DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV

Medföjer skgsvårdsföreningens Tidskrift 1932. Häfte ch 2 DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE OM OXALATMETODENs ANVÄNDNING VID KEMISK]ORDANALYS AV OLOF TAMM STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV UNTERSUCHUNGEN OBER DIE AUSLESEMETHODEN BEIM STUDIUM DER BODENFAUNA AV. TRAGÅRDH OCH K. H. FORSSLUND OM SKOGSDIKNINGSPLANERS UPPRÄTTANDE I ÖVRE NORRLAND SYNPUNKTER OCH FöRSLAG FRAMKOMNA I SAMBAND MED EN SKOGSDIKNINGS PLANS UPPRATTANDE FöR GRANKOTTALDEN PA ORA REVIR OBER DIE AUFSTELLUNG VON WALDDRÄNIERUNGSPLÄNEN IM OBEREN NORRLAND AV C. MALMSTRöM OCH M. MALMGÅRD MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HÄFTE 27 N:r 1-3 CENTRALTRYCKERIE STOCKHOLM 1932

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 27. 1932-34 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANSTALT SCHWEDENS 27. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N: 27 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE SUEDE N: 27 CENTRALTRYCKERIET STOCKHOLM 1934

REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESSELMAN

INNEHÅLL: TAMM, OLOF: Uber die Oxaatmethde in der chemischen 3de:Qanayse. Om xaatmetdens användning vid kemisk jrdanays I 9 TRÄGÅRDH, IVAR ch FORSSLUND, KARL-HERMAN: studier över insam= Ungstekniken vid undersökningar över markens djuriv...... 2 I Untersuchungen iiber die Ausesemethden beim Studium. der Bdenfauna......:... 45 MALMSTRÖM, CARL ch MALMGÅRD, MARTIN: Om skgsdikningspa= ners upprättande i övre Nrrand. Synpunkter ch försag framkmna i samband med en skgsdikningspans upprättande för Grankattaiden på Örå revir...... 69 Uber die Aufsteung vn Waddränierungspänen im beren Nrrand I 20 MALMSTRÖM, CARL: Om resutaten av en 70-årig myrdikning i Västerbtten............................................................................ I 2 3 Uber die Resutate einer 70-jährigen Mrentwässerung in Wästerbtten (Nrdschweden)... I42 HESSELMAN, HENRIK: Några studier över fröspridningen hs gran ch ta ch kahyggets besåning... I45 Einige Bebachtungen iiber die Beziehung zwischen der Samenprduktin vn Fichte und Kiefer und der Besamung der Kahhiebe I 74 TIREN, LAR.s: N y are fä tförsöksmetdik, beyst genm några skgsdingar på Kubäcksidens försökspark.................. I 8 3 Mre recent methds f :fied experiments iustrated by frest cutivatin in Kubäcksiden experimenta frest.......................... 2 2 2 PETRINI, SvEN: Ett 25-årigt försök med naturföryngring i nrrändsk råhumusgranskg: Nrrf.mrådet, Haverö s:n, Medepad 223 Ein 25 -jähriger Versuch mit natiiricher Verjiingung in nrrändischem Rhhumus:fichtenwad...... 285 TAMM, OLOF: Om mekanisk anays av svenska skgsjrdar... 289 Uber die mechanische Anayse vn schwedischen Wadböden... 3I I Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under femårsperiden I927-I93I jämte försag ti arbetsprgram. (Bericht iiber die Tätigkeit der Frstichen Versuchsa:ifstatcSchwedens während der Peride J927-1931; Accunt f the' wrk at -the Swedish Institute f Experimenta Farestry in the perid I927H)3'r). I. Gemensamma angeägenheter (Gemeinsame Angeegen hiten.; Cmmn tpics) av HENRIK HESSELMAN...:. 3I3 tr. Sk gsavdeningen (Frstiche Abteiung; Farestry divisin) av. HENRIK PETTERSON...:... 3I5 Sid.

III. N a turvetenskap iga a vd eningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Btanica-Gegica divisin) av HENRIK HEssEL- MAN... 320 IV. Skgsen tmgiska avdeningen (FrstentmgischeAbteiung; Entmgica divisin) av IvAR TRÄGÅRDH... 332 V. Avdeningen för föryngringsförsök i Nrrand (Abteiung fir Verjiingungsversuche in Nrrand; Divisin fr Affrestatin in Nrrand) av EDVARD WIBECK..., 339 Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 1931. (Bericht iiber die Tätigkeit der Frstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre I 93 I; Reprt n the wrk f the Swedish Institute f Experimenta Frestry in I 93 I). Amän redgörese av HENRIK HEssELMAN... 354 I. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung; Frestry divisin) av HENRIK PETTERSON... 354 II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Btanica-Gegica divisin) av HENRIK HEssELMAN 3 59 III. skgsentmgiska avdeningen (Frstentmgische Abteiung; Entmgica divisin) av IvAR TRÄGÅRDH... 36 IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Nrrand (Abteiung fiir die Verjiingungsversuche in Nrrand; Divisin fr Affrestatin in Nrrand) av EDVARD WIBECK... 36I Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 1932. (Bericht iiber die Tätigkeit der Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre I932; Reprt n the wrk öf the Swedish Institute f Experimenta Frestry in I 93 2 ). Amän redgörese av HENRIK HESSELMAN... 365 I. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung; Frestry divisin) av HENRIK PETTERSON... 365 II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Btanica-Gegica divisin) av HENRIK HEssEL- MAN... 366 III. Sk g sen tmgiska a vd eningen (Frstentmgische Abteiung; Entmgica divisin) av IvAR TRÄGÅRDH... 371 IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Nrrand (Abteiung fiir die V erjiingungsversuche in Nrrand; Divisin fr Affrestatin in Nrrand) av EDVARD WIBECK... 372 Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 1933. (Bericht iiber die Tätigkeit der Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1933; Reprt n the wrk f the Swedish Institute f Experimenta Frestry in 1933). Arriän redgörese av HENRIK HESSELMAN... 374 I. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung; Frestry divisin) av HENRIK PETTERSON...,................................ 3 7 4 Sid.

II. N a turvetenskapig a avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung; Btanica-Gegica divisin) av HENRIK HEssEL- MAN...;... 376 III. skgsentmgiska avdeningen (Frstentmgische Abteiung; Entmgica divisin) av I VAR TRÄGÅRD H... 3 78 IV, Avdeningen för föryngringsförsök i Nrrand (Abteiung fur die Verjiingungsversuche in Nrrand; Divisin fr Affrestatin in Nrrand) av EDVARD WIBECK... 378 Sid.

I. TRÄGÅRDH ch K H. FORSSLUND STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNI KEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV. vid studiet av markens djuriv är det givetvis av utmrdentigt str betydese, att man betjänar sig av metder att insama djuren, vika är fut tiföritiga, så att man verkigen får tag på praktiskt taget aa de djurfrmer, sm finnas där. Någn viss universametd, sm ämpar sig för aa sags prv ch aa djurfrmer, existerar het säkert icke, ch särskit de frmer, sm vid prvens behanding inkapsa sig ch bi röriga, sm faet är med tardigraderna ch rhizpderna, kunna ej insamas med samma metder, sm giva utmärkta resutat ifråga m andra djurfrmer. Såsm tidigare framhåits i den år 1928 pubicerade rienterande översikten över studiet av markens djuriv (TRÄGÅRDH 1928, sid. 795), är aa mekaniska metder, sm gå ut på att genm såning ch pckning för hand insama djuren, fuständigt värdeösa utm ifråga m större djur sm t. ex. snäckr, maskar ch Större insekter. Ty des skadas en mängd av de smärre djuren genm den med såningen förbundna mskakningen av materiaet, des är det adees för tidsödande att med en fuktad nå eer pense sama djuren ett för ett, även m mim på detta sätt skue kunna få tag i aa, viket adees icke är faet, då många av djuren på grund av sin betydiga strek är svåra, för att ej säga möjiga att se. Den förste, sm knstruerade en autmatisk apparat för insaming av smådjur, var ANTONIO BERLESE i Frenz, sm år 1905 beskrev en dyik. Den grundade sig på det väkända förhåandet, att de i marken evande djuren i amänhet är jusskygga ch fuktighetsäskande ch därför, när de utsättas för jus Dch trka, söka sig ängre ned i marken. Uttrkningen ernåddes med Bereses apparat genm att materiaet ades på ett så, viande på en tratt, viken var msuten av en vattenmante, sm upphettades ti 60-100 C. Vid den därvid skeende uttrkningen av materiaet tvingades djuren nedåt ch fö sutigen genm trattens pip ned i en under densamma uppstäd gasskå, fyd med ämpig kn serveringsvätska. Apparaten beskrevs av TRÄGÅRDH (1910) år 1910.

22 I. TRAGARDH OCH K. H. FORSSLUND Vi sakna anedning att närmare ingå på de ika mdifikatiner av Bereses apparat, sm sedermera sett dagens jus, med undantag av den, sm knstruerades av TULLGREN (r9r7), emedan denna senare kmmit att få str betydese vid studiet av markens fauna. TULLGREN ersatte varmvattensmanten med en cyinder, sm städes vanpå tratten, ch i denna upphängdes en ektrisk ampa försedd med en refektr av meta. Varken BERLESE eer TULLGREN avsåg med sina apparater någt annat än att ernå en bekväm metd att på krt tid för rent faunistiska ändamå vittja mssa, öv. d. på de därstädes evande djuren. För nggrannare kvantitativa anayser av markppuatinen vrde så.kerigen ej avsedda, ch för dyika ändamå kunde de ej heer användas, innan man genm nggranna undersökningar övertygat sig m, att de vr tiföritiga. Icke dest mindre adpterades den Tugrenska metden, utan att några sm hest kntrundersökningar över dess effektivitet verkstäts, av nästan aa frskare på detta mråde, exempevis v. PFETTEN (1925) ch PILLAT (1922) ch senast BORNEBUSCH (1930). Påpekas bör i detta sammanhang, att man i Engand vid undersökningar av djurivet. i marken utbidat en annan metd nämigen med rinnande vatten jämte tre ika så med avtagande maskstrek. Denna metd är emeertid endast användbar, när det gäer åkerjrd, där partikarna är små ch av någt så när samma strek. Vid undersökningar av exempevis djurivet i förna, ika mssr. d. går den ej att använda. I den mån det visar sig nöqvändigt att utsträcka undersökningarna ti ägre iggande ager av minerajrd i de svenska skgarna, kan emeertid metden kmma ti användning. Vid de undersökningar, sm för c:a 5 år sedan igångsatts vid Statens skgsförsöksanstat, har utbidats en metd, sm principiet överensstämmer med Bereses däri att en uppvärmd vattenmante användes för prvens uttrkning. Men för att samtidigt kunna arbeta med ett ferta apparater visade det sig mest praktiskt att använda de trattar för fitrering av kidaa vätskr, sm finnas i handen. På dessa finnes en snett nedåtriktad, cyindrisk behåare för vattnet, viket möjiggör, att 4-5 dyika trattar kunna uppvärmas av samma åga. Så snart temperaturen, uftens trrhet ch sbeysningen det möjiggjrde, användes»naturtrkning», då det på förhand ansågs sannikt, att ju mindre mijöpåverkningen avvek från den, för v:iken djuren i naturen vr utsatta, dest påitigare brde resutaten biva. Denna större påitighet brde mera än vä uppväga den ägenhet, sm prvens ångsammare uttrkning utgjrde. Emeertid får man naturigtvis ej säppa ur sikte önskemået att så småningm kmma fram ti en metd, sm förenar önskvärd snabbhet med en så bög grad av tiföritighet sm möjigt.

UNDERsöKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV 23 Av denna anedning påbörjades smmaren 1931 en serie jämförande försök i syfte att b. a. utröna, under vika förhåanden beysning vanifrån sm uttrkande faktr är en för kvantitativa insamingar tifredsstäande metd. Vre så förhåandet, har denna metd den avsevärda fördeen jämfört med den föregående att, naturigtvis under förutsättning av tigång på eektrisk ström, värmekäan är vida ättare att håa någt sånär knstant under en ängre tid utan särskid tisyn, viket ej är faet vid uppvärmning nedifrån med gas eer ftgen. Det föreåg därjämte en adees särskid anedning ti att underkasta Tugrens-metden en nggrann prövning, nämigen de stra ikheter, sm förefunnas mean de resutat, varti BORNEBUSCH ch författarna kmmit: Så t. ex. anger BORNEBUSCH sm maximasiffra för acarider från granskg på Sjäand 20 650 exempar pr kvm. Från den ikaedes panterade granskgen Daby krnpark i Skåne föreigger en maximasiffra av 275 8 exempar pr kvm d. v. s. mera än 13 gånger så många. Av 17 prv från Daby krnpark innehö 5 st. över 200 exempar pr kvm, 9 st. över 100 ch endast 3 prv under 100 exempar dck med ett medeta av 64 200. I fråga m cemberna är skinaden ännu större. BORNEBUSCH redvisar en maximasiffra av btt 4 830 exempar pr kvm, vårt mtsvarande prv från Daby innehö 282 500 ch medetaet för 17 prv är 120, viket innebär, att B. yckats i sina prv påträffa endast c: a 2 % av vad vi funnit. Denna fantiga skinad kan vä knappast avspega verkiga förhåandet. Ty man kan över huvud taget ej gärna förutsätta, att den sjäändska granskgens fauna skue vara så erhört mycket fattigare än den skånska, Tvärtm taar at för, att båda i detta avseende trde ikna varandra. I varje fa föreigga inga sådana ikheter mean de båda mrådena ifråga m humustäckets tjckek - viket en. B. är 10--13 cm, i Daby mkring 5 cm högst 7 cm - att de kunna förkara företeesen. Jämför man insamingsresutaten närmare, finner man t. ex., att band cemberna samma arter finnas i Skåne ch på Sjäand. Vad acariderna beträffar, faer det genast i ögnen, att B. över huvud taget endast upptager 3 arter trmbidiider, av vika ingen utgör mera än I % av acaridantaet. Just ifråga m de minsta ch sprödaste arterna, vika genm sin erhörda individrikedm spea en str r, är ikheterna synnerigen påfaande. (Anmärkas må i detta sammanhang, att även våra siffrr givetvis understiga de verkiga, då und,!=!r materiaets behanding genm dess ika prcesser en viss prcent atid kmmer brt, hur nggrann man än är). Denna mständighet pekar tydigt hän på, att den av BORNEBUSCH använda metden var behäftad med vissa fukmigheter,

24 I. TRÄGARDH OCH K. H. FORSSLUND ch man kmmer då närmast att tänka på den av TRÄGÅRD H förut (r 928, sid. 796) påpekade faran, att man vid knstad uppvärmning riskerar, att de ara minsta ch sprödaste djuren dö ch eventuet trka fast i materiaet i stäet för att tvingas ned i tratten. Ä ven andra speciea mständigheter synas föreigga vid B:s behanding av sitt materia, sm bidraga ti att förkara de stra undersktt han fått ifråga m vissa djurgrupper. För insaming av de djur, sm drivas ut i apparaterna, har B. använt åga, vidhasade faskr, viket framgår av fig. 2 ch 3 i hans avhanding. Om den vidare behandingen av djuren meddear han endast föjande: Det insamade materiaet förvaras i akh, tis det kan bi srterat. De cember, sm fyta på ytan, överfyttas ti ett särskit gas, viket underättar srteringen. Detta försiggår på föjande sätt: i små prtiner fyttas materiaet ti en fatbttnad prsinsskå, där djuren srteras under ett binkuärt mikrskp med 8 x förstring med tihjäp av en böjd preparernå. De srterade ch räknade djuren överföras med en fin hårpense ti små gasrör, r x 40 mm, där de knserveras i akh. Varje rör numreras ch etiketteras i överensstämmese med den ista, sm gjrdes samtidigt med räknandet av djuren. Av van återgivna redgörese framgår, att denna de av B:s metdik på fera punkter brister i nggrannhet. Sm B. påpekar, fyta cemberna på akhens yta i uppsamingskäret, men detta är även faet med en mängd acarider, i synnerhet smärre frmer. Cember, eupdider ch trmbidiider sjunka endast i undantagsfa ti kärets btten, de stanna på ytan ch fyta mkring åt ika hå. När de därvid kmma ti kanten av käret, händer det mycket fta, att de dragas ångt upp på dettas väggar av de puserande drppar, sm atid bidas där, eer av vågröreser, sm uppstå när man rör vid käret, ch kibbas fast vid väggen utan att åter föras ned ti ytan. Detta inträffar atid, då det är mycket djur i käret, ch fta kunna de sitta sm en mer eer mindre tät bård av fera hundra ex. runt väggen. Att få dessa djur ut ur uppsamingskär av den typ B. använt måste betecknas sm en absut möjighet. Även m man med en pipett försöker spa ned dem, kmmer atid en str de att endast fyttas en bit för att åter kibbas fast vid väggen. Någt bättre är skåar med pan btten men utan förträngning av väggen uppti, men erfarenheten har visat, att även sådana hest böra undvikas; des kan man ej vara säker på att få med aa djur, sm kibba fast vid väggen, då de skymmas brt av skåens övre kant, des är det atför tidsödande att sama upp djuren ur en sådan skå. Sm den utan jämförese mest ämpiga typen av uppsamingskär ha urgas-frmiga skåar med en övre diameter av 6 cm visat sig vara. Dessa

UNDERsöKNINGAR ÖVER MARKEN S D JURLIV 25 kunna fyttas direkt under mikrskpet, ch tack vare de suttande väggarna igger hea innehået tydigt expnerat, även det sm fastkibbats vanför vätskan. Härigenm undvikes den ödesdigra första överfyttningen av djuren, sm är nödvändig vid de Brnehuschska faskrna, ch sm undvikigt har ti föjd, att en str de av djuren gå tispi. Dessutm medför denna metd, att man kan arbeta med mväxande mörk ch jus bakgrund. Av särskit str betydese är den mörka bakgrunden; endast mt denna bi de små jusa eer vita frmerna tydigt skönjbara. B. anger ej, viken färg hans fatbttnade prsinsskåar hade, men man trde kunna antaga att de vr vita. Den förstring, sm B. använt (8 X), måste även betecknas sm adees tifredsstäande. För att pröva, m det var möjigt att i en vit skå vid 8 gångers försting urskija jusa mikracarider, gjrdes föjande experiment: I en vit prsinsskå tömdes ett rör, innehåande r st. ti färgen vita»småacarider» (eupdider ch andra mikrskpiska trmbidifrmes samt ett par mycket små ribatidnymfer). Med r gångers förstring kunde endast ett enda exempar tydigt iakttagas, viket sedan visade sig vara en Rhagidia, fera gånger större än de övriga djuren. Därefter hädes skåens innehå i en gasskå ch granskades med 30 gångers förstring mt mörkbå bakgrund, varvid 94 exempar kunde återfinnas. (Vid överfyttning. mean ika rör ch skåar måste man i amänhet räkna med, att en de av dessa smådjur gå förrade).»småacariderna», vika efter at att döma undgått BORNEBUSCH, utgjrde i prvet ifråga c:a r6, s % av hea ppuatinen. Det är föjaktigen möjigt att med denna förstring urskija de minsta acariderna, vika dck fta spea en kvantitativt str r. Enigt vår erfarenhet måste man använda 30 x förstring ch mörk bakgrund för att säkert få med denna de av faunan. Ä ven måste man bestämt avråda från användande av pense på av B. angivet sätt, då de små frmerna ätt trassa in sig i håren ch kmma brt. Största nggrannhet trde uppnås, m man med en preparernå fyttar de på ytan fytande djuren ti de rör, där de ska förvaras. De djur, sm sjunkit ti skåens btten, överfyttas ti vannämnda rör med tihjäp av en pipett. För att undersöka, m den. Tugrenska metden hade en eta inverkan på de minsta ch sprödaste frmerna ch därför ej åtminstne i förändrat skick ät sig användas för kvantitativa undersökningar över markfaunan, anstädes smmaren ch hösten 193 r en serie försök. Dessa hade även ti syfte att utfinna en metd att påskynda uttrkningen utan men för djuren samt att bidraga ti utredning av frågan m viken r beysningen ch uttrkningen speade.

26 I. TRÄGÅRDE OCH K. H. FORSSLUND Fig. I. / A _e, " ----- - ------- ------{._ A- Apparat för autmatisk insaming av markfaunan genm uppvärmning uppifrån medest eektrisk ampa. a ös pappskiva med urtag i kan ten för att möjiggöra fuktighetens brtgång; b beckcyinder; c eektrisk ampa; d metaring med så; e det behandade materiaet;.f termmeter; g gastratt; h kppartratt; i uppsamingsskål Apparat fiir autmatische Einsammung der Bdenfauna durch Erwärmung -vn ben mit Hife einer eektrischen Lampe. a Kreisförmige Pappenscheibe mit Einschnitte am Rande um das Durchiassen der Feuchtigkeit zn ereichtern; b B eehcyinder; c Eektrische Lam p e; d Metaring mit Siebe; e Das behande te.materia; f Thermmeter; g G Iastrichter; t Kupfertrichter; i Sammegäschen. Vid försöken användes apparater av bifgade utseende (fig. I). Apparaten utgöres av en kppartratt på tre ben, inuti viken en gastratt är pacerad, så att ett mantefrmat meanrum bidas mean de båda trattarna,. nedti tisutet av en gummiprpp, sm genmbrras av gastrattens pip. Då uppvärmning sker med en åga enigt BERLESES metd, fyes detta meanrum med vatten; det kmmunicerar med en på biden ej synig, rörfrmig behåare på kppartrattens sida, under viken ågan från ett primuskök e. d. paceras. Ovanpå gastratten igger ett så i en ring av kpparpåt; genm att sået igger öst i ringen, kan det vid behv utbytas mt ett annat med annan maskstrek. Under gastrattens pip står en skå med 70 % sprit + gycerin för uppsaming av de djur, sm faa genm tratten. Då en eektrisk ampa användes sm värmekäa, stäes en påtcyinder vanpå trattapparaten, ch i övre deen av cyindern hänges en ampa. För att underätta uftväxingen ha ett anta små uckr kippts ut i cyinderns undre k:;tnt; dess övre öppning täckes av en pappskiva med urtagning för ampan ch edningstråden. Nedti på trattens sida finnes ett hå för en termmeter. Lampan håes i sitt äge av ett i sided vridbart stativ. Avdunstningens förpp kntreras genm att ampan ch cyindern vid vissa tidpunkter fyttas från apparaten ch sået med markprvet väges under minsta möjiga skakning. I den ena apparaten användes en 40 W:s ampa, i den andra en 2 5 W:s ampa, i den tredje användes btt rumstemperatur. Härigenm erhös i amänhet föjande temperaturer I 40-50, II 30-40, III 17-20. I

UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS D,JURLIV 27 de ika apparaterna fördeades i ika mängder ett så hmgent materia, sm över huvud taget kunde uppetas. Varje timme avästes temperaturen medebart vanför materiaet, cb detta vägdes, varjämte uppsamingsskåen mbyttes, så att varje timmes fångst kunde räknas för sig. På grundva av dessa undersökningar visade det sig möjigt att ej btt 1595 1325 LJ065 7965 Fig. 2. Grafisk framstäning av insamingsresutatet med beysning uppifr.n vid försöksanrdning, sm fig. r utvisar, med 40 Watt ampa (r) ch uttrkning vid rumstemperatur (III). Materiaet utgjrdes av granförna ch humus fr.n ört- ch gräsrik granskg med insprängda övträd söder m Laduviken ch tgs pi en bar fäck i början av jui 1931. Prvet vägde färskt g gram, dess trra vikt var 50,4 gram. Prcenten rganisk substans 82,5. Prvets nummer 159. Siffrrna hänföra. sig ti r gram trr substans (trkat vid r C.). A maskar; B tjckhudade acarider; C tunnhudade acarider; D Cember; E andra arthrpder. Graphische Darsteung der Resutate einer. Einsammung unter Benutzung einer 40 Watt Lam p e (I) und vn Zimmertemperatur (III). Das Materia besteht aus Fichtenföma und Humus aus einem Fichtenwad in der Nähe vn Experimentafätet und wurde Anfang Jui rg3r eingesammet. Anfangsgewicht g Gramm. Trckengewicht 50,4 Gramm. Przent arganischer Substanz 82,5. Nummer der Prbe rsg. Die Zahen sind pr z Gramm Trckengewicht ausgerechnet (bei I C getrcknet). A Wiirmer; B Dick-häutige Miben; C Dtinn-häutige Miben; D Cemben; E iibrige Arthr pden. 22.m A I m B I m c 730 710 I -- 125 110 I m. I.iT. D E

28 I. TRAGARDH OCH K. H. FORSSLUND draga påitiga sutsatser angående beysningsmetdens vådr utan även. mera i detaj studera verkningarna av ika uttrkningsgrader.. Fig. 2 iustrerar resutatet av den första jämförande undersökning, sm gjrdes mean TULLGRENs apparat (40 W. ampa) ch ))naturmetden)) med ångsam uttrkning vid rumstemperatur. I det första prvet,. sjönk vikten under de första 22 timmarna från 90 gram ti 55 gram, sm var sutvikten, ch under samma tid nedfö eer kröp aa djur ned i skåen. Mtsvarande tidrymd för det andra prvet var ej mindre än 8 dagar. Vid den statistiska bearbetningen sammanfördes maskar, tjck-hudade acarider, mfattande fuvuxna.ribatider ch gamasider, tunn-hudade acarider, mfattande arver ch nymfer av ribatider samt trmbidifrmes, cember ch sutigen övriga arthrpder ti 5 grupper (A-E). Prvet är taget i skgen strax söder m Laduviken; den närmaste mgivningen kring prvstäet är en ört- ch gräsrik granskg med insprängda övträd. Under granarnas krnr är marken bar ch marktäcket består av ett mycket tunnt ager av barrförna, varunder kmmer en kmpakt humus. Siffrrna hänföra sig ti IOO gram av det vid I00 C. uttrkade.prvet. Experimentet visar ss, att resutaten ifråga m cember ch andra arthrpder är praktiskt taget ika i båda apparaterna, detsamma kan sägas m de tjckhudade acariderna, där dck ångtrkningsmetden givit någt bättre resutat. Maskarna spea numerärt en mycket underrdnad r men ikvä framgår av försöken, att beysning vanifrån är en ämpig metd att sama dem, ty den gav btt I mask (det absuta antaet) medan ångtrkningsmetden gav I I gånger så många. Om man btt ser ti numerären, är emeertid. de tunnhudade acariderna nära 4 gånger så tarika i naturprvet sm de övriga djuren tisammans, med sina över 4 exempar eer över 70 pr kg trr substans. Mtsvarande siffrr för prv I är btt c:a 2, d. v. s. häften, viket bevisar, att nära 2 av de minsta acariderna eer 35 pr kg trr substans mkmmit med beysningsmetden, innan de hunnit krypa ned i skåarna. Det är säkert ingen tifäighet, att just dessa grupper, maskar ch tunnhudade acarider, visa de största undersktten vid beysningsmetden. Ty maskarna (igchaeterna) är genm sin ytterst tunna kutikua mycket känsiga för uttrkning. De tunnhudade acariderna är ckså i jämförese med de tjckhudade frmerna mycket svagt bepansrade ch ti föjd därav känsiga för uttrkning, ch för dem tikmmer sannikt ckså ett annat mment, deras devis med den ringa streken sammanhängande ångsamma stäförfyttning, sm gör, att de ej. hinna att krypa ned ti djupare ager, innan de. duka under för trkan ch värmen. De ytterst iviga ch röriga cemberna förmå däremt att så snabbt

UNDERsöKNINGAR över MARKENS D.JURLIV 29 söka sig ned ti djupare age.r, att de ej ida någt större men av värmen ch trkan. De större riatiderna ch gamasiderna åter är genm sitt tjckare kitinpansar jämte sin större rörighet skyddade under den tid, sm åtgår tis dess de hunnit uppsöka mörkare ch fuktigare ager av materiaet. Nästa figur (fig. 3) visar ss resutatet av ett mera detajerat försök med samma materia men taget under en annan årstid, nvember månad. 14035 11500 9280 Fig. 3. Grafisk framstäning av insamingsresutatet vid järnfrande försök med beysning uppifr!.n med 40 W att ampa (I), 25 Wattampa (II) ch vid uttrkning vid rumstemperatur (III). Prvet utgöres av granförna ch humus taget i nvember 1931 pi. samma ka sm prv fig. 2. Färsk vikt g gram, trr vikt I = 29,3 gram, II = 30,3 gram, III = 28,9 gram. Prcent rganisk substans 82,s. Prvets nummer 155. Siffrrna hänfra sig ti 100 gram trr substans. Beteckningar sm i fig. 2. Graphische Darsteung der Einsamm ungsresutate bei vergeichenden V ersuche' mit 40 Watt Lampe (I), s Watt Lampe (II) und Zimmertemperatur (III). Materia wie im vrigen Versuch, aber ia Nvember I93I eingesammet. Anfangsgewicht g Gramm. Trckengewicht -= 29,3 Gramm, II = 30,3 Gramm, 111 = 28,9 Gramm. Przent arganischer Substanz 82,5. Nummer der Pr be I55 Die Zahen sind pr x Gramm trckene Substanz ausgerechnet. Bezeichnungen wie in Fig.. 2. 1355 1295 I () 7 85 J:.n m I n m I 1I i - A B c -- 290 2652't5 135 JOO 50 I n m I II. m D E

30 I. TRÄGÅRDH OCH K. H. FORSSLUND Denna gång användes både 40 ch 25 W. ampr jämte ångtrkningsmetden. Den ika årstiden betingar uppenbarigen vissa av ikheterna i materiaet jämfört med juimateriaet. De tjckhudade acariderna är färre, emedan en str de av dem övervintrar sm ungar eer i äggstadiet, detsamma gäer i ännu högre grad m cemberna, ch även insekterna är färre, trigen emedan många av dem övervintra i äggstadiet, sm givetvis ej åter sig insama med denna metd. 40 30 20 O,. ---- ][ X 11 / /! /I,'JI IJJI -_) 1 - --- Fångtr<Zsufaf (Tangresu+at) Tqmpr.zrafur I 40-60" C ] 36-46' c JJ 20-22' c 3 4 8 9 10 24 48 n 96 120 144 timmar (Stund«.n) Fig. 4. Grafisk framstäning av uppvärmningens, uttrkningens ch insamingens förpp vid försöksanrdning, sm fig. I utvisar. I = 40 Watt ampa, II = 25 Watt ampa, III= rumstemperatur. Prvet detsamma sm fig. 3 (n:r 155). --- = fuktighet; --- = insaming pr timme, resp. dygn. Graphiske Darsteung des Veraufes der Erwärmung, der Austrcknung und der Einsammung bei Versuchsanrdnung wie in Fig. r. r= 40 Watt Lampe, I= 25 Watt Lampe, III= Zimmertemperatur. Das Materia wie in Fig. 3 (Nr rss). --- = Feuchtigkeit; - - - = Einsammung pr Stunde, resp. Tage. En jämförese mean fig. 2 ch fig. 3 visar, att daggmaskarna förhåa sig på samma sätt vid behanding med den starkare ampan. Ingen enda mask förmådde taga sig ned i tratten I. Ä ven den svagare ampan var tydigen för stark för dem, i det att btt 2 st. (se tab. r-3) eer mkring 8 % av det sannika antaet karade sig. Mtsvarande siffra för naturprvet är 24 st. Redan av dessa försök trde det framgå, att Tugrensmetden är fukmigt användbar ifråga m insaming av maskar. Ifråga m tunnhudade acarider ägga vi märke ti ett undersktt av c:a I 300 eer c:a 32 % för apparat I, atså ej så mycket sm vid föregående experiment men ikvä atför mycket, för att man skue kunna tänka sig, att ikheten återspegade en ursprungig ikhet i materiaets. sammansättning, så mycket mera sm de andra grupperna ej visa någn mtsvarande större ikhet inm de ika deprven. Man bestyrkes i sin uppfattning, att 40 W. ampan har en eta inverkan på de tunnhudade acariderna, när man finner, att 25 W. ampan

UNDERsöKNINGAR ÖVER MARKENS D)JURLIV 31 ti sina verkningar står mitt emean 40 W. ampan ch naturmetden, med ett undersktt av btt c:a I 2, 5 %. Härav framgår, att åtminstne vid behanding av barrhumus av den i dessa prv förekmmande beskaffenheten, ämnar TULLGRENs-metden med 40 W. ampa fukmigt viseedande resutat ifråga m de tunnhudade acariderna, i det att 30-50 % av dessa duka under för trkan ch värmen ch därför ej kmma ned i skåarna. Vi övergå nu ti en närmare anays av förppet vid de tre ika metder, sm kmm ti användning. Fig. 4 ch tabeerna 1-3 (sid. 54-56) åskådiggöra temperaturens växingar, uttrkningens gång ch insamingsresutaten för varje timme. Temperaturen stiger i apparat I hastigt från 20 ti 45 under ppet av de första 2 timmarna, stiger därefter ångsamt under ppet av 3-6 timmarna, sjunker sedermera betydigt för att under 8-9 timmarna nå maximum av 60 ch håer sig sedermera knstant vid ungefår 58. stegringarna.efter 5:te timmen sammanhänger tviveaktigt därmed, att tidigare en de värme åtgått för prvets uttrkning. I apparaten II (25 W.) är förppet mtsvarande men mindre utprägat, ch den ttaa stegringen efter I :sta timmen uppgår ej ti mera än c:a I0, d. v. s. häften av den, sm äger rum i apparat I. I apparat III håer sig temperaturen tämigen knstant mkring 21,5. För att kunna jämföra uttrkningens gång i ika prv har den ttaa mängden avdunstningsbart vatten betecknats med IOO, ch resutaten av de ika vägningarna ha mräknats i prcent av denna kvantitet. Genm att jämföra de såunda erhåna kurvrna med dem, sm åskådiggöra insamingens gång, brde man kunna bida sig en förestäning m inverkan av ika uttrkningsgrader på djurens nedåtgående vandringar. Det visar sig då, att i apparat I faa under första timmen sammanagt 8,8 % ned i skåen, men sedermera sjunker siffran ti 2 ch därunder.' Denna reativt kraftiga reaktin under första timmen är mycket karakteristisk för dessa prv ch kan naturigtvis ej ber på någn uttrkning utan snarare på djurens negativa fttrpism d. v. s. jusskygghet. Studerar man närmare vika frmer, sm faa ned under första timmen (tabe I), finner man, att band dem befinna sig aa dippder, 48 % av eiernbjerna ch 100 % av skabaggarna ch småfjärisarverna. Detta innebär, att just de frmer, sm ha ögn ch ti föjd därav reagera snabbare än de andra mt jusstråarna, ha utvandrat första timmen. I den mån ett prv innehåer många sådana frmer, förhöjes naturigtvis effekten av beysningsmetden. Med undantag för detta rikare utbyte under första timmen håer sig fångsten synnerigen åg. under de första 6 timmarna i apparat I, under

32 I. TRAGARDH OCH K. H. FORSSLUND J:de timmen fördubbas den ch under 8:de timmen stegras den i samma grad för att under 9:de timmen nära tredubbas. Vi ägga märke ti, att under I -6 timmarna fuktigheten nedgått från 100 ti 29 %, utan att detta haft någn synbar inverkan på fångsten; men när fuktigheten under ppet av J:de timmen sjunker från 29 ti I 5, fördubbas fångsten, vid en ytterigare sänkning av fuktigheten under 8:de timmen från I 5, 3 ti I I, 9 stiger fångsten ännu hastigare, ch vid en ytterigare sänkning från I 1,9 ti 6,8 bir denna stegring ännu mera markerad. Det_ framgår tydigt härav, att, när fuktigheten sjunkit ti ungefär 20-IO, inträder ett kritiskt tistånd för markppuatinen ch en amänt nedåtgående emigratin inträder. En variatin mean 100 ch 30 framkaar däremt ingen sm hest reaktin, trigen av den anedningen, att markfuktigheten fta svänger mean dessa värden, ch djuren därför är vana att uthärda en dyik växing. Då försöket måste avbrytas efter 10 timmar, är det vidare förppet känt, men efter 2I timmar var 98,2 % av den ttaa fångsten insamad, resten km under de 22-25 timmarna. I tratt II finna vi samma fenmen sm i tratt I, en jämföresevis rik fångst under första timmen, föjd av mycket åga siffrr under de föjande 10 timmarna, så att vid sutet av dessa sammanagt btt IO prcent av sutresutatet insamats, mt 64,3 prcent i apparat I. Hur kurvan senare förhåer sig är bekant, men det är tydigt, att snart därefter den kritiska trrhetsgraden nåtts, ty under de föjande I I timmarna insamades ej mindre än 86,5 prcent, ch under de föjande 4 timmarna km resten, 3, 3 prcent. Gången' av insamingen i tratt II bestyrker såunda antagandet, att det är först när c:a 80 % av prvets avdunstningsbara fuktighet avgivits, sm det bir kritiskt för djuren. I naturprvet nåddes denna kritiska punkt ej förrän under ppet av 3:dje dygnet, varunder fuktigheten sjönk från 18 ti 4 Före denna tidpunkt har under första dygnet btt nedkrupit 1,2 ch under andra dygnet 6, r prcent, medan mtsvarande siffra för 3:dje dygnet är 84 prcent. Denna starka kncentrering av djurens nedvandring inm en jämföresevis krt tidsrymd, under viken en verkig massfykt äger rum, är över huvud taget mycket karakteristisk för uttrkningsmetden vanifrån, vare sig den sker med eer utan ampa. Den förkaras därav, att vid användandet av denna mtd prven successivt uttrka uppifrån ch nedåt. Detta eder ti, att djuren sakta kncentreras nedåt ch samas i de nedersta skikten utan att dck faa ned i tratten. Först när även dessa undre ager i sin tur uttrkat ti den kritiska trrhetsgraden, äger den sista massutvandringen nedåt rum, varvid djuren hamna i skåarna.

UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS D:JURLIV 33 Det är emeertid tydigt, att r timmar är för krt tidrymd, för att medgiva aväsandet av kurvans förpp i tratt II ch III. Av denna anedning rdnades ytterigare en serie experiment, vika utsträcktes över så ång tid, att åtminstne kurvrna i I ch II bev kara. Vid dessa försök användes ett ager av en c:a 2, 5 cm hög, tät mssa (Paraeucbryum ngzfium) växande på en berghä. Man hade på förhand anedning antaga, att ppuatinen på denna ka skue förhåa sig annrunda än den i föregående prv. I detta, sm tgs i en IDO 90 BO 70 GO 50 40 30 20 O 1... ----... -.,.... J][/ / / / /,/ / /,.,.""... -- fuktrgh, (feuchigki) ---- fångt.fra!>utat tfan9rz5utat) I 40-50 C. i 30-40"C. J][ 17-IB'C. Fig. s. 20 22 2.7 30 56 78 96 120 144 168 192 216 2AO 264 288 312 tfmmar(5tundm) 4 5 6 7 Ö 9 JO!! 12 13 - dygn (Tagq) Grafisk framstäning av uppvärmningens, uttrkningens ch insamingens förpp vid behanding av mssa (Paraeucbrywn ngifium) växande på stenhä. Prvet (n:r r6r) tgs i januari nära Skgsförsöksanstaten. Färsk vikt 55 gram, trr vikt I; 10,3 gram, II; 14 gram, III: I 3,r gram. (Se ta b. 4-6.) --- = fuktighet, -- - = insaming pr timme resp. dygn. Graphische Darsteung des Veraufes, der Erwärmung, der Austrcknung unq der Einsammung bei vergeichenden Versuche mit Paraeucbryum ngifium auf einem Fesen. Die Prbe (Nr. x6x) wurde injanuar in der Nähe vn der Versuchsanstat eingesammet. Anfangsgewicht 55 Gramm, Trckengewicht : 10,3 Gramm, II: 14 Gramm, III: I3,r Gramm. --- = Feuchtigkeit, - - - = Einsammung pr Stunde resp. Tage. tät granskg, där marken ej utsättes för annan uttrkning än den, sm våas av minskad nederbörd ch högre ufttemperatur, trde växingarna i markfuktigheten vara jämföresevis betydiga, varjämte djuren kunna undandraga sig dessa genm att uppsöka djupare ager. Man kan därför vänta sig, att djuren ej är anpassade "för att uthärda större växingar i markfuktigheten, ch van reaterade experiment utvisar ckså, att redan när denna börjar sjunka under 30 titager nedvandringen avsevärt. Mssan däremt växte på en kipphä, utsatt för sens stråar under en str de av dagen. Den måste därför vara underkastad vida större växingar i fråga m fuktigheten både i psitiv riktning, då mssan ikt en svamp kan suga i sig en str mängd vatten, ch i negativ riktning vid ihåande trka, då mssan bir fnösktrr. Härti kmmer, att djuren vid trka ej kunna skydda sig genm att uppsöka djupare iggande ager, ty då stöta de på k11pphäen. Förutsättningen för att djur ö. h. t. 3. 111/edde. f,;ån Statns Skg-sfrsksanstat. Häft. 27.

34 I. TRÄGARDH OCH K. H. FORSSLUND ska kunna eva på detta sags ka är därför, att de utan men förmå att uthärda vida större växingar i fuktigheten än de föregående. En närmare anays av resutatet bekräftar denna förmdan. Avdunstningskurvan i apparat I föröper ungefär sm i föregående experiment med den skinaden, att detta prv visar sig trka ut hastigare ch redan efter 7 timmar ha nått en fuktighetsgrad av I I, viket i föregående prv skedde först efter 8 timmar. Härvid är ckså att märka, att vid detta försök temperaturen hö sig avsevärt ägre än i föregående experiment ch adrig översteg 50 C., viket visar, att mssan avger fuktighet vida hastigare än barrhumus. För övrigt ägga vi märke ti, att första timmen ej utmärker sig för någn massnedvandring, viket uppenbarigen berr på, att djuren i denna bitp är atför vana vid jus för att reagera kraftigt negativt mt beysning. Vid en fuktighetsgrad av I8-I6 börjar nedvandringen att öka från 1 ti 4 prcent, en ytterigare sänkning ti I I medför en stigning ti 8; först när fuktighetsgraden sjunkit ytterigare ti 4, 5, börjar nedvandringen på avar ch når under 9:de timmen sitt maximum med 27 prcent. I apparat II nås den punkt, där stegringen i nedvandringen börjar biva kraftigare, först under IO-I 1 timmen vid en fuktighetsgrad av mkring 7,5, men ej ens då nedkmmer mera än c:a I I prcent. Över huvud taget fördear sig insamingen ur detta prv över en ängre tidrymd med sakta -stegring ch ika sakta sänkning. Och ika anmärkningsvärt är det, att ännu efter prvets fuständiga uttrkning, efter I4 timmar, har btt 47 prcent av djuren vandrat ned, viket visar, huru känsiga de i denna bitp är mt uttrkning. I apparat III nås den kritiska uttrkningsgraden, c:a IO, först efter 30 timmar ch först under de föjande 30-I44 timmarna vandrar c:a 8 % av djuren ned. Anmärkningsvärt är, att ännu efter I2 dagar nedkmma djur, atså under hea 8 dagar efter att at avdunstningsbart vatten avgivits. Detta fenmen är så pass egendmigt, att man nästan frestas antaga, att prvet innehåit en mängd ägg, sm ti föjd av värmen käckts. De under denna senare perid nedkmna djuren bestå ckså ti största deen av små eiernbungar ch acaridarver. Vid jämförese mean dessa tre experiment ch de tre föregående faer det genast i ögnen, att den kritiska uttrkningsgraden, sm man kunde vänta sig, är i det ara närmaste ika för samma prv i de tre ika apparaterna men å andra sidan är avsevärt ika i de ika prven, nämigen i granförna ch humus c:a 20 men i mssa på sten ungefår 10. Detta visar, huru ika bicönserna förhåa sig inm ika bitper. Ehuru samma viktsmängd mssa ades i aa tre apparaterna, hade ms-

UNDERsöKNINGAR över MARKENS D)URLIV 35 san ej ikfrmig fuktighet, varför den trra vikten utgjrde resp. I I I gram, II I 5 gram, III I4 gram, det var därför nödvändigt att mräkna de erhåna fångstsiffrrna, varvid antaet pr r gram vades. Bifgade 2.535 2440 1690 Fig. 6. Grafisk framstäning av insamingsresutatet vid jämförande försök med 40 Watt ampa (I), 25 Watt ampa (II) ch uji:rkning vid rumstemperatur (III). Prvet detsamma sm i fig. 5 (n:r r6r). Beteckningar sm i fig. 2. Graphische Darsteung der Einsammungsresutate bei vergeichenden Versuche mit 40 Watt Lampe (I), 25 Watt Lampe (II) 1 und Zimmertemperatur (III). Materia wie in Fig. 5 Bezeichnungen wie in Fig. 2. figur (fig. 6) utvisar dessa såunda justerade siffrr. Det framgår härav medebart, att samma metder, vika vid föregående prvs behanding gåv undersktt för den starkare ampan ch någt mindre dyikt för den

36 I. TRÄGÅRD H OCH K. H.. FORSSLUND svagare ampan i jämförese med:naturmetden, i detta fa haft en adees mtsatt verkan. Härav framgår med önskvärd tydighet, att, sm van framhåits, det ej gives någn genere metd, sm åter sig användas vid utfrskandet av aa sags bitper. Man måste 3125 2195 G 55 2525 1390 O ö O Fig. 7. Grafisk framstäning av insamingsresutatet vid jämförande försök med beysning uppifrån med 40 Watt ampa (I), 25 Watt ampa (II), ch vid uttrkning vid rums 'temperatur (III). Prvet n:r r 57 utgöres av vitmssa (Sphagnum Gzrgenshnii) någt uppbandad med björnmssa (Pytriczum cnzmutte), växande fäckvis i små sänkr i bandskg av ta ch gran med bärris på mränmark, taget 26 nv. r 93 r vid Ltrp, 7 km från Fiskeby. Färsk vikt 55 gram, trr vikt 2,5 gram. Prcent rganisk substans 97,r. Siffrrna hänföra sig ti r gram trr substans. Beteckningar sm i fig. 2. Graphische Darsteung der insamm-. ungsresutate bei vergeichenden Versuche mit Beechtung vn ben mit 40 Watt Lampe (I), 25 Watt Lampe (I), und bei Zimmertemperatur (III). Das Materia besteht aus Sj!zagnunt Gi?-genskn:ii, ein wenig mit Pytriczum cmmune gemisch t, in keinen V ertiefungen wachsend in Mischwad vn Kiefer und Fichte auf Mrän bden, eingesammet z6 Nv. 1931 bei Ltarp 7 Km vn Fiskeby. Anfangsgewicht 55 Gramm, Trckengewicht 2,5 Gramm. PrzentrganischerSubstanz 97,I. Nummer der Pr be 157. Die Z ah en sin d pr r Gramm trckene Substanz ausgerechnet. Bezeichnungen wie in Fig. 2. I II m I II m B c 75 I 85 II D 50 -III 115 I 335 rr E 60 m

UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS D'JURLIV 37 tvärtm variera metderna atefter bitpernas karaktär ch djurens därmed sammanhängande reaktin mt jus ch fuktighet. Ett närmare studium av fångstresutaten visar, att för aa de fyra kategrier djur, sm urskits, utbytet med ångtrkningsmetden igger 30-50 % under uttrkning vid c:a 50 C. När det gä_er att förkara denna vid första påseende överraskande ikhet, har man ika aternativ att väja på. I det föregående antgs, att det stra underskttet av tunnhudade acarider i apparaterna I ch II berdde på att dessa ej förmådde uthärda värmen ch trkan utan dg. Underskttet i apparat III vid här behandade prv kan naturigtvis ej ber på någn inverkan av värme ch trka. Däremt igger det nära ti hands att tänka på viken r frånvarn av beysning uppifrån kan ha speat. Denna bitp, mssa - med vertika skiktning, sm underättar jusets nedträngande ti djupare skikt - på sexpnerad berghä, utmärkes tviveaktigt av en betydigt kraftigare justigång än föregående, varav föjer att djuren reagera negativt endast mt den starkare beysningen i apparaterna I ch II, men. ej mt en så svag beysning sm dagsjuset vid den inre väggen av det rum, där apparaten std.uppstäd. Ti föjd därav ha djuren i denna ej haft någn vägedning för sin rientering, ch detta ha-satmikt ett ti, att en mängd av dem avägsnat sig över såets kanter ch därför ej hamnat i tratten, varjämte många kanske krupit av ch an i mssan, tis denna trkat ut, ch djuren svutit ihjä. Anmärkas bör i detta sammanhang, att huvudmassan av de tunnhudade acariderna i detta prv utgjrdes av Tydeus-arter, vika i ikhet med de festa trmbidifrmes ha ögn. Nästa bitp representerar en i annan riktning extrem typ, nämigen en vitmssa (Sphagnum Girgenshnit), där 55 gram mssa btt innehö 2,5 gram trr substans, viket innebär, att 96 % utgjrdes av vatten. Man har anedning tr, att djuren på denna ka ska vara underkastade rätt betydiga växingar i fuktighet, då vitmssan har en str absrptinsförmåga ch därför bibehåer en rätt hög grad av fuktighet även vid ihåande trka. Prvets sammansättning åskådiggöres av fig. 7 ch försöken åskådiggöras av fig. 8. Vi se därav, att cemberna är synnerigen fåtaiga, utgörande btt ett par prcent av hea ppuatinen. Däremt är de tunnhudade acariderna mycket tarika, i det de variera mean 50 ch 67 prcent. En föjd av cembernas ch insekternas fåtaighet är uppenbart, att ingen betydande nedvandring ägt rum under den första timmen, hågt sm var faet i de första prven ch tiskrevs jusets inverkan på

38 I. TRÄGÅRDH OCH K. H. FORSSLUND dessa med ögn försedda, negativt fttrpiska frmer. Vidare knstatera vi, att 25 W. ampan ämnat betydigt bättre resutat än 40 W. ampan, ehuru den senare vid detta tifäe av bekant anedning ej värmde upp prvet i samma grd sm i prv I 55, utan temperaturen hö sig vid ungefär 45 C. Denna ikhet är egentigen förvånande, då de båda kurvrna, sm utvisa fuktighetens minskning, igga så pass nära varandra med i genmsnitt btt en timmes meanrum. 25 W. ampan är även bättre än naturmetden särskit i fråga m de tjckhudade acariderna ch 70 r :.:jj_-- 1,- -- /.,..---------- 60 50 40 30 20 - Fuktiht (f,u<higk,;t) --- Fångst"esutat (Fangrq,sutat) r ;-s c. n 30- LJO"C. ID 17- IB"C. O Lj7 57 67 77 4 5 6 7 8 t:j 10 I --+timmar fstundn) -.dyn (Tag ) Fig. 8. Grafisk framstäning av uttrkningens ch insamingens förpp vid jämförande försök med beysning uppifrin med 40 Watt ampa (II), 25 Watt ampa (II), ch vid rumstemperatur (III). Materiaet detsamma sm i fig. 7 (n:r I 57). (Se tab. 7-9.) ---=fuktighet; ---=insaming pr timme, resp. dygn. Graphische Darsteung des Veraufs der Austrcknung und der Einsammung bei vergeichenden Versuche mit Beeuchtung vn ben mit 40 Watt Lampe (I), 25 Watt Lampe (II), und bei Zimmer temperatur (III). Das Materia ist wie in Fig. 7 (Nr. I57). --- = Feuchtigkeit; --- = Einsammung pr Stunde resp.. Tag. insekterna. Underskttet nied metderna I ch III är emeertid atför stra, för att de ska kunna kmma ti användning. Vid användningen av metden II (25 W. ampa) går det emeertid att insama 94,5. prcent av prvet under ppet av 27 timmar, viket får anses rätt tifredsstäande. Över huvud taget går emeertid insamingen mycket ångsamt vid aa tre metderna, aktat fuktigheten sjunker rätt hastigt. Om anedningen härti kan man btt yttra förmdanden. Närmast ti hands igger att tänka på, att Sphagnum-mssa på grund av sin struktur ägger stra hinder i vägen för djurens nedkrypande. Härti kmmer, att huvudmassan av särskit de tunnhudade acariderna utgöras av nymfer ch arver ti ribatider, vika är mycket ångsamma i sina röreser. Men samtidigt bevisar prvet III, huru trigt ivskraftiga ch mtståndskraftiga mt trka dessa små frmer är. Man skue närmast vänta sig, att aa de, sm ej. hunnit krypa ned under d första 3 dygnen, då at det avdunstningsbara vattnet avgått ch prvets vikt sjunkit

UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV 39 från 55 gram ti 2, 5 gram, skue vara döda. Men detta var så ångt ifrån faet, att ännu på I I :te dagen eer 8 dagar efter uttrkningens fubrdande djur frtsatte att krypa ned. Man kan ej avvisa den möjigheten, att en de av de sista utkrypande ribatid-arverna käckts under experimentets gång. Nästa prv, mssa på bei-ghä (Hedwigia abicans) var vid det tifäe då det tgs, 30 kt., vida trrare än vitmssan, ty det innehö btt 62,5 prcent vatten. Detta vägdes ej så fta, sm senare bev 690 530 505 230 -- 115 50 50-15 75 O 5 5 I n J[ I II m I II 1i I II III B c D E Fig. 9. Grafisk framstäning av insamingsresutatet vid jämförande försök med beysning uppifrån med 40 Watt ampa med mröring efter 4, r ch 22 timmar (I), 25 Watt ampa med mröring sm i I (II) ch med rumstemperatur med mröring sm i I (III). Prvet utgöres av en mssa ( Hedwigia abicans), växande på en berghä i ekbeståndet strax nrr m Försöksanstaten, taget 30 nv. 1931. Färsk vikt 40 gram, trr vikt I 5 gram. Prcent rganisk substans 92,5. Prvets nummer I 5 I. Siffrrna hänföra sig ti r gram trr substans. Beteckningar sm i fig. 2. Graphische Darsteung der Einsammungsresutate bei vergeichenden Versuche mit Beeuchtung vn ben mit 40 Watt Lampe mit Umriihrung nach 4, I und 22 Stunden (), 25 Watt Lampe mit Umriihrung wie in (II) und bei Zimmertemperatur mit Umriihrung wie in I (III). Das Materia besteht aus Mss (Hedwigia abicans) auf einem Fesen im Eichbestand nördich vn der Versuchsanstat 30 Nv. eingesammet. Anfangsgewicht 40 Gramm, Trckengewicht 15 Gramm. Przent arganischer Substanz 92,5. Nummer der Prbe I5I. Die Ziffern beziehen sich auf I Gramm Trckensubstanz. Bezeichnungen wie in Fig. 2. faet, men dck tiräckigt för att uttrkningens förpp kunde föjas i sina huvuddrag. Detta prv utmärker sig för sin enrma rikedm på cember, vika växade mean 74,6 ch 89,8 prcent av ppuatinen. Denna rikedm på frmer, sm är försedda med ögn måste naturigtvis trycka sin präge på insamingens gång, ty man måste i anagi med erfarenheten från föregående prv vänta sig, att deras stra rörighet ch jusskygghet måste kmpensera den skadiga inverkan av den högre värmen i experiment I. Underskttet av dem är ckså i sjäva verket så ringa, att siffran måste faa innanför den naturiga variatinens gränser. De tunnhudade acariderna däremt, mestades binda ch tröga i sina

40 I. TRÄGÅRDH OCH K. H. FORSSLUND röreser, ha idit av trkan ch värmen ch visa ett undersktt av 50 % i 40 W. apparaten. I naturprvet är underskttet ännu större, mtsvarande erfarenheten från en annan på berghäar växande mssa Para eucbryum ngijium. Det är tydigt, att i vissa mssr den ångsamma uttrkningen eer möjigen frånvar av den rientering, sm starkare beysning skänker, innebär vissa farr för de tunnhudade acariderna. De anförda exempen visa, huru ika bicönserna är inm ika bitper, ch hur dessa ikheter inverka på insamingens gång. 100 90 60 70 60 50 40 :O 20 10 Fig. IO,,;'' ' ][/ y L---J --===----====.,/ ---------- 10-- 22-- 26 4 6 7 8 ----+- timmar (.Stundcm).. dygn (Tag ) Grafisk framstäning av uttrkningens ch insamingens frpp vid jämförande försök med beysning uppifr.n med 40 Watt ampa med. mröring efter 4. IO ch 22 timmar (1), 25 Watt ampa med mröring sm i I (II) ch vid rumstemperatur med mröring sm i I (III). Materiaet är det samma, sm igger ti grund fdr fig. g, (Se tab. IO-I2.) --- = fuktighet; --- =- insaming pr timme, resp. dygn. Graphisch -Parsteung des Veraufs der Austrcknung und der Einsammung bei vergeichenden Versuche mit Beeuchtung vn ben mit 40 Watt Lampe mit Umriihrung nach 4, I und 22 Stunden (I), 25 Watt Lampe mit Umriihrung wie in I (II) und bei Zimmertemperatur mit Umriihrung wie in I (III). Das Materia ist dassebe das fiir Fig. 9 zu Grunde Jiegt. ----= Feuchtigkeit;--- = Einsammung pr Stunde-:resp. Tage. Man bestyrkes i den redan förut framhåna uppfattningen, att inga gencrrea metder finnas att autmatiskt vittja faunan i ika prv, utan att dessa måste utexperimenteras empiriskt. Sista prvet utgjrdes av humustäcket under övtäcket under en ek het nära skgshögskan. Vi finna i detsamma en betydigt ikfrmigare fördening av de ika grupperna, tjckhudade acarider, tunnhudade acarider ch cember, än i föregående prv; igchaeterna, sm saknats i mssprven, uppträda åter, ch övriga arthrpder biva tarikare. I fråga m igchaeterna visa apparaterna I ch I b samma undersktt sm i de föregående prven. Cemberna överväga i apparat I, viket berr på, att en så str de av djuren ti föjd av sin negativa fttrpism ch stra rörighet nedkrupit redan första timmen, att detta kmpenserat den skadiga inverkan av den högre temperaturen. De tunnhudade acariderna visa i apparat a ch I b ett så betydande undersktt, att detta ej kan tiskrivas annat än en eta inverkan av värmen.