Kurslitteratur. NS 9001, Svenska, masterkurs, 30 hp. Valbara delkurser: Andraspråksforskning, 15 hp

Kurslitteratur NS 9001, Svenska, masterkurs, 30 hp Valbara delkurser: Andraspråksforskning, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-12-04. Gäller fr.o.m. vt14. Gemensam del, 7,5 hp Abrahamsson, Niclas, 2009. Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. (242 s.) Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari. 2012. Studying high-level (L1-L2) language development and use among young people in multilingual Stockholm: The role of perceptions of ambient sociolinguistic variation. I: Studies of Second Language Acquisition, Thematic Issue: Highlevel L2 Acquisition, Learning and Use. 34:2. Cambridge University Press. S. 291 319. (28 s.) (Elektronisk resurs, SUB) Haglund, Charlotte. 2007. Flerspråkighet, institutionell ordning och sociokulturell förändring i det senmoderna Sverige. I: Nordand. Nordisk tidskrift för andraspråksforskning. 2007. 2(2). S. 7 23. (16 s.) Glahn, E., Håkansson, G., Hammarberg, B., Holmen, A., Hvenekilde, A. & Lund, K. 2001. Processability in Scandinavian second language acquisition. I: Studies of Second Language Acquisition, Thematic Issue: High-level L2 Acquisition, Learning and Use. 34:2. Cambridge University Press. S. 389 416. (27 s.) (Elektronisk resurs, SUB) Hammarberg, Björn. 2007. Nyare utvecklingar inom forskningen om svenska som andraspråk. I: Nordand. Nordisk tidskrift för andraspråksforskning. 2007. 1(2). S. 43 61. (18 s.). Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). 2013. Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar läses: (139 s.) Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari, Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. S. 369 396. (25 s.); Ekberg, Lena, Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. S.259 279. (20 s.); Hammarberg, Björn, Teoretiska ramar för andraspråksforskning. S. 27 84. (57 s.); Lindberg, Inger, Samtal och interaktion i andraspråksforskning. S. 481 518. (37 s.). 1

Kramsch, Claire. 2002. Introduction. How can we tell the dancer from the dance? I: Kramsch, C. (red.). Language acquisition and language socialization. Ecological perspectives. London: Continuum. S. 1 30. (30 s.) Lindberg, Inger. 2003. With a little help from my friends on the role of collaborative tasks in second language learning. I: Fraurud, K. & Hyltenstam, K. (red.). Multilingualism in global and local perspectives. Selected papers from the 8 th Nordic Conference on Bilingualism. Stockholm Rinkeby. S. 357 370. (13 s.) Lindberg, Inger. 2009. Conceptualizing school-related, academic language - theoretical and empirical approaches. I: Juvonen, Päivi (red.). Språk och lärande. Language and learning. Rapport från ASLA:s höstsymposium 2008. Stockholm. S. 27 42. (15 s.) Magnusson, Ulrika. 2009. Systemisk-funktionell lingvistik och andraspråksforskning skriftspråksutveckling i olika forskningstraditioner. I: Nordand. Nordisk tidskrift för andraspråksforskning. 2009. 1(4). S. 67 94. (27 s.) Sundberg, Gunlög. 2004: Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare. Stockholm studies in Scandinavian philology. 39. Ak. avh. Stockholm. (234 s). http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:192229 (29 november 2013) Totalt ca 790 sidor. Ytterligare 100 200 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget (en avhandling och/eller tidskriftsartiklar, ur t.ex. Nordand, Studies in Second Language Acquisistion eller Language Learning). Individuell fördjupning, 7,5 hp Filologi, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht12. Handbok i norrøn filologi. 2004. Odd Einar Haugen (Red.) Oslo: Fagbokforlaget. Enligt anvisningar (ca 350 s.) Johansson, Karl G. 1997. Studier i Codex Wormianus. Skrifttradition och avskriftsverksamhet vid ett isländsk skriptorium under 1300-talet. Nordistica Gothoburgensia 20. Göteborg. S. 123 181. (60 s.) McGann, Jerome J. 1992. A Critique of Modern Textual Criticism. Charlottesville: Univ. Press of Virginia. (146 s.) Nichols, Stephen G. 1990. Introduction: philology in a manuscript culture. I: Speculum 65. Cambridge, Mass. S. 1 10. (10 s.) Ore, Espen S. 1999. Elektronisk publisering: forskjellige utgaveformer og forholdet til grunntekst(er) og endelig(e) tekst(er). I: Burman, Lars och Ståhle Sjönell, Barbro (red.), Vid texternas vägskäl. Stockholm. Svenska vitterhetssamfundet. S. 138 144. (7 s.) 2

Pettersson, Jonatan. 2009. Fri översättning i det medeltida Västnorden. (Stockholm studies in Scandinavian Philology. 51.) Stockholms universitet. Ak. avh. Institutionen för nordiska språk. S. 62 95. (33 s.) Ridderstad, Per S. 1991. Ser alla exemplar av en tryckt bok likadana ut? I: Barbro Ståhle Sjönell (red.), Textkritik: teori och praktik vid edering. Stockholm. Svenska vitterhetssamfundet. S. 191 96. (6 s.) Svedjedal, Johan. 1999. Åter till bastexten. I: Burman, Lars och Ståhle Sjönell, Barbro (red.), Vid texternas vägskäl. Stockholm. Svenska vitterhetssamfundet S. 22 32. (10 s.) Utgåvor: Tre olika utgåvor, en fornsvensk, en fornvästnordisk och en nysvensk, väljs i samråd med examinator för diskussion om utgivningsstrategier och terminologi. Totalt ca 625 sidor. Ytterligare 100 200 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Litteratur, individuell fördjupning, 7,5 hp Fonologi, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht12. Allmänt Gussenhoven, Carlos & Haike Jacobs. 1998 (senare upplaga). Understanding phonology. Arnold, London. Optimalitetsgrammatik Kager, René. 1999. Optimality theory. CUP (Cambridge textbooks in linguistics.) Kap 1 3. 4 (17 s.) Fonem Helgason, Pétur & Catherine Ringen. 2008. Voicing and aspiration in Swedish stops. Journal of Phonetics 36, 607 628. (22 s.) Riad, Tomas. 2010. Retroflektering. I: Jóhannesson, Kristinn m.fl. (red.), Bo65. Festskrift till Bo Ralph. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning. 39.) Göteborg. S. 214 227 (14 s.) Kvantitet Eliasson, Stig. 1985. Stress alternations and vowel length: new evidence for an underlying nine-vowel system in Swedish. Nordic journal of linguistics 8. Kristoffersen, Gjert. 1992. Kvantitet i norsk. Norsk lingvistisk tidsskrift 10: 187 208. (22 s.) 3

Betoning och tonaccent Bruce, Gösta. 1993. On Swedish lexical stress patterns. PHONUM 2, 41 50. Umeå. Bruce, Gösta. 2007. Components of a prosodic typology of Swedish. I Riad & Gussenhoven (red.) Tones and Tunes I: Typological Studies in Word and Sentence Prosody. 113 146 (34 s.) Roll, Mikael. 2010. Word accents and morphology ERPs of Swedish word processing. Brain Research 1330, 114 123. (10 s.) Intonation Myrberg, Sara. 2010. The intonational Phonology of Stockholm Swedish. Stockholm studies in Scandinavian philology. New Series. 53. Stockholms universitet. Ak. avh. Kap 1 4, S. 15 95 (80 s.) Totalt ca 600 sidor. Ytterligare 100 200 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Litteratur, individuell fördjupning, 7,5 hp Morfologi, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht12. Allmänt Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson, 1999: Svenska Akademiens Grammatik (SAG). Norstedts, Stockholm. (vol 2, Ord, avsnitten om böjning och avledning) (ca 40 s.) Morfologisk teori och ordbildning Bybee, Joan, 1995: Regular Morphology and the Lexicon. Language and Cognitive Processes, 10 (5), 425 455. (30 s.) Haspelmath, Martin, 2002: Understanding morphology. Arnold. [huvudbok] (290 s.) Josefsson, Gunlög, 2001: The meaning of lexical classes. Nordic Journal Linguistics 24, S. 218 231. (13 s.) Böjning och paradigm Enger, Hans-Olav, 1996: Ledeformer og telja-klassen. Norsk Lingvistisk Tidsskrift 14, 143 169. (26 s.) Niemi, Sinikka, 2002: Schemas and Competing Paradigms in Swedish plural formation. Brain and Language 81, 464 472. (8 s.) 4

Genus Enger, Hans-Olav, 2004: On the relation between gender and declension. Studies in language 28.1, 51 82. (31 s.) Janda, Laura, 2000: From number to gender, from dual to virile. Bridging cognitive categories. In Contini-Morava, Ellen (ed.) Between grammar and lexicon. John Benjamins. (13 s.) Klaus-Michael Koepcke & Zubin, David, 2003: Metonymic pathways to neuter-gender human nominals in German. I: Panther, Klaus-Uwe (red.) Metonymy and pragmatic inferencing. John Benjamins. (16 s.) Ordbildning Josefsson, Gunlög, 2005: Ord. Studentlitteratur. kap 4 9 (81 182) (100 s.) Prosodisk morfologi Golston, Chris & Richard Wiese, 1998: The structure of the German root. I: Kehrein, Wolfgang & Richard Wiese (eds.) Phonology and Morphology of the Germanic Languages. (Linguistische Arbeiten 386) Tübingen: Niemeyer, 165 185. (20 s.) Riad, Tomas, 2002: Svensk smeknamnsfonologi. Studia Anthroponymica Scandinavica 20, 51 98. (47 s.) Totalt ca 350 sidor. Ytterligare 100 200 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Litteratur, individuell fördjupning, 7, 5hp Samtalsanalys, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht12. Cameron, Deborah. 1997. Performing Gender Identity: Young Men s Talk and the Construction of Heterosexual Masculinity. I: Johnson, S. & Meinhof, U. H. (red.). Language and Masculinity. Oxford: Blackwell. S. 47 64. Även i: Jaworski, A. & Coupland, N. (red.) The discourse reader. London & New York: Routledge. 2:a uppl 2006. Kap. 30. (18 s.) Eriksson, Mats. 1997. Ungdomars berättande. En studie i struktur och interaktion. (Skrifter utgivna av institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 43.) Uppsala: Institutionen för nordiska språk. Valda delar. (ca 50 s.) Goffman, Erving. 1967. On Face-Work. I: Goffman, E. Interaction Ritual. Essays in Face-to Face Behaviour. Transaction Publishers: New Brunswick, New Jersey (2005, ny tryckning 2008). S. 5 46. Även i: Jaworski, A. & Coupland, N. (red.) The discourse reader. London & New York: Routledge. 2:a uppl 2006. Kap. 22. (42 s.) Gumperz, John. 1982. Socio-cultural knowledge in conversational inference. I: Gumperz, J. Discourse Strategies. S. 153 171. Cambridge: CUP. Även i: Jaworski, A. & Coupland, N. 5

(red.) The discourse reader. London & New York: Routledge. 2:a uppl 2006. Kap. 5. (19 s.). http://ebooks.cambridge.org/chapter.jsf?bid=cbo9780511611834&cid=cbo978051%20161 1834A013 (23 aug 2013) Kahlin, Linda. 2008. Sociala kategoriseringar i samspel: hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal. (Stockholm studies in Scandinavian philology. New series. 44.) Stockholms universitet. Ak. avh. Valda delar. (ca 50 s.) Landqvist, Håkan. 2001. Råd och ruelse. Moral och samtalsstrategier i Giftinformationscentralens telefonrådgivning. Uppsala. Institutionen för nordiska språk. Valda delar. (ca 50 s.) Linell, Per. 1998. Approaching Dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Philadelphia: Amsterdam: John Benjamins Publishing. Kap. 2 3. S. 17 64. (46 s.) Schegloff, Emanuel A. & Sacks, Harvey. 1973. Opening up closings. I: Jaworski, A. & Coupland, N. The discourse reader. London & New York: Routledge. S. 263 274. eller i: Semiotica, VIII, 4 (1973). S. 289 327. (11 s.) Stokoe, Elizabeth & Smithson, Janet. 2001. Making Gender Relevant: Conversation Analysis and Gender Categories in Interaction. Discourse & Society 12:2. S. 217 244 (19 s.). http://das.sagepub.com/content/12/2/217.full.pdf+html (23 aug 2013) Sundberg, Gunlög. 2004. Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare. (Stockholm studies in Scandinavian philology. New series. 38.) Stockholms universitet. Ak. avh. Valda delar. (ca 50 s.) ten Have, Paul. 2007. 2 uppl. Doing conversation analysis. A practical guide. London: Sage. Kap. 1 7, 9. (163 s.) Totalt ca 570 sidor. Ytterligare 100 200 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Litteratur, individuell fördjupning, 7,5 hp Semantik, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-12-05. Gäller fr.o.m. vt13. Gemensam del, 7,5 hp Ekberg, Lena. 2003. Semantiska förändringsprinciper och förflyttningverb. Exemplet följa. Nordlund 24. Småskrifter från Institutionen för nordiska språk i Lund. S. 1 24. (25 s.) Fauconnier, Gilles & Turner, Mark. 2003. Polysemy and conceptual blending. Nerlich, B. (red.), Polysemy: flexible patterns of meaning in mind and language. Berlin: Mouton de Gruyter. S. 79 94. (20 s.) Geeraerts, Dirk. 2010. Theories of Lexical Semantics. Oxford University Press. Kap 1 5. (271 s.) 6

Kilgarriff, Adam. 1997. I don't believe in word senses. Computers and Humanities. 31. S. 91 113. (24 s.) http://www.kilgarriff.co.uk/publications.htm (23 aug 2013) Koptjevskaja-Tamm, Maria & Rakhilina, Ekaterina V. 2006. Some like it hot. On the semantics of temperature adjectives in Russian and Swedish. STUF (Sprachtypologie und Universalienforschung), a special issue on Lexicon in a Typological and Contrastive Perspective 59:2 (Red. Leuschner, Torsten & Giannoula Giannoulopoulou). (18 s.) http://www2.lingfil.uu.se/afro/turkiskasprak/art1-koptjt-rakhilina.pdf (23 aug 2013) Lundmark, Carita. 2005. Metaphor and Creativity in British Magazine Advertising. Luleå University of Technology, Department of Languages and Culture. Diss 2005:42. Främst kap 1 2. (36 s.) http://pure.ltu.se/portal/files/66489/ltu-dt-0542-se.pdf (23 aug 2013) Martola, Nina. 2007. Konstruktioner och valens. Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv. Nordica Helsingiensis 9. Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur. Helsingfors universitet. Främst kap 3, 6 7. (129 s.) https://www.doria.fi/handle/10024/29204 (23 aug 2013) Norén, Kerstin & Linell, Per. 2006. Meningspotentialer i den språkliga praktiken. MISS 54. (43 s.) Pagin, Peter. 2003. Mening hos yttranden. Filosofisk Tidskrift 2. S. 3 18. (15 s.) http://people.su.se/~ppagin/paginsv.htm (23 aug 2013) Rudebeck, Lisa. 2006. Ordförklaringar som betydelserepresentationer eller yttranden. Språk och stil 16. S. 112 147. (35 s.) http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:196949 (23 aug 2013) Stubbs, Michael. 2001. On inference theories and code theories: Corpus evidence for semantic schemas. Text. 21:3. S. 437 465. (28 s.) Elektronisk resurs via SUB. Taylor, John R. 2003. Linguistic categorization. 3 uppl. Oxford University Press. Kap 2. 6, 8 (100 s.) Wilson, Deirdre & Carston, Robyn. 2006. Metaphor, relevance, and the emergent property issue. Mind and Language 21:3. S. 404 433. (30 s.) http://www.phon.ucl.ac.uk/home/robyn/wilson-carston-metaphor-2006.pdf (23 aug 2013) Totalt ca 700 sidor. Ytterligare 100 200 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Litteratur, individuell fördjupning, 7,5 hp Skrivforskning, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht12. Atkinson, Dwight och Connor, Ulla. 2008. Multilingual writing development. I: C. Bazerman (red.), Handbook of research on writing. History, society, school, indvidual, text. S. 515 532. (17 s.) 7

Blåsjö, Mona. 2010. Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. 2:a reviderade upplagan. MINS 56. (70 s.) (Finns i Mondo) Björkvall, Anders och Engblom, Charlotte. 2010. Flerspråkighet och multimodalitet som lärandepotential. I: Å. Wedin, och N. Musk (red.), Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur (19 s.) Domeij, Rickard. 2003. Datorstödd språkgranskning under skrivprocessen svensk språkkontroll ur användarperspektiv. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. S. 24 37, 44 48, 73 113. (60 s.) Evensen, Lars Sigfried. 1999. Elevtekster i dobbel dialog. Om mottakere, sjanger og respons i pedagogiske skrivprosesser. (ASLA. 11.) I: P. Linell m.fl. (red), Samtal och språkanvändning i professionerna. Uppsala: ASLA. 49 64. (15 s.) Flower, Linda och Hayes, John R. 1981. A cognitive process theory of writing. I: College Composition & Communication. 32. S. 365 387. (20 s.) (Elektronisk resurs via http://www.jstor.org/ ) Gunnarsson, Britt-Louise, 2009. Professional discourse. Kap. 8, 9 och 11. London & New York: Continuum. (52 s.) Holmberg, Per. 2010. Genrepedagogik i teori och praktik. Nyretorik och Sydneyskolan i två gymnasielärares klassrum. I: Svenskans beskrivning. 30. Stockholm: Stockholms universitet. S. 123 132 (9 s.) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-39366 (11 februari 2014) Hyland, Ken. 2009. Teaching and researching writing. 2:a uppl. Harlow: Longman. S. 7 74, 139 123 (158 s.) Ivanič, Roz. 2004. Discourses of writing and learning to write. I: Language and Education 18 (3). S. 220 245. (25 s.) Jansson, Gunilla. 2005. Nu måste jag ha en tabell här. Metakognitiva strategier i andraspråksstudenters samtal om användningen av icke verbalspråkliga redskap i naturvetenskaplig diskurs. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 67.) Uppsala: Uppsala universitet. S. 416 427 (11 s.) Karlsson, Anna-Malin. 2006. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. (Skrifter utgivna av Språkrådet. 2.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kap. 2, 5. 8 och 11. (50 s.) Lea, Mary R. 2007. Emerging literacies in online learning. Journal of Applied Linguistics. (1). S. 79 100. (21 s.) Liberg, Caroline. 2009. Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7 8 november 2008. S. 11 25. (14 s.) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-34071(11 februari 2014) Sullivan, Kirk; Lindgren, Eva och Mellenius, Ingmarie. 2008. Att studera skrivande med hjälp av loggning. I: Domeij, R (red.), Tekniken bakom språket. (Språkrådets skrifter. 9.) Norstedts akademiska förlag. S. 189 205 (17 s.) Totalt ca 660 sidor. Ytterligare 100 200 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. 8

Litteratur, individuell fördjupning, 7,5 hp Sociolingvistik, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av prefekten 2013-05-08. Gäller fr.o.m. ht13. Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari. 2010. Language variation and varieties in contemporary multilingual Stockholm: an exploratory pilot study of young people s perceptions. I: Källström, R. & Lindberg, I. (red.). Young Urban Swedish. Variation and change in multilingual settings. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 14.) Göteborg: Göteborgs universitet. S. 1 34. (34 s.) https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26570/1/gupea_2077_26570_1.pdf (11 juni 2013) Coupland, Nikolas & Jaworski, Adam (eds.). 2009. The New Sociolinguistics Reader. London: Macmillan Press LTD. Följande artiklar läses: - Bell, Alan: Language Style and Audience Design. S. S. 265 275; - Blommaert, Jan: A Sociolinguistics of Globalization. S. 560 573; - Cheshire, Jenny: Syntactic Variation and Beyond. S. 119 135; - Coupland, Nikolas och Jaworski, Adam: Social Worlds through Language. S. 1 21; - Eckert, Penelope: Ethnography and the Study of Variation. S. 136 151; - Gal, Susan: Language Change and Sex Roles in a Bilingual Community. S. 457 472; - Giles, Howard: The Process of Communication Accommodation. S. 276 285; - Gumperz, John: Contextualization Conventions. S. 598 606; - Holmes, Janet: Humour. Power and Gender in the Workplace. S. 631 645; - Kiesling, Scott Fabius: Fraternity Men: Variation and Discourses of Masculinity. S. 187 200; - Labov, William: The Social Stratification of (r) in New York City Department Stores. S. 49 59; - Milroy; James & Milroy, Leslie: Network Structure and Linguistic Change. S. 92 105; - Rampton, Ben: Crossing, Ethnicity and Code-Switching. S. 287 298; - Rampton, Ben: Speech Community and Beyond. S. 694 713; - Tannen, Deborah: The Relativity of Linguistic Strategies: Rethinking Power and Solidarity in Gender and Dominance. S. 168 186; - Trudgill, Peter: The Social Differentiation of English in Norwich. S. 60 65. (225 s.) Grönberg, Anna Gunnarsdotter. 2004. Ungdomar och dialekt i Alingsås. (Nordistica Gothoburgensia. 27.) Göteborg. Institutionen för svenska språket. S. 1 55, 71 116, 288 338. (148 s.) https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16305 (18 sep 2013) 9

Sundgren, Eva. 2002. Återbesök i Eskilstuna. En undersökning av morfologisk variation och förändring i nutida talspråk. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 56.) Uppsala. S. 19 104, 308 325 (102 s.) Tandefelt, Marika. 1994. Urbanization and Language Shift. I: Nordberg, B. (red.). The Sociolinguistics of Urbanization. The case of the Nordic Countries. Berlin: Walter de Gruyter. S. 246 273. (27 s.) Wodak, Ruth, Johnstone, Barbara & Kerswill, Paul. (eds.) The SAGE Handbook of Sociolinguistics. 2011. London: Sage publications. (Ca 200 sidor.) Elektroniks resurs, SUB. Följande artiklar läses: - Dodsworth, Robin: Social Class. S. 192 208; - Gordon, Cynthia: Gumperz and Interactional Sociolinguistics. S. 67 85; - Hazen, Kirk: Labov: Variation and Change. S. 24 47; - Irwin, Anthea: Social Constructionism. S. 100 113; - Johnstone, Barbara: Dell Hymes and the Ethnography of Communication. S. 57 67; - Kotthoff, Helga: Sociolinguistic Potentials of Face-to-Face Interaction. S. 315 330; - Kristiansen, Tore: Attitudes, Ideology and Awareness. S. 265 279; - Mallinson, Christine: Social Stratification. S. 87 100; - Mendoza-Denton, Norma: Individuals and Communities. S. 181 192; - Pavlidou, Theodossia-Soula: Gender and Interaction. S. 412 428; - Slembrouck, Stef: Globalization Theory and Migration. S. 153 165; - Wodak, Ruth, Johnstone, Barbara & Kerswill, Paul: Introduction. S. 1 9; - Wolfram, Walt: Fieldwork Methods in Language Variation. S. 296 313. Totalt ca 730 sidor. Ytterligare ca 100 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Litteratur, individuell fördjupning, 7,5 hp Språkförändring, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2013-12-04. Gäller fr.o.m. vt14. Gemensam del, 7,5 hp Allmänt Falk, Cecilia. 1999. Om interna och externa förklaringar till språkförändringar. I: Haskå, I. & Sandqvist, C. (red.). Alla tiders språk. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. A 55.) Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. S 88-95. (8 s.) (Finns i Mondo.) Joseph, Brian & Richard Janda. 2003/2005. The handbook of historical linguistics. Oxford: Blackwell Publishing. (Finns som e-bok på Wiley Online Library). Följande artiklar: 10

Dressler, Wolfgang U. Naturalness and morphological change. (11 s.); Hock, Hans Heinrich. Analogical change. (20 s.); Pinzuk, Susan. Variationist approaches to syntactic change. (20 s.); Thomason, Sarah Grey. Contact as a source of language change. (24 s.); Traugott, Elizabeth Closs. Constructions in grammaticalization. (24 s.); Wolfram, Walt & Natalie Schilling-Estes. Dialectology and linguistic diffusion. (23 s.). Nordberg, Bengt. Några problem inom historisk sociolingvistik. I: Bylin, M., Falk, C. & Riad, T. (utg., under tryckning) Studier i svensk språkhistoria 12. (ca 10 s.) (Finns i Mondo.) Fallstudier Tema I och II läses av samtliga kursdeltagare. Av tema III och IV väljs ett. I. Syntax: huvudsatsledföljd och bisatsledföljd; verb-objekt-ordning (ca 225 s.). Delsing, Lars-Olof. 1999. Från OV-ordföljd till VO-ordföljd. En språkförändring med förhinder. Arkiv för nordisk filologi 114. S. 151 232. (82 s.) Falk, Cecilia. Ms, 2013. Det finita verbet i bisatser. I: Falk, C. & Delsing, L.-O., under arbete: Svensk syntaxhistoria. (25 s.) (Finns i Mondo.) Falk, Cecilia. Ms, 2013. Objekt visavi verb. I: Falk, C. & Delsing, L.-O., under arbete: Svensk syntaxhistoria.(9 s.) (Finns i Mondo.) Håkansson, David. 2011. Bisatsledföljden i äldre svenska variation eller förändring? Arkiv för nordisk filologi. 126. S. 93 140. (48 s.) Pettersson, Gertrud. 1988. Bisatsledföljden i svenskan eller Varifrån kommer BIFF-regeln? Arkiv för nordisk filologi. 103. S. 157 180. (24 s.) Wenning, Alf E. 1930. Studier över ordföljden i fornsvenskan. Predikatets bestämningar i äldre och yngre fornsvenskan. Diss. Lund: Lindstedts univ.-bokhandel. Kapitel 2. (40 s.) II. Lexikon/Grammatikalisering (277 s.) Bylin, Maria. 2013. Aspektuella hjälpverb i svenskan. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology 58, Stockholm: Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. (204 s.) (http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:615608 (29 november 2013) Malmgren, Sven-Göran. 2002. Faktiskt, förstås och många andra. Om förändringar i det svenska formordssystemet under 1800- och 1900-talet. Språk och stil. 12 ny följd. S. 97-147. (51 s.) Rosenkvist, Henrik & Sanna Skärlund. 2011. Grammatikalisering i nutid utvecklingen av typ fram till 2009. Språk och stil. 21 ny följd. S. 5 25. (21 s.) Teleman, Ulf. 2010. Lågtyska lånord. Om stad och land i svensk språkhistoria. I: G. Byrman, A. Gustafsson & H. Rahm (red.), Svensson och svenskan med sinnen känsliga för språk. Festskrift till Jan Svensson den 24 januari 2010. Lund, S. 331 341. (11 s.) http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?searchid=2&pid=diva2:288916 (29 november 2013) 11

III. Morfologi: kasus (92 s.) Delsing, Lars-Olof. Stora katastrofen med för- och efterskalv. Om kasussammanfallet i fornsvenska. I: Bylin, M, Falk, C & Riad, T (red., under tryckning) Studier i svensk språkhistoria 12. (ca 20 s.) (Finns i Mondo.) Enger, Hans-Olav. 2010. Kasusbortfall og morfologisk teori. I: M. Reinhammar, (red.) Studier i svensk språkhistoria 11. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 113. Uppsala. S. 9 31. (22 s.) Norde, Muriel. 1999. Förlust av kasus och sekundära adpositioner i fornsvenskan. Tijdschrift voor Skandinavistiek 20:2, S. 25 64. (50 s.) http://dpc.uba.uva.nl/tvs (29 november 2013) eller IV. Fonologi (66 s.) Dyvik, Helge. 1978. Breaking in Old Norse and related languages: A reassessment of the phonetic conditions. Arkiv för nordisk filologi 93. S. 1 37. (38 s.) Riad, Tomas. 2005. Historien om tonaccenten. I: C. Falk & L-O. Delsing (red.) Studier i svensk språkhistoria 8. Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 23. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. S. 1 27. (28 s.) Totalt ca 725 sidor. Litteratur, individuell fördjupning, 7,5 hp Syntax, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht12. Bjerre, Tavs, Eva, Engels, Jørgensen, Henrik & Vikner, Sten. 2008. Points of convergence between functional and formal approaches to syntactic analysis. Working papers in Scandinavian syntax 82. S 131 166 (36 s). Fried, Mirjam & Östman, Jan-Ola. 2004. Construction grammar. A thumbnail sketch. I: M. Fried & J.-O. Östman (eds): Construction grammar in a cross-language perspective. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins publishing company. S 11 86. (76 s.) Linell, Per. 2005. En dialogisk grammatik? I: J. Anward & B. Nordberg (red.): Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk. Lund: Studentlitteratur. S 231 328. (98 s). 12

Lyngfelt, Benjamin. 2002. Kontroll i svenskan. Den optimala tolkningen av infinitivers tankesubjekt. (Nordistica Gothoburgensia 25.) Akademisk avhandling. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Kap 13. (25 s.). Newmeyer, Frederick J. 1998. Language Form and Language Function. Cambridge, Massachusetts/London, England: The MIT Press. Kap 1 3, 7. (170 s.) Platzack, Christer. 2011. Den fantastiska grammatiken. Stockholm: Norstadts förlag. (Ca 100 s. enligt lärarens anvisningar.) Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson Erik. 1999. Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Norstedts ordbok. Kap. 28. (26 s). Thráinsson, Höskuldur. 1996. On the (Non-)Universality of Functional Categories. I: W. Abraham, S. D. Epstein, H. Thráinsson & C. J-W Zwart (eds):minimal ideas. Syntactic studies in the minimalist framework. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins publishing company. S 253 281. (29 s.) Totalt ca 550 sidor. Ytterligare 100 200 sidor kurslitteratur, företrädesvis med fallstudier, som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Litteratur, individuell fördjupning, 7,5 hp Textanalys, 15 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-12-05. Gäller fr.o.m. vt13. Berge, Kjell Lars. 2002. From utterance to text, again. Theoretical reflections on the notion of text based on empirical studies of writing in different contexts. I: P. Coppock (red.), Semiotics of writing. Thurnout: Brepols. S. 157 182. (26 s.) Berge, Kjell Lars & Ledin, Per. 2001. Perspektiv på genre. I: Rhetorica Scandinavica. 18. S. 4 16. (13 s.) Discourse and communication, Discourse and society, Critical Discourse Studies, Språk och stil, Text and talk, Visual Communication eller annan tidskrift för textanalys. Ett nummer ögnas och valfri artikel läses. (Ca 30 s.) Englund, Boel & Ledin, Per (red.). 2003. Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. Följande kapitel (ca 161 s.): Englund, Boel, Ledin, Per & Svensson, Jan: Sakprosa vad är det? S. 35 60; Englund, Boel & Svensson, Jan: Sakprosa och samhälle. S. 61 90; Melander, Björn & Josephson, Olle: Läsare och läsarter. S. 125 160; Melander, Björn & Josephson, Olle: Muntlighet och skriftlighet i sakprosatexter. S. 239 272. 13

Fairclough, Norman. 2004. Critical discourse analysis in researching language in the new capitalism: Overdetermination, transdisciplinarity and textual analysis. I: Young, L. (red.), Systemic linguistics and critical discourse analysis. New York: Continuum. (Ca 20 s.) http://www.ling.lancs.ac.uk/staff/norman/2003b.doc (23 aug 2013) Karlsson, Anna-Malin. 2002. Genre, hypertext och etnografiskt perspektiv? Om begrepp som hjälp och hinder i utforskningen i nya textkulturer. I: Human IT. 6 (4). S. 49 70. (22 s.) http://etjanst.hb.se/bhs/ith//4-02/amk.pdf (23 aug 2013) Karlsson, Anna-Malin. 2010. I textanalysens utmarker? Om att intressera sig för vad texter gör (och för hur de gör det). I: G. Byrman, A. Gustafsson & H. Rahm (red.), Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. S. 162 174. (12 s.) http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadfile&recordoid=1536232&fileoid=15362 37 (23 aug 2013) Ledin, Per. 1999. Texter och textslag en teoretisk diskussion. Rapport nr 27 från projektet Svensk sakprosa. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. (Finns i Mondo.) (34 s.) Ledin, Per. 2000. Veckopressens historia: del II. (Rapporter från projektet Svensk sakprosa. 29.) Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Kap. 1, 3, 4, 5. (83 s.) (Finns i Mondo.) Martin, James R. 1997. Analysing genre: Functional parameters. I: F. Christie & J. R. Martin (red.), Genre and institutions: Social processes in the workplace and school. London: Cassell. S. 3 39. (36 s.) http://www.isfla.org/systemics/print/martinpapers/bc-1997- Analysing%20Genre%20Function%20Parameters.PDF (23 aug 2013) Martinec, Radan & van Leeuwen, Theo. 2009. The language of new media design: Theory and practice. London: Routledge. (205 s.) Myers, Greg. 2010. Stance-taking and public discussion in blogs. I: Critical Discourse Studies. 7 (4). S. 263 275. (13 s.) Språk och stil 22:1. 2012. Uppsala. http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:532386/fulltext02.pdf (23 aug 2013) Följande artiklar: Björkvall, Anders. Text- och resursorientering inom multimodalitetsforskningen. En teoretisk diskussion om förklaringsvärden. S. 135 161; Karlsson, Anna-Malin & Strand, Hans: Text i verksamhet: mot en samlad förståelse. S. 110 134; Nord Andreas. Varför textanalys? Den språkvetenskapliga textanalysen i högre utbildning ur ett textforskningsperspektiv. S. 187 212; Svensson, Jan & Karlsson, Anna-Malin. Inledning: text, textforskning och textteori. S. 5 30; Wendt, Bo-A.: Texthistoria vad är det? S. 53 66. Virtanen, Tuija. 1997. Text structure. I: J. Verschueren, J.-O. Östman, J. Blommaert & C.Bulcaen (red.), Handbook of pragmatics. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. S. 1 15. (15 s.) (Elektroniska resurs via SUB.) Virtanen, Tuija. 1992. Issues of text typology: Narrative a basic type of text? I: Text. 12(2). S. 293 310. (17 s.) Totalt ca 760 sidor. 14

Ytterligare 100 200 sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Individuell fördjupning, 7,5 hp Litteraturen väljs i samråd med examinator. 15