Sociala relationer i yrkesutbildning ur ett mångfaldsperspektiv (7,5 hp)

Studiehandledning HT-15 Sociala relationer i yrkesutbildning ur ett mångfaldsperspektiv (7,5 hp) Kurskod: YP15LÄ Provkod: YPG6 Kursansvarig Hans Melkersson hans.melkersson@edu.su.se Kursadministratör Emmi-Lotta Fagerlund emmi.fagerlund@edu.su.se Lärare på kursen Hans Melkersson hans.melkersson@edu.su.se Inledning... 2 Kursens innehåll... 2 Kursens lärandemål... 2 Kursöversikt... 3 Arbetsuppgifter och examination.... 3 Fältstudie, deluppgift 1.... 3 Rapport, deluppgift 2... 4 Utvärdering... 4 Bedömning och betygskriterier... 4 Betygskriterier... 5 Kurslitteratur... 6 Referenslitteratur... 6 Övriga anvisningar... 7 Ordinarie examinationstillfällen samt omtentamen... 7 Obligatorisk närvaro... 7 Plagiat... 7 Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress Telefon Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen 54 08 16 20 00 (vxl) 106 91 Stockholm www.edu.su.se

2 Inledning Som lärare möter du elever med olika etnicitet, socioekonomisk bakgrund, erfarenheter och intressen. I denna blandning av elever ska du som lärare verka för att alla ska få en likvärdig möjlighet till utbildning och bli likvärdigt bemötta. Som lärare ska du kunna skapa en god arbetsmiljö, arbeta för att motverka mobbning och kränkningar, kort sagt att kunna skapa bra förutsättningar för lärande. Den här kursen syftar till att du ska utveckla dina kunskaper om skolan som social mötes- och arbetsplats. Inom detta syfte ryms att du ska utveckla din förståelse av - och dina teoretiska kunskaper om - hur lärande konstrueras. Du ska också tillägna dig kunskaper om styrdokument och gällande regelverk samt en beredskap för att kunna hantera kränkande behandling i skolan. Inom ramen för kursen kommer vi också att problematisera hur makt och normalitet uttrycks i skolmiljö i synnerhet och i resten av samhället i allmänhet. Kursens innehåll Kursen behandlar frågor om mångfald, jämställdhet, föreställningar om normalitet och avvikelse, diskriminering, mobbning och trakasserier. Frågor om ungas inflytande och delaktighet diskuteras liksom hur unga och vuxna på olika sätt påverkas av kategoriseringar utifrån exempelvis kön, etnicitet, klass eller sexualitet. Kursens lärandemål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: 1. Jämföra och beskriva olika vetenskapliga förklaringsmodeller om mobbning, diskriminering och kränkningar samt reflektera över sociala mediers funktion för fenomen som exempelvis nätmobbning. 2. Redogöra för skolans styrdokument avseende värdegrund, mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar samt diskriminering och kränkande behandling, 3. Beskriva och diskutera olika aspekter på konflikthantering och konfliktförebyggande arbete. 4. Analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till genus, sexualitet, etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar reproduceras inom skola och samhälle. 5. Diskutera faktorer i lärarens ledarskap och förhållningssätt som kan gynna utvecklingen av en hållbar arbetsmiljö i skolan.

3 Kursöversikt DAG DATUM TID PLATS UPPGIFTER Tisdag 8 september 9.00-16.00 2411 Introduktion, föreläsning, genomgång av kursen, uppgifter, etc. Torsdag 8 oktober 9.00-16.00 2411 Seminarium, föreläsning, redovisning uppgifter, etc. Fredag 9 oktober 18.00 Uppgifter i Mondo Fredag 30 oktober 18:00 Uppgifter i Mondo Deadline för Fältstudien Deadline för Rapport Arbetsuppgifter och examination. I kursen ingår två examinerande deluppgifter, Fältstudie och Rapport. Den första deluppgiften, Fältstudie, betygssätts enligt betygsskalan Godkänt/Underkänd/Komplettering. Den andra deluppgiften, Rapport, betygssätts enligt betygsskalan A-F. Fältstudie, deluppgift 1. Till det andra seminariet, den 8 oktober, skall ni genomföra en fältstudie som innebär följande: 1. Del 1: Samtal: Genomför ett samtal med en lärare på din vfu-skola. Be läraren att berätta om en situation som läraren uppfattade som ett pedagogiskt dilemma, alltså en problematisk situation där man har flera valmöjligheter, flera olika sätt att lösa situationen på, och känner sig lite tveksam och kanske lite vilsen. Det kan vara en situation som uppfattas som ett pedagogiskt problem, en konflikt, eller kanske en situation där man som lärare kläms mellan olika lojaliteter. Målet är att få ett samtal om en reell händelse som du kan analysera vidare med stöd i kursens litteratur. Spela in samtalet eller för anteckningar under samtalet. 2. Skriv ihop dina anteckningar (eller transkribera inspelningen) till en löpande text där lärarens tankar och förhållningssätt framgår. 3. Del 2: Nätstudie: Sök upp en nätbaserad miljö, en hemsida, ett forum, en tjänst, etc., där du vet att personer kommunicerar och interagerar på något sätt. Målet är att söka upp människors interaktion via digitala artefakter och miljöer, och samla in information om den praktik, de aktiviteter, som där förekommer. Vad gör dem? Hur gör dem? Vilka är där? Vilka är inte där (vilka släpps in och vilka utesluts)? Vad delar man för intresse? Hur interagerar man? 4. Skriv ihop en beskrivning av ditt valda digitala rum på liknande sätt som ditt samtal med en lärare. Glöm inte att skriva referens till olika websidor som förekommer. 5. Del 3: Nu har du två olika former av empiri, en lärares berättelse och en analys av en digital miljö. Forma nu en analys av såväl dilemmat (del 1) som din nätstudie (del 2)

4 med stöd i kursens litteratur, alltså tillämpa några av de förekommande teoretiska begrepp vi studerar i kursen. Det innebär att du formar en analys av situationen/dilemmat och den digitala miljön, reflekterar med stöd av teoretiska begrepp, diskuterar olika förhållningssätt, konsekvenser på handlingar, problematiserar olika förhållanden, lyfter fram aspekter på t ex genuskonstruktion, makt, klass, etnicitet, etc. Koppla gärna också del 1, ett pedagogiskt dilemma, till förekommande styrdokument i din analys. 6. Ta med din text till seminariet den 8 oktober, då ni kommer att redovisa fältstudien i grupp. Texten bör omfatta 800-1500 ord, skall förses med försättsblad (namn, kurs, pers. nr), korrekta referenser (inkl sidhänvisning) till förekommande litteratur. Uppgiften skall lämnas in i verktyget Uppgifter i Mondo, senast 9 oktober 18.00. Rapport, deluppgift 2. Den individuella skriftliga rapporten innebär att du skall skriva en självständig text som bygger på kursens litteratur och som har sin utgångspunkt i din analys och dina slutsatser i din fältstudie. Målet blir att utveckla din analys och din diskussion genom att ta in fler aspekter på ditt redovisade pedagogiska dilemma/problem och din digitala miljö. Spegla din utökade analys i lärandemålen 1-3, enligt: 1. Utveckla din analys om makt, normalitet och socialisation angående fenomen som mobbning, diskriminering, kränkningar med hjälp av vetenskapliga förklaringsmodeller och teoretiska begrepp. Problematisera dessa fenomen ur olika vetenskapliga perspektiv och belys skillnader. 2. Utveckla din analys och reflektion avseende värdegrund, mänskliga rättigheter, demokrati, mm, med utgångspunkt i skolans styrdokument och diskutera hur dessa kan eller bör ingå i skolans arbete. 3. Utveckla din analys över ledarskap och pedagogiskt förhållningssätt med utgångspunkt i konflikthantering och konfliktförebyggande arbete i skolan. Reflektera olika redskap för konflikthantering, beskriv svårigheter och möjligheter och diskutera förhållningssätt. Texten bör omfatta 2200-2500 ord, exklusive försättsblad, referenser och litteraturlista. Texten skall innehålla korrekta referenser inklusive sidhänvisning enligt etablerade system (t ex Oxford, Harvard, APA), innehålla en korrekt litteraturlista eller lista över källor. Texten skall vara genomarbetad, alltså vara språkligt stringent och med en sammanhängande (koherent) och logisk struktur. Uppgiften lämnas in i verktyget Uppgifter i Mondo, senast den 30 oktober, kl 18.00. Utvärdering Kursen kommer att utvärderas genom webbenkät. Bedömning och betygskriterier Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala, A-F. För godkänt krävs lägst betygsgraden E. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Betyget Fx innebär att texten är nära ett godkänt betyg men behöver justeras på enstaka punkter, det kan vara en fråga som ej är besvarad eller referenser som är felaktiga. Justeringen som behövs skall vara ringa och inte innebära större bearbetande. Den omarbetade, justerade versionen av uppgiften skall vara

5 inlämnad till examinator inom en vecka efter betyget rapporterats. Betyget F sätts på uppgift som ej uppfyllt kriterier för betyget E och som på flera punkter ligger långt ifrån ett godkänt betyg. Betyget F innebär ny tentamen (omtenta). Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Betygskriterier A Lärandemålen uppfylls utmärkt i alla delar. Studenten visar kvalificerad förmåga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens innehåll på ett mycket självständigt och reflekterande sätt. Texten kopplas tydligt till förekommande vetenskapliga perspektiv och innehåller korrekta och väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. B Lärandemålen uppfylls mycket väl i alla delar. Studenten visar mycket god kunskap genom att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens innehåll på ett självständigt och reflekterande sätt. Texten innehåller kopplingar till vetenskapliga perspektiv samt ett flertal väl valda referenser från kurslitteraturen. Texten ska vara väldisponerad, med formalia utan brister och med en språkbehandling som utmärks av klarhet och bearbetning. C Lärandemålen uppfylls i huvudsak väl. Studenten visar god kunskap och förståelse genom att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens innehåll utan betydande tillkortakommanden. Texten har inslag av självständiga och nyanserade resonemang samt referenser till relevant kurslitteratur. Texten ska ha god disposition, formalia utan större brister och en bra språkbehandling. D Lärandemålen uppfylls tillfredsställande. Studenten visar kunskap och förståelse på en grundläggande nivå med viss grad av självständighet och inte utan förtjänster i förmågan att i beskrivningar och resonemang behandla kursens innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen som redovisas med referenser. Texten ska ha tillfredsställande disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. E Lärandemålen uppfylls på en grundläggande nivå. Studenten visar kunskaper och förståelse på en acceptabel nivå men med begränsad grad av självständighet och förmåga att i beskrivningar och resonemang behandla kursens olika innehåll. Texten innehåller anknytningar till kurslitteraturen med referenser. Texten ska ha godtagbar disposition, formalia utan större brister och ett godtagbart språk. Fx: Texten behöver kompletteras. Justering/komplettering enligt överenskommelse med examinator. (Exempel: Referenser är felaktiga/saknas. Utelämnande av perspektiv/författare i redogörelsen. Språkliga brister som gör delar av texten svår att förstå.) F: Texten är otillräcklig. Omtentamen krävs. (Exempel: Texten saknar trovärdiga resonemang/analyser. Framställningen ligger alltför nära förekommande kurslitteratur, nära plagiat. Språkbruk och/eller disposition gör större delar av texten svår att förstå.)

6 Kurslitteratur Ambjörnsson, Fanny (2010). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. (ca 300s) Broady, Donald. (1986/2011) Pedagogik som praktisk teori. [Elektronisk resurs: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-86-pedprakt.htm]. Last updated 11 Aug 2011. I: Kunskapens villkor. En antologi om vetenskapsteori och samhällsvetenskap (red. S. Selander), Studentlitteratur, Lund, (1986). s.105 115. Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptron Occasional Papers, 15, 1-29. (Artikel finns tillgänglig att läsa och skriva ut på Google scholar, alt. www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf ). (29 s.) Bromseth, Jane & Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring. Lund: Studentlitteratur. (s. 27-118)(91s) Gruber, Sabine (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber. (ca 180s) Jacobsen, Bo m.fl. (2004). Möt eleven. Lärarens väg till demokrati i klassen. Lund: Studentlitteratur. (ca 120s) Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (finns som pdf.fil på mondo) Skolverket (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. (finns som pdf.fil). Thornberg, Robert (2012). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. (ca 310s) Wacquant, Loîc (2013). Symbolic power and group-making: On Pierre Bourdieu s reframing of class. Journal of Classical Sociology. (Elektronisk resurs, Mondo). Referenslitteratur Aldenmyr, Paulin & Grönlien Zetterqvist (2009). Etik i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. Bourdieu, Pierre (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.(140 s.) Diskrimineringslagen SFS 2008:567 (de delar som berör förskola och skola, ca 10 s). Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (2012). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. (ca..s) Hägg & Kuoppa (2007). Professionell vägledning. Lund: Studentlitteratur. Lika rättigheter i skolan: handledning (2012). Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. (finns som elektronisk resurs på mondo). Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lgy 11). Stockholm: Skolverket Skolverket (2012). Förskolans och skolans värdegrund: Förhållningssätt, verktyg och metoder. (finns som elektronisk resurs) Utrikesdepartementet (2006). UD Info. Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. Wernersson, Inga (2006). Genusperspektiv på pedagogik. Högskoleverket.

7 Övriga anvisningar Ordinarie examinationstillfällen samt omtentamen Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har två skriftliga examinationer som har olika former. Fältstudien: skall vara inlämnad i Uppgifter i Mondo den 9 oktober. Ett andra examinationstillfälle erbjuds den 13 november. Därefter examineras uppgiften nästa gång kursen ges. Du behöver anmäla till kursansvarig om du vill genomföra omtentamen. Rapport: skall vara inlämnad i Uppgifter i Mondo senast den 30 oktober. Det andra examinationstillfället är den 4 december. Du behöver anmäla till kursansvarig om du vill genomföra omtentamen. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro vid max ett seminarium kan kompenseras genom inlämning av särskild skriftlig uppgift enligt överenskommelse med kursansvarig. Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna genom ett särskilt program för plagiatkontroll. Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning, en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden.

8 Stockholms universitet 106 91 Stockholm Telefon: 08 16 20 00 www.su.se