitel 2-7.

Tema Hypotesgenerering och den naturvetenskapliga metoden Ansvarig lärare: Lasse Björklund och Jan Schoultz Uppgiften är tänkt att belysa kursmålet: Efter avslutad kurs skall den studerande kunna resonera kring naturvetenskapliga metoder, modeller, hur man genererar hypoteser och vilka frågor man kan arbeta med på ett naturvetenskapligt sätt. Genomförande: Naturvetenskapligt kunskapande brukar beskrivas utifrån en väldigt förenklad modell: Den naturvetenskapliga metoden. Denna brukar delas upp i två faser. En generativ del där man på olika sätt försöker generera idéer och hypoteser som kan förklara ett fenomen, följt av en verifierande fas där man med en experimentell design försöker verifiera eller motbevisa sin hypotes. Vi ska arbeta med båda dessa faser. Först hur man skapar idéer, hur man arbetar för att öka sin kreativitet. Sedan hur man skapar ett experiment för att undersöka sin hypotes. Speciellt viktigt är det att lära sig vilka frågor man kan ställa sig, hur olika variabler och förhållanden kan göra ett experiment komplicerat att genomföra och inte minst att det i de flesta fall är omöjligt att bevisa en hypotes medan däremot en falsifikation alltid är användbar och värdefull. Till stöd för uppgiften ges: 1.) Föreläsning av Lasse Björklund om Den naturvetenskapliga metoden. Vad, hur och varför? 2.) Seminarium kring texter om hypotesen som metod, Jan Schoultz. Examination: En undersökning av ett fenomen med hjälp av en hypotes och naturvetenskapliga metoder testas och redovisas gruppvis via ett obligatoriskt muntligt seminarium i v. 03. Redovisningen ska innehålla: En beskrivning av det fenomen eller fråga som ska undersökas. En diskussion om vilka variabler som har undersökts och hur de eventuellt påverkar varandra. Förslag på hypoteser som om de uppfylls kan användas för att göra en modell/teori troligare, men även hypoteser som när de visar sig vara felaktiga förkastar modellen. Beskrivning av experimentdesignen och resultat. Omexamination: Omexamination kommer att erbjudas den studerande ca 2 veckor efter avslutad kurs. Litteratur: Sjöberg, S. (2000 eller 2005 eller 2009). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Studentlitteratur: Lund. Kapitel 2. Lagar, teorier och sådant. Kapitel 6. Naturvetenskap vad är det? Från Nordlab: System, variabel och kontrollexperiment. Finns på: http://na-serv.did.gu.se/nordlab/se/trialse/trialunits.html Artikel som kommer att delas ut.

Tema VFU. Barns frågor om kropp och hälsa Ansvariga lärare: Monica Göransson och Anne-Lie Armerö (kursmentorer) Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - uppvisa kunskap om hur barn och ungdomar tänker kring människokroppen, dess funktioner samt hälsa/ohälsa samt bearbeta och analysera dessa tankar så de kan användas som utgångspunkt för undervisning. - planera, genomföra och leda pedagogiskt arbete med speciellt fokus på ett naturvetenskapligt område i den verksamhet som den studerande finns i och utvärdera sina insatser som lärare. Förberedelse: Innan du planerar denna uppgift ska du föra ett samtal med/observera barnen angående vad de kan och vad de vill veta om sin hälsa och sin kropp. Utifrån dessa kunskaper skall du planera ett tema, som sträcker sig över ett läsår eller en termin, om hälsa och kropp så att barnen får svar på sina funderingar. Planeringen skall diskuteras med handledaren och redovisas skriftligt. Redovisningen ska innehålla vad barnen vet, vad de vill veta, hur du ska göra för att barnen ska lära sig det de vill samt hur du vet att barnen har lärt sig. Detta ska även kopplas till läroplanen/kursplanen. Planeringen redovisas muntligt och skriftligt i samband med VFU-uppföljningen. Genomförande: Diskutera planeringen med handledaren. Använd sedan en del av din planering vid något eller några tillfällen med barnen under kursen. Planeringen redovisas muntligt och skriftligt (på it s learning) i samband med VFU seminaret. Dokumentera ditt helhetsansvar i en GTLU-skriven rapport. Försök få med dig kollegor i temaarbetet, ta hänsyn till kunskaperna du har om barngruppen och koppla det du gör till styrdokumenten. Dokumentationen redovisas muntligt och skriftligt (på It s learning) i samband med vfu seminariet. Du ska även tillsammans med din handledare följa upp och arbeta vidare med din utvecklingsplan. Att undersöka Fundera kring hur frågor om död och dödsfall (t.ex. anhöriga, barn, kollegor, )bemöts på enheten, jämför i arbetsgruppen och redovisa muntligt på VFU-sem. Inför seminariet ska studenten ha: Genomfört uppgifterna enligt ovan och förberett en presentation med tid för diskussion av temaplaneringen och erfarenheterna av helhetsansvaret. (Tidsåtgång ca 10-15 min). För att bli godkänd krävs att studenten: gjort och redovisat temaplaneringen muntligt och skriftligt samt genomfört delar av den, gjort och redovisat sitt helhetsansvar muntligt och skriftligt, deltagit aktivt i diskussionerna på VFU-seminariet, arbetat med utvecklingsplanen,

Återkoppling: Ges av kursmentor vid den muntliga redovisningen på VFU-seminariet. Vad studenten behöver hjälp med på enheten: Möjlighet att genomföra uppgifterna, respons och stöd samt goda råd. Handledarrespons på genomförd uppgift: Synpunkter på studentens planering. Återkoppling på studentens helhetsansvar. Diskussioner kring utvecklingsplanen.

Tema Barns tankar och frågor om människokroppen, hälsa och ohälsa Ansvarig lärare: Jan Schoultz Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - uppvisa kunskap om hur barn och ungdomar tänker kring människokroppen, dess funktioner samt hälsa/ohälsa samt bearbeta och analysera dessa tankar så de kan användas som utgångspunkt för undervisning Genomförandet av detta tema sker i flera steg: a. Inledande seminarium där de studerande har förberett sig genom att läsa valda delar ur Våga Språnget, Barn och naturvetenskap och (Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer). Uppgiften blir att ur varje bok ta fram tre viktiga punkter/faktorer som man kan ha nytta av när man talar med barn och tar vara på deras frågor. Vid detta tillfälle planeras även för gruppvisa empiriska studier av barns tankar och frågor kring människokroppen och hälsa och ohälsa. Vilka tankar och frågor har barnen inom detta områder? De studerande genomför sina empiriska studier, genom samtal med barn. b. Varje studentgrupp ska skriva en rapport om sitt arbete. Rapporten ska innehålla bakgrund, metod, resultat och avslutas med hur resultatet ska kunna vara utgångspunkt i en undervisningssituation. c. Som stöd för skrivande finns ett schemalagt handledningstillfälle. d. Rapporterna redovisas och examineras v. 9 vid ett seminarium. Litteratur: Harlen, W. (1997). Våga språnget. Stockholm:Liber Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., Wehner-Godeé. (2008). Barn och naturvetenskapupptäcka, utforska,lära. Stockholm:Liber Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm:Liber.

Tema Evolution Ansvarig lärare: Klas Jonsson. Uppgiften är tänkt att belysa kursmålet: Efter avslutad kurs skall den studerande kunna beskriva och förklara modern evolutionsteori. Genomförande: Denna första vecka i kursen introduceras Darwins teorier om livets utveckling. De studerande får också möjlighet att diskutera såväl Lamarcks som Darwins teorier på seminarier under v. 47 - v.48. Till stöd för uppgiften ges: 1.) Föreläsning av Klas Jonsson om evolutionsteori, naturligt urval, anpassning mm. 2.) Föreläsning av Ragnhild Löfgren om DNA. 3.) Seminarium med Klas Jonsson utifrån kapitel 13 om Evolution i Björn Anderssons bok Att förstå skolans naturvetenskap. Frågor som kommer att tas upp är: - Vad innebär naturligt urval? - Hur resonerade Lamarck? Varför anses detta felaktigt? Exempel: Grottsalmandrar är blinda (de har ögon som inte fungerar). Hur skulle en biolog förklara hur blinda grottsalamandrar utvecklats från föregångare som kunnat se? - Har evolutionen ett mål? - Begrepp som variation och anpassning används i evolutionssammanhang. Varför är det viktigt att skilja mellan populationsnivå och individnivå? Examination: Examination av detta moment sker vid den muntliga tentamen i slutet av kursen. Litteratur: Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 13. Evolution. s. 209-226. Övrig litteratur kommer att delas ut vid kursstart.

Litteratur Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Areskoug, M. (2006). Miljöfysik. Lund: Studentlitteratur. Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., Wehner-Godeé. (2008). Barn och naturvetenskapupptäcka, utforska,lära. Stockholm: Liber. Harlen, W. (1997). Våga språnget. Stockholm: Liber. Haug, E., Sand O., Sjaastad, Ö.V. (2003). Människans fysiologi. Liber, Gyldendal. Hewitt, P. G. (2005). Conceptual Physics. Pearson Higher Education, UK. Jakobsson G. (2003). Vardagskemi. Lund: Studentlitteratur. Lindegren, R. (2007). När kemin stämmer. Stockholm: Liber. Nordlab: System, variabel och kontrollexperiment. Finns på: http://na-serv.did.gu.se/nordlab/se/trialse/trialunits.html