In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009

2010:14 Andra rapporter i samma serie: Inledning till: Kommun- och planområdesprognoser 2010:1 Riktade flyttningar och arbetspendling 2010:2 Befolkningsframskrivning 2009 2030 2010:3 Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4 Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige... 2010:5 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 2008/2009... 2010:6 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Stockholms län Huvudrapport 2010:8 Kommunprognoser sammanfattning 2010:9 Fruktsamhet och mortalitet 2009 2010:10 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 2010:11 Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län 1986 2008 2010:12 In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009 ISBN Demografikonsulten USK STOCKHOLMS STADS UTREDNINGSOCH STATISTIKKONTOR AB www.regionplanekontoret.sll.se Befolkningsprognos 2010 2019

In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län - 2009 2010:14 1

Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, 070-271 3716 Ulla Moberg, Regionplanekontoret, 070-737 4485 Projektledare Ulla Moberg Regionplanekontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 registrator@regionplanekontoret.sll.se www.regionplanekontoret.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB RTN 2007 0358 ISSN XXXX-XXXX 2

Förord Följande rapport redovisar utvecklingen av in- och utvandringen och utrikesfödda i Stockholms län fram till och med 2009. Den exceptionella nivåhöjningen av invandringen som inleddes i slutet av 2005 och början av 2006 har under 2007, 2008 och 2009 inte visat några tecken på att återgå till tidigare lägre nivåer. Nettoinvandringen har dessutom förstärkts av den globala lågkonjunktur som bromsat upp utvandringen från länet under 2008 och 2009. Sammanfattningsvis domineras ökningen av EU27, Asien och Afrika och i rapporten görs intressanta analyser av invandringens påverkan på befolkningstillväxt och ålderstruktur i länet. Redovisningen i rapporten avser inflyttning av person med specifikt födelseland till Sverige oavsett utflyttningsland och utflyttning av person med specifikt födelseland från Sverige oavsett inflyttningsland och resultaten baseras på det ökade antalet folkbokförda invandrares födelseländer. Man bör ha i åtanke när man läser rapporten att flyttningar mellan länder kan avse personer där födelseland inte sammanfaller med medborgarskapsland. Medborgarskap har betydelse för en persons politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat. När det gäller migration har medborgarskap betydelse för vilka villkor som gäller för bosättning i ett land. Schengensamarbetet, EU:s passunion, inleddes 1985 och sedan 1999 är Schengensamarbetet en del av EU, även om inte alla EU-länder deltar. 22 av EU:s 27 medlemsländer ingår i Schengen samt Island, Norge och Schweiz. Konsekvenserna av Schengensamarbetet diskuteras inte här. 3

Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 5 Nästan tredubblad folkökning... 7 Fortsatt hög invandring - 25 procent lägre utvandring... 8 Fortsatt ökning av nettot bland utrikes födda... 12 Färre utvandrade och utflyttade år 2009... 14 In- och utvandring bland 50+... 17 Utrikes födda har ökat med drygt 100 000 på 10 år... 20 Åldersfördelning förändringar sedan millennieskiftet... 23 Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning... 28 Utflyttning av barnfamiljer... 30 Överskott av kvinnor från Thailand och av män från Italien... 32 Bilaga... 35 Städning i befolkningsregistret... 35 Tabeller... 37 4

Sammanfattning Rekordstor folkökning Folkökningen i Stockholms län var rekordstor år 2009 hela 37 900. Under treårsperioden 2006-2008 var den årliga folkökningen i genomsnitt 30 400 vilket var dubbelt så högt som den normala nivån på ca 15 000 decennierna dessförinnan. Det utrikes flyttningsöverskottet uppgick till nästan 19 000 jämfört med ca 14 000 åren 2006-2008. Uppgången berodde i första hand på lägre utflyttning. Det inrikes flyttningsnettot uppgick till 5 700 år 2009 jämfört med 4 800 åren 2006-2008. Födelsenettot svarade för resterande delen av folkökningen 13 400. Antalet födda ökade med 600 och antalet döda minskade med 400 jämfört med 2008. EU-anslutningen och utvidgningen har gett ökad migration Sedan Sveriges anslutning till EU har migrationen från de dåvarande EU-länderna (EU15 utom Norden) ökat från ca 1 000 till ca 3 000 per år. Utvidgningen av EU den 1 maj 2004 med ytterligare 10 länder, bl.a. Polen och de baltiska länderna, medförde att invandringen från de 10 länderna ökade med 3 300 per år till ca 4 000 år 2007 för sedan avta något åren 2008 och 2009. Invandringen från Polen tiodubblades från ca 300 till 3 300 år 2007 för att därefter minska till 2 000 år 2009. Den 1 januari 2007 utvidgades EU med Bulgarien och Rumänien. Även från Bulgarien och Rumänien har invandringen tiodubblats från ca 100 personer före inträdet till 1 200 år 2007. År 2009 hade antalet reducerats till 800. Fördubblad invandring från Asien och Afrika Invandringen från Asien fördubblades mellan perioderna 2003-2005 och 2006-2008 och ligger kvar på samma höga nivå 2009 d.v.s. 8 200. Det har dock blivit förändringar i länderfördelningen - färre personer från Irak (-1 100) men fler från Iran, Afghanistan och Kina. Invandringen från Afrika har ökat från ca 1 500 åren 2003-2005 till ca 3 000 åren 2007-2008 för att fortsätta öka till 3 700 år 2009. Den ökade invandringen kommer från länderna på Afrikas horn Somalia, Eritrea och Etiopien men också från Marocko. Minskad utvandring År 2009 minskade utvandringen med ca 25 procent bland såväl inrikes födda som utrikes födda och uppgick sammanlagt till endast 11 200. För svenskarnas del har migrationen till EU15 utom Norden halverats sedan toppåret 2006. Rekordstort utrikes flyttnetto Fortsatt hög invandring och minskad utvandring har gett ett rekordstort positivt utrikes flyttnetto. Bland utrikes födda var nettot hela 19 300 år 2009 och bland inrikes födda var underskottet så lågt som 400 mot normalt ca 2 000. Åren 2003-2005, d.v.s. innan nivåhöjningen av invandringen av utrikes födda, var det genomsnittliga nettot 7 600 bland utrikes födda. Från perioden 2003-2005 till år 2009 har inflyttningsnettot bland de utrikes födda ökat med 11 300 vilket är nästan lika mycket som invandringen ökat. Det är en något oväntad utveckling. Normalt ger ökad invandring också ökad utvandring och därmed en långsammare tillväxt av nettot. 5

Ca 100 000 fler utrikes födda på 10 år Under första decenniet på 2000-talet har de utrikes födda ökat med 105 000. Störst har ökningen varit bland invandrare från Asien med 52 300, Afrika med 17 400, de 10 nya EU-länderna med 14 600 och OSS-länderna med 7 900. Från de nordiska länderna är invandringen låg samtidigt som många nått de åldrar då befolkningen reduceras mer beroende på dödlighet än återutvandring. Antalet har minskat med 11 700 under tioårsperioden. Fortfarande finns det flest invandrare från Finland 57 600 vilket är en minskning med 10 800 under senaste decenniet. Från Irak var antalet 35 800 en ökning på 10 år med 20 800. Tredje största land är Polen med 24 700 en ökning med 11 900. Invandringen föryngrar befolkningen Invandringen har under det första decenniet på 2000-talet motverkat den process som vanligen kallas en åldrande befolkning. Nettotillskottet bland personer födda 1950 och senare har varit drygt 130 000 personer. Störst har det varit i årskullarna födda 1974-1985 som svarar för halva tillskottet. Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning Sedan millennieskiftet har de utrikes födda ökat med 105 000 vilket är ungefär halva folkökningen. Inkluderas också de barn invandrarna fött åren 2000-2009 finner man att de utrikes födda och deras barn svarat för 77 procent av länets folkökning. Under sista decenniet på 1900-talet var motsvarande procenttal 70. Färre barnfamiljer flyttar från länet Med tiden har det blivit mindre vanligt att barnfamiljer flyttar från länet. Antalet familjer som fick barn i början av 1970-talet under grönavågen-epoken reducerades med ca 15 procent genom flyttningsförluster under barnens första 15 levnadsår. Födda under 1980-talet reducerades med 12-13 procent. Familjer med förskolebarn under 1990-talskrisen har bara reducerats med 8 procent. Senare födelseårgångar kommer dock att reduceras något mer. 6

Nästan tredubblad folkökning Folkmängden i Stockholms län har sedan 1980-talets mitt i genomsnitt ökat med ca 15 000 personer årligen. Folkökningen har på det hela taget varit jämnt fördelad mellan födelseöverskott och inflyttningsöverskott. Det har dock varit ganska stora variationer mellan åren beroende på flyttningsnettots upp- och nedgång. Flyttningsöverskottet bland de utrikes födda har i genomsnitt uppgått till 8 700 under åren 1986-2005 medan flyttningsunderskottet bland inrikes födda uppgått till i genomsnitt drygt 600 per år. Diagram 1 Flyttningsnetto för Stockholms län bland inrikes och utrikes födda 1986-2009 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Bilden har ändrats radikalt under de fyra senaste åren, 2006-2009. Folkökningen som åren 2003-2005 uppgick till 13 200 årligen har nästan tredubblats. Åren 2006-2008 var den i genomsnitt 30 400 per år för att öka till 37 900 år 2009. Födelsetalen har ökat något men bara med ca 700 per år. Den bakomliggande orsaken till folkökningen är en 60-procentig uppgång i inflyttningen av utrikes födda. Åren 2000-2005 flyttade i genomsnitt 20 000 utrikes födda till länet från utlandet och övriga Sverige medan antalet steg till nästan 33 000 per år 2006-2009. En påtaglig förändring i migrationsmönstret har således inträffat. Uppgången i flyttnettot från 2008 till 2009 beror till stor del på att den registrerade utvandringen avtagit med ca 2 700 personer, varav ca 1 500 födda i Sverige. Statistiken över utvandringen är svår att tolka men 2009 års nedgång torde överensstämma med verkligheten. 7

Fortsatt hög invandring - 25 procent lägre utvandring När man talar om migration bland utrikes födda tar man ofta för givet att den är densamma som utrikes omflyttning. Av samma skäl sätter man ofta likhetstecken mellan migration av inrikes födda och inrikes omflyttning. Men det är en förenkling av bilden. Nedanstående tablå visar flyttströmmarna in och ur länet år 2009 jämfört med genomsnittet åren 2006-2008. Tablå 1 Inrikes och utrikes in- och utflyttning bland inrikes resp. utrikes födda år 2006-2008 (genomsnitt) jämfört med 2009 Inrikes Utrikes Samtliga födda födda Inrikes inflyttning 2006-2008 29 193 7 165 36 358 2009 28 467 7 801 36 268 Förändring i procent -2,5 8,9-0,2 Inrikes utflyttning 2006-2008 26 223 5 309 31 532 2009 24 961 5 654 30 615 Förändring i procent -4,8 6,5-2,9 Utrikes inflyttning 2006-2008 3 776 25 245 29 022 2009 4 059 26 036 30 095 Förändring i procent 7,5 3,1 3,7 Utrikes utflyttning 2006-2008 6 197 8 891 15 088 2009 4 440 6 761 11 201 Förändring i procent -28,4-24,0-25,8 Flyttnetto Inrikes 2006-2008 2 970 1 856 4 826 2009 3 506 2 147 5 653 Utrikes 2006-2008 -2 421 16 354 13 933 2009-381 19 275 18 894 Både inrikes och utrikes 2006-2008 549 18 210 18 759 2009 3 125 21 422 24 547 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Som framgår av tablån ovan var flyttströmmarna ungefär desamma år 2009 som den föregående treårsperioden med ett undantag utvandringen avtog med ca 25 procent. Statistiken över utvandringen är svårtolkad p.g.a. eftersläpningar i rapporteringen 1. Det är dock troligt att den nedgång som statistiken visar överensstämmer med verkligheten eftersom minskningen är ungefär lika stor bland inrikes och utrikes födda. Drygt 20 procent av de inflyttade från övriga Sverige är födda utomlands medan knappt 20 procent av de inflyttade från utlandet är födda i Sverige d.v.s. återflyttare. 1 Se Städning i befolkningsregistret i bilagan. 8

Diagram 2 Inflyttningen av utrikes födda fördelad på inrikes och utrikes flyttning 1986-2009 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Av diagram 2 framgår att inflyttningen av utrikes födda från övriga Sverige har varit ganska konstant under de två senaste decennierna. Fokus riktas därför på hur inflyttningen från utlandet av utrikes födda har utvecklats. Från 2005 till 2006 ökade inflyttningen från utlandet med ca 9 000. För få en översikt av utvecklingen jämförs strömmarna till länet för tre perioder 2003-2005, 2006-2008 och år 2009 i tablån nedan. Tablå 2 Inflyttningen från utlandet av utrikes födda under treårsperioderna 2003-2005 och 2006-2008 (medelvärden) och ettårsperioden 2009 Världsdel Medelvärde 2009 Förändring mellan Land/grupper av länder 2003-2005 2006-2008 2003-2005 och 2006-2008 2006-2008 och 2009 Europa 6 143 10 626 10 331 4 483-295 EU27 utom Sverige 4 727 8 899 8 376 4 172-523 Norge 415 410 332-5 -78 Turkiet 530 623 739 93 116 Övriga Europa 471 694 884 223 190 OSS-länderna 731 1 177 1 304 446 127 Afrika 1 543 2 923 3 676 1 380 753 Nordamerika 708 861 1019 153 158 Sydamerika 885 1 204 1282 319 78 Asien 4 139 8 252 8 194 4 113-58 Irak 889 3 356 2 230 2 466-1 126 Iran 401 626 883 225 257 Övriga Asien 2 849 4 270 5 081 1 422 811 Övriga världen 156 202 230 46 28 Samtliga 14 306 25 245 26 036 10 940 791 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Invandringen av utrikes födda ökade mellan 2003-2005 och 2006-2008 framför allt från EU27 och Asien. Unionen utökades dels den 1 maj 2004 med Polen, de baltiska länderna och ytterligare 6 länder dels den 1 januari 2007 med Bulgarien och Rumänien. År 2009 minskade invandringen något från EU27 men ligger fortfarande kvar på en förhållandevis hög nivå. 9

Från Asien fördubblades invandringen mellan perioderna 2003-2005 och 2006-2008 och ligger kvar på samma höga nivå 2009. Invandringen från Afrika har också ökat, där den stora strömmen kommer från Afrikas horn. Av diagram 3 framgår att inflyttningen från de dåvarande EU-länderna (EU15 utom Norden) fördubblades efter Sveriges EU-inträde på 1990-talet från ca 1 000 till 2 000 per år. Åren 2006-2008 ökade antalet med ytterligare ca 1 000 och översteg 3 000 år 2008. EU-utvidgningen 2004 medförde en större påverkan på migrationen till länet. Från en nivå på ca 500 inflyttade per år har invandringen pendlat runt 4 000 åren 2006-2008 från de 10 nya EU-länderna. År 2009 minskade den till ca 3 500. Den största strömmen kommer från Polen. Före utvidgningen registrerades ca 300 inflyttade per år. Från 2003 till perioden 2006-2008 har antalet 10- dubblats. År 2007 var antalet 3 300 för att minska både 2008 och 2009. Inflyttningen från Bulgarien och Rumänien har också 10-dubblats sedan ländernas EU-inträde dock från en mycket låg nivå. Före inträdet fick ca 100 personer från de båda länderna årligen tillstånd att bosätta sig i Stockholms län. Under de båda ländernas första EU-år flyttade ca 1 200 till länet för att sedan minska till ca 800 år 2009. Diagram 3 Inflyttningen till Stockholms län från Europa av utrikes födda fördelade på grupper av födelseländer Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Tidigare förekom arbetskraftsinvandring från de nordiska länderna. Senast det ägde rum i någon större omfattning var i slutet av 1980-talet. Numera torde inflyttningen från de nordiska länderna i första hand bero på att man bosätter sig i Stockholms län på grund av studier eller familjebildning. Nivån pendlar mellan 1 500 och 2 000 per år. Från Övriga Europa 2 flyttar ca 500 personer årligen till länet. Toppen 1993-1994 orsakades av flyktinginvandringen från Bosnien-Hercegovina. Invandringen från länder utanför Europa sker helt på den reglerade invandringens villkor d.v.s. tillstånd krävs för bosättning som flykting, anhörig, studerande etc. Fr.o.m. 15 december 2008 finns det utökade möjligheter för medborgare från länder utanför EU att få arbetstillstånd och också tillstånd att bosätta sig i Sverige. För studerande från tredje land är det numera möjligt att få arbetstillstånd i Sverige och bo kvar i landet efter avslutade studier. Enligt uppgifter från SCB 3 har 2 335 personer folkbokförts i Sverige 2009 enligt den nya lagen. I siffran ingår inte anhöriga till arbetskraftsinvandrarna. 2 Med Övriga Europa avses Albanien, Andorra, forna Jugoslavien utom Slovenien, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz. Observera att Ryssland, Ukraina, Vitryssland etc. ingår i OSS-länderna. 3 Källa: RTB 2009 och SIV; SCB, Christian Skarman, 2010-11-02. 10

Det är invandringen från Asien som dominerar den utomeuropeiska migrationen (se diagram 4). Åren runt 1990 bosatte sig i länet ca 3 000 personer årligen efter att ha fått uppehållstillstånd. Åren kring millennieskiftet pendlade invandringen från Asien mellan 4 000 och 5 000. Nivån steg till 8 000 år 2006. En ganska stor andel av de som fick uppehållstillstånd i slutet av år 2005 och 2006 hade vistats länge i Sverige. Barnfamiljer och personer med verkställighetshinder fick tillstånd att bosätta sig i landet tack vare en tillfällig lagändring. Diagram 4 Inflyttningen till Stockholms län från länder utanför Eruropa av utrikes födda fördelade på världsdelar Källa. SCB:s befolkningsstatistik. I slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet kom de flesta av flyktingarna och deras anhöriga från Iran. Grannlandet Irak har därefter övertagit den dominerande ställningen. Innan kriget i Irak började var 20 900 personer från Irak bosatta i länet. I slutet av år 2009 hade antalet ökat till 35 800. Förutom från Irak och Iran förekommer det också en ganska stor invandring från Kina, Thailand, Syrien, Afghanistan och Pakistan. År 2009 har det dock blivit förändringar i länderfördelningen färre personer från Irak (-1 100) men fler från Iran, Afghanistan och Kina. Invandringen från Afrika har ökat från ca 1 500 åren 2003-2005 till ca 3 000 åren 2007-2008 för att fortsätta öka till 3 700 år 2009. Den ökade invandringen kommer från länderna på Afrikas horn Somalia, Eritrea och Etiopien men också från Marocko. Migrationen från OSS-länderna och Sydamerika har ökat något men ligger på en låg nivå. Invandringen från Nordamerika är också låg med en svag ökningstakt. 11

Fortsatt ökning av nettot bland utrikes födda Återutvandringen bland utrikes födda avtog år 2009 med 2 100 personer och uppgick till 6 800 d.v.s. ungefär samma nivå som noterades åren 2003-2005. Tablå 3 Återutvandring av utrikes födda medelvärde för treårsperioderna 2003-2005, 2006-2008 och år 2009 samt utvandringen per 1000 av medelfolkmängden Världsdel Medelvärde under perioderna Förändring mellan perioderna Utvandring per 1 000 av medelfolkmängden Land/grupper av länder 2003-2005 2006-2008 År 2009 2003-2005 och 2006-2008 2006-2008 och 2009 2003-2005 2006-2008 Europa 3 743 4 367 3 870 625-497 21 24 20 EU27 utom Sverige 3 096 3 584 3 272 488-312 23 26 22 Norge 330 334 287 5-47 40 43 38 Turkiet 119 174 134 55-40 7 9 7 Övriga Europa 197 274 177 77-97 11 14 9 OSS-länderna 128 231 144 104-87 14 19 10 Afrika 648 925 494 277-431 21 26 12 Nordamerika 435 701 397 266-304 43 68 36 Sydamerika 363 444 315 81-129 14 16 11 Asien 1 240 2 078 1 447 838-631 14 20 12 Irak 160 265 215 105-50 7 9 6 Iran 246 327 182 82-145 13 16 8 Övriga Asien 834 1 486 1 050 651-436 18 28 17 Övriga världen 115 144 94 29-50 82 96 57 Samtliga 6 672 8 891 6 761 2 220-2 130 19 24 17 Källa: SCB:s befolkningsstatistik och egna beräkningar. Resultaten i tabellen ovan följer de generella migrationsmönstren. Slutsatserna nedan refererar till frekvenstalen (utvandring per 1 000 av medelfolkmängden) i tablå 3: Invandrare från närbelägna länder och invandrare som bosätter sig i Stockholms län av arbetsmarknadsskäl har hög benägenhet att återutvandra. Invandrare som nyligen fått tillstånd att bosätta sig av flyktingskäl har mycket låg benägenhet att återutvandra. Invandrare med lång vistelsetid i landet har låg benägenhet att återutvandra. 2009 Åren 2006-2009 har varit exceptionella för länet. Flyttnettot har mer än fördubblats och uppgick till 19 300 år 2009. Åren 2002-2005 var flyttnettot mot utlandet i genomsnitt 7 800 bland de utrikes födda. Under den efterföljande 4-årsperioden ökade nettot till 17 100 per år. Uppgången var hela 9 300 d.v.s. mer än en fördubbling. Från EU27 utom Sverige har invandringsöverskottet mer än tredubblats, från Asien fördubblats och från Afrika mer än fördubblats. 12

Diagram 5 Invandring, utvandring och flyttnetto bland utrikes födda Stockholms län Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Tablå 4 Utrikes flyttnetto bland utrikes födda - medelvärde för treårsperioderna 2003-2005 och 2006-2008 och år 2009 fördelat på ut/inflyttningsområde Världsdel Medelvärde 2009 Förändring mellan perioderna Flyttnetto per 1 000 av medelfolkmängden Land/grupper av länder 2003-2005 2006-2008 2003-2005 och 2006-2008 2006-2008 och 2009 2003-2005 2006-2008 Europa 2 400 6 259 6 461 3 858 202 13 34 33 EU27 utom Sverige 1 631 5 315 5 104 3 684-211 12 38 35 Norge 85 76 45-10 -31 10 10 6 Turkiet 411 449 605 38 156 23 23 30 Övriga Europa 274 420 707 146 287 15 22 35 OSS-länderna 603 946 1 160 342 214 65 78 82 Afrika 895 1 998 3 182 1 103 1 184 29 56 78 Nordamerika 273 160 622-113 462 27 15 56 Sydamerika 522 760 967 238 207 20 27 33 Asien 2 899 6 174 6 747 3 275 573 33 60 58 Irak 729 3 091 2 015 2 361-1 076 33 106 58 Iran 155 299 701 143 402 8 14 32 Övriga Asien 2 015 2 784 4 031 771 1 247 44 52 67 Övriga världen 41 58 136 17 78 29 38 83 Samtliga 7 634 16 354 19 275 8 720 2 921 22 43 47 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. 2009 13

Färre utvandrade och utflyttade år 2009 Sedan mitten av 1990-talet har utvandringen från Stockholms län av personer födda i Sverige uppgått till ca 6 000 per år. Återinvandringen har sedan millennieskiftet legat på ca 4 000 årligen. Underskottet mot utlandet uppgår därmed i snitt till ungefär 2 000 per år. Variationerna mellan åren i migrationen mellan länet och utlandet följer ungefär samma mönster som migrationen mellan länet och övriga Sverige. År 2009 var bilden helt annorlunda. Utvandringen minskade med 25 procent i antal med ca 1 500. Finanskrisen drabbade Europa och Nordamerika som traditionellt är de områden dit svenskarna flyttar. Återinvandringen låg kvar på samma höga nivå som 2008 drygt 4 000. Därmed blev underskottet bara 400 personer bland svenskarna det lägsta på åtminstone de senaste 25 åren. Diagram 6 Utvandring och återinvandring av personer födda i Sverige från och till Stockholms län Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Det är i stort sett till fyra ländergrupper som svenskarna flyttar nämligen (diagram 7) - EU15 utom Norden, de nordiska grannländerna, Nordamerika och Asien utom OSS-länderna. Redan före ESS-avtalet som trädde i kraft 1 januari 1994 och som föregick EU-inträdet 1995 ökade utflyttningen till EU15 utom Norden. 14

Diagram 7 Utvandringen från Stockholms län av personer födda i Sverige fördelade efter inflyttningsland/grupper av länder Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Svenskar kan flytta till de nordiska länderna utan att det finns några formella hinder för bosättning. Vid en flytt till EU-länderna utanför Norden krävs tillstånd och det ges under förutsättning att den inflyttade har ett arbete eller att kan försörja sig på annat sätt. Medföljande familjemedlemmar får också tillstånd. Bosättning i USA och Kanada kräver tillstånd. Utflyttningen ökade till Nordamerika under den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet. Under 2009 har utflyttningen fortsatt att minska. Jämfört med toppåret 2006 har utflyttningen till EU15 utom Norden halverats. År 2009 har också utvandringen till Nordamerika och Asien avtagit. Jämfört med 2006 har utvandringen minskat med ca 25 procent både till Nordamerika och till Asien. Av diagrammet nedan framgår att benägenheten att flytta från Stockholms län har legat på en ganska konstant nivå under de senaste decennierna. För födda i Sverige finns en svag trendmässig uppgång både vad gäller den inrikes och den utrikes utflyttningen. Den ökade inrikes utflyttningen kan delvis vara en illusion. Regionförstoringen gör att kommunerna som gränsar till Stockholms län växer på grund av inflyttning från länet. 15

Diagram 8 Benägenheten att flytta från Stockholms län köns- och åldersstandardiserade indextal där utflyttningen från länet åren 1986-1990 = 1 för hela befolkningen Källa: Beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Anmärkning: Metoden med direkt standardisering har använts. Som standardfolkmängd har befolkningen i Stockholms län åren 1985-1990 fördelad efter kön och ålder i ettårsklasser använts. Bland invandrarna har också benägenheten att flytta från länet till övriga Sverige legat på en konstant nivå under de senaste decennierna. Ökningen av antalet utflyttade utrikes födda från länet beror helt och hållet på att de utrikes födda har blivit fler i länet. De höga indextalen över utvandrade utrikes födda som visas i diagram 8 åren 1986, 2006 och 2007 beror på städning i befolkningsregistret och inte på någon stor utvandring under de tre åren. Med det underlag som nu finns verkar det som att återutvandringen av utrikes födda ligger på en ganska konstant nivå med en viss tendens till uppgång. 16

In- och utvandring bland 50+ Det har blivit vanligare att svenskar bosätter sig utomlands i samband med pensioneringen. Den ökade bosättningen utomlands kan också avläsas i statistiken. Trots allt är det dock fortfarande få som lämnar länet. I åldersgruppen 60-64 är det bara ca 100 svenskar som bosätter sig utomlands årligen och i nästa, 65-69 år, bara ca 50 per år Målet för flyttningen är EU15 utom Norden för drygt hälften av de utflyttade svenskarna i åldern 60-69 år. Under de senaste åren har också Asien blivit något populärare där 10-15 procent av de utflyttade bosätter sig. Bland svenskar i 50 59-årsåldern ökade utflyttningen under 1990-talet. Åren 1994-2007 var utflyttningen till EU15 utom Norden stor. Bland världsdelarna utanför Europa är Asien den världsdel som drar till sig flest svenskar i åldrarna 50-59 år. Utvandringen och återinvandringen av Sverigefödda i åldrarna 50+ har under de senaste 25 åren varit ungefär lika stor och förändrats likartat. Flyttningsnettot har växelvis varit negativt och positivt och för det mesta legat nära noll. Diagram 9 Utvandring och återinvandring av personer födda i Sverige i åldrarna 50 år och äldre Stockholms län Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. I åldrarna under 65 år är det fler svenskar som flyttar utomlands och i åldrarna 70 år och däröver återvänder fler än som lämnar länet. Den låga utvandringen i åldrarna 70 år och däröver i kombination med en högre återinvandring medför att flyttningsnettot pendlar runt noll bland personer 50 år och äldre. 17

Diagram 10 Utvandring och återinvandring efter ålder bland födda i Sverige i åldrarna 50 år och äldre årliga genomsnitt 2000-2009 Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Invandringen av utrikes födda i åldersgruppen 50 år och äldre har under perioden 1986-2005 legat på ca 1 000 per år. År 2006 steg antalet till ca 1 500 för att därefter ligga kvar på den nivån. Uppgången sammanföll med den starkt ökade invandringen år 2006. Som en följd av att utrikes födda åldras och blir fler i åldern 50 år och däröver har utvandringen av utrikes födda tilltagit i åldersintervallet. Under åren 2002-2008 har Skatteverket varit mer aktivt i kontrollen av folkbokföringen. Ungefär 20 procent av den registrerade utvandringen utgjordes av avregistreringar (till OB och okänt land) utförda av Skatteverket. Toppåren 2007 och 2008 var andelen hela 32 resp. 23 procent. Diagram 11 Invandring och återutvandring av personer födda utomlands i åldrarna 50 år och äldre - Stockholms län Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Åren 2000-2009 har ca 30 procent av de återutvandrade utrikes födda flyttat till EU15 utom Norden och 25 procent till Finland. Det är områden varifrån länet har haft inflyttning under lång tid. Åldersfördelningen bland de in- och utvandrade utrikes födda 50 år och äldre har likheter med migranterna födda i Sverige. I åldrarna t.o.m. 60 är det fler som lämnar sitt land för att bosätta sig i 18

Sverige medan det motsatta förhållandet gäller fr.o.m. 65 år och däröver. Värt att observera är att återflyttningsströmmen blir större än den primära redan i åldersintervallet 60-64 bland återflyttarna från Sverige. Diagram 12 Invandring och återutvandring efter ålder bland utrikes födda årliga genomsnitt 2000-2009 Källa: Egna beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. De flesta invandrare, äldre än 50 år, stannar kvar i Sverige livet ut. Antalet dödsfall bland invandrade fyllda 50 år är ungefär dubbelt så många som antalet återutvandrade i åldersintervallet och uppgår numera till ca 2 500 per år (se också diagram 14). 19

Utrikes födda har ökat med drygt 100 000 på 10 år Sedan millennieskiftet har de utrikes födda ökat med 33 procent eller 105 000 personer. De inrikes födda har ökat med 111 000 personer under de 10 åren. Utvecklingen följer det mönster som gällt för Stockholms län under de senaste decennierna. De inrikes och de utrikes födda svarar för ungefär lika stor del av folkökningen. I slutat av 2009 uppgick antalet utrikes födda till 419 000 personer och utgjorde 20,8 procent av länet befolkning. Tablå 5 Befolkningen i Stockholms län 31 dec 1999 och 2008 efter födelseland/världsdel Födelseland/världsdel Folkmängd 31 dec år Folkökning 2000-2009 1999 2009 Antal Procent Sverige 1 489 060 1 599 856 110 796 7,4 Samtliga utrikes födda 314 294 419 326 105 032 33,4 Därav Norden 82 051 70 353-11 698-14,3 EU15 utom Norden 35 485 41 042 5 557 15,7 De 10 nya EU-länderna (utvidgningen 1 maj 2004) 24 633 39 199 14 566 59,1 Bulgarien och Rumänien (utvidgningen 1 jan 2007) 3 567 6 444 2 877 80,7 Övriga Europa 33 785 40 668 6 883 20,4 OSS-länderna 6 908 14 806 7 898 114,3 Afrika 25 435 42 789 17 354 68,2 Nordamerika 9 330 11 384 2 054 22,0 Sydamerika 23 195 29 923 6 728 29,0 Asien 68 678 121 010 52 332 76,2 Oceanien 1 175 1 543 368 31,3 Uppgift saknas 49 165 116 236,7 Hela befolkningen 1 803 354 2 019 182 215 828 12,0 Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik. Som följd av att migrationen i första hand kommer från Asien, Afrika och de tio nya EU-länderna har antalet personer från Asien ökat med 52 000 under den senaste 10-årsperioden till 121 000. Antalet personer från Afrika har ökat med 17 000 till 43 000 medan antalet från de tio nya EUländerna ökat med 15 000. I det senare fallet är ökningen koncentrerad till de 4-5 senaste åren. Från Norden och flera länder i Central- och Sydeuropa förekom en ganska betydande invandring decennierna efter andra världskriget. Invandrarna från dessa länder har blivit gamla varför antalet inte bara reduceras genom återutvandring utan också genom dödsfall. Trots att flyttningsutbytet mellan Stockholms län och de nordiska grannländerna är positivt (tabell 3) har antalet nordbor minskat med ca 12 000 under 10-årsperioden till 70 000 personer. Den låga tillväxten av antalet personer från EU15 utom Norden, trots förhållandevis högt invandringsöverskott, beror på att antalet reduceras av dödsfall. 20

Fortfarande flest från Finland trots kontinuerlig minskning Under hela efterkrigstiden har invandrare från Finland varit den största gruppen i länet. År 1980 var gruppen som störst med 88 000 personer bosatta i länet. Därefter har den minskat med ca 30 000 till 57 600 år 2009. Utflyttningen och dödsfallen har genomgående varit högre än inflyttningen. Den utveckling som finska migrationen genomgått kommer att följas av flera länder så snart som migrationsströmmarna mellan länet och landet ifråga blir balanserade d.v.s. ungefär lika stora i båda riktningarna. En jämförelse av ländernas rangnummer 31 dec 1999 och 2009 ger på ett enkelt sätt en uppfattning om hur migrationsströmmarna har ändrats. Den stora migrationen från Irak har fört fram landet från 4:e till 2:a plats. På likartat sätt har Polen vandrat från 6:e plats till 3:e. Den förhållandevis låga migrationen från Iran, Turkiet och Chile har medfört att länderna har en lägre rangordning 2009 är 10 år tidigare. Den tilltagande migrationen från Afrikas horn visas av att Somalia har kommit på länets tio i topplista. För 10 år sedan var Somalias rangnummer 18. Sammanförs uppgifterna för Jugoslavien med Serbien och Montenegro blir antalet 11 673 de 31 dec 2009 d.v.s. en ökning med 1 268. Tablå 6 Störst 31 december 2009 tio i topplista Rangnummer Rangnummer Födelseland 1999 2009 Förändring 31 dec 2009 31 dec 1999 1 1 Finland 68 349 57 577-10 772 2 4 Irak 15 035 35 785 20 750 3 6 Polen 12 421 24 370 11 949 4 2 Iran 16 804 22 444 5 640 5 3 Turkiet 16 693 20 486 3 793 6 5 Chile 13 108 14 326 1 218 7 7 Tyskland 10 994 11 776 782 8 8 Jugoslavien 10 405 10 039-366 9 10 Syrien 6 513 8 839 2 326 10 18 Somalia 4 741 8 795 4 054 Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik. Nedanstående tablå med uppgifter om vilka länder som ökat mest illustrerar varifrån migrationsströmmarna varit stora under den senaste 10-årsperioden. Fem av länderna finns också på listan ovan. Länder med ökad invandring utanför tio i topplistan ovan är Kina, Thailand, Eritrea, Ryssland och Afghanistan. Ny för året är Afghanistan. Tablå 7 Ökat mest 1999-2009 tio i topplista Födelseland 1999 2009 Ökning Irak 15 035 35 785 20 750 Polen 12 421 24 370 11 949 Iran 16 804 22 444 5 640 Kina 3 275 8 255 4 980 Thailand 3 179 7 628 4 449 Somalia 4 741 8 795 4 054 Turkiet 16 693 20 486 3 793 Eritrea 1 547 5 192 3 645 Ryssland 2 413 5 696 3 283 Afghanistan 1 180 3 577 2 397 Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik. 21

I nedanstående tablå återfinns de 8 länder varifrån det fanns färre invandrare bosatta i Stockholms län 31 dec 2009 än 1999. Det är två olika landsgrupper. Den ena gruppen är länder som inte längre existerar och därför bara får ett obetydligt eller inget tillskott via inflyttning. Det är Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Som jämförelse kan nämnas att antalet personer från OSSländerna ökat med 7 898 personer under 10-årsperioden och uppgick till 14 806 den 31 dec 2009. Summeras siffrorna för Tjeckien, Slovakien och forna Tjeckoslovakien blir antalet invandrare från området 2 164 vilket ger en ökning under 10-årsperioden med 64 personer. Den andra gruppen avser länder varifrån invandringen förekom redan under decennierna efter andra världskriget. De invandrare som anlände då har blivit gamla. Reduktionen beroende på dödsfall och återutvandring är större än invandringen. Länder som uppfyller kriterierna är Finland, Norge, Danmark, Ungern och Österrike. Föregående år fanns Grekland och Estland med på listan. Greklands minskning med 130 har övergått till en ökning med 8. Estlands minskning med 29 har övergått till en ökning med 233. Tablå 8 Minskat 1999-2009 bottenlista Födelseland 1999 2009 Minskning Finland 68 349 57 577-10 772 Norge 8 240 7 541-699 Danmark 4 849 4 366-483 Sovjetunionen 3 350 2 868-482 Jugoslavien 10 405 10 039-366 Tjeckoslovakien 2 002 1 640-362 Ungern 4 201 4 064-137 Österrike 2 036 1 905-131 Källa: Regionplanekontorets områdesdatabas (ODB) som bygger på SCB:s befolkningsstatistik. 22

Åldersfördelning förändringar sedan millennieskiftet En ökning av utrikes födda från 314 000 till 419 000 på 10 år ger naturligtvis tydliga spår i åldersfördelningen bland de utrikes födda. Ökningen har varit störst i åldrarna 24-32 år, 41 år och 44-46 år med 2 000 eller mer i resp. ettårsklass. Extremt stor har den varit i åldrarna 26-29 med ca 3 000 i varje åldersklass. I åldrarna under 20 är det inte så stor skillnad mellan åldersfördelningen 1999 och 2009. I åldrarna 13-17 år är antalet i stort sett identiskt. Troligen beror det på att invandringen från Bosnien-Hercegovina 1993-1994 bestod av ovanligt många barnfamiljer. Det gav tydliga utslag i åldersfördelningen 31 dec 1999. Av diagram 13 kan lätt dras slutsatsen att det förekommer en betydande invandring av äldre personer till Stockholms län. Den ökning som diagrammet visar i åldrarna 60 år och däröver är dock enbart en följd av att invandrarna blir äldre. En del invandrare anländer utan några dokument vilket kan medföra att de registreras under felaktigt födelseår. Det resultat som redovisas i diagram 13 ger visst fog för misstanken. Det finns fler personer i åldern 29 år (födda 1980) än i de kringliggande åldrarna. Likadana iakttagelser kan man göra för åldrarna 39, 49 år och i viss mån även för 59 år. I länder där underlaget för folkräkningar samlas in direkt från allmänheten är det vanligt att åldrar som 30, 35, 40 etc. är mer frekventa än de övriga. För att ange tillförlitligheten i åldersfördelningen brukar man applicera Whipple's index på underlaget. Indextalet för 2009 års fördelning blev 102 vilket enligt FN-standard anses vara ett mycket bra värde. Diagram 13 Åldersfördelningen bland utrikes födda 31 dec 2009 jämfört med 31 dec 1999 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Diagram 14 nedan visar effekten av nettoflyttningen, såväl inrikes som utrikes, och dödsfallen bland utrikes födda med fördelning på födelseår under 10-årsperioden 2000-2009. Som synes har migrationen gett stora tillskott i födelsekullarna 1974-1985 med 4 000 personer eller mer per födelseår. Störst är tillskottet i födelseårgångarna 1978-1982 med ca 6 000 i varje kohort. De utgör därmed ca 20 procent av befolkningen i varje födelseårgång. I åldrarna under 20 år, med undantag av de yngsta, är tillskottet drygt 1 500 per födelseår. Invandrare födda under första halvan av 1900-talet minskar årligen beroende på i första hand dödsfall. Nettoutvandringen är obetydlig (diagram 12). De flyttningsförluster som redovisas i de högsta åldrarna är till viss del korrigeringar utförda av Skatteverket. 23

Diagram 14 Förändringarna i tusental från 31 dec 1999 till 31 dec 2009 av utrikes födda efter födelseår Källa: Beräkningar baserade på SCB:s befolkningsstatistik. Födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands Födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands har ökat med 40 600 under tioårsperioden 2000-2009 och uppgick till 138 300 i slutet av 2009. Det är en ökning med 41,6 procent. Antalet nyfödda i gruppen var dock 44 300 under 10-årsperioden. Genom flyttningsförluster och dödsfall minskar gruppen årligen med ca 300 personer. I de mest flyttintensiva åldrarna har dock länet inflyttningsöverskott. Åldersfördelningen bland personer med två föräldrar födda utomlands avspeglar i stort hur invandringen utvecklats från länder varifrån man föredrar att bilda familj med en person från sitt hemland eller med en invandrare från något annat land utanför Sverige. Av diagrammet framgår också att det var först efter andra världskrigets slut som Sverige blev ett invandringsland. Den profil som 1999 års åldersfördelning har återfinns också i 2009 års men 10 år högre upp i åldersskalan. T.ex. har 1999 års topp med 4 009 barn i åldern 5 år flyttats upp 10 år och samtidigt reducerats till 3 818 femtonåringar 2009. Inte alla födelseårgångar reduceras. Antalet 19-åringar var 2 063 år 1999. Tio år senare hade födelseårgången ökat med 115 personer d.v.s. antalet 29- åringar var därmed 2 178 år 2009. 24

Diagram 15 Åldersfördelningen bland inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 31 dec 2009 jämfört med 31 dec 1999 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Födda i Sverige med en förälder född utomlands Antalet personer med en förälder född i Sverige och en förälder född utomlands har ökat med 38 400 under första decenniet på 2000-talet en något mindre ökning än bland personer med två föräldrar födda utomlands. Till antalet är gruppen betydligt större 184 800 i slutet av 2009. En invandring som resulterade i familjebildning mellan en infödd och en invandrare har förekommit under lång tid. Folkbokföringens datoriserade befolkningsregister visar inte länkar mellan barn och föräldrar för personer födda 1931 och tidigare 4. Av diagrammet nedan framgår att det finns ett hack mellan 67 och 68 år i 1999 års åldersfördelning resp. mellan 77 och 78 år i 2009 års fördelning. I åldrarna från 10 år till 45 år pendlar antalet runt 3 000 i ettårsklasserna. Det indikerar att invandringen som resulterat i en familjebildning mellan en invandrare och en infödd legat på en ganska konstant nivå från mitten av 1970-talet till millennieskiftet. Under de senaste åren har invandringen ökat kraftigt enligt diagrammet. Familjer där en är invandrare är rörliga. Som vi senare ska se har drygt 10 procent av barnen lämnat länet när de når 10-årsåldern (diagram 21). Diagrammet överdriver således effekten av invandringen under de senaste åren. Genom flyttningsförluster och dödsfall minskar gruppen med ca 400 per år trots en större inflyttning än utflyttning i åldrarna 23-35 år. 4 Den förälder som är född utomlands måste finnas i något av SCB:s befolkningsregister för att personen ska kunna klassificeras som tillhörande gruppen med föräldrar födda utomlands. Personer avlidna eller utvandrade före 1 november 1960 saknas i SCB:s register. 25

Diagram 16 Åldersfördelningen bland inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder 31 dec 2009 jämfört 31 dec 1999 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Födda i Sverige med två föräldrar födda i Sverige Antalet personer med två föräldrar födda i Sverige har ökat långsamt jämfört med de övriga grupperna med bara 31 800 under första decenniet under 2000-talet. Antalet uppgick till 1 276 800 i slutet av 2009. Förändringarna mellan 1999 och 2009 i åldersfördelningen beror i stor sett på skiftande storlek på födelsekullarna men också på inflyttningen till länet som är koncentrerad till åldrarna från 20 till dryga 30 år. I övriga åldrar är utflyttningen större än inflyttningen. I två åldersklasser är dock utflyttningen mer påtaglig bland barn i förskoleåldern och bland personer i åldrarna 60-65 år. I diagram 17 går det bara delvis att avläsa effekterna av utflyttningen. Diagrammet visar att de stora födelsekullarna från åren runt 1990 i åldern 7-11 år 1999 ger en ökning i åldrarna 17-21 år tio år senare. År 2009 är dock antalet personer åldersklasserna ca 5 procent färre. Bilden av de stora födelseårgångarna från 1964-1967 (32-35 år 1999) blir inte så tydlig i diagrammet på grund av inflyttningen under 1990-talet vilket avspeglas i stora kullar i åldern 25-29 år den 31 dec 1999. Ett decennium senare har även dessa åldersklasser reducerats med 5 procent vardera. I åldersintervallet 50-60 år har 40-talisterna 2009 ersatts av normalstora födelsekullar från 1950- talet samtidigt som de har genererat ett stort tillskott i åldrarna 60-70 år i 2009 års fördelning. Nu har vi nått de åldrar där dödligheten och migrationen reducerar befolkningen ungefär lika mycket. I den största åldersklassen, personer som var 55 år 1999, har antalet i årskullen reducerats med 12 procent under de år som passerade tills de fyllde 65. Efter första världskriget föddes två rekordstora kullar åren 1920 och 1921. Den största, 1920 års födelsekull, har reducerats från 10 697 år 1999 till 4 430 d.v.s. med 59 procent nästan enbart på grund av dödsfall. De båda ålderskullarna är ett exempel på att demografiska händelser kan ha nästan hundraåriga följdverkningar. 26

Diagram 17 Åldersfördelningen bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 31 dec 2009 jämfört med 31 dec 1999 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Trots att antalet personer med två föräldrar födda i Sverige bara har ökat med i genomsnitt ca 3 000 årligen förekommer det stora flöden in och ut ur populationen varje år. Antalet födda har varierat mellan 14 500 och 18 100 medan dödsfallen varierat mellan 12 900 och 13 400 årligen. Trots en inoch utflyttning på ca 30 000 årligen har nettot i genomsnitt varit så lågt som minus 700. Flyttnettot är ojämnt fördelat över åldrarna. För födelseårgångarna 1990-2009 har nettot varit negativt med 1 770 per år, för årgångarna 1973-1989 har nettot varit positivt med ca 4 200 per år och för personer födda 1972 och tidigare har nettot varit negativt med 3 200 per år. För personer födda före mitten av 1950 talet reducerades befolkningen mer på grund av dödsfall än flyttnettot. Bland födda 1940 svarade dödsfallen för 60 procent av reduktionen medan bland födda 1930 andelen var hela 93 procent. Diagram 18 Flyttnetto, födda och dödsfall bland inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar fördelat efter födelseår under första decenniet under 2000-talet Källa: Beräkningar baserade på Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Observera. I texten ovan talas om årliga värden medan diagrammet visar förändringen för varje födelseår. Födda 1920 och 1921 har alltså minskat med ca 6200+5700=11900 p.g.a. dödsfall under hela 10-årsperioden 2000-2009. 27

Invandrarna svarar för ¾ av länets folkökning Som påpekats tidigare svarar de utrikes födda för ca 50 procent av länets folkökning. Då är det bara effekten av migration och dödsfall som beaktas d.v.s. folkökningen bland de utrikes födda. Barn till invandrarna födda i Sverige bör också inkluderas i beräkningen. Barn med två föräldrar födda utomlands bidrog med 19 procent och barn med en förälder född utomlands med 18 procent av folkökningen under första decenniet på 2000-talet. Inkluderar man effekterna av de födda finner man att de utrikes födda bidrog med 77 procent (49 + 19 + 0,5*18) av länets folkökning åren 2000-2009. Diagram 19 Folkökningen under första decenniet på 2000-talet fördelad efter utländsk och svensk bakgrund Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. Folkökningen har gått i snabbare takt under första decenniet på 2000-talet än under sista decenniet på 1900-talet. Som framgår av tablån beror den ökade folkökningen på större inflyttning av utrikes födda som i sin tur genererar snabbare tillväxt bland personer med en eller två föräldrar födda utomlands. Ökningen bland personer med två föräldrar födda i Sverige har avtagit. Tablå 9 Folkökningen i länet fördelad efter utländsk och svensk bakgrund under sista decenniet under 1900-talet och första decenniet under 2000-talet Utrikes födda Två föräldrar födda utomlands En förälder född utomlands Två föräldrar födda i Sverige Summa 1990-1999 68 813 34 431 32 909 37 593 173 746 2000-2009 105 032 40 614 38 395 31 787 215 805 Förändring från 1990-1999 till 2000-2009 i procent 53 18 17-15 24 Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsregister. 28

Diagram 20 nedan visar utvecklingen av flyttnings- och födelsenetto fördelade efter utländsk och svensk bakgrund 1986-2009. För två av grupperna, personer med en eller två föräldrar födda utomlands, är trenderna tydliga negativa flyttningsnetton som ligger nära noll samt betydande och stigande födelseöverskott. Dödsfallen är så få i grupperna beroende på avsaknaden av äldre att födelseöverskottet i stort sett överensstämmer med antalet nyfödda. Redan i diagram 1 visades flyttnettot för de utrikes födda. Antalet invandrare ökar något mindre än flyttnettot eftersom födelsenettot bland utrikes födda är lika med dödsfallen och numera uppgår till ca 2 500 per år. Diagram 20 Flyttningsnetto och födelsenetto fördelade efter utländsk och svensk bakgrund Källa: Regionplanekontorets uttag från SCB:s befolkningsstatistik. Observera att höjdskalan för utrikes födda är ungefär 2 gånger större än för de tre övriga diagrammen. Den största gruppen, två föräldrar födda i Sverige, vilken utgör drygt 60 procent av befolkningen svarar för de stora variationerna i länets befolkningstillväxt. Under perioderna 1988-1992 och 2001-2005 har utflyttningen varit större än inflyttningen. Årligen avlider ca 12 000 personer i gruppen. Det är ca 2 000 färre än i slutet av 1980-talet. Uppgången i födelsenettot är därför något större än uppgången i antalet födda. 29

Utflyttning av barnfamiljer Av diagram 15-18 framgår att det förekommer en nettoutflyttning från länet av barn och tonåringar. Diagram 21 visar utvecklingen över tiden och hur mönstret skiljer sig åt beroende på föräldrarnas bakgrund. Barnkullar födda i början av 1970-talet reducerades t.o.m. 15 års ålder med ca 15 procent genom flyttningsförluster. Flyttningsförlusterna avtog något för födelseårgångar födda senare under 1970-talet och låg på en stabil nivå på 12-13 procent för barn födda 1980-1988. Krisen under 1990- talet medförde minskad utflyttning vilket resulterade i en nettoutflyttning med bara 8 procent för barnen födda i början av 1990-talet. Utvecklingen vände med ökade flyttningsförluster för barn födda under andra delen av 1990-talen men nådde inte nivåerna före krisen (se diagrammet över 10-åringar). Barnfamiljer är mest rörliga när barnen är i förskoleåldern. Som framgår av diagram 21 varierar också nettomigrationen mellan åren (se diagrammet över 5-åringar) bland familjer med förskolebarn. Stor nettoutflyttning noteras för födda 1986 och 1987 varefter den mer än halverades för födelseårgångarna 1992-1994. Därefter ökade nettoutflyttningen men avtog för födelseårgångarna 2002-2004 under finanskrisen i slutet av 2000-talet. Ungefär två tredjedelar av de barnfamiljer som lämnar Stockholms län gör det innan barnen fyllt sex år. Den utveckling som diagrammet över 5-åringarna visar kommer därför troligen att avspeglas i 10-årsdiagrammet fem år framåt och i 15-årsdiagrammet tio år framåt. Hög rörlighet bland familjer där en förälder är född utomlands Den generella bilden är att det negativa flyttnettot är störst bland familjer där en förälder är född utomlands och en är född i Sverige. De minsta flyttningsförlusterna observeras bland familjer där båda föräldrarna är födda utomlands. När utflyttningen minskar tycks det vara så att barnfamiljer med två föräldrar födda utomlands reagerar snabbare än de båda andra familjetyperna. När utflyttningen ökar infaller brytpunkten senare för familjer med båda föräldrarna födda utomlands. Det negativa flyttnettot bland familjer med en förälder född utomlands och en i Sverige ligger på en ganska konstant nivå. 30