Arbeidstid, helse og sikkerhet

Relevanta dokument
Effekter av skiftarbete

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt. Stressforskningsinstitutet. Frågeställningar/områden. Göran Kecklund, docent

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras?

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider?

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?

Skiftarbete,hälsa & säkerhet Kriterier för bra skiftschema och praktiska råd vid förändring av skiftschema

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Värt att veta... Nattarbete

Sömnhjälpen.

SÖMN Fakta och praktiska tips

Vissa måste vaka när andra måste sova

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Tips från forskaren Sömn

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

Tips från forskaren Arbete

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus

Sömn och stress.

Maten jouren - sömnen

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Rast och ro Om stress och återhämtning

Sova kan du göra när du är pensionär

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Arbetstider, sömn, trötthet, Arbetstid och hälsa. säkerhet och mekanismer. Torbjörn Åkerstedt Stressforskningsinstitutet Stockholms universitet

Typer av oregelbundna arbets-der. säkerhet och mekanismer. Två studier av sjövakter. Problemet

SLUTRAPPORT. Projekttitel

Hållbara arbetstier vid skiftarbete

Tips från forskaren Hösten

Sova kan du göra när du är pensionär

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Innehåll. Om skiftarbete och bättre hälsa 2. Dygnsrytmen - vår inbyggda klocka 3

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet

Trö,het hjärnans has;ghetsmätare. (och stoppsignal) Torbjörn Åkerstedt

Alandia Försäkring & Formare. Lagstadgad olycksfallsförsäkring

Skiftarbete, hälsa och säkerhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Sömnbesvär, arbetstid och livsstil - NU dagarna, 4-5 maj Göran Kecklund, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Behandlingsguide Sov gott!

Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Skiftarbete, hälsa och säkerhet Stressforskningsinstitutet

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

BVC-rådgivning om sömnproblem

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Banta med Börje del 4 VILA

Visst påverkar ljuset hur vi mår

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, , Uppsala. Tfn: Prästgatan 38, Östersund. Tfn:

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Stressa rätt! och finn balans i tillvaron

känslan av att vakna utvilad

Att (in)se innan det går för långt

Arbets- och miljömedicin Lund

Stress det nya arbetsmiljö hotet

K Hur ser de t ut för dig?

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Firstbeat Livsstilsanalys

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Rast och ro! Konsekvenser för individen Om stress och återhämtning. Stress för överlevnad och anpassning. Stress i 24-timmarssamhället

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Biologiska Rytmer och Sömn

Förfrågan angående sömnvanor!

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Arbetsmiljö, arbetstider och hälsa. Utvärdering av skiftscheman vid akutmottagningen i Arvika

Firstbeat Livsstilsanalys

Transkript:

Arbeidstid, helse og sikkerhet Göran Kecklund, Fil Dr Stressforskningsinstitutet goran.kecklund@stressforskning.su.se

Innehåll Vilka risker finns med skiftarbete, långa arbetspass och långa arbetsveckor? Vad orsakar riskerna? Hur kan man motverka riskerna? 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 2

Risker med skift- och nattarbete 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 3

Effekter av oregelbundna arbetstider (med nattarbete) 50% ökning av hjärt-/kärlsjukdom, magsår och olyckor 5 gångers ökning av störd sömn och svår sömnighet Ökad risk för diabetes? Ökad risk för bröstcancer och prostatacancer? Ökad risk för graviditetsstörningar Ökad risk för infektioner Ökad risk för reumatism Osäkra effekter på mortalitet 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 4

Effekter av långa arbetsdagar och lång arbetsvecka Få bra studier (och mindre konsistenta resultat) Japanska studier har visat att arbetsdagar längre än 11 timmar (eller mer än 60 tim/vecka) har en ökad risk för hjärtinfarkt, diabetes och förtidspension Flera studier visar ökad risk för olyckor och felhandlingar, bland annat för byggnadsarbetare och läkare 09-05-06 / goran.kecklund@stressforskning.su.se

Skiftarbete och hjärt- och kärlsjukdom Ungefär 50% högre risk Orsaker: kost, störd dygnsrytm, störd sömn Om man har ett bra skiftschema förbättras riskfaktorerna! Ett bra skiftschema, tillräcklig återhämtning och en sund livsstil minskar risken för hjärtoch kärlsjukdomar RR for MI Knutsson et al 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 6

Mikrosömn och felhandlingar EEG registrering av en lokförare under en dagtur och en nattur missad hastighets nedsättning missad signal i stopp (Torsvall & Åkerstedt, 1987) Nattur kl 22:33-03:24 Dagtur kl 07:22-11:16 sömnighets spektra 4-12 Hz (theta-alpha)

Vakenhet vid nattjänst 4 3 2 1 8 6 4 Sömnighet 08-12 12-16 16-20 20-24 24-04 04-08 Sömn (30s) ms 350 325 300 275 250 1,3 1,2 1,1 1 Reaktionstid 08-12 12-16 16-20 20-24 24-04 04-08 EEG, Theta/Alpha Motsvarar 0.8 Alkohol. Samma gäller förmågan att framföra en bil eller ett flygplan 2 0 08-12 12-16 16-20 20-24 24-04 04-08 0,9 0,8 0,7 08-12 12-16 16-20 20-24 24-04 04-08

Sömnstadier 2 2 2 8 3 4 4 0 Att somna under arbete Högrisktid - 25% nickar till 0 R R Sleep stages -1-2 -3-4 Arbete Ledig Work Non-work -5 22 04 10 16 Time of day 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 9

Kraftig sömnbrist vid tidiga morgonskift 8 7 6 timmar 5 4 3 2 1 0 Early morning Day Evening Day off Shifts

Säkerhet och arbetstider Trötthet på nattskiftet (besvärliga arbetstider) har varit en viktig orsaksfaktor till flera megaolyckor (t ex Tjernobyl, Challengerolyckan) Större risk för arbetsskador på natten inom industrin (se nästa bild) Ett schema som innebär mycket sömnbrist, trötthet och stress har förmodligen negativa konsekvenser för produktivitet och säkerhet (saknas dock bra studier) goran.kecklund@stressforskning.su.se 09-05-06 11

Ökad olycksrisk på nattskiftet (Smith et al, Lancet, 1994) 40 35 30 29,6 "Arbetsskador (%)" 34 36,4 25 20 15 10 5 0 morning afternoon night Relativ risk: 1.00 1.15 1.23 09-05-06 / goran.kecklund@stressforskning.su.se

Fler felhandlingar (felavläsningar) på natten 6000 night morning afternoon Bjerner et al 1955 errors 5000 4000 3000 2000 1000 errors 0 0 6 12 Time of day 18 24

Långa arbetsveckor och långa arbetspass 09-05-06 / goran.kecklund@stressforskning.su.se

Långa arbetspass innebär ökad risk för olycka

Antal allvarliga misstag/1000 patientdagar (Landrigan et al 2004) Normal jourarbetstid (80h/vecka) Förbättrat schema (64h/vecka)* Allvarliga medicinska misstag 136 100 Diagnosfel 19 3 Medicineringsfel 97 82 *=max 16 timmar arbete i sträck och minst 8 timmars vila/dygn

Trötthet 12 timmarspass (över 7 arbetspass i följd) % av arbetspass/ledig tid 25 Trött (interaktion: A/L x dag, p<0.05; grp x ledig dag, p<0.05) 20 84-timmar 15 10 5 40-timmar 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Dag

7 nattskift + 7 dagskift Bjorvatn et al, 2006, Sleep Natt Dag Natt Dag 09-05-06 / goran.kecklund@stressforskning.su.se

Subjektiv sömnig under 14 nattskift 09-05-06 / goran.kecklund@stressforskning.su.se

Orsaker 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 20

16 24 32 40 48 56 64 Dygnsrytmen 250 mel Melatonin pm/min 225 200 175 150 125 100 Låg Funkt bra, Sömn temp Max funktion, men Störd sömn 37.2 37.0 36.8 36.6 Rectal temperature C 75 16 0 8 16 0 16 0 Time of day 36.4 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 21

Ackumulerad sömnbrist: prestationsförmågan försämras 0.50 Dinges et al 1995 RT(sec) 10% longest 0.45 0.40 0.35 0.30 Start TST=4.9h/night 1 2 3 4 5 6 7 8 Days

Vad händer när man inte får sova? Kortsiktigt Ökad sömnighet - nedsatt prestation - sämre kommunikation - minnesstörning - nedsatt inlärning Ökad olycksrisk och sämre produktivitet Långsiktigt - störd hormonbalans - nedtryckt immunförsvar - hämmad könsdrift (män) Ger ökad risk för sjukdomar - hjärt/kärl - diabetes - övervikt - infektioner Dör i förtid 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 23

Återhämtning Bra och tillräcklig sömn (som bygger upp kroppen) Vila och avkoppling (meningsfull fritid) För det mesta räcker det med att man vilar ut (prioriterar sömn) under 2 dagar/vecka Besvärliga arbetstider ökar behovet av återhämtning Det är också viktigt att man får längre viloperioder (semester/långledighet) då man varvar ner ordentligt Viktigt kunna varva ned före sömnen 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 24

Vår hälsa är beroende av balans sömnbrist Återhämtning vila sömn skiftarbete energiintag Energimobilisering katabolism Återställa/reparera anabolism 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 25

Hur bör skiftarbete organiseras? 09-05-06 / Namn Namn, Institution eller liknande

Arbetstider, säkerhet och långsiktig hälsa Viktigt undvika ackumulerad trötthet och stress (=biologiska påfrestningar) För att klara ovan måste man undvika långvarig sömnbrist Komprimerade scheman ger ofta sociala fördelar på kort sikt men kan vara belastande i längden När man blir äldre (+50 år) får man ofta svårare att sova igen sömnbrist och tål därför komprimerade scheman sämre Bra arbetstider handlar om att finna en balans mellan sociala fördelar och våra biologiska förutsättningar 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 27

Finns det perfekta skiftschemat? Nej (stora individuella skillnader)! Ett komprimerat schema innebär större risk för negativa konsekvenser Scheman som baseras på minst 11 timmars dygnsvila, inte för många arbetsdagar i följd och arbetspass som är normallånga ( 8 timmar) innebär en lägre risk för ohälsa och säkerhet 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se

Viktiga faktorer när man bedömer ett schema - undvik komprimering Antal arbetsdagar i följd: max 5 (48 arbetstimmar/vecka: helst färre om det är långa skift, nattskift eller om vilotiden mellan skift är reducerad) Lediga dagar bör vara utspridda i schemat Respektera 11 timmars dygnsvila Arbetspassets längd bör helst inte överstiga 10 timmar (tag hänsyn till arbetsbelastningen) Börja inte morgonskiftet före kl 07 Enstaka undantag är OK, dock oacceptabelt att systematiskt bryta mot ovanstående faktorer

Permanent nattarbete vs. roterande skiftarbete Permanent natt behöver inte vara dåligt Vissa studier visar att permanent natt har färre olyckor/tillbud/misstag än roterande tre-skift (Gold et al, 1992) Viktigt att det är självvalt Permanent nattarbete kan ha andra problem (t ex svårare delta i utbildning, sämre samarbete med dag/2-skiftsgruppen)

Kan man göra undantag från arbetstidsrekommendationerna? Ja om man accepterar en ökad risk för uttröttning Om man är borta från familj och inte har något socialt liv kan man fokusera på att bara arbeta-äta-sova Vad händer på lång sikt? 09-05-06 / goran.kecklund@stressforskning.su.se

Exempel på komprimerat schema Vecka Mån Tisd Onsd Tors Fred Lörd Sönd 1 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 2 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 3 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 6-16 Fanns också ett nattskift mellan 18.00 och 04.00 Problem: orkar man jobba 21 10-timmars tidiga morgonpass i följd? Kommer problemen att ackumulera? Om man accepterar 21 dagar arbete i följd: var går gränsen? (42 dagar, 84 dagar, 365 dagar?) Vad händer på lång sikt? 09-05-06 / goran.kecklund@stressforskning.su.se

Viktigt att kunna påverka sina arbetstider Kan underlätta samspelet mellan arbete, familj och fritid Finska studier visar att dom som kan styra över sin arbetstid har lägre sjukfrånvaro och bättre hälsa Det verkar som att man tål besvärliga arbetstider bättre om man själv väljer ett sådant schema Viktigt att man inte enbart väljer utifrån sociala motiv och ekonomiska motiv (lön) utan också beaktar sömn och hälsa 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 33

Vad kan skiftarbetaren göra? OBS! viktigt att skiftarbetaren tar eget ansvar för sin hälsa

Fatigue risk management Syftet är att undvika säkerhetsrisker som beror på trötthet och pressade arbetstider Minimera sömnbrist, lång vaka och besvärliga skiftkombinationer Utbilda personalen (öka deras medvetenhet) - även chefer och administrativ personal Utveckla system för att övervaka arbetstider och trötthet (t ex när olyckor/tillbud inträffar) för att förebygga olyckor/felhandlingar

Livsstil och hälsa Prioritera återhämtning när du är ledig Ta hand om din kropp (motion, kost, med mera) Regelbundna läkarkontroller efter 40 år Se upp med extraknäck (och för aktiv fritid) 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se

Effektiva motmedel mot sömnighet Sömn (tupplurar) är det enda som hjälper när man är riktigt sömnig - även korta lurar är bra Koffein kan minska sömnigheten - den första koppen kaffe är mest effektiv En ljus arbetsplats är uppiggande - en mörk är sövande Paus (räcker 15-30 minuter) Fysisk aktivitet, socialt umgänge och stress har ingen långsiktig effekt 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 37

Ljus förbättrar anpassning mellan nattarbete och ledighet (Bjorvatn et al, 1998) 09-05-06 / goran.kecklund@stressforsknign.su.se

Sömnhygien - vad kan man själv göra? Mörkt, svalt (14-18 ) Mörka rullgardiner/persienner är viktigt! Tyst rum med bra säng Varmt bad (bastu) någon timme innan sänggåendet Undvik annat än sömn i sängen (arbete, TV) 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 39

Forts. sömnhygien Gå inte och lägg dig hungrig Undvik kaffe, te, cola, energidryck före sänggåendet (även alkohol) Fysisk aktivitet (lågintensiv motion) varje dag Vistelse i dagsljus, framförallt på morgonen Lägg till dig med bra sänggåenderutiner Avsätt tid för nedvarvning 1-2 timmar före sänggåendet Försök få din familj (vänner) att respektera dina oregelbundna sovtider 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 40

Forts. Sömnhygien Gå inte till sängs utan att vara sömnig Om du inte kan sova, stig upp ur sängen och gör något annat tills du blir sömnig Undvik onödiga tupplurar Vid stress och oro, gör upp en problemlista och hänvisa till den Tänk på alla ibland drabbas av enstaka dåliga sömner Alla behöver inte sova 8 timmar Om man har sömnbesvär nästan dagligen eller snarkar kraftigt bör man låta läkare utreda problemet 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se 41

Sammanfattning Långa arbetsveckor och långa arbetsdagar kan vara OK men innebär en högre risk för uttröttad personal Klarar alla av långa arbetstider? Långsiktiga konsekvenser för hälsa och säkerhet behöver följas upp Viktigt att övervaka och förebygga problem med trötthet, återhämtning och hälsa 09-05-06 / goran.kecklund@stressforskning.su.se

www.stressforskning.su.se Lästips: gå in på vår websida och se under fliken Publikationer, Forskningsrapporter 09-05-06 goran.kecklund@stressforskning.su.se