Utvärdering av taktil massage Effekten på barn med olika funktionshinder och problemområden i Barn- och ungdomshabiliteringen

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Utvärdering av taktil massage Effekten på barn med olika funktionshinder och problemområden i Barn- och ungdomshabiliteringen BULLETIN Nr 13/2007 ISBN Inger Bille Hansen 978-91-7261-117-0

Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Utvärdering av taktil massage Effekten på barn med olika funktionshinder och problemområden i Barn- och ungdomshabiliteringen Inger Bille Hansen

Inger Bille Hansen och Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Anna Hansen, 0704-604685 Tryck: Servicelagets tryckeri, Regionhuset i Lund ISBN: 978-91-7261-117-0 Bulletinen kan beställas från: Bulletinen finns även på Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Universitetssjukhuset MAS Ing 59, Plan 5 205 02 Malmö Tfn vxl: 0771-22 23 40 E-post: habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering/fou

Sammanfattning Undersökningen av nyttan med taktil massage, Taktipro, för barnen och ungdomarna i habiliteringsverksamheterna, där jag verkade under 2006, gjordes, eftersom denna behandlingsmetod tidigare har visat att den bl. a. kan ge effekter som smärtlindring, avspänning, förbättrad sömn, ökat välbefinnande, upplevelse av lugn och ro samt stärkande av kroppsuppfattningen. Jag har arbetat inom barn- och ungdomshabiliteringen i snart 23 år som arbetsterapeut och träffat barn och ungdomar med behov av smärtlindring och avspänning. Sedan 2002 har jag erfarenhet av den taktila massagemetoden, som hjälpt flera barn och ungdomar, och min tanke/önskan var att ge ännu flera brukare möjlighet att dra nytta av denna habiliteringsinsats. Tanken var att utvärdera hur barnen och ungdomarna kunde uppleva en förbättring inom problemområdena direkt efter behandlingsinsatsen kortsiktigt - och hur de kunde få en förbättrad situation på längre sikt i vanligt återkommande vardagssituationer. Denna form av habiliteringsinsats, som bygger på nervsystemets yttersta pol, alltså huden, är ett bra och nödvändigt komplement till andra habiliteringsinsatser. Kan exempelvis ett barn med multihandikapp inte prestera, kan barnet i alla fall ta emot och därigenom ökar livskvaliteten. Ett annat exempel kan vara, att om ett barns hela verklighet innebär någon form av smärta, fungerar ju allt i vardagen mycket bättre om smärtlindring kan ges ingen skall behöva ha ont. Taktila massage-insatserna till barnen/ungdomarna gavs så regelbundet som möjligt - varje vecka under en 7-10 veckors intensivperiod på habiliteringsenheten. Innan varje behandling påbörjades för dagen, skattades smärtupplevelsen, spänningsupplevelsen, välbefinnandeupplevelsen eller sömnupplevelsen på skalor 1 till 10 (VAS). Även upplevelsen av koncentration och beröringstålighet beskrevs före behandlingen. Efter varje behandling skattades och beskrevs upplevelsen igen. Detta var den mer kortsiktiga utvärderingen som skedde flera gångar, på funktionsnivå. Ett annat utvärderingssätt som användes var mätbara målbeskrivningar (GAS), som gav en utvärdering på längre sikt, efter intensiva periodens slut, och som gällde barnens/ungdomarnas nytta av insatsen i förhållande till deras återkommande vardagliga aktiviteter, alltså på aktivitetsnivå. Ytterligare gjordes riktigt långsiktiga utvärderingar både på funktionsnivå och aktivitetsnivå när brukaren haft denna insats på hemmaplan eller i skolan en längre tid. Insatserna gav för brukarna positiva effekter, utom för en enda brukare, som hade ett mycket stort pådrag av motorisk aktivitet i sin kropp. Detta är ett mycket positivt resultat, som gör det värt att fortsätta satsa på den taktila massagen.

Innehåll Förord...7 Bakgrund...9 Definition...10 Metod...11 Instrument...11 Undersökningsgrupp...11 Genomförande ö...12 Resultat...13 Brukarnas mål med behandlingen......13 Problemområden och förändrad ö upplevelse......14 Långtidsuppf ngtidsuppföljning ö av taktil massage...17 Diskussion...19 Reflektioner......19 Referenser...21 Bilaga 1. Arbetsblad VAS-mått...22 Bilaga 2. Arbetsblad GAS målplanering...25 Utgivna FoU-rapporter...26 Utgivna FoU-bulletiner letiner...28

Förord Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och FoU-enheten har tillsammans resonerat om olika förslag som nämnden därefter tagit ställning till. Sedan 2003 har varje år ett antal metoder prövats och utvärderats. Ett av förslagen 2006 handlade om taktil massage. Betydelsen av denna behandling för några ungdomar med långvarig smärta redovisas i FoU-rapporten nr 1/2005. I denna studie får fler barn och ungdomar inom Barn- och ungdomshabiliteringen möjlighet till behandling med taktil massage som ett komplement till övriga habiliteringsinsatser. Det är barn som exempelvis upplever smärta, spänningar och sömnstörningar. Resultatet visar på att flertalet bättre kan handskas med sådana svårigheter efter en behandlingsperiod. Arbetsterapeut med utbildning i taktil massage Inger Bille Hansen vid Barn- och ungdomshabiliteringen har genomfört och dokumenterat undersökningen. Som stöd har hon haft arbetsterapeut, med dr Gunnel Sandqvist vid FoU-enheten. Skrivarbete och slutredigering har skett i samverkan med övrigt stöd från FoUenheten. I september 2007 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef Bulletin Nr 13/2007 7

Bakgrund Barn- och ungdomshabiliteringens enheter i Region Skåne är verksamheter inom Habilitering & Hjälpmedel. Barn och ungdomar i åldern 0 till 20 år med olika former av rörelsehinder, neuropsykiatriska funktionshinder, utvecklingsstörning eller en kombination av flera av dessa tar emot en del av de insatser som de är i behov av från Barn- och ungdomshabiliteringen. Habiliteringsinsatserna ges till den enskilde och dennes familj för att uppnå bästa möjliga funktionsförmåga, ge fysiskt och psykiskt välbefinnande och ge barnet/ungdomen möjlighet att utvecklas och utnyttja sina resurser så långt det går. Habiliteringsinsatserna fokuserar på att uppnå delaktighet för barnen och ungdomarna, från behandlingen av och kunskapen om den egna kroppen och funktionshindret till delaktighet i samhället. Habiliteringsarbetet syftar också till att hjälpa till att lägga grund för en god livskvalitet. Habiliteringsteamen gör utifrån barnets/ungdomens och familjens behov bedömningar inför olika behandlingar samt ger handledning och råd och stöd utifrån medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk kompetens. Det ingår även utbildning till barnets nätverk, d.v.s. föräldrar och assistent/lärare. I teamen finns tillgång till arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast, sekreterare, sjuksköterska, fritidskonsulent, dietist och specialpedagog. Hösten 2002 genomfördes en pilotstudie där upplevelsen av taktil massage undersöktes hos fyra ungdomar i åldern 14 till 17 år. Undersökningen finns dokumenterad i en rapport, Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik, Habilitering & Hjälpmedel, 2005. Den undersökningen visade att ungdomarna upplevde en ökad medvetenhet om sin kropp och sin smärta, en ökad avspänning/avslappning, en viss smärtlindring samt positiva upplevelser i form av ökat välbefinnande och ett lugnare tänkande. Aktivitetsförmågan och förmågan till delaktighet förbättrades. Ungdomarna beskrev en förbättrad koncentrationsförmåga och energiåtgång i aktiviteter, vilket innebar att de orkade hålla på med I-ADL (instrumentell ADL) längre. Avslappningen och den lugnande effekten gav bättre sömnkvalitet, ökad förståelighet av talet och mjukhet i kroppen; det sistnämnda underlättade för ungdomarna att ta emot arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska behandlingar. Med tanke på ovannämnda var jag intresserad av att undersöka vidare hur taktil massage skulle kunna vara till hjälp för flera barn och ungdomar i olika åldrar Bulletin Nr 13/2007 9

och med olika funktionshinder. Mina frågeställningar var: hur påverkar taktil massage sömn, muskelspänning, välbefinnande, koncentration, beröringstålighet och smärta, och vilken inverkan har detta i barnens vardag? Definition Taktil massage är en metodisk och omsorgsfull mjuk beröring av huden som sker med respekt, omtanke och lyhördhet för individens integritet och behov (Ardeby, 2003). Många barn med olika funktionshinder drabbas av smärta och spänning i kombination, vilket stör deras vardag. Andra lider av kombinationen spänning och nedsatt välbefinnande. Vidare är det många som har koncentrationssvårigheter. Störd nattsömn plågar många barn med funktionshinder som har kontakt med habiliteringen. Detta försämrar livskvaliteten för barnen. Alla yrkeskategorier inom Barn- och ungdomshabiliteringen möter dessa problemområden hos barnen de blir bl. a. kända vid det systematiska kartläggnings-arbetssätt som används. När någon teammedlem anmälde brukarens problem till undertecknad, erbjöds barnet/familjen under projekttiden taktil massage som verktyg att påverka problematiken i positiv riktning. 10 Bulletin Nr 13/2007

Metod Undersökningen baserar sig på arbetsblad som har ifyllts av behandlare/ barn/ lärare/förälder/assistent i samverkan (se bilaga 1) Arbetsbladet ger information om barnens eller anhörigas upplevelser av funktionsproblem och aktivitetsproblem före och efter behandling med taktil massage. I det följande beskrivs undersökningsinstrument, undersökningsgrupp och genomförande av behandlingar samt hur detta har dokumenterats. Instrument Visuell analog skala (VAS), graderad från 0 till 10, användes för att barnet, eller i de fall barnet inte var kommunikativt föräldern, skulle kunna skatta upplevelse av smärta, muskelspänning, sömn eller välbefi ä älbefinnande. Barn och föräldrar formulerade även mål för behandlingen enligt Goal Assesment Scale (GAS). Problemområdena smärtlindring, avspänning, koncentration och berö- ringstålighetå ingick också i målen med GAS-målsformuleringarna. Målen hade en direkt koppling till förmåga eller förutsättning för daglig aktivitet. Undersökningsgrupp Barn i alla åldrar som var inskrivna i Skånes södra och nordöstra habiliteringsverksamhet och som upplevde problem med smärta, muskelspänning, sömn, välbefinnande, koncentration eller beröringstålighet var aktuella för denna undersökning. Föräldrar och personal i barnets habiliteringsteam anmälde barnen till projektet, sammanlagt 33 barn. Urvalet har varit konsekutivt, d.v.s. allteftersom barnen blivit anmälda har de ingått i projektet barn med liknande funktionshinder har fått insatser under samma tidsperiod. Behandlingslokal har funnits både i Eslöv och också Kristianstad, vilket har ökat tillgängligheten för barn i hela Skåne. 16 barn i åldern 4 till 17 år startade behandlingen, men 4 barn avbröt den av olika anledningar. Främsta anledningen till avbruten behandling var försämring av tillstånd och sjukhusvistelse samt i något fall dålig motivation från ungdomens sida (föräldern var mest motiverad) och i något fall fick inte ungdomen och närmaste omgivningen rent praktiskt plats med detta i en vardag som krävde så väldigt mycket annat. Barnen hade olika diagnoser och funktionsproblem. Flera barn hade grava utvecklingsstörningar med icke verbal kommunikation och rörelsehinder. Några barn hade lindriga rörelsehinder (plexusskada, hemiplegi, Bulletin Nr 13/2007 11

artrogrypos), några barn hade förvärvade hjärnskador (med eller utan rörelsehinder och med inlärningssvårigheter) och något barn hade ADHD/DAMP. Genomförande Behandlingen omfattade 10 tillfällen på vardera cirka en och en halv timme. Målet var en regelbundenhet i behandlingen med ett tillfälle varje vecka. Men p.g.a. sjukdom och andra händelser varierade tidsintervallet mellan behandlingsperioderna. Innan behandlingen påbörjades informerades barn och anhöriga om behandlingsformen. Målen med behandlingen diskuterades i samband med behandlingens start. Behandlingstillfällena inleddes med att barnet/ungdomen de första gångerna enbart tog emot taktil massage av undertecknad som är diplomerad taktil massör. Successivt handleddes förälder eller assistent under besöken på habiliteringen, övade på hemmaplan och tog mer och mer över, så barnet/ungdomen de sista behandlingstillfällena tog emot anpassad taktil massage av sin förälder eller assistent. Barnet/ungdomen fortsatte/fortsätter att ta emot anpassad taktil massage i hemmet eller i skolan. Uppföljning på kort sikt gjordes och långtidsuppföljningar planerades och pågår. Reflektioner om urval Svar har avgivits av både barn och i vissa fall förälder/assistent/lärare. När det gäller barn med multihandikapp kan det bästa alternativet vara att få svar från personer i barnets nätverk. Det är de som känner barnet bäst och kan tolka barnets reaktioner. När det gäller fysisk spänning har en uppskattning gjorts av både behandlaren och barnet alternativt förälder eller assistent. Under projekttiden påbörjades behandlingen av flera barn med klara och tydliga behandlingsmål, men de fortsatte inte av olika anledningar och något barn var inbokat på åtskilliga tider i följd som barnet inte kom på (p.g.a. hemsituationen). Inga andra barn kunde utnyttja tiderna. Avbokningar i sista stund p.g.a. sjukdom innebar att flera tider än de först inplanerade bokades in framåt i tiden. Med anledning av detta ingick färre barn i undersökningen än vad som annars kunde varit möjligt. 12 Bulletin Nr 13/2007

Resultat I undersökningen delades målen in i 4 kategorier och förändringen relaterades till dessa: upplevelsen av muskelspänning, sömnproblem, välbefi älbefinnande och smärta Betydelsen av att uppnå dessa mål angavs av den enskilde eller dennes anhöriga och effekten på dessa fyra områden skattades av barn eller förälder/assistent före och efter varje utförd behandling. Brukarnas mål med behandlingen och uppfattningen av dess verkan Barnen/personerna i nätverket hade angett olika mål med den taktila massagen. Det var mål som hade en direkt koppling till dagliga aktiviteter och det var mål som indelades enligt kategorierna avspänning, sömn, smärta, koncentration samt beröringstålighet. Figur 1. Målangivning och målresultat Antal som angav som mål innan behandling Antal som angav att målet uppfyllts efter behandling Avspänning/Välbefinnande Sömn Smärta Koncentration I allt 5 3 2 2 12 4 2 2 1 9 12 brukare satte GAS-mål på aktivitetsnivå (avspänning, sömn, smärta koncentration). 9 av dessa barn uppnådde delvis eller fullt ut de mål som de eller föräldern hade angivit. 5 av barnen hade mål satta i avspänningssyfte och/eller för att öka välbefinnandet. 4 av barnen eller deras föräldrar beskrev att välbefinnandet ökade och att muskelspänningen minskade. Ett av barnen hade ett mycket skiftande allmäntillstånd och även en skiftande effekt av den taktila massagen. 3 av barnen hade mål som hade anknytning till att komma till ro inför natten och få en bättre nattsömn. 2 av barnen uppnådde sina mål medan det tredje barnet, som är mycket motoriskt aktivt, inte märkte någon effekt av behandlingen. 2 barn uppgav smärta som ett hinder för vardagsaktivitet och angav GAS-mål med smärtlindring utifrån det. Ett av barnen hade som mål att kunna ta på sig strumpor utan smärta i ryggen. Detta uppnåddes efter ett massagetillfälle (när insatsen även getts regelbundet hemma en fyramånadersperiod). Det andra Bulletin Nr 13/2007 13

barnet angav smärta i samband med skrivaktivitet i skolan. Målet uppnåddes barnet kunde dagen efter ett massagetillfälle sitta och skriva i 30 minuter utan någon större smärta. För 2 av barnen uttryckte föräldrar att koncentrationen var nedsatt gällande vardagssituationer som återkom under veckan. Ett barns förälder hade som mål att barnet skulle få en bättre koncentration och kunna spela Memory med ett begränsat antal kort. Antalet kort kunde inte utökas under behandlingstiden. Det andra barnet, som var okoncentrerat och motoriskt oroligt i samband med måltid och satt och trummade på bordet, uppnådde målet fullt ut. Måltidssituationerna blev lugnare och mer balanserade. Resultaten visar att målen som barn och föräldrar formulerat i hög grad har uppnåtts. Även i samtal med barn, assistent och föräldrar framkom att vissa moment blivit lättare i vardagen. En mamma berättade att en ungdom hade svårt att acceptera att få sina tånaglar klippta utan att protestera högljutt och att sparka. Målet var att mamma eller syster skulle få hjälpa till under lugna former. Numera accepterar ungdomen denna hjälp med beröring av fötterna/tårna utan protester Problemområden och förändrad upplevelse efter varje behandling I detta avsnitt redovisas vilka problem barnen hade samt hur barnen upplevde sitt tillstånd före och efter varje behandling i relation till de 4 kategorierna välbefinnande, sömn, smärta och koncentration. Inledningsvis en översikt över de problem de 12 barnen upplevde. I enkäten var det möjligt för varje barn a mer än ett problemområde. Figur 2. Barnens problemområden Spänning Sömnstörningar Brist på välbefinnande Smärta Problemområden 7 4 4 2 7 av barnen angav spänning som ett problem. Av dessa fick alla vid så gott som alla behandlingstillfällen en positiv effekt effekten varierade från barn till barn och från tillfälle till tillfälle. 2 av barnen hade spännings- och smärtproblematik i kombination och deras positiva effekter inom båda områdena går hand i hand. Förändring av upplevd spänning I det följande beskrivs de 4 problemområdena och hur problemen har förändrats från tillfälle till tillfälle. Först genomgås problemområdet spänning. Flera 14 Bulletin Nr 13/2007

av barnen fick vid mer än ett tillfälle en förändring på 3 eller fler skalsteg med en tendens till att den positiva effekten var allra störst i början av behandlingsperioden. (Figur 3). Figur 3. F örändring av upplevd spänning Förändring av sömnkvalité För 4 barn angavs problem med sömn. 3 av barnen hade ett funktionshinder med mycket motorisk oro, och en angelägen effekt var att kunna påverka sömnen för att kroppen skulle få vila mer. Ett barn fick vid de flesta tillfällena en stor positiv effekt, mellan 6 och 9 skalsteg, ett andra barn fick en effekt efter varje behandling på 3 skalsteg, likadant varje gång, medan ett tredje barn inte fick någon effekt alls. Det fjärde barnet hade sömnproblem i kombination med muskelspänning och smärta och fick en förändring mellan 1 och 3 skalsteg de gångerna som taktil massage gavs under denna undersökningstid. (Figur 4) Figur 4 Förändring av sömnkvalité Bulletin Nr 13/2007 15

Förändring av välbefinnande 4 av barnen angav brist på välbefinnande som problemområde. Alla barnen fick en markant förbättring i samband med taktil massage. Effekten varierade mellan 4 och 10 skalsteg vid ett enstaka tillfälle 3 skalsteg för ett barn. (Figur 5). Figur 5 Förändring av välbefinnande Förändring av upplevd smärta 2 barn angav smärta som problemområde, och båda hade smärta och spänning i kombination. Barnen fick en positiv effekt, ett barn mellan 1 och 2 skalsteg medan det andra barnet ofta upplevde en effekt på 4 skalsteg eller mer (Figur 6). Figur 6 Förändring av upplevd smärta 16 Bulletin Nr 13/2007

Undersökningen visar att taktil massage ger en förbättring avseende spänning, välbefinnande, smärta, och sömn hos flertalet av barnen. Långtidsuppföljning av taktil massage I undersökningen ingick även en uppföljning av hur behandlingen med taktil massage har kunnat implementeras i barnets vardag. Frågorna till anhörig eller assistenter var: I) Har det gått enligt planeringen? II) Hur genomför du som person i närmaste omgivningen rent praktiskt den anpassade taktila massagen för NN? III) Hur reagerar NN på den anpassade taktila massagen? IV) Hur planerar vi vidare? I denna uppföljning ingår brukare som tidigare har erhållit taktil massage och till viss del de brukare som erhållit taktil massage under 2006. Första uppföljningstillfället var cirka 4 månader efter avslutad intensiv behandlingsinsats, det andra var cirka 10 månader efter behandlingsinsatsen. 7 barn/ungdomar som fått taktil massage under 2005 eller tidigt under 2006 deltog i långtidsuppföljningen. 6 av barnen har efter avslutad massageinsats på habiliteringen fortsatt med behandling på hemmaplan enligt ursprunglig planering och får numera anpassad taktil massage som en naturlig del i sin vardag av person i sitt nära nätverk (förälder eller assistent). På frågan hur massagen har genomförts för barnet/ungdomen visar det sig att de flesta ges insatsen 1 2 gånger per vecka, under cirka en timme, hemma, i förskolan eller i skolan. När barnet ges massagen i skolan är den inlagd på schemat och det blir härmed en regelbundenhet och en bra struktur. Flera nätverkspersoner ger massagen till barnet/ungdomen när denne ber om det. Med tiden har nätverkspersonerna uppövat en närvaro och en säkerhet vilket kommer barnet tillgodo. Någon använder även den anpassade taktila massagen i kombination med andra kroppskännedomsövningar. Viktigt att påpeka är att den person som fått handledning på habiliteringen enbart kan ge den anpassade taktila massagen till just det barn som den är anpassad för. I ett fall är assistent på skolan utbildat taktil massör och kan därvid ge massagen enligt hela originalmetoden Taktipro. När det gäller hur barnet/ungdomen reagerar på regelbunden insats med anpassad taktil massage, visar det sig att just det regelbundna över tid ger de flesta av barnen på kroppsfunktionsnivå en avslappning, en smidighet, en mjukhet, en ökad blodcirkulation, en känsla av lugn, en smärtlindring. Där barnet fått Bulletin Nr 13/2007 17

smidighet och smärtlindring varar effekten över dagen/dagarna som följer ger även förebyggande effekt och barnet har möjlighet att lättare kunna klä sig. Något barn, med stort hjälpbehov, har blivit hjälpt av den taktila massagen när barnet har förkylning i kroppen, som inte brutit ut. Massagen sätter fart på förkylningen och slemmet i bröstet lossnar. Enligt föräldern visar det sig redan samma dag som barnet tagit emot massagen. Ett annat barn har enligt assistenten fått förbättrad munmotorik, och formandet av ord och drickandet har gynnats. Antingen tolkar omgivningen dessa tydliga reaktioner från den icke kommunikativa eller den delvis verbala i kombination med tecken eller också berättar barnet själv. Planering för barnet framöver: personer i nätverket tänker fortsätta som tidigare. I ett par fall kan personalresurserna på skolenheterna avgöra hur många gånger barnet kan få ta emot massage i fortsättningen. Någon familj planerar att inhandla professionell utrustning (massagebänk) och någon annan förälder planerar att fortsätta använda sina nya kunskaper (gått egen massagekurs) och ytterligare något föräldrapar har redan utvärderat nyttan med massagen för sitt barn på förskolan, fått egen handledning i anpassad taktil massage och planerar att ge barnet detta i hemmiljön också. 18 Bulletin Nr 13/2007

Diskussion Undersökningen visar att taktil massage ger en förbättring avseende spänning, välbefinnande, smärta, och sömn hos flertalet av barnen. Denna förbättring på kroppsnivå kan ge positiva effekter på aktivitet och delaktighet en viss prioriterad situation klaras av bättre, vilket är värdefullt för barnet med tanke på självständigheten. Att vardagen blir lättare att hantera och att barnet blir mer delaktigt är i överensstämmelse med det mål som Habilitering & Hjälpmedel arbetar mot och i överensstämmelse med det salutogena synsättet. Undersökningen ger stöd för följande: Barn med smärt- och spänningsproblematik i kombination är hjälpta av taktil massage. Kvaliteten på deras dagliga aktiviteter ökar. Barn med grava funktionshinder/multihandikapp, som inte kan prestera så mycket, men kan uppleva, ta emot och uttrycka välbefinnande och avspänning lämpar taktil massage sig mycket bra för. Barnens problem med störd nattsömn, minskas med den taktila massagen; de sover bättre följande natt då de har tagit emot massage på dagen. Det förefaller som om barn med uppmärksamhetssvårigheter kan ha, i vissa vardagssammanhang där koncentration krävs, god hjälp av taktil massage för en mer balanserad dag. För barn med beröringsproblematik är det svårt att veta hur stor betydelse taktil massage har för beröringståligheten. Reflektioner gällande undersökningstidens behandlingsmöjligheter Flera gånger under projekttiden, och även under åren dessförinnan, har min reflektion varit att flera barn har haft positiva förväntningar inför varje behandlingstillfälle och denna förberedande positiva inställning har hjälpt till att öka de positiva effekterna av taktil massage ytterligare. När föräldern eller assistenten har fått handledning i den anpassade taktila massagen under den intensiva perioden och även när insatsen för barnet skall fortsätta med regelbundenhet i vardagslivet, förefaller det som om det är i skolsammanhang som det blir med mest struktur för några föräldrar har det varit svårt med regelbundenheten och planeringen att få in taktil massage för barnet i hela familjens vardag, för andra föräldrar har det fungerat bra och de har jobbat motiverat, målmedvetet och strukturerat. Bulletin Nr 13/2007 19

Alla barn som varit anmälda till habiliteringsinsats med taktil massage har ej kunnat erbjudas behandling. Dessa och flera barn som övriga habiliteringsmedlemmar har anmält senare bildar underlag för fortsatt behov av taktila massageinsatser i framtiden. 20 Bulletin Nr 13/2007

Referenser Ardeby, S. 2003. När orden inte räcker. Stockholm. Anbosantus. Svensson, E. & Bille Hansen, I. 2005. Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik, Habilitering och hjälpmedel, FoU-enheten, nr 1. Bulletin Nr 13/2007 21

Bilaga 1. Arbetsblad ifyllnad av VAS-mått Sömn: Följande områden: Insomning, oro mitt i natten, vaknar tidigt, annat problem Nattsömnen beskrivs på dagen för behandling och även en vecka efter behandlingen. Markering på samma skala med två olika färger. I natt 1 2 3 4 5 6 7 8 Sämsta sömn (skala 1-10) 9 10 Bästa sömn Sömnen beskrivs: Välbefinnande Välbefinnande beskrivs på dagen för behandling och även en vecka efter behandlingen samt direkt före och direkt efter behandlingen. Markering på samma skala med två olika färger. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 (skala 1-10) Sämsta 10 Bästa Ansiktsmimiken beskrivs Välmående ljuden beskrivs Ögonkontakt/kommunikation beskrivs Hur mår barnet innan?: Hur mår barnet efter? 22

Smärta Smärta beskrivs på dagen för behandling och även en vecka efter behandlingen. Markering på samma skala med två olika färger. (barnet svarar) Före behandling 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (skala 1-10) Sämsta Bästa Var finns smärtan? (ritas på kroppsteckning) Efter behandling 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (skala 1-10) Sämsta Bästa Var finns smärtan? (ritas på kroppsteckning) Spänning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sämsta (skala 1-10) (barnet själv, fylls i med nära anhörig/assistent) Var finns spänningen? (ritas på kroppsteckning) Bästa 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sämsta Bästa (skala 1-10) (Behandlaren) Var finns spänningen? (ritas på kroppsteckning) Spänning beskrivs direkt före och efter behandlingen samt på dagen för behandling och även en vecka efter behandlingen. Markering på samma skala med två olika färger. 23

Tåla beröring Behandlaren beskriver (under tiden behandlingen ges) Förälder/assistent berättar (vid följande möte, efter behandling) Koncentration Beskriva nuläget När syns brist på koncentration? Hur påverkas koncentrationen av taktil massage? 24

Bilaga 2. Arbetsblad GAS målplanering -2 Den nuvarande situationen -1 Halvvägs till målet 0 Vad man vill uppnå 1 Över förväntan 2 Över förväntan 25

Utgivna rapporter genom FoU-enheten Nr 1/2002 Nr 2/2002 Nr 1/2003 Nr 2/2003 Nr 3/2003 Nr 1/2004 Nr 2/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 4/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Föräldrars upplevelse av delaktighet. En fokusgruppsundersökning. Gunilla Hultberg. ISBN: 91-7261-000-X Döva i Skåne. Från projekt till regionalt resursteam för döva. Lena Göransson och Sven-Erik Malmström. ISBN 91-7261-030-1 Barns upplevelser av delaktighet i sin habilitering. Carina Bolin, Petra Bovide Lindén och Stefan Persson. ISBN 91-7261-034-4 Farvatten och blindskär i barnhabilitering. Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning. Magnus Larsson och Britta Högberg (red.) ISBN 91-7261-035-4 Tid till eget ansvar? Tidsplanering i förskola/skola och dess inverkan på aktivitet och delaktighet för barn och ungdomar födda med ryggmärgsbråck. Eva Svensson. ISBN 91-7261-036-0 Från bildterapi till Cor ad Cor inom barn- och ungdomshabiliteringen. Agneta Sofiadotter och Lotta Anderson. ISBN 91-7261-037-9, ISSN 1652-2516 Nätverksbaserad målinriktad intensiv träning NIT Ulrika Edin, Carita Smyth och Magnus Larsson. ISBN 91-7261-039-5, ISSN 1652-2516 Hur taktil massage påverkar ungdomar med smärtproblematik Eva Svensson och Inger Bille Hansen. ISBN 91-7261-43-3, ISSN 1652-2516 Habiliteringen i Malmö. Så växte den fram Ingrid Bjerre och Kerstin Ödlund. ISBN 91-7261-042-5 Hur använder barn med autism pekdator som alternativ kommunikation? Anja Morell ISBN 91-7261-044-1, ISSN 1652-2516 Cirkus en annorlunda träningsform för barn och ungdomar inom habiliteringen Katarina Lauruschkus, Anette Wennström och Björn Harrysson ISBN 91-7261-051-4, ISSN 1652-2516 Hanen föräldrautbildning en utvärdering Pernille Holck ISBN 91-7261-054-9, ISSN 1652-2516 AKK med hjälp av pekdator för barn med autism En metodutveckling baserad på tre fallstudier Anja Morell ISBN 91-7261-055-7, ISSN 1652-2516 26

Nr 3/2006 Nr 4/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Nr 9/2007 Nr 10/2007 Utvidgad bedömning en metod att förstå ett barns autism Ann Skillö ISBN 91-7261-060-3, ISSN 1652-2516 Det sociala livet kring ett bilvrak Vanlighetens attraktion i en fritidsaktivitet för ungdomar i habilitering David Wästerfors ISBN 91-7261-073-7, ISSN 1652-2516 Ordinerade samtalsapparater brukares användning och tillfredsställelse Anna Månsson ISBN 91-7261-074-3, ISSN 1652-2516 Intensiv målinriktad motorisk träning på hästryggen Ingalill Larsson ISBN 978-91-7261-078-1, ISSN 1652-2516 Habilitering af börn i et familiecentreret perspektiv En undersögelse af Habiliteringsplanering i Region Skåne Lisbeth Torp-Pedersen ISBN 978-91-7261-083-5, ISSN 1652-2516 Tidsbegränsade, intensiva, fokuserade, målinriktade och nätverksbaserade insatser på Barn- och ungdomshabiliteringen i Region Skåne CI, COPE, Hanen, IBT, NIT och TIF i ett föräldra- och personalperspektiv Carita Smyth ISBN 978-91-7261-091-0, ISSN 1652-2516 Att vara ung med funktionsnedsättning En studie om ungdomar med lindrig mental retardation respektive Aspergers syndrom ur två synvinklar: Exekutiva vardagsfunktioner och psykisk hälsa/självbild Pia Tallberg ISBN 978-91-7261-092-7, ISSN 1652-2516 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Processledarnas och medarbetarnas perspektiv Kaarina Ivakko ISBN 978-91-7261-103-0, ISSN 1652-2516 Träning av arbetsminnet med RoboMemo Åtta fallstudier av ungdomar med autismspektrumtillstånd Birgitta Bryngelson och Peter Björling ISBN 978-92-7261-105-7, ISSN 1652-2516 RoboMemo en utvärdering av arbetsminnesträning för barn med ADHD Irina Strand ISBN 978-92-7261-106-1, ISSN 1652-2516 ReMemo, vuxna med hjärnskada Eva Regnert ISBN 978-91-7261-115-3, ISSN 1652-2516 Jag har en egen vilja och egen talan Brukares upplevelser av tillgänglighet, bemötande och delaktighet vid Vuxenhabiliteringen i Region Skåne Christina Regefalk ISBN 978-91-7261-118-4, ISSN 1652-2516 27

Utgivna bulletiner genom FoU-enheten Nr 4/2003 Nr 3/2004 Nr 1/2005 Nr 2/2005 Nr 3/2005 Nr 1/2006 Nr 2/2006 Nr 3/2006 Nr 1/2007 Nr 2/2007 Nr 3/2007 Nr 4/2007 Dövblinda i Skåne en förstudie Lena Göransson ISBN 91-7261-038-7 Att förstå sitt barns autism - Tidsbegränsat Intensivt Familjesamarbete TIF Peter Björling, Nils Haglund, Tarja Lundblad, Kristina Karlsson, Anna-Lena Lundström och Ann Skillö. ISBN 91-7261-041-7 Människans bästa vän är hunden om service- och signalhundar för personer med funktionshinder Björn Harrysson. ISBN 91-7261-047-6 Vilken cirkus! Cirkusträning som alternativ behandling på Vuxenhabiliteringen i Malmö och Trelleborg Frida Svantesson ISBN 91-7261-050-6 Att införa ett salutogent arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen Carina Bolin och Stefan Persson ISBN 91-7261-50-6 Olika stödinsatser till föräldrar med utvecklingsstörning och några exempel på tillämpningen av Marte Meo Susanne Fejne, Marianne Lundquist Öhrn och Björn Harrysson ISBN 91-7261-056-5 Beteendeterapeutisk intensivträning för förskolebarn med autism Margareta Andersson, Lena Jönsson, Annika Waller, Åsa Wallin ISBN 91-7261-070-0 Hjärnskadekoordinator i Region Skåne Uppbyggnad, erfarenheter och framtidsperspektiv Kerstin Helgesson och Beth Sundell-Eriksson ISBN 91-7261-065-4 Att lyssna till text en modell för elever med dyslexi Christina Rehnvall ISBN 978-91-7261-087-3 Kompensatoriska datorprogram en dyslektikers möjlighet En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi Gunvor Damsby ISBN 978-91-7261-088-0 Utvärdering av användningen av hjälpmedel Patrik Carlsson ISBN 978-91-7261-092-1 Utvärdering av MåBra-grupp för personer med hörselskada och/eller tinnitus Christine Alsterfjord och Petra Bernevik ISBN 978-91-7261-097-2 28

Nr 5/2007 Nr 6/2007 Nr 7/2007 Nr 8/2007 Nr 9/2007 Nr 10/2007 Nr 11/2007 Nr 12/2007 Nr 13/2007 FMT-metoden slår ett slag för utveckling Funktionsinriktad musikterapi för utveckling Birgitta Kleirud och Kerstin Arlock ISBN 978-91-7261-098-9 Där man flyger. Dokumentation av ett dans- och rörelseprojekt inom Vuxenhabiliteringen i Malmö 2005/2006 Anna Visser ISBN 978-91-7261-099-6 Qi Gong för döva Christine Alsterfjord och Camilla Assmo ISBN 978-91-7261-100-9 Qi Gong, en alternativ behandlingsmetod för ökat välmående? Marie-Louise Grahn och Marianne Sörensen ISBN 978-91-7261-101-6 Utvärdering av en orienteringskurs i kognitiv psykoterapi Hur personalen inom Hörsel och Dövenheten upplever detta som ett arbetsredskap i mötet med brukare med hörselnedsättning och/eller tinnitus. Marianne Sörensen och Marie Östberg ISBN 978-91-7261-102-3 Brukarnas synpunkter på hjälpmedelsverksamheten Redovisning av brukarenkät med avseende på service, tillgänglighet och kvalitet Birgitta Lindqvist och Cecilia Höiby ISBN 978-91-7261-110-8 Jag och mitt föräldraskap ett samtalsstödjande redskap till föräldrar vars barn har funktionshinder Anna Bäckström, Birgitta Bryngfors och Charlotta Greiff ISBN 978-91-7261-114-6 Mental träning för barn och ungdomar på Hörsel- och dövenheten Lina Munkhammar och Ulrika Eriksson ISBN 978-91-7261-116-0 Utvärdering av taktil massage Inger Bille Hansen ISBN 978-91-7261-117-0 29

Habilitering & Hjälpmedel Forsknings- och utvecklingsenheten Barn- och ungdomshabiliteringen Habilitering & Hjälpmedel, FOU-enheten Universitetssjukhuset MAS, Ing 59, Plan 5, 205 02, Malmö Tfn 0771-22 23 40 Fax 040-33 51 40 habhjalp@skane.se www.skane.se/habilitering