Kärlkirurgi Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour
Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling, vener, kärltrauma mm
VIKTIGASTE SJUKDOM Arterioskleros (åderförkalkning)
Riskfaktorer för åderförkalkning Rökning Diabetes Högt blodtryck Höga blodfetter Allvarlig njursvikt Ålder Övervikt Fysisk inaktivitet Gener
Sjukdomsmekanismer - artär Åderförkalkning (ateroskleros, arterioskleros) Förträngning av blodkärl (stenos) -minskat blodflöde Bristning i kärlbeläggning (plaqueruptur) -blodpropp (trombos, embolisering) -minskat blodflöde Försvagning av kärlväggen -pulsåderbråck (aneurysm) -bristning
Åderförkalkning - systemsjukdom Survival of patients with peripheral arterial disease. IC intermittent claudication; CLI critical limb ischemia.
Expressen 18 oktober 2004 Enkelt test avslöjar risken för att dö i hjärtsjukdom En ny metod avslöjar tidigt om du riskerar att få stroke eller hjärtinfarkt. Svaret finns i blodtrycket i vristen. En enkel mätning av blodtrycket i ankeln visar om du är i riskzonen, säger professor Jesper Swedenborg vid Karolinska.
Behandling Påverka riskfaktorer Rökstopp Blodfettsänkning Diabeteskontroll Blodtryckskontroll Motion Övrig medicinsk behandling ASA, statiner
Kirurgi Öppen kärlkirurgi Rensning av kärlet (trombendartärektomi TEA ) By pass Kateterburen (endovaskulär) behandling Ballongvidgning Stent Stentgraft
Trombendartärektomi (TEA)
By passkirurgi -ven -syntetgraft
Anastomos - End to side 15
Kateterburen behandling -från kärlets insida (endovaskulär) Seldingerteknik
Ballongvidgning (perkutan transluminal angioplastik, PTA)
PTA + stent
Benartärsjukdom Fönstertittarsjuka claudicatio intermittens Vilovärk Sår, vävnadsdöd
DIAGNOSTIK Anamnes Status (inspektion, pulspalpation, ankeltryck, tå-tryck, TcPO2) Duplex Angiografi
Kärlröntgen angiografi
Magnetkamera
Datortomografi
Endovaskulär behandling
Före Efter
Bäckenartärstopp
Bypass på benet
Distal bypass
FEMORODISTAL BYPASS
KÄRLKIRURGI ÄR UNDERBART
Intimal hyperplasia
Duplex vid benartärsjukdom 1 Iliaca fem com Fem com pop Verifiera+gradera stenos Utesluta proximal sjd Stickhjälp
Duplex vid benartärsjukdom 2 Fem com pop Utbredning profunda? Poplitea? Verifiera+gradera stenos/ocklusion Utvärdera behandling
Duplex vid bypass 1 Preop: venmapping Diameter, kvalitet, grenar, längd Vena saphena magna Parva Armven
Duplex vid bypass 2 Postop: graftkontroll Öppet graft? Fistlar? Flöde Stenos initmal hyperplasi
Bukaortaaneurysm
Pulsåderbråck Försvagning av kärlväggen Långsam vidgning Risk för ruptur Embolikälla
Bråck på stora kroppspulsådern (bukaortaaneurysm) 10% av män 70-75 år ca 10/100000 inv brister varje år 1% av dödsfallen hos män
Rupturrisk 80 70 60 Rupturrisk / 5år (%) 50 40 30 20 10 4 5 6 7 8 Bergqvist: Kärlsjukdomar. Studentlitteratur 1998. Diameter (cm)
Infrarenala bukaortaaneurysm Op mortalitet Mortalitet på sjh op + ej op Mortalitet utanför sjukhus Planerad op Akut op
Bukaortaaneurysm Ej brustet inga symptom
Screening för bukaortaaneurysm i Stockholm Prevalens : 1,5% De flesta aneurysmen är små, < 4 cm 75 % av inbjudna tackar ja
Symtom vid bristning (ruptur) Svår buk/ryggsmärta kan likna njursten, pancreatit, appendicit, perforerat ulcus, hjärtinfarkt, lumbago mm Cirkulationspåverkan svimning hypotoni, tachykardi chock Pulserande resistens i buken
Duplex vid BAA Preop Diagnos Storlek = diameter! Följa storlekstillväxt Postop EVAR Endoläckage Uppföljning/kontroller
Duplex vid andra aneurysm Iliaca Diagnos Storlek = diameter! Följa storlekstillväxt Poplitea Diagnos Storlek = diameter! Följa storlekstillväxt Postop kontroll kvarvarande flöde?
Venös insufficiens
Friska vener Primära varicer med reflux
Sekundär venös insufficiens klaffarna skadade efter trombos
Förekomst av varicer och venösa hudförändringar Varicer 30-40% Venösa hudförändringar 7% Öppet eller läkt venöst bensår 0,5-1% Behandlingen av venösa sjukdomar står för c:a 2% av sjukvårdskostnaderna i Europa
Varicer och bensår De flesta varicerpatienter får inte bensår Venösa bensår orsakas ofta av ytlig insufficiens som behandlingsbar Venösa sår leder sällan/aldrig till amputation till skillnad mot arteriella sår
Vilka varicer ska behandlas av medicinska skäl? Varicer som medfört: 1. Bensår 2. Eksem, missfärgning av huden eller förhårdnad hud 3. Bensvullnad, inflammationer eller blödning 4. Symtom som avsevärt påverkar arbetsförmåga och livskvalitet Rekommendation från Specialist-sakkunnig i kirurgi Stockholms Läns Landsting 2005-12-01
Klinisk undersökning av venös insufficiens Inspektion Palpation Fick-doppler
Duplex: förstahandsundersökning vid venös insufficiens som kräver behandling
Duplexutlåtande
Behandlingsval venös insufficiens ingen behandling alls stödstrumpor el kompressionslindor varicerkirurgi laser/radiovågsbehandling injektionsbehandling stentning/djupa rekonstruktioner i specialfall
Kirurgi: magnaresektion eller stripping
Kirurgi: lokala extirpationer
Oblitererande behandling med laser, radiovågor, elkoagulation
Ultraljudsstyrd skuminjektion
Viktigt att veta om venös insufficiens och venösa bensår Varicer är inte farliga, och behöver bara opereras om man har besvär Patienter med varicer +/- bensår blir bättre av kompression Venösa bensår är mycket vanligt - alla patienter med bensår ska utredas avseende sin cirkulation Många bensårspatienter kan bli botade med enkel kirurgi
Access
Duplex vid access Preop planering Artär flöden, kvalitet Ven diameter, grenar, anatomi Cephalica Basilica Axillaris Postop Stenos anastomos och ven Aneurysm Volymsflöde
Armventrombos - subclaviatrombos