Medicinsk kontroll av nattarbetare enligt AFS 1997:8

Medicinsk kontroll av nattarbetare enligt AFS 1997:8 Kritisk granskning av en undersökningsmodell Författare: Karin Lindberg-Bergqvist Handledare: Birgitta Malmberg, Yrkes- och miljömedicin, Lund Projektarbete, 5 p, Vidareutbildning i företagshälsovård för sjuksköterskor 2003-2005 Oktober 2004 Ansvarig examinator: Professor Staffan Skerfving Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 LUND

Medicinsk kontroll av nattarbetare enligt AFS 1997:8 Kritisk granskning av en undersökningsmodell Författare: Karin Lindberg-Bergqvist Handledare: Birgitta Malmberg, Yrkes- och miljömedicin, Lund Oktober 2004 Abstrakt Nattarbete är vanligt förekommande i dagens samhälle. Det är välkänt att olika sjukdomar lättare uppkommer då kroppens normala dygnsrytm kommer ur balans. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda nattarbetare hälsokontroller vid nyanställning och därefter vart femte år. Syftet med projektarbetet var att undersöka om modellen som användes vid en specifik företagshälsovård gav tillräckligt relevant information för att kunna utfärda ett tjänstbarhetsintyg samt ge underlag för rådgivning till enskild personal. Avsikten var även att ta reda på vilka sjukdomar/symtom som fanns i den undersökta gruppen. Metoden som användes var befintligt frågeformulär med viss provtagning och riktades mot personal inom kommunal hemsjukvård (n=75). Undersökningens innehåll och resultat värderades utifrån aktuell vetenskaplig litteratur på området samt gällande föreskrifter och rekommendationer angående kontroll av nattarbetare. Huvuddelen av frågorna var relevanta och gav tillräcklig information för utfärdande av tjänstbarhetsintyg. Dock borde mer specifika frågor angående bröstsmärtor och psykiska symtom ingå. Provtagningen bör kompletteras med blodfettsanalyser. De vanligaste symtomen i gruppen var magproblem, sömnproblem och hjärtklappning Nyckelord Nightwork-shiftwork-nurses-hospital staff Avd för yrkes- och miljömedicin Lunds universitet 221 85 LUND

Innehållsförteckning Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 7 Specifika frågeställningar... 7 Metod... 7 Instrument... 7 Urval... 8 Genomförande... 8 Analys/Bearbetning... 9 Resultat... 9 Diskussion...12 Metoddiskussion...12 Resultatdiskussion...12 Referenser..15 Bilaga 1 (2) Medicinsk kontroll av nattarbetare...16 Bilaga 2 (2) Utlåtande efter medicinsk kontroll av nattarbetare...21 2

Introduktion Nattarbete är vanligt förekommande inom ett flertal olika yrken. Det finns verksamheter som av olika skäl måste fungera tillfredsställande dygnet runt. En sådan verksamhet finns inom Hälso- och sjukvård, i detta fall hemsjukvård i eget och särskilt boende. Vårdtagare som bor i eget boende har genom hemtjänstens undersköterskor och sjuksköterskor tillgång till vård dygnet runt. Detta innebär att även personer med behov av kvalificerad vård kan bo kvar hemma längre. Forskning har visat att skador och symtom på sjukdomar lättare kan uppstå om kroppens normala biologiska rytm störs. Av den anledningen är det viktigt att arbetsgivaren erbjuder personalen medicinsk kontroll vid nyanställning och därefter vart femte år enligt AFS 1997:8 (1). I denna författningssamling anges vad som räknas till nattarbete och undersökningen ska utmynna i en bedömning av arbetstagarens tjänstbarhet i nattarbete. Den medicinska kontrollen ska inriktas på sådant som kan ha betydelse för den undersöktes hälsa. På en speciell företagshälsovårdsmottagning (FHV) används ett frågeformulär som underlag till tjänstbarhetsintygets utfärdande. Då det inte fanns standardiserade formulär var syftet med projektet att närmare ta reda på om den medicinska undersökningen med detta specifika frågeformulär gav relevant information till intyget och tillräckligt underlag för rådgivning till arbetstagaren i sjukdomsförebyggande syfte. Avsikten var även att få en uppfattning om vilka sjukdomar/symtom som fanns i den undersökta gruppen. En speciell frågeställning var om det fanns indikationer på tydliga skillnader i besvärsförekomst relaterat till antal år i nattarbete. Förhoppningen var att det aktuella arbetet skulle leda fram till en optimering av den egna modellen för undersökning. Metoden som användes var en undersökning på en grupp nattarbetare (n=75) inom kommunal hemsjukvård. Undersökningen bestod av ett frågeformulär och viss provtagning. Undersökningens innehåll och resultat värderades utifrån aktuell vetenskaplig litteratur på området samt gällande föreskrifter och rekommendationer angående kontroll av nattarbetare. Bakgrund I stort sett alla kroppens funktioner styrs av en biologisk klocka. Denna ger upphov till vår dygnsrytm som är inställd på ~24 timmar. I en tysk undersökning gjordes kontroller av 133 individer i samband med första och femte nattskiftet. Första dagen visas en 3

kroppstemperaturökning från och med uppstigandet vid klockan 08 till att nå maximum vid 17-tiden. Temperaturen sjunker sedan för att nå minimum runt klockan 05 på morgonen och därefter påbörjas nästa tempcykel. Det mesta av detta mönster kvarstår alla fem dygnen med kraftigt tempfall under nattskiftet med viss anpassning en eller två timmar mot slutet av perioden. De flesta andra fysiska funktioner visar liknande mönster men hastigheten för anpassning kan variera. Dygnsrytmen påverkar även hormonproduktionen vilket innebär att kroppen är inställd på vila nattetid och aktivitet dagtid. Ämnesomsättningsrubbningar kan uppkomma vid förskjuten dygnsrytm. Melatonin är det hormon som styr sömnen och har högst koncentration kring klockan 04.00. Detta förklarar varför den värsta tröttheten ofta infinner sig vid denna tidpunkt. Individens utsättande för ljus påverkar också eftersom dagsljus hämmar bildning av melatonin. Nattarbetare tycks domineras av kvällsmänniskor, det vill säga dygnsrytmen är naturligt senarelagd så att de har lättare för att vara vakna på natten än morgonmänniskor. Även om personen trivs med att arbeta natt och mår bra behöver det inte vara så hälsosamt i längden. Brister i sömn och störd dygnsrytm kan få avgörande betydelse för hälsan genom påverkan på flera olika kroppsfunktioner (2,3,4,5,6). Risken för ischemisk hjärtsjukdom är 40 % ökad vid skiftarbete jämfört med dagtidsarbete. Vissa studier har antytt samband mellan risk för hjärt-kärlsjukdomar och hur många år skiftarbete har pågått. Studier med jämförande data från anställningstillfället har visat signifikant ökning av diastoliskt och systoliskt blodtryck. Detta kan tyda på långsiktiga konsekvenser för hälsan där tiden för anställning i nattarbete har betydelse. Andra studier har visat troligt samband med hjärt-kärlsjukdomar och en blandning av livsstil, psykosocial stress och rubbad dygnsrytm (3,7). Gastrointestinala besvär som till exempel smärta, förstoppning och diarré är vanligt förekommande hos skift- och nattarbetare. Duodenalsår är vanligare hos skiftarbetare än hos dagtidsarbetare och födointaget på nattskiftet har betydelse för välbefinnandet. Svårsmält föda som till exempel fet mat bör undvikas då ämnesomsättningen fungerar annorlunda på natten och blodfetterna tenderar att öka. Viss förbättring av blodfetter tycks ske om arbetstiden anpassas mer efter dygnsrytm och dag-kvällsschema är att föredra framför dag-kväll-natt. Snabba kolhydrater som godis och läsk bör undvikas på natten då insulinproduktionen normalt är nedsatt och systemet inte har samma kapacitet att ta hand om blodsockersvängningar. Blodsockernivån ökar vid nattarbete och det finns starka indikationer på att risken för diabetes är ökad (5,7,8). 4

Sömnproblem och trötthet är vanligt hos skift- och nattarbetare. Flera undersökningar har visat att personens ålder kan ha betydelse. Det är viktigt att kunna sova bra efter nattpassen men även vakenheten under arbetstid är viktig. Vid en studie i ett sömnlaboratorium undersöktes effekterna av nattarbete på äldre (53-59 år) och yngre (19-29 år) skiftarbetare. Två dagarbetspass följdes av tre nattarbeten med dagsömn. Resultatet visade att de äldre var minst sömniga under det första nattpasset och blev mer sömniga under de följande nattpassen. De yngre var mest sömniga under det första nattpasset och blev piggare de följande nattpassen. De yngre anpassade även dygnets temprytm mera. Denna studie antyder att äldre arbetstagare skulle klara korta serier av nattarbete bäst medan yngre skulle klara längre serier bättre. Forskare som studerar mänsklig prestationsförmåga, säkerhet och olyckor i relation till nattarbete och otillräcklig sömn hävdar att sömn är ett grundläggande behov, att för lite sömn kan nedsätta funktionsförmågan och de skadliga effekterna kan ackumuleras och öka risken för felhandlingar och olyckor. Den fysiska och psykiska prestationsförmågan påverkas och särskilt vid monotont nattarbete är olycksrisken ökad (4,5,6,8). Ett ytterliggare område som studerats är graviditetsstörningar. Oregelbunden menstruation och spontana aborter är vanligare hos skift- och nattarbetare. Det finns belägg för att skiftoch nattarbete kan öka risken för tidiga förlossningar, låg födelsevikt eller missfall. Samband mellan skiftarbete och kongenitala missbildningar har inte undersökts (8). Vissa sjukdomar kan utgöra kontraindikationer för nattarbete såsom kronisk sömnstörning, svåra gastrointestinala besvär, ischemisk hjärtsjukdom, svår hypertension, insulinbehandlad diabetes, thyreoideasjukdom, kronisk njurinsufficiens, epilepsi, kronisk ångest, depression och maligna sjukdomar. Dock är det viktigt att ta hänsyn till typen av arbete och hur välkontrollerad sjukdomen är vid bedömning i det enskilda fallet. Framsteg inom diagnostik, behandling och rehabilitering vid olika sjukdomar erbjuder en bättre situation och kan möjliggöra fortsatt nattarbete. Även olika läkemedels dos-responsmönster följer dygnsrytmen. Detta innebär att även om nattarbetaren tar sitt läkemedel på samma klockslag varje dag kan den biologiska effekten variera och det beror på desynkroniserad dygnsrytm. Risken för sömnstörningar och sjukdomar relaterade till nattarbete tycks öka efter 45-årsåldern och kan motivera tätare kontroller. Det krävs god uppmärksamhet hos den som utför undersökningen av nattarbetare, att ta hänsyn till fler parametrar än bara förekomst av sjukdomssymtom. Ärftlighet och livsstil såväl som sjukdomar påverkar den totala hälsan. Den sociala 5

situationen påverkas av skift- och nattarbete. Det mesta i samhället är uppbyggt kring dagtidsarbete. Ständigt pusslande för att få ihop tider med familj, skola och sociala aktiviteter kan öka risken för psykosociala besvär med irritation och oro som följd. Effekten av skiftarbete är även relaterat till personlighet och erfarenhet i kombination med sociala faktorer och detta kan förklara varför ett visst schema fungerar bra för en person men kan vara förödande för någon annan. Även andra arbetsrelaterade orsaker kan ha betydelse för varför personen väljer att arbeta natt som till exempel arbetsorganisation, kollegor och rutiner (1,7,9). Arbetarskyddsstyrelsen har i sin föreskrift AFS 1997:8 klargjort vad som gäller för medicinsk kontroll av nattarbetare. Som nattarbetare räknas de som normalt har minst tre av dygnets timmar förlagt till natten eller de som beräknas utföra minst 38 % av sin årsarbetstid på natten. Föreskriften definierar natt som varje sjutimmarspass som innefattar tiden mellan klockan 00.00 och 05.00. Arbetsgivaren skall erbjuda arbetstagare medicinsk kontroll vid nyanställning och därefter vart femte år. Kontrollen ska inriktas på sådant som kan ha betydelse för den undersöktes hälsa och ska utmynna i ett tjänstbarhetsintyg. Undersökningen bör innehålla frågor om sömnstörning/vakenhet, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmsjukdomar och även frågor om bruk/missbruk av läkemedel, tobak, alkohol och droger, livsstilsfrågor som berör den sociala situationen och måltidsvanor. Företagshälsovården är den instans som är lämplig att utföra den medicinska kontrollen då det krävs god kännedom om den undersöktes arbetsförhållanden. Den övergripande tjänstbarhetsbedömningen görs av läkare men själva undersökningen kan utföras av annan kompetent personal. Arbetsgivaren ska föra register över personal som varit på undersökning enligt föreskriften och finns det hinder för tjänstgöring ska detta anges i registret. Arbetsgivaren ansvarar även för eventuell arbetsanpassning och rehabilitering av arbetstagare (1). Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) har utfärdat en modell för utförandet av medicinsk kontroll av nattarbetare. Denna modell har kommit ur projektet Good Practice som syftar till att erbjuda kvalitetssäkrade tjänster. Enligt FSF bör frågeformuläret innehålla personuppgifter och sjukdomsbakgrund men även frågor som berör livsstil, sömn, trötthet, stress, oro, rastlöshet, humörsvängningar, huvudvärk, mag-tarmbesvär och infektioner. Vidare bör frågor som berör arbetsuppgifter, arbetstidens förläggning och förekomst av risker i arbetsmiljön ingå. Undersökningen bör också innehålla följande provtagningar; Body Mass 6

Index (BMI), blodtryck, puls, blodvärde, blodsocker, blodfetter och i förekommande fall kroppsundersökning (10). Syfte Syftet var att närmare ta reda på om gällande undersökningsmetod gav relevant information för utfärdande av tjänstbarhetsintyg för nattarbete samt tillräckligt underlag för rådgivning till arbetstagaren i sjukdomsförebyggande syfte. Tanken var också att det aktuella arbetet skulle ge underlag för eventuell optimering av modellen för undersökning. Specifika frågeställningar Innehåller formuläret frågor som täcker in de viktigaste hälsoaspekterna för nattarbete? Finns det överflödiga frågor? Är ingående provtagning adekvat? Bör ytterliggare frågor läggas till? Vilka sjukdomar/symtom har nattarbetare i den aktuella undersökta gruppen? Finns det några skillnader i sjukdoms- eller besvärsförekomst mellan dem som arbetat mer än 10 år respektive mindre än 10 år på natten? Metod Instrument En undersökning av nattarbetare inom kommunal hemsjukvård (n=75) gjordes enligt den modell som används på aktuell FHV-mottagning. Denna undersökning innefattade ifyllande av ett formulär som innehöll frågor om tjänstgöringsgrad, hur länge anställning i nattarbetet pågått, sjukdomar/symtom, livsstilsfrågor om kost, motion, tobak, alkohol och social situation. Frågeformuläret hade Ja- och Nej-svar med möjlighet till förklarande kommentar 7

och ifylldes tillsammans med sjuksköterska vid besök på FHV-mottagningen. Endast frågor med relevans för tjänstbarhetsintyg är presenterade i resultatet (fullständigt frågeformulär se Bilaga 1). Även blodprov för analys av blodvärde och blodsocker, blodtryck samt mätning av längd och vikt ingick. Resultaten sammanställdes i grupper uppdelade efter ålder och hur länge personalen hade varit anställda i nattarbete. En granskning av frågeformuläret utfördes efter avslutad undersökning. Urval Målgruppen för undersökning var nattarbetare aktuella för lagstadgad medicinsk kontroll enligt AFS 1997:8 inom kommunal hemsjukvård i eget och särskilt boende i ett geografiskt väldefinierat område. Totalt erbjöds 84 personer att delta, 75 personer (87 %) tackade ja till undersökning. Av dessa var 70 kvinnor och 5 män. Samtliga var undersköterskor eller sjuksköterskor. Bortfallet är inte känt. Av anonymitetsskäl har gruppresultaten inte redovisats uppdelade på kön eller yrke. Anställningsgraden varierade mellan 57 och 100 %. Definitionen för heltidsarbete var 85 % eller högre anställningsgrad. Samtliga deltagare hade arbetsuppgifter på natten och endast möjligheter till korta pauser. Arbetstidens förläggning var antingen klockan 21.00 07.00 eller 23.30 08.00, det senare gällande för sjuksköterskor i Kvälls- och nattorganisation och är EU-anpassat. Arbetsplatserna var förlagda antingen inne på särskilda boenden eller i hemsjukvård. De personer som arbetade inom hemsjukvården hade ett stort geografiskt område att transportera sig inom och därför användes bil i tjänsten. Bemanningen på särskilt boende består av undersköterskor som vid behov av sjuksköterska kontaktar nattsjuksköterskepatrull som därigenom har ett stort antal boendeformer att ansvara för. Genomförande Undersökningen ägde rum våren 2004. Ansvarig enhetschef erbjöd aktuell personal medicinsk kontroll på FHV-mottagning. Tider bokades och personalen fyllde i specifikt frågeformulär tillsammans med företagssköterska och gemensam diskussion om svaren ledde till viss rådgivning. Om behov uppstod gavs tid till annan kompetens inom FHV. Provtagning av blodvärde, blodsocker och blodtryck genomfördes liksom mätning av längd och vikt. 8

Respektive deltagare meddelades personligen sina provsvar. Efter att frågeformuläret var ifyllt lämnades det till företagsläkare som granskade svaren och om inga oklarheter fanns utfärdades ett tjänstbarhetsintyg. Se bilaga 2. Om tveksamheter fanns kallades den undersökte till ett besök där individuell undersökning med bedömning av läkare skedde. När den praktiska delen av undersökningen var avslutad gjordes en enkel deskriptiv statistik för symtom och diagnosfrågorna. I samråd med handledare togs relevant översiktslitteratur om skift- och nattarbete fram och studerades. En värdering av innehållet i aktuell undersökningsmodell gjordes utifrån aktuell kunskap på området. Någon vidare analys av blodprovssvar och blodtrycksvärden ingick inte i studien. Innehållet i rapporten kommer att presenteras inom den egna FHV-enheten som ett underlag för vidare utveckling av undersökningsmodell. Analys/Bearbetning Utifrån de individuella formulären har gruppdata sammanställts. Antal ja-svar har beräknats och utgör resultatet. Jämförelser har gjorts mellan hel- och deltidsanställda och mellan äldre och yngre medarbetare. Dessutom har jämförelser gjorts mellan två grupper där deltagarna har varit anställda i nattarbete i mer än 10 år eller mindre. Analysen av resultatet är helt deskriptiv. Resultat Totalt deltog 75 nattarbetare i undersökningen. Medelålder var 48,2 år (23-65 år). Antal år i yrket var i medeltal 10,9 år (1-37 år). Antalet deltidsanställda var 58 personer och 17 personer var heltidsanställda. Frågeformuläret bestod av 29 frågor. Nio frågor berörde hälsotillståndet och fem frågor handlade om livsstil. De nio frågorna som berörde hälsotillståndet var ställda både för det som var aktuellt nu och tidigare förhållande, detta utgjorde en helhet för bedömningen. Samtliga av dessa frågor var av betydelse för tjänstbarhetsintyg. En del övriga frågor hade ingen 9

betydelse för tjänstbarhetsintygets utfärdande och har därför inte redovisats här. Dessa frågor berörde sjukhusvistelse, eventuell operation och olyckshändelse eller allvarlig kroppsskada. Provtagning av blodfetter saknas liksom mer specifika frågor om arbetstider, stress, sömnvanor och kost- och måltidsvanor. Diagnoserna/symtomen som fanns i gruppen är redovisade i tabell 1. Tabell 1. Förekomst av sjukdomsdiagnoser/symtom fördelade på anställningsgrad och ålder. Heltid n=17 Deltid n=58 >45 år n=28 <45 år n=47 Totalt n=75 Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Antal (%) Diabetes 0 (0) 1 (2) 1 (4) 0 (0) 1 (1) Hjärtbesvär 1 (6) 5 (9) 5 (18) 1 (2) 6 (8) Brösttryck 2 (12) 1 (2) 2 (7) 1 (2) 3 (4) Hjärtklappning 4 (23) 8 (14) 10 (36) 2 (4) 12 (16) Magbesvär 5 (29) 14 (24) 9 (32) 10 (21) 19 (25) Psyk symtom 2 (12) 5 (9) 5 (18) 2 (4) 7 (9) Astma 6 (35) 1 (2) 6 (21) 1 (2) 7 (9) Epilepsi 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) Sömn 3 (18) 11 (19) 7 (25) 7 (15) 14 (19) BMI >25 10 (59) 25 (43) 23 (49) 12 (43) 35 (46) De sjukdomar/symtom som var vanligast i den undersökta gruppen var magbesvär (25 %), sömnproblem (19 %) och hjärtklappning (16 %). Magbesvären upplevdes i större utsträckning bland dem som arbetade heltid och var äldre än 45 år. Sömnrubbningar var vanligare i deltidsgruppen och i ålder >45 år men totalt sett var andelen sömnrubbningar liten i alla grupperna. Hjärtklappning upplevdes av fler personer i heltidsgruppen jämfört med deltidsgruppen och med klar majoritet för gruppen över 45 år. Procentuellt fler personer i heltidsgruppen upplevde psykiska besvär jämfört med deltidsgruppen och de tillhörde åldersgrupp över 45 år. Astma och BMI var procentuellt högre i heltidsgruppen och även i gruppen över 45 år. 10

Sjuttio personer upplevde sig som friska. Skillnader i sjukdomsdiagnos/symtom mellan heltids- eller deltidsanställda var inte så stor. Däremot sågs en generell skillnad mellan åldersgrupperna. Betydligt större andel i gruppen över 45 år uppvisade förekomst på sjukdom/symtom jämfört med personerna i gruppen under 45 år. Livsstilsfrågor som tobaks-, alkohol-, och drogvanor besvarades. Knappt hälften, 31 personer, av deltagarna uppgav bruk av tobak, antingen snus eller cigaretter, och 30 personer uppgav bruk av alkohol. Alkoholbruket varierade mellan ett glas vin i veckan till en flaska vin i veckan. Ingen av deltagarna uppgav drogbruk. På frågan om regelbundna matvanor angav 61 personer att de hade detta och av dem hade 27 personer (44 %) BMI>25. Oregelbundna matvanor uppgavs av 14 personer och av dem hade 8 personer (57 %) BMI > 25. Frågeformuläret innehöll även frågor som berörde social situation som familj och motionsvanor. En speciell jämförelse gjordes mellan dem som arbetat natt mer eller mindre än 10 år. Hjärtkärlsjukdomar var vanligare hos de nattarbetare som arbetat natt mer än 10 år medan magbesvär var vanligare hos dem som arbetat natt mindre än 10 år. Medelåldern var högre i gruppen över 10 år. Viss skillnad i BMI fanns också mellan de två grupperna. Resultatet finns redovisat i tabell 2. Tabell 2. Skillnader i sjukdomsdiagnos/symtom vid nattarbete mer eller mindre än 10 år. Nattarbete > 10 år Nattarbete < 10 år n =34 Medelålder 53,5 år n =41 medelålder 43,8 år Antal (%) Antal (%) Diabetes 0 (0) 1 (2) Hjärtbesvär 1 (15) 1 (2) Brösttryck 3 (9) 0 (0) Hjärtklappning 9 (26) 3 (7) Magbesvär 7 (20) 12 (29) Psykologiskt 3 (9) 4 (10) Astma 3 (9) 4 (10) Epilepsi 0 (0) 0 (0) Sömn 8 (23) 6 (15) BMI >25 8 (53) 18 (44) 11

Diskussion Metoddiskussion Metoden som användes vid bearbetningen av resultatet valdes medvetet som en deskriptiv analys eftersom siffrorna och orsakssambanden inte utgjorde huvudsyftet. Om så skulle vara fallet borde analysen ha datorbearbetats och då kunde möjligen andra resultat tydliggöras. Till exempel kan man inte göra en närmare analys av skillnader i symtom mellan grupperna som arbetat mer eller mindre än 10 år då åldersjustering saknas. Huvudsyftet med studien var att granska modellen som används med frågeformulär som underlag till tjänstbarhetsintygets utfärdande. Att utvärdera frågorna i jämförelse med litteratur inom området har varit mycket värdefullt. Metoden med att frågeformuläret fylls i tillsammans med företagssköterskan vid besöket är bra då frågorna och svaren kan diskuteras med en gång. Det är viktigt att svaren blir fullständiga då läkaren utgår ifrån dessa då intyget skrivs. Resultatdiskussion Resultatet av litteraturgranskningen visar att det är ökad risk för ohälsa vid skift- och nattarbete. De flesta artiklar handlar om båda delar och det tycks som om enbart nattarbete möjligen skulle innebära mindre risk för ohälsa än roterande skiftarbete med nattpass. De som fortsätter arbeta natt har förmodligen lättare att anpassa sin dygnsrytm efter detta och det blir en naturlig selektering till detta arbete. De som slutar arbeta natt på grund av hälsoproblem följs sällan upp efter avslutad nattjänst och därför är kunskaperna om deras fortsatta hälsotillstånd bristfällig. Nattarbetarundersökning är en frivillig rättighet för arbetstagaren men vissa personer kan uppfatta den som ett hot då undersökningen utmynnar i ett tjänstbarhetsintyg. Vad gör man om det befinns olämpligt ur medicinsk synvinkel att fortsätta inom nattarbete men det är det enda som arbetstagaren kan tänka sig? Eller om omplacering via arbetsgivaren inte är möjligt? Kanske upptäcks en sjukdom som är kontraindicerad för nattarbete och arbetsgivaren inte vågar ha kvar arbetstagaren trots att ingenting har hänt på arbetsplatsen. Sjukdomen hade ju på kort sikt förblivit oupptäckt om nattarbetaren inte hade genomgått en undersökning. Kanske borde frågeformuläret innehålla frågor om varför 12

arbetstagaren har valt att arbeta natt då det kan finnas många skäl till detta val. Det kan bero på familjära och social angelägenheter, arbetsorganisatoriska och så vidare. De frågor som berör hälsotillståndet är relevanta men bör utvecklas mera i detalj. Särskilt frågorna som berör hjärtklappning, brösttryck och psykiska besvär täcker in stora områden. Det kan finnas en mängd olika orsaker som kan ge liknande symtom utan att betyda någonting allvarligt för hälsan. Alltså bör dessa frågor specificeras mera för att inte svaren ska bli otydliga. Livsstilsfrågor om kost och tobak är inte särskilt konstiga men hur är sanningshalten när det gäller alkohol och droger? Dessutom är vissa frågor felaktigt ställda till exempel alkoholfrågan. Betyder ett Ja-svar att personen dricker alkohol ofta eller ibland och betyder i så fall ett Nej-svar att personen är absolutist? En bättre fråga kunde vara När drack du alkohol senast? och Hur mycket drack du då? Likaså är frågan om matvanor otydlig. Vad betyder regelbundenhet? Det kan ju vara helt olika för olika personer. En bättre fråga hade varit Vad äter du och när intar du dina måltider? Matvanor är individuella men en stor del av den undersökta gruppen upplever magproblem och det var ingen större skillnad i ålder vid en jämförelse. Beror det på mer stress eller sämre matvanor nuförtiden? Över hälften av de som arbetade heltid hade förhöjt BMI, beror det på att de inte har tillräckligt med tid för planering av matinköp och matlagning? Dessutom hade de som uppgav oregelbundna matvanor procentuellt fler med BMI över 25 jämfört med dem som uppgav regelbundna matvanor. Provtagningen innehåller inte blodfettsanalys, vilket forskning har visat kan ha betydelse vid nattarbete. Förekomst av sjukdomar var högre i gruppen över 45 år och det är helt biologiskt rimligt. Likadant när det gäller antal år i yrket. Medelåldern var 10 år högre i gruppen som haft nattanställning mer än 10 år. Mer specifika frågor om stress och kostvanor bör ingå i frågeformuläret. Kanske även fritidsvanor då lediga dagar kan vara fulltecknade och sämre återhämtning sker. Nattpassens förläggning kan också vara av intresse, särskilt hos heltidsarbetare då man vet att för många arbetspass i rad har negativ inverkan. Dock innebär splittrade pass som till exempel att arbeta varannan natt sämre möjligheter till återhämtning. Arbetsmiljöverket har presenterat ett nytt förslag som går ut på att samordna medicinska undersökningar. I detta förslag diskuteras bland annat medicinsk kontroll av nattarbetare, att undersökningen fortfarande ska erbjudas men med skillnaden att den inte ska utmynna i ett tjänstbarhetsintyg. Detta kan ju innebära att fler nattarbetare vill delta i underökning. Om förslaget godtas ska det börja gälla 1 juli, 2005. 13

Slutsatser av undersökningen är att det är bra att arbetstagaren fyller i frågeformuläret tillsammans med sköterska på FHV-mottagningen. Eventuella otydligheter kan diskuteras direkt. Frågorna som ställs bör koncentreras på aktuellt hälsotillstånd och då särskilt frågor som berör bröstsmärtor och psykologiska problem. Vidare är det angeläget att ta reda på arbetstidens förläggning, hur schemat ser ut och hur många tillfällen till pauser som ges under arbetstid. Även bisysslor kan vara av intresse då råd om återhämtning ska ges. Kanske kan frågor om arbetets innehåll vara av värde då olika krav på vakenhet och uppmärksamhet under arbetspassen kan variera. Personal som arbetar inom hemsjukvård ska köra bil under arbetspasset och detta ställer höga krav på vakenhet och uppmärksamhet. Även synundersökning med framför allt mörkerseende kan vara viktigt för denna grupp. Mörkerseende kan ju förändra sig med ökad ålder. Personalen rör sig ju också ute på stan vid olika tidpunkter under natten och kan bli utsatt för hot och våld. Kanske ska en fråga rörande detta ingå? Kanske ska nattarbetarundersökningen bestå av två delar, en standard med grundläggande frågor och en specifik som vänder sig till en särskild grupp eller arbetsplats. 14

Referenser 1. Medicinsk kontroll av nattarbetare. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamlig, AFS 1997:8. Stockholm; Arbetarskyddsstyrelsens publikationsservice: 1997. 2. Åkerstedt T. Shiftwork and disturbed sleep/wakefulness. Occupational Medicine 2003;53:89-94. 3. Hjerpe L, Åkerstedt T, Kecklund G, Bäckström E-M, Törnqvist S. Hälsa och välbefinnande i samband med permanent nattarbete och tvåskift. Arbetsmiljöfondens sammanfattning 1333. Stockholm; Statens institution för psykosocial miljömedicin och institutionen för stressforskning: 1989. 4. SoU 2002:49. Arbetstiden livets gränser. Skrift från kommittén för nya arbetstidsoch semesterregler.(knas). Stockholm; Näringsdepartementet:2002. 5. Åkerstedt T. Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Falun; Bauer Bok :2001. 6. Åkerstedt T, Kecklund G, Gillberg M. Udda arbetstider. Arbetsmiljöfondens sammanfattning 1734. Stockholm; Statens institut för psykosocial miljömedicin: 1995 7. Knutsson A. Health disorders of shift workers. Occupational Medicine 2003;53:103-108. 8. Böggild H, Jeppeson HJ.Intervention in shift scheduleing and changes in biomarkers of heart disease in hospital wards. Scand J Work Environ Health 2001;27(2):87-96. 9. Costa G. Shiftwork and occupational medicin: an overview. Occupational Medicine 2003;53:83-88. 10. Föreningen Svensk Företagshälsovård. Good Practice 2002-2003.(www-dokument, läst 2004-05-05). Tillgänglig URL: http://goodpractice.manager.nu/. 15

Bilaga 1 (4) MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE enligt AFS 1997:8 Undersökningen utmynnar i att läkaren gör en bedömning av den enskildes tjänstbarhet i nattarbete. Denna bedömning meddelas den undersökte och arbetsgivaren. Arbetsmiljöinspektionen (tillsynsmyndighet) har rätt att på begäran ta del av bedömningen. Namn Personnummer Arbetsplats (Förvaltning, avdelning) Hel-/deltid (omfattning) Hur länge har Du arbetat natt? Vikariat/tillsvidareanställning Anställningsdatum Bltr.: Hb: g/l B-glucos: mmol/l Fastevärde Längd: cm Vikt: kg Hälsodeklaration Har Du legat på sjukhus någon gång? Är Du opererad för något? Har Du råkat ut för något allvarligt olycksfall / allvarlig kroppsskada?

Har Du varit sjukskriven det senaste året? Har Du någon gång, det senaste året, tagit läkemedel mer än två veckor i följd? Går Du på kontroll hos läkare? Tar Du några mediciner? (om ja, vilka och mängd) Har Du någon allergi? (inkl. läkemedelsallergi) Har Du synbesvär? Har Du hörselproblem? Har Du eller har Du haft sömnstörningar? Har Du eller har Du haft diabetes? Har Du eller har haft astma? Har Du eller har Du haft epilepsi eller annan krampsjukdom? Har Du råkat ut för olyckstillbud kopplade till nedsatt vakenhet?

Har Du eller har Du haft hjärtbesvär eller högt blodtryck? Får Du smärta eller tryck över bröstet vid fysisk ansträngning? Har Du märkt hjärtklappning eller extraslag från hjärtat? Har Du eller har Du haft magkatarr, magsår eller tarmbesvär? Har Du eller har Du haft psykiska eller nervösa besvär? Känner Du Dig helt frisk? Övriga symtom eller besvär som Du vill diskutera? Bruk av alkohol? Ja Nej Hur mycket / vecka eller månad Tobak? Ja Nej Hur mycket / vecka eller månad Övriga droger? Motionerar Du regelbundet? Har Du regelbundna måltidsvanor?

Familj / social situation (gift, sambo, enbo, barn + ålder)? Övrigt

Bilaga 2 (2) UTLÅTANDE EFTER MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE enligt AFS 1997:8 Avslutande bedömning Namn Personnummer Arbetsplats (Förvaltning, avdelning) Ansvarig arbetsledare Inga medicinska hinder föreligger för (fortsatt) nattarbete Medicinska hinder finns för nattarbete Överläggning med arbetsgivare föreslås för åtgärder / anpassning av arbetssituationen Lund den Företagsläkarens underskrift

Ovanstående läkare är oförhindrad att lämna resultat av tjänstbarhetsbedömning till arbetsgivare. Arbetsmiljöinspektionen (tillsynsmyndighet) har rätt att få ta del av bedömningen. Lund den Patientens underskrift Kopia: Journal Ansvarig arbetsledare Patienten