Valbara kurser på forskarutbildningen och avancerad nivå

Transkript

1 Valbara kurser på forskarutbildningen och avancerad nivå Alla delkurser består av en gemensam del som omfattar ungefär halva kursen och en individuellt utformad del bestående av dels ytterligare litteraturstudium, dels en självständig skriftlig uppgift. Andraspråksforskning, 15 hp Kursansvarig: Gunilla Jansson I kursen jämförs och diskuteras möjligheter och begränsningar hos ledande teoretiska förklaringsmodeller för andraspråksinlärning och andraspråksanvändning. Huvudfokus läggs på teoriernas betydelse för tillämpning och studium av formell och informell inlärning av andraspråket svenska. Olika kontextuella faktorer beaktas och såväl kognitiva som sociokulturella och sociolingvistiska perspektiv uppmärksammas. Även sociopolitiska frågor om identitet och flerspråkighet samt makt- och dominansperspektiv belyses. Möjliga fördjupningsinriktningar är utvecklingsaspekter i inlärarspråket (fonologi, lexikon respektive grammatik), samtal och interaktion över språk- och kulturgränser, litteracitet i ett andraspråksperspektiv, andraspråksanvändning i utbildning och arbetsliv samt didaktiska perspektiv på andraspråksutveckling. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. Litteratur, gemensam del Berggreen, Harald och Tenfjord, Kari Andrespråkslæring. Ad Notam. Gyldendal, Olso. Kap. 1-4, 6-9, 16. (ca 180 s.) Haglund, Charlotte Etnografiska och sociolingvistiska perspektiv på samtal, identitet och lärande bland ungdomar i flerspråkig miljö. I: de Geer, B. & Malmbjer, A. (red.), Språk på tvärs. Rapport från Asla:s höstsymposium S (12 s.) Hammarberg, Björn Nyare utvecklingar inom forskningen om svenska som andraspråk. I: Nordand. Nordisk tidskrift för andraspråksforskning. 2007, 1 (2). S (18 s.). Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Följande artiklar läses: - Abrahamsson, Niclas, Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk. S Ekberg, Lena, Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. S Hammarberg, Björn, Teoretiska ramar för andraspråksforskning. S (107 s.) 1 (17)

2 Jansson, Gunilla. 2003: Hur kan man säga det på ett bättre sätt? Interaktion och skrivprocess i heterogena studentgrupper på en ingenjörsutbildning. I: Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning. Nr 13. S (36 s.) Kramsch, Claire Introduction. How can we tell the dancer from the dance? I: C. Kramsch (red.), Language acquisition and language socialization. Ecological perspectives. London: Continuum. S (30 s.) Lindberg, Inger Conceptualizing school-related, academic language - theoretical and empirical approaches. I: Juvonen, Päivi (red.), Språk och lärande. Language and learning. Rapport från Aslas höstsymposium Stockholm. S (15 s) Sundberg, Gunlög. 2004: Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare. (Stockholm studies in Scandinavian philology. 39.) Ak. avh. Stockholm. (234 s). (Ca 640 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Filologi, 15 hp Kursansvarig: Rune Palm Delkursen omfattar studier av olika teorier och metoder samt problem inom texttolkning och textutgivning Vidare innehåller kursen övningar med olika typer av textutgåvor och även viss träning att läsa äldre nordiska handstilar. Kursen innehåller även en genomgång av verktyg som man behöver använda för datering och proveniensbestämning. Kursen består av en gemensam del som omfattar ungefär halva kursen och en individuellt utformad del i form av en fördjupningsuppgift. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av ett par verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Rune Palm) Litteratur, gemensam del Handbok i norrøn filologi Odd Einar Haugen (Red.) Oslo: Fagbokforlaget. Enligt anvisningar (ca 350 s.) Johansson, Karl G Studier i Codex Wormianus. Skrifttradition och avskriftsverksamhet vid ett isländsk skriptorium under 1300-talet. Nordistica Gothoburgensia 20. Göteborg. S (60 s.) McGann, Jerome J A Critique of Modern Textual Criticism. Charlottesville: Univ. Press of Virginia. (146 s.) Nichols, Stephen G Introduction: philology in a manuscript culture. I: Speculum 65. Cambridge, Mass. S (10 s.) 2 (17)

3 Ore, Espen S Elektronisk publisering: forskjellige utgaveformer og forholdet til grunntekst(er) og endelig(e) tekst(er). I: Burman, Lars och Ståhle Sjönell, Barbro (red.), Vid texternas vägskäl. Stockholm. Svenska vitterhetssamfundet. S (7 s.) Pettersson, Jonatan Fri översättning i det medeltida Västnorden. (Stockholm studies in Scandinavian Philology. 51.) Stockholms universitet. Ak. avh. Institutionen för nordiska språk. S (33 s.) Ridderstad, Per S Ser alla exemplar av en tryckt bok likadana ut? I: Barbro Ståhle Sjönell (red.), Textkritik: teori och praktik vid edering. Stockholm. Svenska vitterhetssamfundet. S (6 s.) Svedjedal, Johan Åter till bastexten. I: Burman, Lars och Ståhle Sjönell, Barbro (red.), Vid texternas vägskäl. Stockholm. Svenska vitterhetssamfundet S (10 s.) Utgåvor: Tre olika utgåvor, en fornsvensk, en fornvästnordisk och en nysvensk, väljs i samråd med examinator för diskussion om utgivningsstrategier och terminologi. (ca 625) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Fonologi, 15 hp Kursansvarig: Tomas Riad Kursen har två syften, ett teoretiskt och ett nordiskt. Dels ger kursen ger en teoretisk skolning i modern allmän fonologisk teori. Hit hör både orientering om frågeställningar (kategorier, autosegmentell och metrisk representation, optimalitetsteori) genom läsning och träning i fonologisk problemlösning genom övningar. Dels tar kursen upp viktigare fonologiska frågeställningar i ett nordiskt perspektiv, vilket leder till ett visst fokus på prosodiska förhållanden som kvantitetssystemet, betoning, tonaccenter och intonation, men också retroflektering och tonassimilation. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en kritisk jämförelse av några verk eller en mindre empirisk undersökning. Viktigt är att undersökningen innehåller en tydlig fonologisk komponent. Litteratur, gemensam del Allmänt Gussenhoven, Carlos & Haike Jacobs (senare upplaga). Understanding phonology. Arnold, London. Optimalitetsgrammatik Kager, René Optimality theory. CUP (Cambridge textbooks in linguistics.) Kap (17)

4 Fonem Helgason, Pétur & Catherine Ringen Voicing and aspiration in Swedish stops. Journal of Phonetics 36, (22 s.) Riad, Tomas Retroflektering. I: Jóhannesson, Kristinn m.fl. (red.), Bo65. Festskrift till Bo Ralph. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning. 39.) Göteborg. S (14 s.) Kvantitet Eliasson, Stig Stress alternations and vowel length: new evidence for an underlying nine-vowel system in Swedish. Nordic journal of linguistics 8. Kristoffersen, Gjert Kvantitet i norsk. Norsk lingvistisk tidsskrift 10: (22 s.) Betoning och tonaccent Bruce, Gösta On Swedish lexical stress patterns. PHONUM 2, Umeå. Bruce, Gösta Components of a prosodic typology of Swedish. I Riad & Gussenhoven (red.) Tones and Tunes I: Typological Studies in Word and Sentence Prosody (34 s.) Roll, Mikael Word accents and morphology ERPs of Swedish word processing. Brain Research 1330, (10 s.) Intonation Myrberg, Sara The intonational Phonology of Stockholm Swedish. (Stockholm studies in Scandinavian philology. New Series. 53.) Stockholms universitet. Ak. avh. Kap 1 4, s (80 s.) (Ca 600 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Morfologi, 15 hp Kursansvarig: Tomas Riad Kursen ger en orientering i aktuella frågeställningar inom morfologisk teori, såsom representation, betydelse och produktivitet. Ämnesområden som särskilt tas upp är morfologisk klassificering (i böjningsparadigm), genus och ordbildning (konkatenativ och prosodisk). Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en kritisk jämförelse av några verk eller en mindre empirisk undersökning. Viktigt är att en undersökning innehåller en tydlig morfologiskt orienterad frågeställning. 4 (17)

5 Litteratur, gemensam Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson, 1999: Svenska Akademiens Grammatik (SAG). Norstedts, Stockholm. (vol 2, Ord, avsnitten om böjning och avledning) (ca 40 s.) Morfologisk teori och ordbildning Bybee, Joan, 1995: Regular Morphology and the Lexicon. Language and Cognitive Processes, 10 (5), (30 s.) Haspelmath, Martin, 2002: Understanding morphology. Arnold. [huvudbok] (290 s.) Josefsson, Gunlög, 2001: The meaning of lexical classes. Nordic Journal Linguistics 24, (13 s.) Böjning och paradigm Enger, Hans-Olav, 1996: Ledeformer og telja-klassen. Norsk Lingvistisk Tidsskrift 14, (26 s.) Niemi, Sinikka, 2002: Schemas and Competing Paradigms in Swedish plural formation. Brain and Language 81, (8 s.) Genus Enger, Hans-Olav, 2004: On the relation between gender and declension. Studies in language 28.1, (31 s.) Janda, Laura, 2000: From number to gender, from dual to virile. Bridging cognitive categories. In Contini-Morava, Ellen (ed.) Between grammar and lexicon. John Benjamins. (13 s.) Klaus-Michael Koepcke & Zubin, David, 2003: Metonymic pathways to neuter-gender human nominals in German. I: Panther, Klaus-Uwe (red.) Metonymy and pragmatic inferencing. John Benjamins. (16 s.) Ordbildning Josefsson, Gunlög, 2005: Ord. Studentlitteratur. kap 4-9 (81-182) (100 s.) Prosodisk morfologi Golston, Chris & Richard Wiese, 1998: The structure of the German root. I: Kehrein, Wolfgang & Richard Wiese (eds.) Phonology and Morphology of the Germanic Languages. (Linguistische Arbeiten 386) Tübingen: Niemeyer, (20 s.) Riad, Tomas, 2002: Svensk smeknamnsfonologi. Studia Anthroponymica Scandinavica 20, (47 s.) (Ca 350 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. 5 (17)

6 Psykolingvistik, 15 hp Kursansvarig: Karin Junefelt Kursen behandlar språket som ett fönster mot hjärnan. Utifrån detta perspektiv behandlas sådana aspekter som språktillägnande, språkperception, språkproduktion, språkförståelse och språkförlust. Den tar upp teorier och metoder samt empirisk forskning inom de olika områdena av ämnet. Möjliga fördjupningsområden kan vara psykolingvistik med inriktning mot neurobiologi, interaktion, språkstörningar eller experimentell lingvistik. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. Litteratur, gemensam del Bourgeois, Jean-Pierre The neonatal synaptic big bang. I Hugo Lagercrantz (Ed.), The newborn brain. Cambridge: Cambridge University Press. S (12 sidor.) Linell, Per Dialogicality in languages, minds and brains: is there a convergence between dialogism and neuro-biology? I: Nigel Love (red.), Language Science, (15 sidor) Teleman, Ulf (red.) Tal och tanke. Lund: Liber Förlag. Följande artiklar läses: - Jens Allwood: Kan man tänka utan språk? S Alvar Ellegård: Språket och hjärnan. S Björn Lindblom: Förstå och underförstå. S Per Linell, Per. Tankar kläs i ord. S Ulf Teleman: Åtta kapitel om talet och tankarna. S Ulf Teleman: Skriftens och skrivandets psykologi. S (145 sidor) Tomasello, Michael, The New Psychology of Language. Mahwah, N.J.: Erlbaum. Cirka 200 sidor läses. Traxler, Matthew och Gernsbacher, Morton (red.) Handbook of Psycholinguistics. Academic Press. Boken är åtkomlig digitalt. Följande artiklar läses: - Caplan, David och Waters, Gloria: Comprehension disorders in aphasia. S Corina, David P. och Knapp, Heather P: Psycholinguistics and neurolinguistic perspectives of sign languages. S Ferreira, Fernanda och Engelhardt, Paul E: Syntax and production. S Garnham, Alan, Garrod, Simon och Sanford, Anthony: Observations on the past and future of psycholinguistics. S Griffin, Zengi M. and Ferreira, Victor S: Properties of spoken language production. S Morris, Robin K:. Lexical processing and sentence context effects. S Ober, Beth A. och Shenaut, Gregory K. Semantic memory. S Pardo, Jennifer S. och Remwz, Robert E; The perception of speech. S Schwartz, Ana, I. och Kroll, Judith F: Language processing in bilingual speakers. S (17)

7 - Weismer, Gary. Speech disorders. S Zwaan, Rolf A. och Rapp, David W. Discourse comprehension. S (376 sidor) (Ca 750 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Samtalsanalys, 15 hp Kursansvarig: Catrin Norrby Kursen innehåller en översikt över de teoretiska grundvalarna för samtalsanalysen samt de metodiska verktyg som används inom forskningsfältet. Kursen tar också upp empiriska undersökningar från senare år, framför allt i Sverige. I kursen ingår också viss övning i praktisk inspelning, transkription och analys. Möjliga områden för fördjupning är till exempel social identitet och identitetskonstruktion; kontextbegreppet; turorganisation; asymmetrisk kommunikation; samtalsstrategier och samtalsstil. Ytterligare en möjlighet till fördjupning är att utgå från en social kategori som till exempel kön, etnicitet eller ålder och studera hur sådana kategorier behandlas i samtalsanalytiska arbeten. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. Litteratur, gemensam del Cameron, Deborah Performing Gender Identity: Young Men s Talk and the Construction of Heterosexual Masculinity. I: Johnson, S. & Meinhof, U. H. (red.). Language and Masculinity. Oxford: Blackwell. S Även i: Jaworski, A. & Coupland, N. (red.) The discourse reader. London & New York: Routledge. 2:a uppl Kap. 30. (18 s.) Eriksson, Mats Ungdomars berättande. En studie i struktur och interaktion. (Skrifter utgivna av institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 43.) Uppsala: Institutionen för nordiska språk. Valda delar. (ca 50 s.) Goffman, Erving On Face-Work. I: Goffman, E. Interaction Ritual. Essays in Face-to Face Behaviour. Transaction Publishers: New Brunswick, New Jersey (2005, ny tryckning 2008). S Även i: Jaworski, A. & Coupland, N. (red.) The discourse reader. London & New York: Routledge. 2:a uppl Kap. 22. (42 s.) 7 (17)

8 Gumperz, John Socio-cultural knowledge in conversational inference. I: Gumperz, J. Discourse Strategies. S Cambridge: CUP. Även i: Jaworski, A. & Coupland, N. (red.) The discourse reader. London & New York: Routledge. 2:a uppl Kap. 5. (19 s.). Även som pdf på CUP:s hemsida: A013 Kahlin, Linda Sociala kategoriseringar i samspel: hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal. (Stockholm studies in Scandinavian philology. New series. 44.) Stockholms universitet. Ak. avh. Valda delar. (ca 50 s.) Landqvist, Håkan Råd och ruelse. Moral och samtalsstrategier i Giftinformationscentralens telefonrådgivning. Uppsala. Institutionen för nordiska språk. Valda delar. (ca 50 s.) Linell, Per Approaching Dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Philadelphia: Amsterdam: John Benjamins Publishing. Kap S (46 s.) Schegloff, Emanuel A. & Sacks, Harvey Opening up closings. I: Jaworski, A. & Coupland, N. The discourse reader. London & New York: Routledge. S eller i: Semiotica, VIII, 4 (1973). S (11 s.) Stokoe, Elizabeth & Smithson, Janet Making Gender Relevant: Conversation Analysis and Gender Categories in Interaction. Discourse & Society 12:2. S (19 s.). Finns som e-resurs: Sundberg, Gunlög Asymmetrier och samförstånd i rekryteringssamtal med andraspråkstalare. (Stockholm studies in Scandinavian philology. New series. 38.) Stockholms universitet. Ak. avh. Valda delar. (ca 50 s.) ten Have, Paul uppl. Doing conversation analysis. A practical guide. London: Sage. Kap. 1 7, 9. (163 s.) (Ca 570 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. Semantik, 15 hp Kursansvarig: Jan Svanlund Kursen behandlar några centrala semantiska fenomen och ger insikter i hur dessa hanteras utifrån olika språkvetenskapliga angreppssätt. Tyngdpunkten ligger på lexikal semantik. Den gemensamma delen tar upp bl.a. olika aspekter på betydelsevariation, flertydighet, konventionalisering/lexikalisering, kontext samt lexikala relationer. I fördjupningsdelen delen har du möjlighet att fördjupa dig inom något av dessa teman eller inom närliggande mer specifika teman som också berörs inom den gemensamma delen som prototyper, metaforer, metonymer, meningspotentialer och värdering. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning 8 (17)

9 Litteratur, gemensam del Ekberg, Lena Semantiska förändringsprinciper och förflyttningverb. Exemplet följa. Nordlund 24. Småskrifter från Institutionen för nordiska språk i Lund. S (25 s.) Fauconnier, Gilles & Turner, Mark Polysemy and conceptual blending. Nerlich, B. (red.), Polysemy: flexible patterns of meaning in mind and language. Berlin: Mouton de Gruyter. S (20 s.) Kilgarriff, Adam I don't believe in word senses. Computers and Humanities. 31. S (24 s.) Koptjevskaja-Tamm, Maria & Rakhilina, Ekaterina V "Some like it hot". On the semantics of temperature adjectives in Russian and Swedish. STUF (Sprachtypologie und Universalienforschung), a special issue on Lexicon in a Typological and Contrastive Perspective 59:2 (Red. Leuschner, Torsten & Giannoula Giannoulopoulou). (18 s.) Lehrer, Adrienne Polysemy, conventionality, and the structure of the lexicon. Cognitive Linguistics 1:2. S (40 s.) Lundmark, Carita Metaphor and Creativity in British Magazine Advertising. Luleå University of Technology, Department of Languages and Culture. Diss 2005:42. Främst kap 1 2. (36 s.) Martola, Nina Konstruktioner och valens. Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv. Nordica Helsingiensis 9. Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur. Helsingfors universitet. Främst kap 3, 6 7. (129 s.) Murphy, Lynne Semantic Relations and the Lexicon. Cambridge University Press. Kap (130 s.) Norén, Kerstin & Linell, Per Meningspotentialer i den språkliga praktiken. MISS 54. (43 s.) Pagin, Peter Mening hos yttranden. Filosofisk Tidskrift 2. S (15 s.) Rudebeck, Lisa Ordförklaringar som betydelserepresentationer eller yttranden. Språk och stil 16. S (35 s.) Stubbs, Michael On inference theories and code theories: Corpus evidence for semantic schemas. Text. 21:3. S (28 s.) Taylor, John R Linguistic categorization. 3 uppl. Oxford University Press. Kap 3 8 (129 s.) Wilson, Deirdre & Carston, Robyn Metaphor, relevance, and the emergent property issue. Mind and Language 21:3. S (30 s.) (Ca 700 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. 9 (17)

10 Skrivforskning, 15 hp Kursansvarig: Mona Blåsjö Kursen innehåller en översikt över skrivforskning och olika skrivteorier ur såväl ett förstasom andraspråksperspektiv. Tonvikten ligger på socialt inriktad skrivforskning, vilket innebär att skrivande ses som förknippat med kunskapsutveckling, identitet och grupptillhörighet, men även psykolingvistisk forskning behandlas. Möjliga fördjupningar är bl.a. skrivande hos barn i olika åldrar, skrivande i arbetslivet, skrivande i flerspråkiga situationer, akademiskt skrivande och multimodalt meningsskapande. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. Litteraturlista, gemensam del Atkinson, Dwight och Connor, Ulla Multilingual writing development. I: C. Bazerman (red.), Handbook of research on writing. History, society, school, indvidual, text. S (17 s.) Blåsjö, Mona Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. 2:a reviderade upplagan. MINS 56. (70 s.) Björkvall, Anders och Engblom, Charlotte Flerspråkighet och multimodalitet som lärandepotential. I: Å. Wedin, och N. Musk (red.), Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur (19 sid.) Domeij, Rickard Datorstödd språkgranskning under skrivprocessen svensk språkkontroll ur användarperspektiv. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. S , 44 48, (60 sid.) Evensen, Lars Sigfried Elevtekster i dobbel dialog. Om mottakere, sjanger og respons i pedagogiske skrivprosesser. (ASLA. 11.) I: P. Linell m.fl. (red), Samtal och språkanvändning i professionerna. Uppsala: ASLA (15 s.) Flower, Linda och Hayes, John R A cognitive process theory of writing. I: College Composition & Communication. 32. S (20 s.) [tillgänglig via Gunnarsson, Britt-Louise, Professional discourse. Kap. 8, 9 och 11. London & New York: Continuum. (52 sid.) Holmberg, Per Genrepedagogik i teori och praktik. Nyretorik och Sydneyskolan i två gymnasielärares klassrum. I: Svenskans beskrivning. 30. Stockholm: Stockholms universitet. S (9 s.) Hyland, Ken Teaching and researching writing. 2:a uppl. Harlow: Longman. S. 7 74, (158 s.) Ivanič, Roz Discourses of writing and learning to write. I: Language and Education 18 (3). S (25 s.) Jansson, Gunilla Nu måste jag ha en tabell här. Metakognitiva strategier i andraspråksstudenters samtal om användningen av icke verbalspråkliga redskap i naturvetenskaplig diskurs. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60- årsdagen. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 67.) Uppsala: Uppsala universitet. S (11 s.) 10 (17)

11 Karlsson, Anna-Malin En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. (Skrifter utgivna av Språkrådet. 2.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Kap. 2, 5. 8 och 11. (50 s.) Lea, Mary R Emerging literacies in online learning. Journal of Applied Linguistics. 4(1). S (21 s.) Liberg, Caroline Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7 8 november S (14 s.) Sullivan, Kirk; Lindgren, Eva och Mellenius, Ingmarie Att studera skrivande med hjälp av loggning. I: Domeij, R (red.), Tekniken bakom språket. (Språkrådets skrifter. 9.) Norstedts akademiska förlag. S (17 s.) (Ca 660 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget Sociolingvistik 15 hp Kursansvarig: Catrin Norrby Kursen omfattar forskning om samspelet mellan språk, individ och samhälle såväl diakront som synkront, dvs. hur språk används i olika tider, rum, domäner och situationer. Kursen syftar till att ge en översikt av de teoretiska och metodiska utgångspunkterna inom sociolingvistiken och att jämföra de olika huvudfårorna inom ämnet. Vidare presenteras några svenska empiriska undersökningar från senare år. Möjliga områden för fördjupning är till exempel social variation, regional variation, etnisk variation, språkförändring, flerspråkighet, språk och kön samt ungdomsspråk. Ytterligare en möjlighet är att utgå från något begrepp som haft stor betydelse inom sociolingvistisk forskning såsom ackommodering och attityder; kodväxling; språkförändring; sociala nätverk och praktikgemenskaper. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av ett par verk eller en liten empirisk undersökning. Litteraturlista, gemensam del Coupland, Nikolas & Jaworski, Adam (eds.) The new sociolinguistics reader. London: Macmillan Press LTD. Följande artiklar läses: - Peter Auer: Bilingual Conversation. S Allan Bell: Language Style and Audience Design. S. S Jenny Cheshire: Syntactic Variation and Beyond. S Nikolas Coupland och Adam Jaworski: Social Worlds through Language. S Penelope Eckert: Ethnography and the Study of Variation. S (17)

12 - Charles A. Ferguson: Diglossia. S Joshua A. Fishman: Language, Ethnicity and Racism. S Janet Holmes: Humour. Power and Gender in the Workplace. S Scott Fabius Kiesling: Fraternity Men: Variation and Discourses of Masculinity. S William Labov: The Social Stratification of (r) in New York City Departement Stores. S William Labov: Rules for Ritual Insults. S James Milroy och Leslie Milroy: Network Structure and Linguistic Change. S Carol Myers-Scotton: Code-switching. S Ben Rampton: Crossing, Ethnicity and Code-Switching. S Ben Rampton: Speech Community and Beyond. S Deborah Tannen: The Relativity of Linguistic Strategies: Rethinking Power and Solidarity in Gender and Dominance. S Peter Trudgill: The Social Differentiation of English in Norwich. S (380 s.) Grönberg, Anna Gunnarsdotter Ungdomar och dialekt i Alingsås. (Nordistica Gothoburgensia. 27.) Göteborg. Institutionen för svenska språket. Valda delar. (ca 60 s.) Nelson, Marie Andraspråkstalare i arbete. En språkvetenskaplig studie av kommunikation vid ett svenskt storföretag. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 82.) Uppsala. Kap 5-6. (82 s.) Sundgren, Eva Återbesök i Eskilstuna. En undersökning av morfologisk variation och förändring i nutida talspråk. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. 56.) Uppsala. Valda delar (ca 60 s.) Tandefelt, Marika Urbanization and Language Shift. I: Nordberg, B. (red.). The Sociolinguistics of Urbanization. The case of the Nordic Countries. Berlin: Walter de Gruyter. S (27 s.) (Ca 600 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget 12 (17)

13 Språkförändring, 15 hp Kursansvarig: Erik Magnusson Petzell Den gemensamma delen tar upp forskning om hur och varför språk förändras, delvis i ett vetenskapshistoriskt perspektiv, men huvudsakligen utifrån de formella och funktionella teoribildningar som dominerar forskningen i dag. Vad förändras språkbruk, språksystem, etc. och varför? Vilken roll spelar interna och externa faktorer? Fallstudier från huvudsakligen nordisk språkhistoria behandlas, liksom principiella metodfrågor om möjligheterna att via bevarade texter studera äldre språkskeden. Möjliga områden för fördjupning är i första hand någon av de språkförändringar som behandlas översiktligt inom ramen för kursens gemensamma del; även andra ämnen är dock möjliga. Fördjupningen kan utgöras av en liten empirisk undersökning som i någon mån kastar nytt ljus över en språkförändring. Den nya kunskapen går att söka på olika nivåer: man kan t.ex. ta sig an en ny typ av material, en tidigare outforskad period eller en annars negligerad exempeltyp. Som fördjupningsuppgift kan också räknas en kritisk granskning av litteratur kring någon annan språkförändring än de som tas upp i den gemensamma delen. En sådan granskning utformas antingen som en generell forskningsöversikt eller som en kritisk jämförelse av två centrala verk inom området. På kursen/delkursen förekommer följande examinationsformer: inlämningsuppgifter med Litteraturlista, gemensam del Allmänteoretisk litteratur (ca 305 s.) Fischer, Olga Morphosyntactic Change. Functional and Formal Perspectives. (Oxford Surveys in Syntax and Morphology. 2.) Oxford: Oxford University Press. Kapitel 1 3, 7. (155 s.) Joseph, Brian D. & Janda, Richard D. (red.) The handbook of historical linguistics. Oxford: Blackwell. Kapitel, 6, 20, 23. (80 s.) Lightfoot, David How New Languages Emerge. Cambridge: Cambridge University Press. Kapitel 2 4. (70 s.) Fallstudier [377 s.] Tema 1: Ljud och dialekt Dyvik, Helge Breaking in Old Norse and related languages: A reassessment of the phonetic conditions. Arkiv för nordisk filologi 93. S (38 s.) Nilsson, Jenny Dialect change? Nordic Journal of Linguistics. 32. S (14 s.) Riad, Tomas Eskilstuna as the tonal key to Danish. Proceedings Fonetik The XXIIth Swedish Phonetics Conference. Stockholm: Dept. of Linguistics. S (6 s.) Tema 2: Grammatikalisering Börjars, Kersti Morphological status and (de)grammaticalisation: the Swedish possessive. Nordic Journal of Linguistics. 26. S (31 s.) Delsing, Lars-Olof Review of Norde Nordic Journal of Linguistics. 22 S (14 s.) 13 (17)

14 Delsing, Lars-Olof The Swedish Genitive: a Reply to Norde. Nordic Journal of Linguistics 24. S (2 s.) Norde, Muriel The history of the genitive in Swedish the full story. A reply to Lars- Olof Delsing. In: Nordic journal of linguistics 24. S (12 s.) Rosenkvist, Henrik The Emergence of Conditional Subordinators in Swedish a Study in Grammaticalization. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. A 62.) Lund: Department of Scandinavian Languages, Lund University. Kapitel 6. (22 s.) Tema 3: Ordföljd och morfologi Alexiadou, Artemis & Gisbert Fanselow On the correlation between morphology and syntax. The case of V-to-I. I: Zwart, Jan-Wouter & Werner Abraham (red.), Studies in Comparative Germanic Syntax. Proceedings from the 15th Workshop on Comparative Germanic Syntax. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. S (24 s.) Pettersson, Gertrud Bisatsledföljden i svenskan eller Varifrån kommer BIFF-regeln? Arkiv för nordisk filologi 103. S (24 s.) Sundquist, John The Rich Agreement Hypothesis and Early Modern Danish embedded-clause word order. Nordic Journal of Linguistics. 26. S (26 s.) Tema 4: Narrativ inversion Alving, Hjalmar Det grammatiska subjektets plats i den narrativa satsen i svenskan. Uppsala. Kapitel I II. (62 s.) Eriksson, Gunnar Saknas fundament. Narrativ inversion i och 1700-talsdagböcker. I: Eriksson, Gunnar & Jan Svanlund. Två studier i äldre nysvensk syntax. Stockholm (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. 27). S (24 s.) Magnusson, Erik VS-satser och subjektsutelämning. I: Falk, Cecilia & Lars-Olof Delsing (red.), Studier i svensk språkhistoria. 8. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A63.) Lund: Inst. för nordiska språk. S (10 s.) Tema 5: Externt motiverad förändring Kroch, Anthony & Ann Taylor Verb movement in Old and Middle English: Dialect variation and language contact. I: Kemenade, Ans van & Nigel Vincent (red.), Parameters of morphosyntactic change. Cambridge: Cambridge University Press. S (29 s.) Magnusson Petzell, Erik Under utgivning. OV and V-to-I in the history of Swedish. Kommer i: Kemenade, Ans van & Haas, Nynke de (eds.), Historical Linguistics 2009: selected papers from the 19th International Conference on Historical Linguistics. Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins. (31 s.) Zeevaert, Ludger Språkkontakt, syntaktisk variation och syntaktisk förändring. Kan det påvisas ett sammanhang i fornsvenska texter? I: Falk, Cecilia & Delsing, Lars-Olof (red.) Svensk språkhistoria 8. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A63.) Lund: Inst. för nordiska språk. S (8 s.) (Ca 680 s.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. 14 (17)

15 Syntax, 15 p Kursansvarig: Cecilia Falk Kursen ger översikter till några aktuella syntaktiska teorier, inklusive jämförelser dem emellan. Analyser och fallstudier ingår, dels som exempel på olika teoriers tillämpning, dels som fördjupning av kunskaperna om de nordiska språkens syntax. Fördjupningsdelen kan röra exempelvis ordföljd, formord, platshållartvång; den kan innehålla jämförelser mellan de skandinaviska språken, den kan röra talspråk eller skriftspråk. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av ett par verk eller en liten empirisk undersökning. På kursen/delkursen förekommer följande examinationsformer: inlämningsuppgifter med Litteratur, gemensam del Bjerre, Tavs, Eva, Engels, Jørgensen, Henrik & Vikner, Sten Points of convergence between functional and formal approaches to syntactic analysis. Working papers in Scandinavian syntax 82. S [36 s]. Fried, Mirjam & Östman, Jan-Ola Construction grammar. A thumbnail sketch. I: M. Fried & J.-O. Östman (eds): Construction grammar in a cross-language perspective. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins publishing company. S [76 s]. Linell, Per En dialogisk grammatik? I: J. Anward & B. Nordberg (red.): Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk. Lund: Studentlitteratur. S [98 s]. Lyngfelt, Benjamin Kontroll i svenskan. Den optimala tolkningen av infinitivers tankesubjekt. (Nordistica Gothoburgensia 25.) Akademisk avhandling. Göteborg: Insitutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Kap 13 [25 s]. Newmeyer, Frederick J Language Form and Language Function. Cambridge, Massachusetts/London, England: The MIT Press. Kap 1 3, 7 [170 s]. Platzack, Christer Den fantastiska grammatiken. Stockholm: Norstadts förlag. [c. 100 sidor enligt lärarens anvisningar] Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson Erik Svenska Akademiens grammatik. Stockholm: Norstedts ordbok. Kap. 28 [26 s]. Thráinsson, Höskuldur On the (Non-)Universality of Functional Categories. I: W. Abraham, S. D. Epstein, H. Thráinsson & C. J-W Zwart (eds):minimal ideas. Syntactic studies in the minimalist framework. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins publishing company. S [29 s]. (Ca 550 s.) Ytterligare sidor kurslitteratur, företrädesvis med fallstudier, som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. 15 (17)

16 Textanalys, 15 hp Kursansvarig: Anders Björkvall Kursen ger en översikt över såväl svensk och nordisk som internationell textforskning. Tyngdpunkten ligger på socialt och multimodalt orienterade studier men även textlingvistiska och textypologiska undersökningar tas upp. Centrala teman i kursen är olika perspektiv på textbegreppet, genrer och andra textslag samt relationen mellan text och kontext. Tänkbara fördjupningsinriktningar är (kritisk) diskursanalys, kvantitativ stilanalys, genreteori, text- och sakprosahistoria, textlingvistik, multimodalitet samt didaktiska perspektiv. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning, och den kan med fördel kopplas till uppsats- eller avhandlingsarbetet. I regel examineras kursens första 7,5 hp, som kallas gemensamma delen, genom inlämningsuppgifter med muntlig genomgång. Fördjupningsdelen redovisas i form av en rapport på max. 10 sidor som är utformad enligt normer för vetenskaplig text. Litteratur, gemensam del Berge, Kjell Lars From utterance to text, again. Theoretical reflections on the notion of text based on empirical studies of writing in different contexts. I: P. Coppock (red.), Semiotics of writing. Thurnout: Brepols. S (26 s.) Berge, Kjell Lars & Ledin, Per Perspektiv på genre. I: Rhetorica Scandinavica. 18. S (13 s) Discourse and communication, Discourse and society, Språk och stil, Text and talk, Visual Communication eller annan tidskrift för textanalys. Ett nummer ögnas och valfri artikel läses. (Ca 30 s.) Englund, Boel & Ledin, Per (red.) Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. Följande kapitel: - Englund, Boel, Ledin, Per & Svensson, Jan: Sakprosa vad är det? S Englund, Boel & Svensson, Jan: Sakprosa och samhälle. S Melander, Björn & Josephson, Olle: Läsare och läsarter. S Melander, Björn & Josephson, Olle: Muntlighet och skriftlighet i sakprosatexter. S (161 s.) Fairclough, Norman Critical discourse analysis in researching language in the new capitalism: Overdetermination, transdisciplinarity and textual analysis. I: Young, L. (red.), Systemic linguistics and critical discourse analysis. New York: Continuum. (Tillgänglig på Internet: (Ca 20 s.) Karlsson, Anna-Malin Genre, hypertext och etnografiskt perspektiv? Om begrepp som hjälp och hinder i utforskningen i nya textkulturer. I: Human IT. 6 (4). S (Tillgänglig på Internet: (22 s.) Karlsson, Anna-Malin I textanalysens utmarker? Om att intressera sig för vad texter gör (och för hur de gör det). I: G. Byrman, A. Gustafsson & H. Rahm (red.), Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. S (12 s.) 16 (17)

17 Ledin, Per Texter och textslag en teoretisk diskussion. Rapport nr 27 från projektet Svensk sakprosa. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. (Stencil, säljs på Institutionen för nordiska språk.) (34 s.) Ledin, Per Veckopressens historia: del II. (Rapporter från projektet Svensk sakprosa. 29.) Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Kap. 1, 3, 4, 5. (Stencil. Säljs på institutionen.) (83 s.) Machin, David & Suleiman, Usama Arab and American computer war games: The influence of a global technology on discourse. I: Critical Discourse Studies. 3 (1). S (22 s.) Martin, James R Analysing genre: Functional parameters. I: F. Christie & J. R. Martin (red.), Genre and institutions: Social processes in the workplace and school. London: Cassell. S (Tillgänglig på Internet: Genre Function Parameters.PDF) (36 s.) Martinec, Radan & van Leeuwen, Theo The language of new media design: Theory and practice. London: Routledge. (205 s.) Virtanen, Tuija Text structure. I: J. Verschueren, J.-O. Östman, J. Blommaert & C. Bulcaen (red.), Handbook of pragmatics. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. S (15 s.) Virtanen, Tuija Issues of text typology: Narrative a basic type of text? I: Text. 12 (2). S (17 s.) (Totalt ca 670 sidor.) Ytterligare sidor som läraren väljer utifrån det aktuella forskningsläget. 17 (17)